Sparande av semesterdagar

2006-04-27 i Övrigt
FRÅGA |Hej Jag har varit anställd på en konsultfirma i Sverige i drygt 10 år. Det har blivit mycket jobb och per mars detta år hade jag 107 ej uttagna semesterdagar. Nu i april fick jag ett mail ifrån min arbetsgivare som sade att 47 av dessa dagar var mer än 6 år gamla och därför "förfallna" och skulle tas bort utan ersättning/betalning. Är detta verkligen möjligt? Jag har i mitt drygt 10 år gamla anställningsavtal ingen paragraf som nämner något om semesterregler. Tacksam för svar
Andreas Heed |I semesterlagen finns bestämmelser som behandlar sparande av semesterledighet och semesterlön (18 – 23 §§). I lagen stadgas att arbetstagare som har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön får spara sådana dagar till ett senare år. Sparade dagar skall dock läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades (se 18 §). Om arbetstagaren dock har avsett att sparade semesterdagar skall förläggas till det femte året efter det semesterår då de sparades, och skulle sådan förläggning medföra betydande olägenhet, får överenskommelse träffas att semesterdagarna skall läggas ut under det sjätte året (se 20 §). Sparade semesterdagar får alltså sparas under längst 5 år, med undantag för de omständigheter som nämns i föregående stycke. Semesterlagen hittar du http://lagen.nu/1977:480 Mvh

Tjänstledighet för studier

2006-04-26 i Övrigt
FRÅGA |Jag jobbar heltid som säljare och är fastanställd i en butik. Jag är 24 år och Vill börja plugga till hösten. Därför vill jag ta tjänstledigt i ett år. Får man enligt svensk lag ta tjänstledigt? Min arbetsgivare sa att jag var tvungen att säga upp mig om jag vill börja plugga.
Lorraine Sauvy |Det finns ingen allmän rätt till tjänstledighet, utan de fall som enligt lag ger rätt till tjänstledighet är föräldraskap, vård av närstående, studier och start av egen verksamhet. Rätten för tjänstledighet avseende studier regleras i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för studier http://lagen.nu/1974:981. För att en anställd skall ha rätt till ledighet för studier skall han/hon ha varit anställd hos arbetsgivaren i fråga de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Avser studierna en facklig utbildning faller dock detta krav om viss anställningstid. Arbetsgivaren kan alltså inte neka en ledighet för studier och får definitivt inte begära den anställdes uppsägning på grund av dennes begäran om ledighet. Det arbetsgivaren kan göra är att skjuta upp ledigheten till senare, dock inte längre än två år. Om arbetsplatsens styrs av ett kollektivavtal måste arbetsgivaren, om han/hon vill skjuta upp ledigheten längre än sex månader, även ha fackets godkännande för detta. Mvh

Uppsägningstid under provanställning

2006-04-10 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Jag har provanställning 6 mån och därefter tills vidare. Hur lång uppsägningstid har jag under provanställningen? 1 månad (som sedan) eller kan jag gå direkt?
Tim Boström |Hej! Såvida ingenting annat har avtalats, skall arbetsgivaren enligt 31 § lagen om anställningsskydd (LAS) meddela arbetstagaren minst 14 dagar i förväg om denne i förtid vill avbryta provanställningen. Några motsvarande regler finns inte för arbetstagarna vilket torde innebära att du inte behöver ta hänsyn till någon uppsägningstid om inte annat har avtalats. Mvh

Arbetsgivarens skyldighet att spara handlingar

2006-05-09 i Övrigt
FRÅGA |Hur länge är arbetsgivaren skyldig att spara anställninghandlingar, lönespecifikationer och dyl?
Fredrik Jorstadius |Hej! Vi på Lawline har lite svårt att tolka Er fråga. Det finns t.ex. olika regler avseende statliga och privata företag, banker eller olika föreningar. Det är också viktigt att veta vilken typ av anställning Ni har. Det finns en lag som reglerar myndigheter och vissa offentliga organs skyldighet att spara handlingar, men innan vi får lite mer fakta att arbeta med, är det svårt att ge ett precist svar.

Kan man avtala bort uppsägningstid?

2006-04-23 i Övrigt
FRÅGA |Hej mitt namn är Susanne och jag har en arbetsrättslig fråga: Om jag har ett tjänsteavtal innehållande en klausul som innebär att om det finns grund för uppsägning som hänförs till arbetstagarens personlighet äger tjänstemannen inte rätt till uppsägningstid. Stämmer detta eller inte och enligt vilka bestämmelser?
Daniel Svensson |Hej Susanne, Uppsägning är alltid förenat med uppsägningstid om minst en månad, oavsett om den motiveras av personliga skäl eller av arbetsbrist (11§ LAS, se http://lagen.nu/1982:80). Däremot har man inte rätt till uppsägningstid för det fall att det rör sig om ett avskedande och då krävs det att arbetstagaren har begått ett grovt kontraktsbrott (18§ LAS). Om ditt personliga anställningsavtal har en klausul som strider mot ovanstående är den ogiltig då den sätter dig i ett sämre läge än LAS (2§2st LAS). Det enda som kan sätta uppsägningstiden ur spel är ett centralt kollektivavtal (2§4st LAS). Om inte ett sådant inskränker rätten till uppsägningstid är alltså klausulen ogiltig, om det inte rör sig om ett avskedande som alltså kräver ett grovt åsidosättande av dig som arbetstagare. Med vänliga hälsningar

Vilka lagar gäller vid missbruk på arb.platsen?

