Kan ett mål tas upp på nytt om det tillkommer nya omständigheter efter domen vunnit laga kraft?

2020-10-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |"Wilmafallet"Tishko fick idag sitt livstidsstraff från Tingsrätten sänkt till 18 år istället.Detta bland annat för att åklagaren INTE närmare kunnat preciseras omfattningen av våldet och den direkta dödsorsaken.Hovrätten bedömer att det finns en hel del försvårande och besvärande omständigheter, men Hovrätten anser inte att omständigheterna är synnerligen försvårande.Mycket pga dödsorsaken, avsiktsuppsåt, likgiltighetsuppsåt mm mm.Ni har kanske läst domen (den kom idag fre 23/10)Min Fråga.OM man nu hittar Wilmas kropp och det visar sig att man hittar en sol-klar dödsorsaksom visar på att Tishko medvetet har "exempelvis hugg ihjäl henne" med 20 knivhuggoch som skulle ändra omständigheterna till Synnerligen försvårande...….Kan man då ta om rättegången ännu en gång, i så fall ?Alltså, om man, låt säga hittar henne om 6 månader och det inte finns en tvekan utan man uppenbarligen kan påvisa synnerligen försvårande omständigheter.Får man / Kan man pröva målet ännu en gång då ??
Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt vill du veta om en dom som vunnit laga kraft kan tas upp på nytt om det tillkommer nya omständigheter eller bevis. En dom vinner laga kraft En dom från Hovrätten vinner laga kraft efter fyra veckor från att den meddelats enligt 55 kap. 1 § Rättegångsbalken (1942:740) (RB). Domen kan alltså inom fyra veckor överklagas till Högsta domstolen. Högsta domstolen tar enbart upp mål som bedöms kunna bli vägledande som prejudikat. Om Högsta domstolen beslutar att inte meddela prövningstillstånd vinner domen laga kraft direkt. Möjlighet att pröva en lagakraftvunnen dom på nyttHuvudregeln i svensk rätt är att en dom som vunnit laga kraft gäller. Polis och åklagare får efter en dom vunnit laga kraft inte vidta ytterligare utredningsåtgärder i målet. Däremot kan en dom som vunnit laga kraft prövas på nytt om resning beviljas. Resning är ett extraordinärt rättsmedel som innebär att den gamla domen upphävs och målet prövas på nytt i domstolen som senast prövade målet. Den som hade rätt att överklaga en dom har även rätt att begära resning när domen vunnit laga kraft. Det som krävs för att en ansökan om resning ska beviljas är att nya omständigheter eller nya bevis har tillkommit efter det att dom meddelats. Det krävs även att sökande kan göra sannolikt de nya omständigheterna eller bevisen inte hade kunnat åberopas vid den domstol som meddelade domen eller genom att överklaga domen, eller att sökanden annars har haft en giltig ursäkt för att inte göra det. För att ansökan om resning ska beviljas krävs det även att sökande inte dröjt med ansökan längre än ett år från det att sökande fick kännedom om det som ansökan grundas på enligt 58 kap. 4 § RB.Om alla dessa förutsättningar är uppfyllda kan en lagakraftvunnen dom prövas på nytt och den gamla domen upphävs. WilmafalletMen det sagda innebär det att om nya omständigheter eller nya bevis tillkommer efter domen vunnit laga kraft har både åklagaren och den dömde möjlighet att ansöka om resning. Däremot kommer inte åklagare eller polis få vidta ytterligare utredningsåtgärder efter att domen vunnit laga kraft. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Polis möjlighet att utföra kroppsvisitation/besiktning

