Prövningstillstånd i Hovrätten för ringa narkotikabrott

2020-06-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad krävs för att hovrätten ska ge prövningstillstånd i en friande dom rörande ringa narkotikabrott, med föreslagen dagsböter som påföljd? Hur stor är chanserna för att hovrätten kommer att plocka upp ett sådant fall överhuvudtaget?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Förutsättningarna för att ta upp ett mål till Hovrätten regleras i Rättegångsbalken. För att ta upp en dom i Hovrätten krävs vanligtvis prövningstillstånd (49 kap. 12 § Rättegångsbalken). För allvarligare brott krävs dock inte prövningstillstånd, men för en dom med dagsböter som påföljd krävs alltid prövningstillstånd för att ta upp målet i Hovrätten (49 kap. 13 § 1 punkten Rättegångsbalken). Hur ges prövningstillstånd? Prövningstillstånd meddelas dels om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (ändringsdispens, 49 kap. 14 § 1 punkten Rättegångsbalken),det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till (granskningsdispens, 49 kap. 14 § 2 punkten Rättegångsbalken), det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatdispens, 49 kap. 14 § 3 punkten Rättegångsbalken),det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens, 49 kap. 14 § 4 punkten Rättegångsbalken). Vad som gäller i ditt fall är svårt att svara på. Anses ditt fall passa in i någon av situationerna ovan och en överklagan gjorts kan prövningstillstånd meddelas. Vänligen,

Hur länge finns brott i belastningsregistret? Vad är åtalsunderlåtelse?

2020-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejsanHur länge ska en hastighetsöverträdelse ligga kvar i belastningsregistret.Och även bokföringsbrott 11 kapitel 5 paragrafen.Och vad är Åtalsunderlåtelse Med vänlig hälsning
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Påföljden avgör hur länge informationen finns i belastningsregistretHur länge ett brott finns i belastningsregistret beror på vilken påföljd man får. Om man döms till fängelse lagras uppgiften om brottet i tio år, om man döms till böter är tiden fem år(17 § lag om belastningsregister). ÅtalsunderlåtelseÅtalsunderlåtelse innebär att åklagaren väljer att inte åtala och förutsätter att den anklagade erkänner sitt brott och att inget allmänt eller enskilt intresse åsidosätts. Därutöver behöver en av följande kriterier vara uppfyllda:-att det kan antas att påföljden skulle bli böter eller villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse.-att den misstänkte begått ett annat brott och redan fått en påföljd samt att det ej anses behövas ytterligare påföljder för det aktuella brottet. - Om psykiatrisk vård aktualiseras.- Om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs en påföljd för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet och att det inte heller av andra skäl krävs en påföljd.(20 kap. 7 § Rättegångsbalken)Åtalsunderlåtelse innebär att brottet inte kommer att leda till någon påföljd men att det kommer att antecknas i belastningsregistret. Då lagras information i tio år, alternativt tre år om personen var under 18 vid tidpunkten för brottet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Kan man skicka brev till någon som sitter häktad?

