Får polisen kroppsvisitera hantverkare på grund av knivlagen?

2021-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag jobbar som elektriker och i fredags kl16 när jag va påväg hem från jobbet (iklädd mina arbetskläder) så kom en civil polis och ställde frågor. Naturligtvis visade jag legitimation och efter det började polisen visitera mig med hänvisning till knivlagen. Jag är ostraffad sen tidigare men nu strafföreläggande böter i om brott mot knivlagen.Får polisen göra såhär?
Fredrik Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!BakgrundDu har blivit föremål för en kroppsvisitation, vilket innebär att polisen har gjort en undersökning av vad du har på dig och vad du bär med dig. När det gäller statens ingrepp mot enskilda (i ditt fall: polisen mot dig) är det en god idé att ta avstamp i regeringsformens (RF) andra kapitel. RF 2:6 ger att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Denna rättighet kan begränsas genom lag (i ditt fall: polislagen/rättegångsbalken) enligt RF 2:20 p 2. Enligt RF 2:21 ska begränsningen ske endast om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle samt att begränsningen är proportionerlig.RegleringEn kroppsvisitation får vidtas om omständigheterna i 28:11 rättegångsbalken (RB) föreligger. Bestämmelsen ger att polisen får kroppsvisitera om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. I ditt fall fall är det aktuella brottet att du har burit kniv på allmän plats. Av 1 § lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen) är det ett brott att inneha kniv på allmän plats. Enligt det andra stycket är det dock tillåtet bland annat om innehavet är att anse som befogat med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter. I ditt fall kan det anses befogat att du på väg hem från ditt arbete som elektriker fortfarande bär kniv (för hur ska du annars förflytta kniven?), men polisen gjorde uppenbarligen en annan bedömning. Jag kan inte säga mer än att det är en helhetsbedömning. Möjligtvis hade bedömningen fallit ut till din fördel om du hade arbetat som snickare (se exempelvis RH 1996:23).Om du anses ha brutit mot 1 § knivlagen, ger 4 § att påföljden är böter eller fängelse, men att det inte döms till ansvar om det är ett ringa fall. Även här kan polisens bedömning betraktas som tveksam, eftersom du kanske har gjort dig skyldig till ett ringa fall (om du över huvud taget har brutit mot förbudet i 1 § knivlagen). Förutsättningen för kroppsvisitation är ju att fängelse kan följa, och även i detta skede är det tveksamt. SammanfattningAvslutningsvis har du blivit utsatt för ett kroppsligt ingrepp, där polisen har misstänkt dig för att ha begått ett brott mot knivlagen endast på grund av den omständigheten att du bar arbetskläder (att döma av den informationen som du gett i din fråga). I flera delar är det tveksamt om polisen hade befogenheten att kroppsvisitera dig. Mitt råd till dig är att göra en anmälan till JO (som tyvärr inte kan göra mer än att rikta kritik mot Polismyndigheten).Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad händer om en person inte kan delges?