2020-10-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag blev inplockad utav polis, dom sa att jag ska hänga med dom på pisseprov för att jag såg drog påverkad ut, jag åkte med dom till polis station dom gjorde kropps visitering o tog urin prov på mig, jag hade absolut ingenting på mig sen skulle jag gå o pissa i en plastmugg o där visade de säg även negativt o dom sa att de var bra osv o att dom inte behöver skicka in mitt piss på analys, får dom göra så? O vad är de polisen gör när man är misstänkt för Narkotika innehav?
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån din fråga verkar det som att polisen har utfört en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning på dig. En kroppsvisitation får enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (RB) göras på den som är skäligen misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa. En visitation utgör en undersökning av kläder, väskor m.m. som den misstänkte har på sig. Kroppsbesiktning enligt 28 kap. 12 § RB innebär tagande av prov från människokroppen och får göras under samma förutsättningar som en kroppsvisitation. För narkotikabrott kan fängelsestraff följa enligt narkotikastrafflagen, vilket betyder att den första förutsättningen är uppfylld. Den andra förutsättningen, skäligen misstänkt, innebär enligt ett uttalande från JO (JO 1992/93 s. 204) att det finns "konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser". Polisen i fråga kan mycket väl tyckt att det fanns tillräckliga skäl för att anse att du varit skäligen misstänkt och då är handlingarna som företogs av polisen okej att genomföra. Men detta kriteriet är svårt för mig att analysera utifrån omständigheterna i frågan. Om du anser att polisen inte alls haft förutsättningar för att misstänka dig för brott, och därmed begått ett fel kan du göra en anmälan till JO som granskar myndigheter. Anmälan kan du göra här: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/ . Sammanfattningsvis betyder det ovan anförda att kroppsvisitation och kroppsbesiktning är något som polis får göra om de skäligen misstänker person för narkotikabrott, och det är också vanligt att polisen gör just detta. Om polis misstänker att personen i fråga har ett större innehav i till exempel sin lägenhet eller bil kan polisen även genomföra en husrannsakan (28 kap. 1 § RB) för att söka efter föremål som kan vara av betydelse för utredning. Det under samma förutsättningar som kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Det kan här även nämnas att poliser måste beakta polislagens (PL) bestämmelser och allmänna principer. Bland annat 8 § PL som föreskriver att en polis ingripande inte får vara mer ingående än vad som är nödvändigt. Allmänna principer föreskriver att ingripanden och tvångsmedel endast ska företas om de är proportionerliga, nödvändiga och utifrån lagen ändamålsenliga. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varm välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänligen,

när inträder preskriptionsavbrott vid brott?

2020-10-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag undrar bara när exakt preskibitionstiden avbryts? Om man har angett fel address till polisen och inte befinner sig i landet men man får ett formellt Email där det står att förundersökningen är avslutad och den är inskickad till åklagare och att man har 14 dagar på sig att komma med rättelser eller åsikter. Räknas det som att preskibitionen är för brottet är avbruten eller när exakt händer det? MVH
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har du anmält en adress till polisen och inte kommer kunna ta emot din post på den adressen bör du kontakta polisen först och främst och meddela detta. Annars kan det hända att du i framtiden får handlingar skickade till dig som delges per automatik efter viss tid (förenklad delgivning) utan att du behöver bekräfta mottagandet.Preskriptionstiden för brott har inte avbrutits i och med detta. Preskriptionsavbrott sker när den misstänkte delges stämning av tingsrätten, alltså på något sätt bekräftar emottagandet av åtalet genom delgivning av något slag, eller om den misstänkte häktas för brottet (35 kap. 1§ brottsbalken). Därför är det viktigt att du meddelar polisen rätt adress, för annars kommer tingsrätten använda denna adress och eventuell delge dig på den adressen. Olika brott har olika preskriptionstider enligt nedan: två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år,fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år,tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år,femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år,tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet.Hoppas du har fått svar på dina frågor, du är välkommen åter om du har fler frågor!Vänligen,

Är dueller lagliga i Sverige?

2020-10-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är dueller, så kallad envig i hedersfrågor, lagliga i Sverige? I sådana fall, i vilket mån?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dueller är inte lagligt i Sverige.Envig, tvekamper som används för att avgöra rättstvister, har varit förbjudet i Sverige sedan 1662 i olika former.Med vänliga hälsningar!

