Kan man i Sverige straffas för samma brott flera gånger?

2020-09-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar om man i Sverige kan och får straffas för samma brott flera gånger dvs. om s.k. dubbelbetsraffning alt. trippelbestraffning är förenligt med svensk lagstiftning. Vad jag vet så är detta inte inte ok enligt gällande lagstiftning och då är min fråga vad gör man och hur aggerar man om man ändå blivit utsatt för detta och handläggning har gjorts genom hela rättsmaskineriet inkl. högsta domstolen ?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag kommer att använda mig utav rättegångsbalken och regeringsformen när jag besvarar din fråga. Rättegångsbalken kommer härefter att benämnas som "RB" och regeringsformen som "RF". Är det olagligt med dubbelbestraffning? I Sverige är det inte tillåtet med så kallad dubbelbestraffning. Har en dom vunnit laga kraft får frågan återigen alltså inte tas upp till prövning. Detta framgår av principen "ne bis in idem", som betyder "icke två gånger i samma sak" och som återfinns i 17 kap. 11 § 3 st RB. Det finns även ett förbud mot dubbelbestraffning i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR). Sverige har sedan lång tid tillbaka ratificerat EKMR vilket innebär att Sverige har förpliktat sig att följa konventionen. Enligt 2 kap. 19 § RF får inte svensk lag strida mot bestämmelserna i EKMR. Vad kan man göra om man blivit utsatt för dubbelbestraffning? Till att börja med kan man överklaga domen. Om alla de inhemska medlen är uttömda, dvs. om frågan kommit så långt som till högsta domstolen kan man istället söka sig till Europadomstolen. Domstolen är en del av av Europarådet och Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - även kallat Europakonventionen. Anser man alltså att staten har brutit mot de mänskliga rättigheterna och mot konventionen (och alla de inhemska medlen är uttömda) kan man som enskild klaga hos Europadomstolen. Vad innebär ett beslut hos Europadomstolen?Att målet tas upp till prövning hos Europadomstolen innebär vidare inte att domen ändras och får annat utfall utan det innebär endast att domstolen konstaterar att en kränkning har skett. Däremot kan den klagande få skadestånd för att dennes rättigheter har kränkts. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga/frågor. Hälsningar,

Förundersökning fram till rättegång

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev här om natten ordentligt slagen med öppen handflata över kinden och ögat. Vilket jag har förstått faller under kategorin ringa misshandel. Min fråga är om det är sannolikt att fallet kommer gå till rättegång? Polisen anlände till platsen kort efter händelsen, förhörde mig, tog bilder av mitt ansikte och förhörde min kompis som bevittnade hela händelseförloppet en meter bort. Mannen som slog samt hans flickvän blev också förhörda. Polisen förklarade att de tänkte göra en anmälan om ringa misshandel och att jag skulle få mer information per post.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vägen från att en förundersökning inleds till att målet eventuellt tas upp i en rättegång kan tyckas lång. För att nå fram till en tingsrätt krävs i regel att en åklagare anser sig ha tillräckliga bevis för att kunna fälla den misstänkte. På vägen finns det flera risker att förundersökningen dels läggs ned eller att åklagaren inte väljer att åtala. Det du nämner om att polisen snabbt var på plats och förhört de misstänkte talar dock för att de samlar på sig de bevisen som krävs för att kunna väcka åtal. Från förundersökning till åtal När en konkret misstanke om brott föreligger ska en förundersökning inledas (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). En förundersökning inleds dels för att utreda om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal mot någon misstänkt i målet (23 kap. 2 § Rättegångsbalken).Om en åklagare efter att förundersökningen avslutas anser sig tillräckligt säker på den misstänktes skuld att denne av bevisen i målet kan se en fällande dom kan åklagaren väcka åtal mot denne (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Huvudregeln är att förundersökning ska inledas om det inte är uppenbart att brottet inte kan utredas (23 kap. 1 § 2 stycket. Rättegångsbalken). En förundersökning kan vidare läggas ned i s.k. "disproportionsfallen", där eventuell påföljd inte är strängare än böter och utredningen anses för dyr (23 kap. 4a § Rättegångsbalken). Detta är inte aktuellt i ditt fall. Om det vid förundersökningen inte går att få mer bevis men åklagaren anser bevisen som otillräckliga för en fällande dom kan åklagaren vidare meddela att åtal inte kommer att väckas (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Sammanfattningsvis Huruvida just ditt fall kommer leda till en rättegång är svårt att svara på. Av vad jag kan bedöma låter det som att Polisen ska ha tillräckliga fakta för att utreda ärendet. Här kan du hitta mer information angående hur en brottsutredning går till och de olika stegen i processen. Du kan även alltid kontakta handledaren i just ditt fall för att få information i hur det går i ditt ärende. Vänligen,

Hur får man tillbaka beslagtagen egendom?