2021-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en dom har fallit i Tingsrätten och den misstänkte har överklagat till Hovrätten men inte hittas så att denne kan delgivas. Vad händer? Är det Tingsrättens dom som gäller eller sker det en förhandling i Hovrätten utan att den misstänkte är närvarande?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att det är den misstänkte som har överklagat och nu ska den misstänkte även delges någon typ av handling. Eftersom du kallar personen misstänkt så förstår jag att frågan rör ett brottmål och i brottmål finns ingen möjlighet att meddela tredskodom (döma i parts utevaro). Delgivning regleras av delgivningslagen och jag kommer nedan gå igenom några av de olika delgivningssätten. DelgivningssättVanlig delgivning Oftast så testar man först att delge personen genom vanlig delgivning enligt 16–18 §§ delgivningslagen. Detta innebär att handlingen skickas med post eller e-post och att mottagaren skriver under ett delgivningskvitto som skickas tillbaka till domstolen. Jag antar att detta redan har prövats i ditt fall och därför får man kolla på andra delgivningssätt.Stämningsmannadelgivning Stämningsmannadelgivning (31–37 §§ delgivningslagen) innebär att man skickar ut en person, en stämningsman, som lämnar handlingen till mottagaren. Personen anses delgiven när denne fått handlingen, det krävs inte att denne läser handlingen eller skriver under delgivningskvitto. Stämningsmannadelgivning kan även ske genom att handlingen lämnas till en annan person vid platsen där den sökte inte påträffas (vid bostad eller arbetsplats). Underrättelse om detta skickas sedan till delgivningsmottagaren som inte behöver skriva under ett delgivningskvitto. "Spikning"Om ingen annan form av delgivning fungerat är så kallad "spikning" ett sätt att delge mottagaren (38 § delgivningslagen). Namnet kommer ifrån att man förr spikade fast handlingen på mottagarens dörr. Nu för tiden lämnar man helt enkelt handlingen vid mottagarens bostad eller arbetsplats och personen anses då delgiven när handlingen har lämnats i anslutning till bostaden eller arbetsplatsen. KungörelsedelgivningEn sista utväg är kungörelsedelgivning (47–48 §§ delgivningslagen) som innebär att handlingen hålls tillgänglig på en viss anvisad plats och så publiceras ett meddelande i tidningar om var handlingen finns att hämta. Personen anses då delgiven när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning (51 § delgivningslagen). Om den misstänkte inte kommer till hovrätten Som du ser finns det många sätt att ta till för att en person ska kunna delges och det brukar generellt sett lyckas. Om personen som överklagat blir delgiven men ändå inte skulle dyka upp till förhandlingen i hovrätten så kommer överklagandet att förfalla enligt 51 kap 21 § rättegångsbalken. Vad som händer då är att tingsrättens dom vinner laga kraft (dvs "gäller"). Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta oss igen med ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar

Delgivning genom spikning

2021-02-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Har ett delgivningsbolag rätt att delge en handling via så kallad "spikning" om mottagaren är på semester och alltså inte i bostaden?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om delgivning finns i delgivningslagen. Delgivning kan ske på olika sätt enligt 2 § tredje stycket delgivningslagen. I ditt fall tolkar jag det som att det är fråga om stämningsmannadelgivning eftersom du skriver om delgivningsföretag. Reglerna för stämningsmannadelgivning finns i 31-46 §§ delgivningslagen.Stämningsmannadelgivning innebär att en stämningsman fysiskt lämnar över handlingen till delgivningsmottagaren enligt 32 § delgivningslagen. Delgivningsmottagaren anses delgiven när stämningsmannen har funnit mottagaren och överlämnat handlingen enligt 39 § delgivningslagen. Delgivning anses även ha skett om mottagaren vägrar att ta emot handlingen.Om delgivningsmottagaren inte kan påträffas kan handlingen lämnas till en vuxen familjemedlem i mottagarens hushåll enligt 35 § delgivningslagen. Dessutom kan handlingen lämnas till delgivningsmottagarens arbetsgivare om mottagaren inte påträffas på sin arbetsplats enligt 36 § delgivningslagen. Det här brukar kallas för surrogatdelgivning.Om det inte går att delge delgivningsmottagaren, vuxna familjemedlemmar eller arbetsgivaren kan delgivning ske genom spikning enligt 38 § delgivningslagen. Det betyder att handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hem eller på lämplig plats i anslutning till hemmet.Delgivning genom spikning är alltså endast tillåten då övriga delgivningsmetoder inte har fungerat och det finns anledning att tro att delgivningsmottagaren håller sig undan. Delgivning genom spikning är alltså tillåten då mottagaren är på semester så länge ovanstående krav är uppfyllda. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan jag använda en fastställelsetalan för att upphäva en bouppteckning?