När vinner en dom laga kraft

2020-10-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fundering om laga kraft. Om en dom som utgivits från tingsrätten där åtalade frikännes från ett brottmål sedan döms för brottet i hovrätt (efter överklagande från åklagaren), när inträder i sådana fall laga kraft på domen? Är det från det datum då tingsrätten dömde i frågan eller när hovrätten tog beslut utan huvudförhandling? Detta är aktuellt för när detta försvinner ur belastningsregistret. Mvh Isak
Aya Alwan |Hej Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. En dom vinner laga kraft när den inte går att överklaga. Överklagandefristen är på 3 veckor, vilket framgår av 50:1 Rättegångsbalken. En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till tingsrätten. Den skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades. I ditt fall vinner domen laga kraft om hovrättens dom inte överklagas inom den angivna fristen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga .

Vad menas med skäligt i och för sig?

2020-10-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag driver ett förenklat tvistemål i tingsrätten mot min hyresvärd. Jag har yrkat på ett belopp om 3938 plus ansökningsavgiften om 900 kr kr, sammanlagt 4838 kr i nedsatt hyra. I sitt svaromål skriver hyresvärden "Hyresvärden medger 1640 kr i nedättning av hyra till NN. Resterande krav på nedsättning av hyra bestrids. Ett belopp om 4838 vitsordas såsom skäligt i och för sig." För mig framstår detta svar som motsägelsefull juridiklingo. Först bestrider man, men i nästa menig är 4838 kr skäligt. Vad menar man uttryckt på vanlig svenska?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad menas med skäligt i och för sig?Svaranden menar att hen går med på att ge en hyresnedsättning på 1 640 kronor. Svaranden bestrider dock den resterande summan. Att vitsorda ett belopp så som skäligt i och för sig innebär att man inte anser sig skyldig att utge summorna, men för det fall rätten trots invändningen skulle komma fram till att man blir betalningsskyldig godtar man beloppen som skäliga på sättet de är beräknade på. Det innebär att rätten vid en prövning inte behöver pröva beloppens storlek utan endast om det föreligger en betalningsskyldighet eller ej. Svaranden ifrågasätter alltså inte sättet beloppen beräknats på men bestrider att det föreligger en betalningsskyldighet till de fulla beloppen. Endast för det fall domstolen skulle finna att det föreligger en betalningsskyldighet för svaranden accepterar hen att utge hela beloppet. Det kan låta aningen märkligt, men det är en metod som ofta används av processekonomiska skäl. Vilka mål prövas av rätten?I dispositiva tvistemål, som även ditt mål är, behöver rätten inte alltid pröva målet vid en huvudförhandling. Parterna har möjlighet att på avtalsmässig väg komma överens om en lösning som accepteras från båda sidor. Många gånger kan parterna i dispositiva mål mötas någonstans på mitten och komma överens på avtalsmässig väg och på så sätt slippa resterande del av domstolsprocessen. Endast för det fall parterna inte kan komma överens går målet vidare till huvudförhandling och rätten dömer utifrån den framlagda bevisningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Överklaga ett beslut gällande tomtgräns vid en koloniträdgård.

2020-10-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är i tvist om tomtgräns vid en koloniträdgård.Styrelsen har fattat ett beslut. Kan man överklaga el liknande ?
Orysia Sich |Hej och tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt att svara på din fråga eftersom det finns ganska lite information. Jag ska ändå försöka att ge generella råd om hur man kan agera i din situation.Jag antar att det är en ideell förening och du är medlem av föreningen. Det finns tyvärr ingen särskild civilrättslig lagstiftning som reglerar ideella föreningar. Varje förening bestämmer själv sina regler och ansvarar för fördelningen av lotter till föreningsmedlemmar. Däremot arrenderar de flesta föreningarna mark från kommunen och det kan vara värd att vända sig till kommunen med ett klagomål.En annan väg är att klandra styrelsens beslut. Det finns många faktorer som kan påverka din rätt att klandra beslutet. En av de viktigaste faktorer som måste beaktas är tidsfristen (RH 20212:33). Jag kan tyvärr inte ge dig ytterligare vägledning i den delen eftersom jag måste ha mer information. Jag skulle rekommendera dig att förbereda föreningens stadgar, föreningens regler gällande koloniträdgård, ditt avtal med föreningen, hämta ut detaljplan från Lantmäteriet om en sådan finns och återkomma till Lawline. Du kan antingen boka en tid med en av våra jurister här (de kan även hjälpa dig med stämningsansökan) eller ställa en ny fråga med lite mer information här.Med vänliga hälsningar,

Vad ska finnas med i ett överklagande till hovrätten?