2020-09-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag träffade på en annan mansperson där som var utan pengar så jag bjöd på några öl och vi satte oss sedan på tåget till en annan stad och gick till en restaurang och satt på uteservering där och jag fick fortsätta och bjuda honnom på ett par öl då denne bad om det .glömde ta med mig min mobil 2 ggr när jag skulle in på serveringen för att beställa mer öl åt oss 1:avgången var det en snäll annan person som tog hand om min mobil under tiden jag var inne,2:a ggr. Jag kom ut så var min mobil borta liksom den personen jag hade med mig,polis mejlade mig om att dem hade min mobil men att personen har fått köpa denna i god tro av mig ,jag hittade inte IMEI nr förän långt senare och då gjorde jag polisanmälan.nu är det förundersökning och Nin mobil är beslagtagen och ord mot ord enl. åklagarn jag vill ha tillbaka min mobil den blev stulen den 22/7-20 vad hur ska jag få tillbaka min mobil tingsrätt kan komma att avgöra vem som ska ha tillbaka mobilen enl.åklagaren personen ifråga är misstänkt för häleri .tacksam för lösning.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår dig så har din mobiltelefon blivit beslagtagen av polisen med anledning av en brottsutredning om häleri, och du undrar nu hur du ska få tillbaka den. Beslag Polisen får beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för en brottsutredning, eller om föremålet använts för att begå brott (27 kap. 1§ rättegångsbalken). Jag misstänker att polisen har beslagtagit din mobil i väntan på att ärendet avgörs, för att den utgör ett föremål som har betydelse för polisens utredning. Det verkar dessutom som att polisen utreder vems telefonen egentligen är, då en person är misstänkt för häleri. Hur får du tillbaka denJag är lite osäker på var i processen ni befinner er just nu, men mest sannolikt kommer du inte få tillbaka din mobil förrän tingsrätten har dömt i ärendet. Då kommer tingsrätten även ta beslut om vem som har bättre rätt till telefonen och vem den ska återgå till. Då jag inte vet mer om ärendet, och vad grunderna är för misstankarna, så skulle jag gissa på att du får vänta tills tingsrätten dömt. Beslaget kan yrkas att det ska förverkas, återlämnas till dig, eller till den som har bättre rätt till det. Om frågan gäller vem som har bättre rätt till den, gäller det att åklagaren och du bevisar att den tillhör dig och att den tagits från dig på brottsligt sätt. Om ärendet fortfarande är hos polisen, finns det en möjlighet att mobilen återlämnas när polisen är färdig med den, beroende på skälen till att den är beslagtagen. Du har rätt att hos tingsrätten begära en prövning under förundersökningen om beslaget, där de kan besluta om beslaget ska bestå eller inte (27 kap. 6§ rättegångsbalken). Om du frågar utredaren hos polisen kan de säkert hjälpa dig vidare med en sådan begäran, annars får du vända dig till din lokala domstol.Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Arbeta inom grundskola efter bötesbrott

2020-09-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag åkte fast för körning utan bälte, erkände detta och fick böter. Poliserna på plats sa att detta inte skulle hamna i belastningsregistret, men jag har uppfattat det som att det tydligen gör det ändå.Jag pluggar till mellanstadie lärare och behöver med jämna mellanrum utdrag ur belastningsregistret, så min fråga är nu om denna böter på något sätt kommer påverka det utdrag jag behöver när jag ska jobba som lärare?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att redogöra för om brottet du begått syns i belastningsregistret. Därefter kommer jag redogöra för om detta kan påverka dina chanser till arbete på skola.Syns brottet i belastningsregistret?Belastningsregistret innefattar alla brott som du fällts för. Brotten syns dock endast i belastningsregistret under en begränsad tid innan de gallras. När det gäller brott med påföljden böter gallras dessa efter fem år (17 § p.9 lag om belastningsregister).Kommer brottet påverka dina chanser till arbete på skola?När du erbjuds en anställning inom grundskola ska du lämna ett utdrag ur belastningsregistret till din arbetsgivare (2 kap 31 § skollagen). Detta gäller för samtliga som erbjuds anställning som innebär direkt och regelbunden kontakt med barn (1 § lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn).Däremot har du rätt att begära ut ett begränsat utdrag ur belastningsregistret (9 § lag om belastningsregister). Alla brott som finns registrerade tas då inte med i utdraget som lämnas till arbetsgivaren. Här framkommer endast om du blivit dömd för mord, dråp, grov misshandel, människorov, något sexualbrott eller grovt rån (22 § förordning om belastningsregister).Att du fått böter för att du kört utan bälte kommer alltså inte att påverka dina chanser till jobb på skola.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Finns det en tidsgräns inom vilken polisförhör måste hållas?