2021-02-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |RB Kap 13 : 2 om fastställelse Är den tillämplig å följande;Bouppteckning mars - 15 enkel måste göras omgående antog ej slutgiltig behövde inte närvara muntligt inga konsekvenser av de. Nekas utkast i förväg. Nekas tillställt direkt efter. Besked först när registrerad skickas den till mig. Upptäcker förvånad att jag dödsbodelägare ställt krav om 1200000 nr till dödsbo i en att sats och att bestrider av andra dödsbodelägare. Å. Krav existerar inte B. Om hade existerat kan väl inte avgöras i en bouppteckning eller andra delägare C. Boutredningsman en advokat kan väl inte vara domstol om krav hade existerat.Utstående fordringar kan en avliden inte ha eftersom är avliden inte heller el eller teleräkningar förfallna. Ställde krav direkt (inom en månad) att uppgiften skulle tas bort men inget svar. O sedan dess x flera.Rättelse ska göras genom tilläggsbouppteckninga har jag nu lärt enligt RB men inom en månad.Nu 2021 o advokaten haft en del mer gör sig men boutredningsman entledigas aldrig om ej sjuk el avliden.Går RB Kap 13 par 2 använda att upphäva rättsförhållande att sedan om beslut upphäva begära fullgörelse?Ska bouppteckningen kallas rättsförhållandet att upphäva eller uppgiften om krav av mig endast som rättsförhållandet begärt upphävt. Av betydelse; en fordran helt annat belopp som är en mors rätt rad förfoga egendom när i livet förvägrad av en god man utan skäl ska sedan bli mot dödsbo av borgenär och advokaten ska komma välja blanda ihop pga samma namn som d bo deläg
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din text och utifrån den korrespondens vi haft per e-post undrar du om det är möjligt att upphäva en bouppteckning genom en fastställelsetalan (13 kap. 2 § rättegångsbalken, RB). Ovissheten gäller ett krav över en miljon på ett dödsbo. En fastställelsetalan om huruvida ett rättsförhållande består eller inte består får tas upp till prövning om ovisshet råder om rättsförhållandet och denna länder käranden till förfång.När någon avlider ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta den avlidnes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning. Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket inom en månad efter att den upprättas. När dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna måste de vara överens om de åtgärder som vidtas. Ibland fungerar inte detta på grund av dödsboets omfattning eller för att dödsbodelägarna inte är överens. Boutredningen kan då i stället anförtros åt en boutredningsman. Tingsrätten utser en boutredningsman. En boutredningsman tar över de flesta av dödsbodelägarnas gemensamma uppgifter.När boutredningen är slutförd ska arvet delas mellan arvingarna, det s.k. arvskiftet. En dödsbodelägare som är missnöjd med arvskiftet kan begära att tingsrätten ska ändra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Det kallas klander av arvskifte. Det ska göras inom fyra veckor från att delägaren fått del av arvskiftet. Tingsrätten kan då ompröva arvskiftet och eventuellt skifta på annat sätt. Tingsrätten kan också återförvisa till skiftesmannen.I ditt fall är inte en fastställelsetalan möjlig; det föreligger i praktiken ingen ovisshet om bouppteckningen består eller ej. Bouppteckningen är upprättad av bouppteckningsförrättare. Hade du velat klandra arvskiftet skulle så skett inom fyra veckor. Om du däremot anser att du har en fordran kan det vara skäl för att arvskiftet ska gå åter. Sker arvskifte innan den dödes och boets andra skulder har betalts ska skiftet gå åter (21 kap. 4 § ÄB). Anser du att du har en fordran på dödsboet, trots att det är avslutat, får du helt enkelt tillställa arvingarna skulden och väcka talan i domstol för att få fastställt att det finns en skuld. Beslutar domstolen att du kan visa att skulden finns kan det innebära att arvskiftet ska gå åter för att betala skulden. Du kan således inte använda fastställelsetalan för att upphäva bouppteckningen. Däremot kan du nå framgång i domstol om du kan visa att det finns en skuld (under förutsättning att du inte redan väckt talan och fått det prövat utan framgång).Tyvärr kan jag inte göra någon närmre analys av dina förutsättningar utan mer information i fallet. Om du önskar hjälp av en av våra jurister att utreda ärendet vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan polisen begära ett urinprov från mig?