2006-04-29 i Övrigt
FRÅGA |vad för lagar gäller arbetsrättsligt på arbetsplatsen vid missbruk eller beroende
Fredrik Jorstadius |Hej! Det beror på vilka situationer som är aktuella i det enskilda fallet. Rent allmänt så har arbetsgivaren en rehabiliteringsplikt vid missbruk av alkohol enligt Arbetsmiljölagen. Vidare krävs vid en uppsägning saklig grund enligt 7 § LAS. Detta kopplas till den tidigare nämnda rehabiliteringsplikten. Vad beträffar narkotika eller dylika olagliga substanser gäller Brottsbalken. Missbruk eller beroende kan även vara en grund för avsked enligt 18 § LAS (Lagen om anställningsskydd) Hör gärna av dig om du har mer frågor. Mvh

Condictio indebiti

2006-05-15 i Övrigt
FRÅGA |Hej. Ett bemanningsföretag jag var anställd vid ett halvår påstår att de betalat ut ca 7500kr för mycket pga att jag fick lön i förskott samt att jag tog obetald semester, men att det nu inte stämmer. De kräver nu mig på dessa pengar och hotar med inkasso om jag inte betalar in direkt. Jag har bett dem sammanfatta jobbad tid, semester och utbetalad lön men det vill de inte göra utan hänvisar till lönebeskeden vilka är synnerligen röriga med massor av olika poster och jättesvårt att få en översiktsbild. Jag har inget emot att betala om det är korrekt, men skulle vilja se något bevis att det stämmer. Annars kan ju vem som helst kräva mig på tex 147000 kr, eller hur? Företaget vägrar ju att visa upp något begripligt, så hur ska jag göra? Betala och sedan försöka få hjälp från någon myndighet, isåfall vilken?
Daniel Waerme |Hej! Huvudregeln i den uppkomna situationen är att arbetsgivaren har rätt att kräva tillbaka vad han betalat för mycket. Detta enligt principen att part inte kan kan grunda rätt till vad som utgivits till honom av misstag. Återkravet kallas med en annan term condictio indebiti (felaktig utbetalning)- I rättspraxis har dock utbildats en regel att arbetsgivaren förlorar denna rätt om arbetstagaren i god tro mottagit och förbrukat/inrättat sig efter det felaktigt utbetalade beloppet. Huruvida kravet på förbrukande/inrättande gäller eller ej är ovisst. Domstolarna ger sig i varje fall inte på att pröva om arbetstagaren sparar lönen eller redan förbrukat denna. Med god tro menas att arbetstagaren varken insåg eller bort inse att betalningen var felaktig. I detta fall är det fullt förståeligt när utbetalningarna, även i efterhand, tycks vara väldigt svåra att överskåda. Om en ökning av den nettolön som arbetsgivaren betalat ut bort föranleda arbetstagaren att närmare granska lönebeskedet och om felet i utbetalningen då bort upptäckas, har arbetstagaren inte varit i god tro utan blivit återbetalningsskyldig. (Se rättsfallen AD 1989 nr 55 och 57) Det kan även vara avgörande hur länge arbetsgivaren väntat med sin återbetalningskrav eller krav på korrigering. Härav följer att den som får ett belopp utbetalat till sig av misstag inte kan göra gällande att han skall få behålla pengarna om misstaget uppdagas tämligen omedelbart. Han har ju då inte hunnit inrätta sig. (Se rättsfallen NJA 1970 s.539 och 1994 s.177) Huruvida någon av parterna förfarit oaktsamt i samband med betalningen har också tillmätts betydelse. Jag föreslår att du tar kontakt med bolaget och berättar att du i god tro mottagit pengarna och att du inrättat dig efter detta. Självklart måste bolaget kunna styrka sin fordran mot dig. Om du inte anser dig betalningsskyldig så protestera genom att skicka ett daterat brev. På så vis finns dina invändningar dokumenterade. Ange de sakliga argument som talar för att du inte är återbetalningsskyldig. Om du vill ha mer information om hur du bör gå till väga rekommenderar jag dels Konsumentverket, dels Datainspektionen. Den senare har även en bra pdf-guide rörande betalningsanmärkningar. http://www.datainspektionen.se/pdf/faktablad/betanm.pdf Det kan dock vara riskfyllt att, när ärendet hänskjutits till inkasso, neka till betalning. Detta kan medföra betalningsanmärkningar som kan vara svåra att bli av med och att ärendet kan hänskjuts till kronofogdemyndigheten. Som jag har förstått det har dock ärendet inte gått så längt ännu och det borde fortfarande finnas möjlighet att föra en dialog med din föredetta arbetsgivare. Hoppas min redogörelse för rättsläget och mina tips hjälpt dig någorlunda. Lycka till! Med vänliga hälsningar

Lärarens rätt att neka elever mat/dryck i klassrummet

2006-04-13 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om man det finns någon lag som säger att man inte får använda mat /dryck på skolans egendom / klass. Vilka rättigheter har jag emot lärarens ord? Vatten kan väl inte påverka lektionen, och förstås är det väl inte bra mot min hälsa att inte vara utan dryck. Har jag rätt till att dricka vatten? Vad säger emot mig? Kan jag ändra detta på några sätt? MVH Ole
Jesper J Silow |Hej Ole! Det finns inga lagregler som direkt reglerar den situation som Du beskriver. Vad som är utslagsgivande är helt enkelt skolans reglemente. Om läraren anser att ordningen störs av vissa moment som t.ex. förekomst av mat/dryck i klassrummet, är det helt upp till läraren att bestämma. Det finns antagligen helt legitima skäl från skolans/lärarens sida för att inte ha mat/dryck i olika lokaler, t.ex. att inte städpersonalen skall få tyngre arbetsbörda. Det finns rättsfall som berör lärarens rätt att beslagta egendom från eleverna, men den frågan har Du inte ställt. Hör gärna av dig om Du vill veta mer. mvh