2020-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min vän har suttit häktad sen november 2019 för ett brott han är misstänkt för, min fråga är jag är även misstänkt för samma typ av brott (nästan) och min vän som dom har häktat är dom stora i detta fallet, jag har inte haft någon kontakt med min vän på snart 7 månader, kan jag skicka honom ett brev till häktet eller kommer polisen då börja misstänka att vi har någon koppling med brottet osv? Jag saknar min vän så otroligt mycket och får såna skuldkänslor att jag inte har skickat brev, har skickat ett brev med det var utan något som helst namn ( så vet inte om han ens fick det?) men snälla ge mig svar.. vad ska jag göra?? Mvh.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du ifall det är möjligt att skicka brev till din vän som sitter häktad.Du kan skicka brev direkt till en person som finns hos Kriminalvården. Skriv namn tillsammans med häktets eller anstaltens adress på kuvertet.Vet du inte på vilket häkte eller anstalt din anhörige sitter? Skriv personens namn och personnummer, om du kan det, på kuvertet med brevet du vill skicka. Personnumret behövs eftersom det kan finnas fler med samma namn. Lägg kuvertet i ett annat, yttre, kuvert och skicka det till:KriminalvårdenJournalarkivet601 80 NorrköpingKriminalvården skickar sedan vidare brevet till den intagne. Om du skriver ditt namn och adress på baksidan av det yttre kuvertet skickar dom tillbaka brevet om den du söker inte finns hos Kriminalvården.Brev till och från den intagne kan granskas för att till exempel se om det innehåller otillåtna föremål. Efter granskning förseglas kuvertet och när det delas ut får din vän veta att det har granskats.Det kan vara så att din vän är häktad med restriktioner (dvs den häktades kontakt med omvärlden är begränsad) vilket kan innebära att brev till och från den häktade granskas av åklagaren. Det finns inget som per definition kan göra dig misstänkt för samma brott som din vän enbart pga att du skickar brev till honom. Däremot kan åklagaren granska brevet, och om det framgår något brottsligt i brevets innehåll så kan detta naturligtvis användas i en förundersökning.Med vänliga hälsningar,

Hur får polisen agera vid ett ingripande?