2020-10-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag skulle behöva hjälp med att överklaga till Svea hovrätt. Vet inte hur man ska skriva. Det verkar så krångligt.
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tolkning av din fråga och tillämplig lagJag tolkar din fråga som att du undrar vad som ska finnas med i ett överklagande till hovrätten. Svaren finner vi i rättegångsbalken (1942:740). Många av rättegångsbalkens regler är uppdelade efter måltyp. Vissa kapitel rör specifikt tvistemål (civilrättsliga tvister mellan till exempel privatpersoner eller företag) och andra rör brottmål (där någon står åtalad för ett brott och motparten vanligen är en åklagare).Förutsättningar för att kunna överklaga till hovrätten Det finns ingen bestämmelse som reglerar vem som får överklaga en dom eller ett beslut. När rätten avgör saken sker det genom en dom, avgör rätten något annat än saken sker det genom ett beslut. (17 kap. 1 § rättegångsbalken och 30 kap. 1 § rättegångsbalken) Huvudregeln som utvecklats är att den som är berörd av en dom eller ett beslut kan överklaga om denne också har klagorätt och klagointresse. Annars kan hovrätten avvisa överklagandet. (50 kap. 6 § rättegångsbalken, 51 kap. 6 § rättegångsbalken och 52 kap. 5 § rättegångsbalken) Klagorätt betyder att domen eller beslutet påverkar klagandens ställning, medan ett klagointresse innebär att klaganden har ett rättsligt intresse av att domen eller beslutet prövas i högre instans. Rätten att överklaga är även begränsad genom att det kan krävas ett prövningstillstånd för att få pröva sin sak i högre instans. (49 kap. 12 § rättegångsbalken) Ett överklagande ska ha inkommit till tingsrätten senast tre veckor efter den dag då domen meddelades. (50 kap. 1 § rättegångsbalken och 51 kap. 1 § rättegångsbalken) Om överklagandet inkommit i rätt tid skickas det och målets alla handlingar vidare till hovrätten. Hur man i praktiken överklagar brukar även beskrivas i en bilaga till tingsrättens dom.Information som ska finnas med i överklagandetEtt överklagande av en dom ska innehålla uppgifter om: den dom som överklagas, vilken del av domen som överklagas och vilken ändring man yrkar, grunderna för ens överklagande och på vilket sätt man menar att tingsrätten gjort fel i sina domskäl, de omständigheter man menar ska leda till att ett prövningstillstånd meddelas samt vilka bevis man vill ta upp och vad de ska bevisa. (50 kap. 4 § rättegångsbalken och 51 kap. 4 § rättegångsbalken) Det går även att läsa om detta på Svea hovrätts hemsida. Ett överklagande av ett beslut ska innehålla liknande uppgifter: vilket beslut som överklagas, vilken ändring som yrkas, grunderna för överklagandet, de omständigheter man menar ska leda till att ett prövningstillstånd meddelas samt vilka bevis man vill ta upp och vad de ska bevisa. (52 kap. 3 § rättegångsbalken)Sammanfattning och råd Ett överklagande ska innehålla svar på frågorna vad som överklagas och varför det överklagas. Vilka regler som är tillämpliga beror främst på om det är ett tvistemål eller ett brottmål samt om det är en dom eller ett beslut som ska överklagas. För att hjälpa dig att skriva ett överklagande behövs därför mer information än vad som framgår av din fråga. Jag rekommenderar dig därför att boka tid med en av Lawlines duktiga jurister (Lawline arbetar dock inte med ärenden inom skatterätt och straffrätt).Med vänliga hälsningar,