2021-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag vart tagen för snatteri här om dagen. Jag undrar bara om polisen kommer att av någon anledning ta ett urinprov. Jag vet att det låter lite meningslöst men undrar bara.
Sandra Bargabriel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om polisen kan begära ett urinprov från dig. Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB). Polisens behörighet att kräva urinprovAtt kräva urinprov är något som omfattas av begreppet kroppsvisitation (RB 28 kap. 12 § 3 st.). Polisen har rätt att kroppsvisitera en person (och därmed begära ett urinprov), om personen skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa (RB 28 kap. 12 §). Det ska således finnas en skälig misstanke för ett brott och brottet ska kunna leda till fängelse. Du skriver att du har blivit tagen för snatteri vilket bekräftar att en misstanke på brott har förelegat. Snatteri (som numera heter ringa stöld) kan leda till böter eller fängelse i högst sex månader (Brottsbalken 8 kap. 2 §). Detta innebär att dessa två krav är uppfyllda.Proportionalitet vid tvångsmedelEftersom kroppsbesiktning är ett tvångsmedel måste dock proportionalitetsprincipen alltid beaktas. Detta innebär att åtgärden inte får gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet (RB 28 kap. 13 § och 3 a §) Eftersom att du är misstänkt för snatteri skulle det förmodligen inte vara proportionerligt att begära ett urinprov från dig. Om inte urinprovet är av betydelse för utredningen kommer du förmodligen inte att begäras på urinprov. Eftersom att jag inte vet mer om utredningen mot dig kan jag inte ge dig ett rakt svar på om du kommer att begäras ta ett urinprov, förmodligen kommer du inte det. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att svaret kan ge viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid varmt välkommen att återkomma med en ny. Med vänliga hälsningar,

Kan man stämma någon för vad som helst?

2021-02-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har en liten fråga till er. Kan man stämma en person på vad som helst exempel att hen hatar en människa?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar att din fråga rör en persons möjligheter att stämma en annan person och att det därför är en civilrättslig process (och inte straffrättslig) som du syftar på. Svaret kommer att baseras på det antagandet.Övergripande om ansökan om stämningDen som vill inleda en rättegång mot någon ska skriftligen ansöka om stämning hos tingsrätten (42 kap. 1 § rättegångsbalken, RB). En stämningsansökan ska innehålla flera punkter, bland annat ett bestämt yrkande och en redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet (42 kap. 2 § RB). Rätten ska i första hand förelägga käranden att avhjälpa bristen om stämningsansökan inte uppfyller kraven ovan och de andra krav som framgår av den tidigare hänvisade bestämmelsen (42 kap. 3 § RB). Följs inte detta (föreläggande) ska ansökningen avvisas, om den är så ofullständig och att den inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för rättegången (42 kap. 4 § RB). Uttrycket "utan väsentlig olägenhet" innebär att det finns ett processekonomiskt moment i bedömningen av avvisningsfrågan.Kan stämningen avse vad som helst? I rättegångsbalken framgår det också att om kärandens framställning inte innefattar laga skäl för käromålet eller om det annars är uppenbart att detta är ogrundat, får rätten genast meddela dom i målet utan att stämning utfärdas (42 kap. 5 § RB). Generellt ska bestämmelsen användas restriktivt. Bestämmelsen är en väsentlig avvikelse från ett normalt rättegångsförfarande och därför måste också europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna beaktas (EKMR), vilken är inkorporerad som svensk lag (artikel 6.1 EKMR och lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna). Enligt artikeln ska envar ha rätt till en rättvis rättegång med avseende på tvister om hens civila rättigheter. En förutsättning för att artikeln i Europakonventionen ska vara tillämplig är att det föreligger en reell och seriös tvist. Europadomstolen har framhållit att en tvist kan antas vara reell och seriös om det inte finns klara indikationer på att så inte är fallet. Det föreligger alltså en presumtion för att tvister om civila rättigheter är reella och seriösa.Stämningen måste således gälla tvister om civila rättigheter som är reella och seriösa. Mot bakgrund av bestämmelserna ovan och Europadomstolens framförande skulle jag hävda att stämning på grund av enbart hat inte omfattas av en reell och seriös tvist. Det innebär således att ett sådant käromål skulle lämnas utan bifall och dom meddelas utan att stämning utfärdas. Beskrivna krav ska alltså uppfyllas och uppfylls dem inte ska ansökningen avvisas. Man kan således inte stämma någon för vad som helst. Finns det däremot ett annat bakomliggande skäl till varför man stämmer (och hatar) en person, till exempel avtalsbrott eller skadeståndsanspråk som inte har med brott att göra, kan det vara möjligt. Enbart hat mot personen lär emellertid vara svårt att motivera som grund för stämning. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Kan jag överklaga ett strafföreläggande?