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag blev stoppad av polisen 4 månader sen för fortkörning säger dom, tog mitt körkort tillsvidare.Min fråga är kan dom förhöra dig efter 4 månader? Dom tog god tid på sig, och det va jag som ringde dom för att höra med min handläggare vad som händer.Efter förhöret fick jag dagsböter.Natuligtvis kommer jag att bestrida.Polisen som förhörde mig sa att jag har ingen rätt till en offentlig jurist , måste ta en privat.Mvh
Kamile Rumsaite |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om hastighetsöverträdelserRegler kring hastighetsöverträdelser i trafik finns i 3 kap. 14–17 §§ trafikförordningen. Att överträda en hastighetsbegränsning innebär att man bryter mot bestämmelsen 3 kap. 17 § trafikförordningen och dömes därmed till penningböter (14 kap. 3 § trafikförordningen). Förarens körkort kan även återkallas om körkortshavaren har överskridit högsta hastighet och överträdelsen anses vara av högre grad än ringa (5 kap. 3 § p. 4 körkortslagen).Kan polisen hålla förhör 4 månader senare?Det finns ingen exakt tidsgräns inom vilken en utredning om brott måste genomföras och inom vilken tid ett förhör måste hållas. Därmed är det okej för polisen att hålla förhör med dig 4 månader efter inträffad händelse.Offentligt försvarRätten till offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3a § rättegångsbalken (RB). Det är domstolen som avgör om en misstänkt är i behov av offentligt försvar eller inte.Offentlig försvarare kan på begäran av den misstänkte förordnas, om brottets minimistraff är 6 månaders fängelse (21 kap. 3a § första stycket RB). I ditt fall är detta inte aktuellt, då straffet för hastighetsöverträdelser är penningböter.Utöver detta kan en misstänkt även förordnas en offentlig försvarare om det finns behov med hänsyn till utredningen om brottet, om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom, samt om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör (21 kap. 3a § andra stycket p. 1–3 RB).Du har alltså rätt att begära offentlig försvarare genom att exempelvis meddela ditt önskemål till handläggaren/förundersökningsledaren hos polisen, som då gör en anmälan om detta till tingsrätten (23 kap. 5 § RB). Som ovan nämnt är det domstolen som avgör om du anses ha behov av en offentlig försvarare. Om domstolen, efter en bedömning av ovanstående kriterier, inte anser att du har behov av en försvarare, avslås din ansökan. Du har därmed inte rätt att få en offentlig försvarare betalat av staten, men du har fortfarande möjligheten att själv anlita en försvarare om du anser att det behövs.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

När kan polisen genomföra en husrannsakan och beslagta föremål?

2020-09-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har emottagit ett djupt kränkande brev med diverse anklagelser och osanningar (datorskrivet på papper och anonymt!). Jag har en aning om vem/vilka som kan ligga bakom - men helt säker är jag inte. Brevet är inte postat på vare sig deras eller min hemort.Kan polisen göra husrannsakan på mIn begäran? Kan de misstänktas datorer beslagtas? Eller finns det ngn annan metod för att spåra upp dem? Måste jag lämna in ngn form av bevis för mina misstankar först? TACKSAM FÖR SNABBT SVAR!Mvh, Lussan
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Den som blir föremål för en husrannsakan måste vara skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följaEftersom en husrannsakan är en väldigt ingripande åtgärd krävs det att flera krav är uppfyllda för att polisen kan genomföra en sådan. En husrannsakan förutsätter att den som är föremål för åtgärden är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa (28 kap. 1 § första stycket RB). Det är svårt att veta vilken påföljd som kan följa brottet eftersom jag inte kan detaljerna kring brevet, personen som skickade det och omständigheterna i övrigt. Oavsett måste personen vars hus blir rannsakad vara skäligen misstänkt för att ha skickat brevet. Om det inte finns några konkreta bevis som kan grunda en misstanke går det inte att genomföra en sådan åtgärd.Föremål får tas i beslag om det finns konkreta omständigheter som pekar på att föremålet har betydelse för utredningen av ett brottFöremål får tas i beslag om de skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott (27 kap. 1 § första stycket RB). Åtgärden kan företas mot misstänkt som icke misstänkt. Det krävs dock konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att föremålet har betydelse för utredningen. Dessa omständigheter måste alltså bilda en skälig misstanke. Beslagtagandet ska även vara proportionerligt, alltså ska ett föremål beslagtas endast om det uppväger det intrång eller men i övrigt som tvångsmedlet innebär för den misstänkte (27 kap. 1 § tredje stycket RB). I ditt fall krävs det alltså att det finns konkreta bevis som talar för att personernas dator kan ha betydelse för utredningen kring brottet.Sammanfattningsvis måste det finnas vissa konkreta omständigheter som tyder på att en person är skäligen misstänkt för att polisen ska genomföra en husrannsakan och konkreta omständigheter som talar för att ett föremål som ska beslagtas har betydelse för utredningen. Det du kan göra är att anmäla händelsen till polisen och hoppas på att deras utredning leder till att personen som skickat brevet hålls ansvarig! Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan butikspersonal kräva att man visar upp innehållet i sin väska?