2020-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Anmäla en polis för brottJag var på ICA NÄRA kl. 20:40 för att handla livsmedel till mina barn.Medan jag var på väg till kassan för att betala mina grejer ,så dök plötsligt upp åtta poliser med pistoler. De riktade vapen mot mig. De skrämde mig med pistoler och skrek många poliser på mig. Jag lyssnade på polisen som skrek och hotade mig med pistoler. Därefter lägger jag mig ner på marken. Sedan kroppsvisiterade poliser mig.Efter kroppsvisitering, hittade poliser ingen vapen jag bar med mig som de var misstänkt .De upptäckte att jag är oskyldig.Händelsen ske inne i butiken och det finns övervakningskamera som har spelat in allting samt vittne .Jag känner mig starkt kränkt och nedtryckt.
Lina Salem |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst vill jag beklaga din upplevelse.Jag tolkar din fråga på så sätt att du undrar om polisen i ditt fall har agerat rätt och om du kan anmäla dem för händelsen. För att besvara frågan kommer jag att utgå från Polislagen men även Rättegångsbalken. Vad är polisens arbetsuppgifter? I 2 § Polislagen tydliggörs vilka arbetsuppgifter som polisen har, där nämns bl. a. att de ska övervaka den allmänna ordningen, säkerheten och ingripa när störningar har inträffat, de ska även förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten. Att ingripa ingår således i polisens arbetsuppgifter, dock måste ingripandet och sättet för ingripandet vara berättigat, vad detta närmare innebär behandlas nedan. Om kroppsvisitering19 § st. 2 Polislagen anger att en polisman får kroppsvisitera i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen som är ägnade att användas vid brott mot liv och hälsa eller om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att vapnet kan förverkas i enlighet med 36 kap. 3 § Brottsbalken. Det är alltså en bestämmelse som ger polisen en befogenhet att göra kroppsvisitation i förebyggande syfte, och kräver inte att ett brott rent faktiskt har skett. Bestämmelsen kräver dock att det föreligger en situation där risken typiskt sätt är stor för att vapen kommer till användning vid våldsbrott. Som exempel brukar nämnas när ungdomsgrupper konfronteras eller idrottsevenemang där våldsamheter erfarenhetsmässigt brukar förekomma. De är alltså händelser som talar för att ett ingripande bör ske i förebyggande syfte för att förhindra våldsbrott. Med hänsyn till de omständigheterna som du nämner i ditt fall kan det inte bedömas att polisen har haft laga stöd för sitt ingripande med stöd av denne bestämmelsen. Polisen kan dock kroppsvisitera en person med stöd av de bestämmelser som finns i Rättegångsbalken, se 28 kap. 11 § RB. För att polisen ska ha befogenhet att kroppsvisitera en person måste för det första finnas anledning att anta att ett brott ha begåtts som även har fängelse i straffskalan. Det brott som du menar du var misstänkt för är olaga vapeninnehav (se 9 kap. 1 § Vapenlagen) och fängelse finns i straffskalan, första kravet är således uppfyllt. Andra kravet är att den misstänkta ska vara skäligen misstänkt vad detta rent konkret innebär är högst oklart. Emellertid ska misstanken vara underbyggd av objektiva omständigheter och att dessa ska ha en viss styrka som talar för att en person har begått den gärningen som misstanken avser. Om detta är uppfyllt, alltså om polisen verkligen hade objektiva omständigheter som talade för att du bar vapen på dig, kan jag inte heller baserat på den informationen som du lämnat bedöma och därför inte heller ta ställning till om det misstankegraden var uppfylld eller inte. Får polisen bete sig hursomhelst vid ett ingripande?I 8 § Polislagen fastslås de allmänna principerna om att polisen vid verkställande av sina tjänsteuppgifter ska vid ingripande göra det på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång tillgrips får det ske endast om det finns ett behov. Denna bestämmelser ger uttryck för två centrala principers om ska genomsyra polisens verksamhet nämligen (1) behovsprincip, som innebär att polisingripanden får göras bara om det är nödvändigt för att polisen ska kunna fullgöra sina uppgifter ex. undanröja en aktuell fara eller annan störning. (2) Proportionalitetsprincipen, som tar sikte på att det intrång som polisingripandet medför för den som utsätts (det vill säga du i detta fall) inte ska stå till missförhållande till ingripandets syfte. Sammantaget talar dessa två principerna för att minsta möjliga tvång ska användas. Om det var proportionerligt och behovsenligt är i sig en väldigt komplex fråga. Det kan dock med säkerhet ifrågasättas om polisen verkligen beaktade minste möjliga tvång när det var flera polisen som utförde ingripandet och dessutom hotade med vapen. Även det faktum att det skedde inne i en mataffär talar emot polisens ingripande. Det kan inte bedömas att polisen har beaktat det intrång som ingripandet innebar för dig, och sammantaget att de inte har tagit hänsyn till 8 § Polislagen som alltid ska iakttas vid allt polisarbete. Vad bör du göra? Sammanfattningsvis kan jag enbart konstatera att det är högst oklart om polisen beaktade de två ovan nämnda principerna för deras ingripande, och som ska vara genomsyrande för deras verksamhet, detta oberoende om du var skäligen misstänkt för ett brott eller inte. Jag rekommenderar dig emellertid att göra en polisanmälan så fort som möjligt för att säkra bevisning i den mån åklagaren väljer att väcka åtal. Du måste alltså vända dig till polisen och berätta om det som har hänt och att du vill upprätta en anmälan, detta kan du göra genom att ringa på 114 14. Anmälan kommer i sin tur att överlämnas till avdelningen för särskilda utredningar, som särskilt arbetar med när någon inom polismyndigheten anmäls för brott. Därefter är det åklagaren som beslutar om att inleda, eller lägga ner en förundersökning, du kan läsa mer om detta här. Har du fler frågor eller funderingar tveka inte att kontakta oss igen här på Lawline. Vänligen,

Hur kommer jag i kontakt med en av Lawlines jurister?

2020-06-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag behöver komma i kontakt med en jurist sfsm som kan hjälpa mig att söka tobakstillstånd.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Om du vill komma i kontakt med en av våra jurister är du varmt välkommen att skriva till oss på info@lawline.se eller på meny-knappen på vår hemsida där du kan "boka tid med jurist".Med vänliga hälsningar,

När har jag rätt till försvarare vid förhör?

