Förstärkt laglottsskydd

2006-07-03 i Övrigt
FRÅGA |Hej, Det är så att jag har en fråga angående arv. Jag har en pappa som är omgift och har ett nytt barn, hon (frun) är skriven på huset och hon vill nu göra så att vi (jag och min helbror) blir utan del i huset om min pappa skulle gå bort innan henne. Kan hon göra så?
Kristine Erlandsson |Hej! Din pappa och hans fru kan genom äktenskapsförord bestämma att huset skall vara hennes enskilda egendom och härigenom inte ingå i ert arv. Eftersom du och din bror såsom bröstarvingar omfattas av det så kallade förstärkta laglottsskyddet kan dock i vissa fall detta förhindras. Bestämmelsen framgår av ÄB 7 kap 4§, se http://www.lagen.nu/1958:637 För att bestämmelsen skall kunna tillämpas skall det vara en fråga om gåva från din pappas sida (dvs. han skriver över huset på henne) som är att jämställa med testamente. Då kan frun tvingas återbära egendomen till boet. Jag kan inte svara på om denna regel kan appliceras på ditt fall eftersom då skulle jag behöva mer information. Men rent allmänt kan sägas att några omständigheter kan vara att gåvan sker då givaren ligger för döden eller då han behåller den huvudsakliga nyttan av egendomen (skulle kunna tänkas i detta fall eftersom han bor i huset). En annan tänkbar omständighet kan vara om huset t.ex. är i stort sett den enda tillgången som finns i boet och du och din bror blir helt utan arv pga. äktenskapsförordet. Hör gärna av dig om du har fler frågor!

Konkurrensklausuler i anställningsavtal

2006-07-04 i Övrigt
FRÅGA |Jag är en journalist som vill gå från ett magasin till ett konkurrerande. I mitt kontrakt finns en konkurrensklausul som företaget nu vill utnyttja, som säger att jag inte får gå till en konkurrent under tre månader efter uppsägningstidens slut (med betalning). Jag sitter inte i ledningsposition, jobbar inte med marknad eller ekonomi utan med journalistiken vilket är föränderligt och inte bör räknas som företagshemlighet enligt mig, eftersom saker och ting förändras och artiklar ofta planeras i sista stund. Det står att jag måste betala 50 000 kronor om jag bryter mot klausulen. Gäller verkligen den? Företaget jag jobbar på är inte anslutet till något kollektivavtal.
David Lillo |Hej! I ett anställningsförhållande krävs av arbetstagaren att denne är lojal mot arbetsgivaren. Detta lojalitetskrav ingår som ett led i anställningsavtalet och innebär att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Ett sätt att förhindra arbetstagaren från att skada arbetsgivaren är just att inta en konkurrensklausul i anställningsavtalet. Konkurrensklausuler är därför i allmänhet tillåtna. Detta innebär emellertid inte att konkurrensklausuler får ha vilket innehåll som helst. Av 38 § avtalslagen följer att konkurrensklausuler inte gäller mot den som utfäst sig att inte utöva konkurrerande verksamhet om sådan klausul sträcker sig längre än vad som är nödvändigt. I praxis, dvs. avgöranden från arbetsdomstolen (AD) har detta tagit sitt uttryck i att konkurrensklausuler i anställningsavtal skall tolkas restriktivt. Klausuler som endast syftat till att hålla kvar en arbetstagare med särskilda kunskaper och särskild kompetens har helt underkänts (AD 1984 nr 20). En slutsats som dragits av det avgörandet är att man i varje fall numera inte godtar konkurrensklausuler som rättsligt bindande om de har enbart ett sådant syfte (AD 1991 nr 38). I ditt fall måste du alltså ta ställning till om klausulen har till syfte att enbart hålla kvar dig eller om du faktiskt besitter sådan know-how som skulle kunna medföra skada för arbetsgivaren om du lämnade verksamheten för en konkurrent. Skulle fallet vara det förstnämnda kan klausulen komma att betraktas som ogiltig i domstol. Något som dock måste beaktas är att tiden, dvs. 3 mån, inte är särskilt lång vid jämförelse med de tvister som prövats i AD. Där har det ofta rört sig om begränsningar som löper under 1 års tid eller mer. Beträffande vitesklausulen kan denna komma att jämkas enligt 36 § AvtL om den anses vara oskälig. Det är svårt på förhand att säga om så skulle vara fallet eftersom det avgörs efter en samlad bedömning. Sammanfattningsvis; Konkurrensklausuler är giltiga men kan i domstol komma att jämkas eller helt underkännas. I ditt fall måste avgöras om klausulen endast har till syfte att hålla kvar dig eller om den skall hindra dig från att använda dig av know-how från arbetsgivaren i konkurrerande syfte. För att du skall kunna få klausulen ogiltigförklarad måste detta prövas av domstol. En sådan talan behandlas först i tingsrätt och sedan i AD. Vitesbeloppet som görs gällande i avtalet kan ev. komma att jämkas enligt 36 § AvtL. Lycka till! Med vänlig hälsning