2020-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!ICA-butiken (där jag är stamkund sedan 15 år) kräver nu att samtliga kunder skall visa upp medhavd väska, ryggsäck, kasse eller påse. De säger att de har stora problem med stölder. De säger att det inte är något personligt att jag måste öppna min ryggsäck och visa att jag inte har stulit något i butiken. Jag anser att det är mycket personligt att tvingas visa att min ryggsäck är tom. Jag hävdar att de inte har rätt att kräva att få titta om jag har något i min ryggsäck. Enligt vad jag har lärt mig så krävs det beslut om husrannsakan för att tvinga mig att visa innehållet i min tomma ryggsäck. Till saken hör att jag är en ärlig människa som inte har stulit eller snattat något (med undantag för en glass för 60 år sedan).Tacksam för svar så jag vet om jag har rätt när jag vägrar att visa innehållet i min ryggsäck.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att gå igenom någons väska eller ryggsäck räknas som kroppsvisitation, och regleras i rättegångsbalkens (RB) 28 kap. 11 § 3 st. Regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar och reglerar fri- och rättigheter, stadgar i 2 kap. 6 § att var och en är skyddad mot kroppsvisitation. Däremot finns det undantag från denna rättighet, vilket återfinns i RB 28 kap. 11 §.När och hur kroppsvisitation är tillåten:RB 28 kap. 11 § säger att en kroppsvisitation endast får göras av en polisman, samt att det måste finnas en anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden är fängelse (exempelvis vid stöld). Kroppsvisitation får endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, och då för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. Skälig misstanke innebär att det måste finnas konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte har begått brottet. I en butik skulle det till exempel vara om någon i personalen har sett en kund stoppa något i sin väska.Får butikspersonal gå igenom en privatpersons väska?Butikspersonal har därmed ingen laglig grund för att gå igenom en kunds väska utan att denne godkänner detta. Personalen måste fråga kunden om den kan tömma och visa upp väskan, men de får alltså inte titta själva utan att kunden samtycker till detta. En kund har därmed rätt att säga nej om butikspersonalen frågar, men personalen har i så fall rätt att tillkalla polis om de misstänker att ett brott har begåtts.Sammanfattning:Du har alltså rätt att vägra visa upp innehållet i din ryggsäck när du handlar i butiken. Personalen har dock rätt att tillkalla polis om de misstänker att du har stulit något från deras butik.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man neka drogtest?

2020-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Kan man neka till drogtest om man blir stoppad av polis när man är ute och går
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skydd mot kroppsliga ingreppDet är en grundlagsskyddad rättighet att inte utsättas för påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kapitlet 6 § regeringsformen). Denna rättighet är dock inte absolut, utan får begränsas genom lag (2 kapitlet 20 § regeringsformen). En av dessa begränsningar är reglerna om kroppsbesiktning vid misstanke om brott. Undantag för skyddet mot kroppsliga ingreppDrogtest, genom att lämna blod eller urin räknas som kroppsbesiktning, ett typ av tvångsmedel som polisen får använda sig av (28 kapitlet 12 § rättegångsbalken). För att polisen ska få begära ett test av dessa slag krävs det "skälig misstanke" för ett brott som har fängelse i straffskalan. Det finns förstås många olika brott som har fängelse i straffskalan, men här omfattas såklart bruk av narkotika och försäljning av narkotika (1 § narkotikastrafflagen). Skälig misstanke är ett lågt ställt krav som innebär att det ska finnas konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att en brottslig handling har begåtts. Om man är ute och går och polisen tycker att man uppvisar ett beteende som framstår som att man är under narkotikapåverkan kan detta räcka för att kravet på skälig misstanke ska vara uppfyllt. Kan man neka drogtestet? Förutsatt att dessa två krav är uppfyllda har polisen därmed rätt att kräva ett drogtest. Då kan man inte neka till drogtestet. Polisens befogenheter vid vägran är långtgående. Exempelvis får polisen använda visst våld för att verkställa drogtestet, om personen i fråga vägrar att följa med/lämna frivilligt (10 § stycke 2 punkt 4 polislagen). Vidare har polisen rätt att kvarhålla den misstänkte i sex timmar om det så krävs för ändamålet (28 kapitlet 13a § rättegångsbalken). Hoppas du fick svar på din fråga. Vänlig hälsning,