2020-06-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Som jag förstått har den misstänkte rätt till offentlig försvarare om misstänkt för ett brott som medger minst 6 månaders fängelse. Vad händer vid ett förhör ifall åklagaren anser att den misstänkte inte har rätt till offentlig försvarare men den misstänkte under förhör vägrar att lämna information med begäran om att en försvarare ska tillgodose denne?Tack i förväg!
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till försvarare och skyldigheter vid förhör regleras i rättegångsbalken (1942:720) (RB).Rätten till försvarareOffentlig försvarareEn person har rätt att anlita offentlig försvarare vid förhör under förundersökningen när denne är skäligen misstänkt för brott (21 kap 3 §, NJA II 1943 s 282 och NJA 2001 s 344). Liksom du nämnt i din fråga har man rätt till offentlig försvarare på begäran om det lägsta föreskrivna straffet för brottet är sex månaders fängelse (21 kap 3 a §). Detsamma gäller om den misstänkte är häktad eller anhållen. Offentlig försvarare ska därutöver förordnas om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till en annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör (21 kap 3 a § 2 st). Offentlig försvarare förordnas av rätten (21 kap 4 §). Beslutet kan överklagas (49 kap 5 § 7p och 54 kap 4 §). Beslut får inom tid som anges i 52 kap 1 § 2 st alltså överklagas särskilt till hovrätt efter missnöjesanmälan (49 kap 6 §). Anmälan skall göras genast, om beslutet meddelats vid ett sammanträde, och annars inom en vecka från den dag då han fick del av beslutet. Missnöje kan i allmänhet anmälas till rätten per telefon, telefax eller e-post. Den som försummar detta har inte längre rätt att överklaga beslutet.Privat försvarareDu har alltid rätt till privat försvarare (21 kap 3 §). Rätten gäller även den som kallats till förhör för att höras upplysningsvis. Om du biträds en privat försvarare utses inte en offentlig försvarare till dig (21 kap 3 a § 3st). Du bekostar din privata försvarare själv.Rätten för försvarare att närvara vid förhörEn försvarare har rätt att närvara vid förhör om det inte är till men för utredningen (23 kap 10 § 4st). Det är förundersökningsledaren som beslutar om närvaro (23 kap 10 § 1st). Rätten att vägra försvarare närvaro vid förhör är ytterst begränsad. Det kan här påpekas att vissa undantag gäller för försvarare som inte är advokater (21 kap 5 § och 23 kap 10 § 4st). Rätten att vägra yttra sig vid förhörLiksom du har rätt till försvarare för att kunna försvara dig har du också rätt att vägra yttra i förhör (21 kap 1 § RB och 6.3 c EKMR). Den som har delgetts skäligen misstanke om brott är inte är skyldig att vittna (36 kap 1§) och det kan därför inte bli aktuellt med vittnesförhör (23 kap 13 §) om han vägrar yttra sig. För den misstänkte finns det inte heller någon straffbelagd plikt att tala sanning under förhör.Omständigheterna i ditt fallDin fråga rörde vad som händer om den misstänkte inte får rätt till offentlig försvarare men under förhör vägrar lämna information med begäran om att en försvarare ska biträda denne. Som jag förklarat ovan gäller särskilda regler för överklagande av beslut om försvarare. Inledningsvis måste en missnöjesanmälan framställas till rätten, det räcker alltså inte om att göra en begäran i förhör. I det avseendet är alltså begäran utan verkan. Du har alltid rätt att anlita en privat försvarare. Vad gäller vägran att lämna uppgifter har den misstänkte rätt att tiga. Av detta följer varken vittnesförhör eller något straff. Det är också möjligt att vägra yttra sig med hänvisning till en framtida försvarare som inte är närvarande vid det aktuella förhöret. Att det sker med hänvisning till en försvarare har dock inte någon egentlig effekt eftersom det fortfarande är tillåtet att väga yttra sig.SammanfattningSammanfattningsvis kan det alltså konstateras att det är möjligt att under förhör vägrar lämna information med begäran om att en försvarare ska biträda denne. Effekten av detta är dock begränsad till att man vägrar yttra sig eftersom överklagande av beslut avseende offentlig försvarare ska, efter missnöjesanmälan, lämnas till rätten.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om det skulle uppkomma några funderingar är du alltid välkommen att höra av dig med en ny fråga.

