Behöver jag ta ut semester på helgdagar och julafton?

2019-12-27 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej!Midsommarafton, julafton och nyårsafton verkar inte vara officiella helgdagar, men enligt Semesterlag (1977:480) 3 a § så ska dessa ändå räknas som en söndag?"Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton." (Lag 2009:1439)Om man ser till ett kontorsjobb som sköts måndag-fredag 9-17, finns det något sätt för arbetsgivaren att kringgå detta och säga att dessa tre dagar inte är officiella helgdagar och att man därför måste använda semesterdagar för att vara ledig? Kollektivavtal finns ej.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som jag tolkar din fråga så undrar du ifall en anställd som har arbetstid måndag till fredag kan behöva använda sina semesterdagar för att vara ledig på helgdagar såsom julafton, nyårsafton och midsommarafton? Semester regleras i Semesterlagen och det är denna som jag kommer att utgå från. Vilka är semesterdagar?Paragrafen 3a § 2 st i semesterlagen som du har hittat säger att lördagar och söndagar inte anses som semesterdagar. Undantag kan gälla för de anställda som normalt sett arbetar på helger. Vidare säger paragrafen att allmänna helgdagar (s.k. röda dagar) samt julafton, midsommarafton och nyårsafton också ska jämställas med en söndag. Det betyder att även om de nämnda dagarna inte är officiella helgdagar så har de enligt lagen och inom arbetslivet fått samma innebörd som om de vore helgdagar. Exempelvis kan man få högre ob dessa dagar.Sammantaget innebär detta att en anställd som normalt sett enbart arbetar vardagar inte behöver ta ut semester på julafton om den infaller på en vardag. Detta för att julafton räknas som en söndag och ska därför inte vara en semesterdag, och då behöver denne inte ta ut semester den dagen. Om det däremot skulle vara en inlagd arbetsdag för personen, så kan det bli en semesterdag. Kan det finnas undantag? Som beskrivet ovan så skiljer sig reglerna till viss del för arbetstagare som normalt sett arbetar helger. Då kan en lördag eller söndag räknas som semesterdag om det för dem är en arbetsdag. Arbetsfria dagar är inte semesterdagar. Ett avgörande undantag är dock om det finns kollektivavtal i vilket det hade stått något som avviker från vad semesterlagen säger, de reglerna hade då gått före. Det framgår av 2a § 2 st semesterlagen. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

Har jag uppsägningstid under en provanställning?

2019-10-16 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag har jobbat deltid på 7 - Eleven nu i en och en halv månad. Jag har en provanställning som är på 6 månader. Nyligen blev jag erbjuden ett annat jobb och behöver säga upp mig, men eftersom jag har ett schema som är räcker fram till slutet av November vet jag inte riktigt hur lång tid jag skulle behöva jobba kvar. Jag har läst på lite och har läst att både arbetstagaren och arbetsgivaren kan avbryta anställningen när som helst och undrar om detta verkligen gäller? Eller kommer jag behöva arbeta alla pass som står i mitt schema?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arbetsrättsliga frågor som uppsägningstid regleras i Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Vad gäller vid en provanställning?Enligt 6 § LAS får avtal om provanställning fattas, om det är om en period på max 6 månader. Det krävs också att vissa förutsättningar är uppfyllda ex. att arbetsgivaren har ett prövobehov (det bestämmer arbetsgivaren själv om sådant föreligger) samt att arbetstagaren får inte ha arbetat där innan med samma uppgifter. Syftet är att arbetsgivare inte ska missbruka provanställningen. Jag antar dock att ditt avtal är i enlighet med detta. Arbetsgivaren kan välja att avsluta anställningen när prövotiden har gått ut, om inte så övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning. UppsägningstidI ovan nämnda paragraf står i 3 st att om inget annat är avtalat så får provanställningen avbrytas även innan prövotiden har gått ut. Det finns således ingen uppsägningstid under en provanställning. Huvudregeln är att arbetstagaren när som helst under provanställningen kan avsluta sin anställning, och behöver inte heller ange skälen till sin uppsägning. Arbetsgivaren däremot måste lämna besked till arbetstagaren minst 2 veckor innan uppsägning (s.k varseltid), men behöver inte heller ange skälen bakom. Alltså inom LAS finns ingen uppsägningstid när det gäller provanställningar. Enligt 2 § LAS är lagen tvingande till arbetstagarens fördel, vilket innebär att sämre villkor för dig än vad som står i lagen inte är giltiga. Tänk dock på att det kan finnas en uppsägningstid ifall du omfattas av ett kollektivavtal. 2 § LAS nämner också att andra föreskrifter ex. kollektivavtal gäller före LAS. Vad gäller för dig? Du som arbetstagare har rätt att när du vill avsluta din provanställning, då det enligt lag inte finns någon uppsägningstid när det gäller provanställningar. Däremot får du kolla upp ifall du är bunden av något kollektivavtal och om det där är föreskrivet en uppsägningstid, såfall gäller den!Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

