Räknas det som ett skattebrott att bolagsmän i ett enkelt bolag överför pengar i syfte att spela för dem?

2020-09-24 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Vi är ett gäng på 5 pers som spelar kuponger på svenska spel ihop. Det är jag som lägger kupongen och de övriga swishar mig. Räknas det som skattebrott? Det är mest små summor det handlar om, men kan det kan bli väldigt många gånger i månaden.
Pontus Fridén |Hej!Ert gemensamma utövande bildar ett enkelt bolagMed tanke på att ni verkar för ett gemensamt syfte och samarbetar, har ni ingått ett enkelt bolag. Detta kan tyckas märkligt, men bolagsformen kräver ingen särskild form utan bildas när två eller flera personer avtalar att utöva verksamhet utan att det förs in i handelsregistret. Bolaget har i sig ingen rättskapacitet, dvs. kan inte åta sig skulder eller andra förpliktelser (exv. ingå avtal), skyldigheterna avseende skulder åligger bolagsmännen, ni ansvarar således personligen. Vinster och förluster från spelandet ska fördelas lika, om inte någon framlagt mer pengar än andra eller om ni avtalat annan fördelning.Företar ni er kringgående av skattelagstiftning, skattebrott?Du undrar om det räknas som ett skattebrott att övriga bolagsmän swishar dig pengar för det gemensamma ändamålet. Jag svarar att det inte är ett brott under förutsättning att pengarna avser kupongspelandet. Angår pengarna egentligen t.ex. betalning för utfört arbete eller dylikt, då är aktualiseras frågan om skattebrott. Hoppas du svar på din fråga!Hälsningar,

Får man donera pengar man erhållit via laglig alkoholförsäljning?

2020-09-09 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Ang. svenska alkohollagar. Är det lagligt att via inkomst från laglig alkoholförsäljning skänka bort en del av inkomsten i form av donationer?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaUtifrån din information i frågan ser jag inget rättsligt hinder från att du donerar den inkomst du får från laglig alkoholförsäljning. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Preskriptionstid norsk skatteskuld

2020-08-14 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hur lång preskriptionstid är det på Norsk skatteskuld
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!När det kommer till skatteskulder i Norge är det den allmänna preskriptionstiden på 3 år som är gällande se här. Preskriptionstiden räknas från betalningens sista förfallodag eller från utgången av det kalenderår skulden skulle ha betalats. Detta kan utläsas ur 12 kap 12§ 2st i Lov om betaling og innkreving av skatte- og avgiftskrav (skattebetalingsloven).Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor.Med vänlig hälsning,

Tidsfrist för omprövning av beskattningsbeslut samt efterbeskattning

2020-06-25 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Jag utreds för ett beslut om oredovisade inkomster för 2014 och 2015.Skatteverket påbörjade sin utredning i juni 2016 men beslut kom 20180417. Denna har jag överklagat men vill veta om regeln nedan menar att Skatteverket kommit in försent med sitt beslut?Ett beslut som är till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen), 66 kap. 21 § SFL.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att de relevanta inkomsterna är hänförliga till såväl beskattningsåret 2014 som 2015. Din fråga aktualiserar huvudsakligen skatteförfarandelagen (SFL).Utredning Förfarandet för omprövning till nackdel för den som beslutet gäller är uppdelat på två olika regelverk: som huvudregel gäller det ordinära förfarandet (66 kap. 21-24 §§ SFL), men i vissa fall kan efterbeskattning (66 kap. 27-34 §§ SFL) aktualiseras. I 66 kap. 21 § SFL anges mycket riktigt att ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Som huvudregel innebär detta att Skatteverket får ompröva beslutet till nackdel för den som beslutet avser trots att underlaget är oförändrat, något som dock inte får ske i fall som omfattas av vissa begränsande föreskrifter. I Skatteverkets ställningstagande Omprövningsbeslut är alltid att anse som efterbeskattningsbeslut när de sker på initiativ av Skatteverket till nackdel för den som beslutet gäller och meddelas efter tvåårsfristen framgår vad titeln antyder, nämligen att även om det i ett sådant beslut inte framgår att en prövning av förutsättningarna för efterbeskattning skett så gäller beslutet. Av 66 kap. 27 § SFL framgår att ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller av ett beslut om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL får meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut om något av en mängd olika kriterier uppfyllts. Enligt 66 kap. 28 § SFL får efterbeskattning inte ske om Skatteverket tidigare beslutat om efterbeskattning i samma fråga eller om det vore uppenbart oskäligt.Som du säkert märker aktualiserar din fråga en mängd komplicerade regler. Utan närmare information om ditt fall kan jag inte ge ett svar med någon grad av säkerhet eftersom de relevanta bestämmelsernas tillämpning i mycket hög grad beror på dessa omständigheter. Det jag kan säga är dock att tiden för det ordinära förfarandet, tvåårsfristen, tycks ha gått ut i ditt fall då det dröjde mer än två år från det kalenderår då de relevanta beskattningsåren, 2014 och 2015, gick ut innan beslutet fattades i början på 2018. Enligt min uppfattning skulle detta kunna bero på att Skatteverket, såsom berörts ovan, betraktade detta beslut som ett beslut om efterbeskattning och därmed ansåg sig kunna fatta beslutet trots att mer än två år gått sedan slutet på kalenderåret då beskattningsåren tog slut i ditt fall. Utan närmare insyn i ditt fall kan jag dock som sagt inte säga något med någon säkerhet. HandlingsplanJag kan tyvärr inte ge dig någon konkret rekommendation utifrån den tillgängliga informationen. Jag kommer ringa dig på måndag den 29/6 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Behöver jag ett gåvobrev när jag tar emot gåva från utlandet