Under vilka omständigheter får kroppsvisitation genomföras?

2020-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Är det rätt att bli stoppad och kroppsvisiterad? En jag känner gick på stan tillsammans med en kompis och från ingenstans kommer två poliser fram och vill kroppsvisitera oss. De frågar poliserna om de är misstänkta för något men får inget svar, de svarar inte på varför de ska visiteras. Sen frågar polisen "vad händer då om jag tar med dig för piss test?"De hittar ingenting och låter de gå. Är detta rätt, mitt på dagen det är förnedrande. Kan man anmäla detta? Detta är en av flera anledningar till att man inte längre vill gå i stan!!
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din information som att du och din vän blev kroppsvisiterade utan anledning av två poliser. Poliserna sade att de tänkte ta med er till polisstationen för ett urinprov, men de gjorde inte det. När ni frågade varför kroppsvisitationen genomfördes fick ni inget svar. Jag kommer först gå igenom när polisen får genomföra kroppsvisitation och ta urinprov och sedan förklara hur du kan anmäla det som har hänt. Kroppsvisitation Kroppsvisitation innebär att en undersökning av en persons kläder eller annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon bär med sig. Kroppsvisitation kan genomföras vid två situationer: Kroppsvisitation får genomföras när en person skäligen misstänks för ett brott som kan ge fängelsestraff. Kroppsvisitationen genomförs för att leta efter föremål eller för att utreda omständigheter som kan ha betydelse för utredning om brottet, se 28 kap. 11 § Rättegångsbalken. Skäligen misstänkt innebär att det ska finnas konkreta omständigheter av viss styrka som visar på att personen har begått brottet. En person kan även kroppsvisiteras ifall det finns synnerlig anledning att anta att personen bär på föremål som kan tas i beslag eller förvar eller annars är av betydelse för utredning om brottet, se 28 kap 11 § Rättegångsbalken. Brottets svårighetsgrad ska kunna ge fängelsestraff. Synnerlig anledning är ett högt ställt krav. Det innebär att det ska finnas synnerlig anledning att anta att kroppsvisitationen medför att ett föremål kan tas i beslag eller är till nytta för en utredning. Kroppsvisitering får även genomföras om egendom som personen har fått genom brott kan hittas på en person. Exempel på detta är vinst av narkotikaaffärer. Urinprov Urinprov är en typ av kroppsbesiktning. Kroppsbesiktning innebär en undersökning av människokroppens yttre och inre och tar prov från människokroppen, se 28 kap 12 § Rättegångsbalken. Urinprov kan genomföras under samma förutsättningar som kroppsvisitering. I detta fall Urinprov och kroppsvisitation får inte genomföras om kraven i lagen inte är uppfyllda (se kraven ovan). Polisen har alltså inte rätt att genomföra kroppsbesiktning eller begära urinprov utan anledning. Utifrån den informationen jag har fått har polisen i detta fall handlat felaktigt när de genomförde kroppsbesiktning och ville ha urinprov. Polisen är även skyldig att på begäran lämna information om varför kroppsvisitation eller urinprov är motiverat, se 28 kap 13 § Rättegångsbalken. Polisen var alltså skyldig att motivera sitt agerande när du frågade om anledningen för kroppsvisitationen. Det är möjligt att anmäla polisens agerande till polisens avdelning för särskilda utredningar, som behandlar poliser tjänstefel. Du kan antingen ringa 114 14 eller gå till receptionen på en polisstation och berätta vad som har hänt. Vänliga hälsningar,

Hur man anmäler en advokat som jobbar oetiskt ?

2020-05-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur man anmäler en advokat som jobbar oetiskt ?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Advokatsamfundet utövar tillsyn över yrkesverksamma advokater. Advokater är skyldiga att agera i förenlighet med god advokatsed och har en advokat inte gjort det kan du inleda ett disciplinärende hos samfundet. Instruktioner om hur du går tillväga finner du här.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.