Lojalitetsplikt mot arbetsgivare

2006-06-22 i Övrigt
FRÅGA |Hej jag har en fråga som gäller.Har arbetsgivaren rätt att betämma var en arbetstagare ska handla sina privata varor.Kan arbetsgivaren kräva att man handlar på det företag som man jobbar åt?
David Lillo |Hej! I ett anställningsförhållande krävs av arbetstagaren att denne är lojal mot arbetsgivaren. Lojalitetskravet ingår som ett led i anställningsavtalet. Den grundläggande synpunkten är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Illojalitet kan vara grund för både uppsägning (med uppsägningstid) och avsked (utan uppsägningstid). Exempel på handlingar som i domstol ansetts vara illojala är förskingring, eller att den anställde driver en konkurrerande verksamhet, om den konkurrerande verksamheten skadar arbetsgivaren. Brott mot tystnadsplikten eller att avslöja hemlig information i syfte att skada arbetsgivaren, kan också vara ett brott mot lojalitetsplikten. Som du märker tar lojalitetsplikten sikte på andra situationer än den du beskriver. Alltså finns det inte något lagligt stöd för en arbetsgivare att kräva att de anställda handlar på det egna företaget. Inköp för privat bruk har ingen anknytning till en anställning och därför gäller inte lojalitetsplikten här. Mvh

Anställd utfärdat falsk faktura - grund för avsked?

2006-05-10 i Övrigt
FRÅGA |En av mina anställda har attesterat en faktura av utfört arbete. Han har märkt den som att det skall ingå i ett arbete hos en kund, men arbetet är utfört hemma hos honom själv. Vilka lagar bryter han mot? Grund för avskedande, antar jag?
Jesper J Silow |Hej! Om Er anställde har utfört arbete för egen räkning på arbetstid, och sedan attesterat en faktura som arbete hos kund, konstituerar detta antagligen bedrägeri i lagens mening, 9:1§ Brottsbalken. Detta brott förutsätter aktiv handling som innebär skada för annan och vinning för egen del medel vilseledande. Bedömningen kan dock variera något beroende på vilken ställning personen haft i Ert företag. Det är möjligt att några andra brottsdelikt skulle kunna tillämpas, beroende på vilken roll den anställde spelat i händelseförloppet, men med den information Ni lämnat är som redan nämnt bedrägeri troligast. Jag finner det vara något oklart om det är Ni eller Er kund som utsatts för skada, men ifråga om grund för avsked spelar detta mindre roll. För att avskeda en anställd krävs enligt 18§ Lagen om anställningsskydd att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Att stjäla från eller lura arbetsgivaren med ekonomiskt motiv, eller att bedra kund i arbetsgivarens namn har historiskt sett oftast funnits vara laga grund för avskedande, särskilt när vid lite större belopp, eller när arbetstagaren förfarit svikligt eller särskilt utnyttjat sin förtroendeställning. Att den anställde i detta fall verkar ha försökt påföra en kund betalning för en tjänst som i själva verket tillkommit den anställde, förändrar inte bedömningen i denna del. Bedömningen skiljer sig dock från fall till fall, men om händelseförloppet varit precis som Ni beskriver det i Er fråga, skulle jag bedöma att laga grund för avsked föreligger. Mvh

uppsägningstid vid provanställning

2006-08-03 i Övrigt
FRÅGA |hej För mig talar 6§ och 31§ mot varandra gällande hur lång tid innan tidens slut arbetsgivaren måste säga upp arbetstagaren. Kan ni hjälpa mig med detta? Vad innebär "i behörig ordning" vid stridsåtgärd Mvh Tanja
Magdalena Åhlberg |Hej! 6§ i LAS (lagen om anställningsskydd) fastslår endast att för att förhindra att en provanställning övergår i tillsvidareanställning måste arbestsivaren ge arbetstagaren meddelande om detta innan tiden för provanställningen gått ut. 31§ handlar om uppsägningstid. Arbetsgivaren måste ge arbetstagaren meddelande om uppsägning minst två v i förväg. För att förhindra att anställni gen övergår i tillsvidareanställning krävs dock bara meddelande samma dag som anställningstiden går ut. Vad gäller din andra fråga, så får du förklaringen jag hittade i KARNOV som är förklaring till lagtext. Begreppet är vidsträckt och innebär kort att ett beslut om stridsåtgärd som tagits i enlighet med en organisations stadgar: "När en organisation har slutit avtalet är det bara denna som kan besluta om stridsåtgärder, och s.k. vilda aktioner blir därmed olovliga. Organisationens beslut skall fattas enligt dess stadgar, se Olauson/Holke, 2001, s. 264. Jfr dock AD 1999 nr 65 där domstolen godtog att en förbundsordförande utan stöd i arbetstagarorganisationens stadgar, men enligt en intern praxis, beslutade om stridsåtgärder under förutsättning av att det behöriga föreningsorganet därefter godkänt beslutet. Utrymmet för att anse att ett beslut är fattat i behörig ordning är således vidsträckt." Hoppas du fått svar på dina frågor, återkom gärna annars! Mvh