2021-02-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |För 15 månader sedan blev jag stoppad av polisen och fick lämna blodprov då dom misstänkte att jag var narkotikapåverkad och jag hade tyvärr rökt cannabis ett par dagar tidigare så det fanns kvar spår i blodet. Jag fick böter och indraget körkort i 12 månader. Jag fick tillbaka mitt körkort i Okt 2020 och blev nu i Januari stoppad igen. Det blev ett nytt blodprov och mitt körkort omhändertogs igen. Jag var helt säker på att det inte skulle visa något på blodprovet då jag inte har rört några som helst droger sedan jag blev stoppad förra gången. Fick svar på provet och det visade sig att jag hade spår av cannabis i blodet ännu en gång. Ca 30 minuter innan jag stoppades så var jag i en liten lägenhet där tre personer satt och rökte men jag tog absolut inget själv så den lilla mängd som jag fick i mig kom från passiv rökning. Enligt polisen så visade provet att jag hade väldigt lite spår i blodet men mängden spelar tydligen ingen roll. Mina föräldrar har tagit ca 70 urinprov på mig sen Okt 2019 och alla har varit bra. Nu fick jag nya böter och indraget körkort i 18 månader. Jag erkände för polisen när dom ringde och berättade och jag talade om hur det hade gått till. Nu undrar jag om jag kan överklaga domen då jag tycker att straffet blev orättvist hårt? Jag har inte betalat böterna än.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har det beslutats om ett strafföreläggande för ringa narkotikabrott och drograttfylleri med anledning av att du lämnat ett positivt urinprov. Din uppfattning är att det är felaktigt och att provet kan bero på passiv rökning eftersom du befunnit dig i en liten lägenhet där tre personer satt och rökte. Din undrar ä nu om du kan överklaga domen då du tycker att straffet blev orättvist hårt. Du har inte betalat böterna än.Bestämmelser om strafföreläggande finns i 48 kap. rättegångsbalken (RB). Av din fråga framgår inte helt om du godkänt strafföreläggandet eller inte. Anledningen är att i vissa fall är det tillräckligt att betala ett strafföreläggande för att det ska godkännas, i andra fall måste du även godkänna det skriftligt. I det brev du fått får åklagaren ska det står vilket datum du senast behöver godkänna föreläggandet och hur du godkänner det. Har du godkänt föreläggandet räknas det som en lagakraftvunnen dom (48 kap. 3 § andra stycket RB). Att domen vunnit laga kraft innebär att den inte går att överklaga. Om du har godkänt strafföreläggandet gäller det precis som att en domstol hade utfärdat en dom. Om det är så att du inte godkänt strafföreläggandet, och inte heller gör det, kan åklagaren komma att väcka åtal vid tingsrätten.Möjligheterna att överklaga ett godkänt strafföreläggande är begränsade. De enda möjligheter som finns för att överklaga framgår av 59 kap. 6 § RB:1. Om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring.2. Om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel, att föreläggandet bör anses ogiltigt.3. Om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag.Sammanfattningsvis innebär det att om du godkänt strafföreläggandet gäller det som en lagakraftvunnen dom och dina möjligheter att överklaga är begränsade. Om du däremot inte har godkänt strafföreläggandet innebär det istället att åklagaren kan (och sannolikt kommer) att väcka åtal i domstol.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är dom, domslut och domskäl synonyma begrepp?

2021-02-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är dom, domslut och domskäl synonyma begrepp?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppen tar sikte på olika saker. Det är därför inte synonymer.Dom är en domstols slutliga, formella avgörande i saken. I domen finns domslut och domskäl.Domslut är det formella beslutet som fattas av en domstol efter en rättegång. Domslutet ingår i domen. Det är domstolens avgörande i frågan. Det kan till exempel vara att domstolen beslutar att döma den tilltalade till straff.Domskäl är domstolens motivering till ett domslut, och ingår i domen. I domskälen redogör domstolen för sin bedömning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,