2020-09-23 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Behöver jag ett gåvobrev för att ta emot en gåva från utlandet?Min mor har familj i Iran som har sålt ett hus och vill skicka ca 170 000 SEK till Sverige till mig och min bror.Sverige har ingen gåvoskatt men behöver jag ett gåvobrev eller räcker det om man berättar för sin bank att en stor summa pengar snart kommer in på kontot?Jag har hört att gåvor över 150 000 får skatteverket att göra en kontroll. Jag och min bror har bestämt oss för att hjälpa vår mor med lite grejer (bl.a. betala för att fixa hennes tänder) och sedan dela det som blir kvar mellan oss. Kan vi göra det hela smidigare och undvika skatteverket om familjen i Iran gör en överföring till mig och en till min bror (både överföringar 150 000 eller mindre)?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Till att börja med finns inget krav på gåvobrev när man tar emot gåvor från utlandet. Vanligtvis om man inväntar en större summa på kontot räcker det med att informera banken. Men det beror på hur stor summan är och från vilket land summan kommer. Som du skriver har Sverige ingen gåvoskatt, vilket betyder att du inte behöver skatta på dessa pengar i Sverige.SkatteverketI och med att summan i ditt fall överstiger 150 000 kr, har du en uppgiftsskyldighet enligt 23 kap. 1 § skatteförfarandelagen (SFL). Du behöver lämna uppgifter till Skatteverket om:* betalningens belopp i använd valuta* betalningsdatum* valutakod* vilket land som betalningen kommer från.För uppgifter om betalningar från utlandet använder uppgiftslämnaren kontrolluppgiften "KU 80 – Betalning från utlandet" (SKV 2329).Om familjen i Iran delar upp dessa 150 000 kr mellan dig och din bror, d.v.s att du får 75 000 kr på ditt konto och din bror 75 000 kr, behöver ni inte anmäla detta till Skatteverket. Detta med anledning av att utbetalningen är mindre än 150 000 kr per person. Det är alltså när den totala summan överstiger 150 000 kr per person som Skatteverket behöver meddelas.BankenSveriges banker har strikta regler gällande insättningar där de kräver underlag på var pengarna kommer ifrån. Jag skulle därför rekommendera dig att du besöker din bank och informerar om att du inväntar en större summa på kontot och även visa upp underlag på var pengarna kommer ifrån. Exempel på underlag kan vara ett testamente, köpekontrakt etc.Om du skulle vilja skriva ett gåvobrev är jag tveksam till om ett gåvobrev kan räknas som underlag, eftersom den egentligen inte visar var pengarna ursprungligen kommer ifrån.SammanfattningSom jag nämnt ovanför behövs inget gåvobrev i ditt fall. Du har en uppgiftsskyldighet där du behöver lämna uppgifter till Skatteverket avseende summan. Jag hänvisar dig vidare till Skatteverket för vidare information kring vilken blankett du ska fylla i. Om familjen i Iran delar upp överföringen så att du exempelvis istället får 75 000 kr på ditt konto, har du inte uppgiftsskyldighet till Skatteverket.När du informerar din bank om överföringen på summan från Iran till ditt konto, behöver du visa upp underlag på var pengarna ursprungligen kommer ifrån. Med tanke på att Iran hör till högrisk-länder har banken rätt att stoppa överföringen om de inte får något underlag. Min rekommendation är att du visar upp köpekontraktet till din bank. Därefter bör det inte vara några problem att få in pengarna på ditt konto.Återkom gärna vid fundering, annars önskar jag dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad gäller avseende en fysisk persons ansvar för ett aktiebolags obetalda skatter?