Skillnad mellan reklamationstid och garanti

2006-06-21 i Övrigt
FRÅGA |Hej Jo jag undrar om man har köpt en Dator och det är något fel på kortet garanti tiden är ute men man har kontaktat en reperesentat då datorn är tyvärr köpt på nätet arh ahft den i c.a 16 månader representantet vill inte ta emot den utan ersättning för skadan är inte garanti tiden 3 år enligt konsument tjänslagen eller? Tacksam för svar med respektive lag §. Tack på förhand Med vänlig hälsning
Magdalena Åhlberg |Hej! Nej, det som stadgar i konsumentköplagen är ingen garanti, utan en rätt att reklamera. Reklamationstiden är mycket riktigt 3 år enligt konsumentköplagens 23§. Skillnaden mellan garanti och reklamationsrätt är att har du en garanti, så presumeras felet ha funnits där redan från början om inte säljaren kan visa att det beror på vårdslöshet från köparens sida. Reklamerar du en vara är det istället upp till dig att visa att det är ett produktionsfel. Har du t.ex. haft problem med datorn innan och detta finns dokumenterat talar det för att det är ett sådant fel. Eftersom din garantitid har gått ut vänder du dig till ditt försäljningsställe och ber att få hjälp med att reklamera din dator. De har inte rätt att reparera den utan att först tala om ifall din reklamation har blivit godkänd eller inte. Skulle den inte bli det kan du vända dig till konsumentombudsmannen i din kommun och få hjälp med hur du går vidare. Hoppas du fått svar på din fråga. Lycka till! Mvh

Rast på arbetsplatsen

2006-05-24 i Övrigt
FRÅGA |Hur står det i lagen om rast på arbetsplatsen, hur mycket har man rätt till, och hur ofta? Jag har hört att man har rätt till 5 minuter per timme, stämmer det? Och hur länge får man jobba i sträck innan man måste ha rast?
Lorraine Sauvy |Hej! Uppehåll för måltider och vila på arbetsplatser regleras i arbetstidslagen (1982:673) http://lagen.nu/1982:673. Enligt denna lag finns det två begrepp för dessa uppehåll, nämligen rast och paus. Rast, som regleras i den 15 §, innebär ett längre avbrott i arbetstiden under vilket arbetstagaren fritt får förfoga över sin tid och har möjlighet att lämna arbetsplatsen, exempelvis en lunchrast. Det är arbetsgivaren som bestämmer när och hur långa rasterna skall vara, men de måste placeras så att arbetstagarna inte arbetar mer än fem timmar i sträck. Det anges inte i lagen hur lång en rast skall vara, men om det bara finns en rast under arbetsdagen bör den enligt arbetsmiljöverket inte vara kortare än 30 minuter. Med pauser, som regleras i den 17 §, menas däremot kortare avbrott i arbetstiden under vilket arbetstagaren normalt inte lämnar arbetsplatsen. Även här är det arbetsgivaren som bestämmer pausernas placering och längd utefter omständigheterna på arbetsplatsen. Observera dock att denna lag inte är tvingande och att arbetstiden istället kan vara bestämd enligt ett kollektiv, vilket i så fall gäller. Mvh

Sparande av semesterdagar

2006-04-27 i Övrigt
FRÅGA |Hej Jag har varit anställd på en konsultfirma i Sverige i drygt 10 år. Det har blivit mycket jobb och per mars detta år hade jag 107 ej uttagna semesterdagar. Nu i april fick jag ett mail ifrån min arbetsgivare som sade att 47 av dessa dagar var mer än 6 år gamla och därför "förfallna" och skulle tas bort utan ersättning/betalning. Är detta verkligen möjligt? Jag har i mitt drygt 10 år gamla anställningsavtal ingen paragraf som nämner något om semesterregler. Tacksam för svar
Andreas Heed |I semesterlagen finns bestämmelser som behandlar sparande av semesterledighet och semesterlön (18 – 23 §§). I lagen stadgas att arbetstagare som har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön får spara sådana dagar till ett senare år. Sparade dagar skall dock läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades (se 18 §). Om arbetstagaren dock har avsett att sparade semesterdagar skall förläggas till det femte året efter det semesterår då de sparades, och skulle sådan förläggning medföra betydande olägenhet, får överenskommelse träffas att semesterdagarna skall läggas ut under det sjätte året (se 20 §). Sparade semesterdagar får alltså sparas under längst 5 år, med undantag för de omständigheter som nämns i föregående stycke. Semesterlagen hittar du http://lagen.nu/1977:480 Mvh