2020-08-21 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej... jag driver ett byggföretag Ett AB, I oktober 2019 Slutade en kund att betala mina fakturor. Utan saklig grund.Jag har stämt kunden i tingsrätt och pga covid så har muntlig förhandling skjutits på och är nu satt till 28 sept 2020.Kunden är skyldig företaget 1,6 milj.I dessa pengar är stor del skulder till underentreprenörer och leverantörer.Samt Skatteverket drygt 600 000kr.Skatteverket beslutar nu 1 månad innan förhandling att försätta bolaget i konkurs.Skatteverket hotar nu med personligt betalningsansvar. Bolaget har betalt arbetsgivaravgifter skatter och moms punktligt alla verksamma år, inga stora löner har betalats ut mm mm. Bolaget är väl skött med god bokföring.Min fråga till er....Kan Skatteverket kräva mig personligen på den skuld som bolaget har till dom?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Ett aktiebolag, vilket såvitt jag förstår ägs av dig till fullo, har en större fordran på en kund som är i dröjsmål med en eller flera betalningar för vissa utförda tjänster. En stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten, men på grund av Covid-19 har ingen huvudförhandling ägt rum ännu. Ditt bolag har i sin tur skulder, bland annat till Skatteverket om 600 tkr, vilka endast kan regleras under förutsättning att bolaget får betalt av den ifrågavarande kunden. Skatteverket hotar nu dels med en ansökan om att försätta ditt bolag i konkurs och dels med att kräva dig personligen på den utestående skatteskulden. Du undrar därför huruvida en statlig myndighet som Skatteverket verkligen kan agera på det senare sättet, alltså att kravställa dig genom en personlig reglering av bolagets skatteskuld. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Aktiebolagslagen (ABL).Skatteförfarandelagen (SFL).Notis nr 1: Eftersom ditt ärende endast rör bolagets obetalda skatter kommer alla spörsmål kopplade till en eventuell förestående konkurs att bortses ifrån helt i den fortsatta framställningen.Företrädaransvar - Några inledande hållpunkterInledningsvis kan det konstateras att Skatteverket inte ensamt kan besluta om ett så kallat företrädaransvar utan endast ansöka om att frågan ska prövas i domstol. Det korta svaret lyder därför: Nej, verket kan inte godtyckligt kräva dig på ditt bolags obetalda skatteskulder genom ett företrädaransvar, vilket utlöser en personlig betalningsskyldighet, utan frågan måste hänskjutas till en förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt som första instans) som sedan, om vissa i lag angivna förutsättningar är uppfyllda, kan fatta ett beslut i enlighet med Skatteverkets yrkande (59 kap. 16 § SFL). Det finns för övrigt ingen lagstadgad definition på ställföreträdarbegreppet och vilka personkategorier som omfattas av detsamma. Men i praxis (tidigare domstolsavgöranden) har såväl legala som faktiska ställföreträdare ansetts utgöra just sådana personer, vilket i praktiken betyder att ansvar kan komma att utkrävas av varje företrädare för en juridisk person med visst (verkligt) bestämmande inflytande. Den springande punkten är vem som har den egentliga maktpositionen i bolaget och vem som har möjlighet att påverka den löpande förvaltningen (se lagmotiven i prop. 2002/03:128, s. 24). Med legal ställföreträdare menas den eller de personer som enligt lag äger rätt att utåt sett föra en juridisk persons talan. Som ett exempel på detta kan nämnas att det i aktiebolagslagen sägs att styrelsen och verkställande direktören är att betrakta som bolagets legala ställföreträdare (8 kap. 35-36 §§ ABL). Exakt vilken roll du har i det aktuella bolaget går inte att utläsa av din ärendebeskrivning. Men givet att du, enligt egen utsaga, "driver ett byggföretag" torde det vara rimligt att utgå ifrån att du också är en sådan ställföreträdare som har kommit till uttryck enligt ovan.Vilka förutsättningar måste då vara uppfyllda för att du personligen skulle kunna bli ansvarig för skatteskulden om 600 tkr?Det förtjänas i sammanhanget att sägas att företrädaransvaret inte är någon straffrättslig sanktion och därför som sådan inte kan leda till ansvar i form av ett utdömt straff, vilket enligt svensk rätt är böter eller fängelse (1 kap. 3 § BrB). Ansvaret är mer att betrakta som en civilrättslig betalningsskyldighet med vissa offentligrättsliga inslag. Oaktat detta fordrar företrädaransvaret uppsåt (avsikt) eller grov oaktsamhet (vårdslöshet). Det förra rekvisitet torde vara uteslutet. Ingenting i ditt ärende tyder på att du avsiktligen har velat undanhålla det allmänna någon skatt trots existensen av likvida medel på förfallodagen. För bristen på pengar i bolaget är enligt uppgift ganska så påtaglig. Om likvida medel trots allt skulle ha funnits i nära anslutning till förfallodagen, men andra skulder i bolaget valdes att prioriteras genom de pengar som eventuellt fanns tillgängliga vid här tidpunkten kan detta också rendera i ett personligt betalningsansvar och då på grundval av uppsåtsrekvisitet. Men något sådant är det följaktligen inte tal om här.Frågan blir istället att utreda om du kan anses ha agerat grovt oaktsamhet i egenskap av ställföreträdare för bolaget. Om en företrädare har valt att fortsätta att bedriva verksamheten trots att denne insett eller i vart fall borde ha insett att det inte skulle finnas tillräckliga ekonomiska medel för att kunna klara av bolagets skattebetalning kan handlandet ses grovt oaktsamt. Bristfälliga åtgärder avseende en påkallad samlad avveckling av ett bolags skulder kan också bedömas som grov oaktsamhet. Utgångspunkten för den rättsliga bedömningen av huruvida grov oaktsamhet föreligger bygger på helt enkelt på om det finns en betalningsskyldighet och om den ifrågavarande företrädaren, innan fordringen förfaller till betalning, har gjort allt vad som skäligen kan krävas utav denne. Här blir naturligtvis även graden av insikt hos ställföreträdaren mycket relevant. Värt att nämna är också att den som ådöms ett företrädaransvar och på grund av detta har betalat skatt för en juridisk persons räkning äger rätt att kräva densamma på motsvarande belopp i efterhand genom ett så kallat regressanspråk (59 kap. 21 § SFL).En adekvat bedömning av den uppkomna situationen i ditt ärende fordrar ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna. På grundval av den information som du har delgett oss blir det tämligen besvärligt att kunna säga någonting med säkerhet. Men att du har hamnat i ett ganska prekärt trångmål (delvis bortom din kontroll) torde framstå som klart och här har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) uttalat att förhållandena i det enskilda fallet alltid måste beaktas. Vid den rättsliga prövningen ska bland annat hänsyn tas till vilka handlingsalternativ företrädaren har haft att tillgå samt dennes skäl att avstå från vissa typer av åtgärder (se rättsfallet HFD 2016 ref. 60). Detta skulle eventuellt kunna öppna upp en möjlighet för dig att få ett anstånd beviljat av Skatteverket i samband med dina fortsatta förhandlingar med verket.Notis nr 2: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. Högsta förvaltningsdomstolen hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar avkunnande i HFD har refererat som börjar på "RÅ".Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Den fysiska person som utövar det verkliga inflytandet i en juridisk person kan komma att omfattas av företrädaransvaret. Det nu sagda är dock villkorat med ett konstaterat uppsåt alternativt en fastställd grov oaktsamhet i företrädarens handlande direkt hänförligt till bolagets obetalda skatter. Om så är fallet har jag dock svårt att uttala mig om. Det ska emellertid tilläggas att en uppmaning från berörd myndighet om fortsatt drift och en accepterad betalningsförsening från samma myndighet kan ha befriande verkan för den fysiska personens företrädaransvar.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Försäljning av lägenhet i utlandet

2020-07-31 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej, jag är Kroatiska medborgare som bor och jobbar i Sverige, vill sälja lägenhet i Kroatien, till vilken land måste betala vinstskatt. Kroatiska lag säger att jag är skattebefriad på första boende som man har, och detta lag gäller mig, är det betyder att jag är inte skyldig åt Sverige då??? Tack för svar.
Viktoria Tomsson |Hej,För att kort besvara din fråga är huvudregeln att du inte skattepliktig för försäljning av lägenheten utomlands. Det hela beror dock på vad som står i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Kroatien, varför jag råder dig att kontakta Skatteverket för mer vägledning i din fråga/Vänligen,

Ska en överföring till utlandet beskattas?

2020-06-13 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej!Om jag ska överföra 150000 kr till utomlands på ett år hur procent skatt ska betala?Om jag överföra 150000kr på olika tider vad ska hända då?Om jag överföra från WesternUnion från olika banker ?Om jag ska ta emot 150000kr från utomlands är det samma som första frågan?Om jag ta emot 100000kr från utomlands och överföra 100000kr till utomlands på ett år vad händer då?Stort tack på förhand!
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du betalar ingen skatt för att genomföra en överföring till utlandet. Är det däremot så att du till exempel har sålt en fastighet eller bostadsrätt och det är denna försäljningsintäkt som överföras så ska detta belopp beskattas. Mer information kan du hitta i inkomstskattelagen. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss igen.Med vänlig hälsning,