När är det tillåtet att vidta stridsåtgärder?

2019-07-15 i Strejk och blockad
FRÅGA |Är det tillåtet att vidta stridsåtgärder eller inte ? Det är så krångligt i lagen. Det råder fredsplikt om man är bunden av kollektivavtal men kan man ändå vidta stridsåtgärder? Vad är tillåtet och otillåtet stridsåtgärd? Vad är sympatiåtgärd? Vilka paragrafer enligt lag gäller här? Vad händer om man är med i en stridsåtgärd trots att man har fredsplikt? Vad händer om man är med oavsett? Vad betyder lex Britannia och lex Laval?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Regler om fredsplikt och stridsåtgärder finns i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Det är den lagen jag kommer utgå ifrån samt har använt dina olika frågor för rubriceringar nedan.När är det tillåtet att vidta stridsåtgärder?Rätten för arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden fastslås i 2 kap. 14§ regeringsformen. Den rätten kan inskränkas av andra lagar eller avtal (ex. fredsplikt i kollektivavtal). Som du skriver så är arbetstagare och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal också bundna av en fredsplikt. Enligt 41 § MBL innebär fredsplikten att de inte får vidta arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan jämförlig stridsåtgärd, OM strider mot bestämmelse om fredsplikten eller är en åtgärd som har till syfte att utöva påtryckning i tvist gällande kollektivavtal, få till ändring i avtal, genomföra bestämmelse som endast ska gälla efter avtalets utgång eller stödja någon annan part som ej har tillstånd att utföra stridsåtgärder. Dessa åtgärder är således otillåtna.Det finns tillåtna stridsåtgärder exempelvis indrivningsblockad (41§ 3 st MBL). En sådan är när en arbetstagare deltar i blockad som har bestämts av en arbetstagarorganisation på ett behörigt sätt och som har till syfte att utverka betalning för arbete som är redan utfört eller annan fodran. Fler otillåtna stridsåtgärder finns i 41 a § MBL som säger att en arbetsgivare inte får lov att hålla inne lön eller annan ersättning, inte ens med anledning av att arbetstagarna deltar i strejk eller annan egen stridsåtgärd. En arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation får inte heller medverka vid en olovlig stridsåtgärd (42§ MBL). Vad är sympatiåtgärder?Sympatiåtgärder är när arbetstagare eller arbetsgivare vidtar stridsåtgärder i syfte att stödja någon annan. Enligt 41 § 4p MBL är detta inte tillåtet när den man vill stödja själv utför otillåtna stridsåtgärder. Motsatsvis är det tillåtet att stödja någon som har vidtagit en tillåten stridsåtgärd. Vad händer om man deltar i stridsåtgärd trots att det råder fredsplikt?Den som har blivit utsatt för en otillåten stridsåtgärd kan väcka talan om skadestånd i Arbetsdomstolen (54 § MBL). Enligt 59 § MBL kan en enskild arbetstagare eller arbetsgivare ej bli ansvarig att betala skadestånd om den endast deltagit i en otillåten stridsåtgärd som en organisation har föranlett. Vad innebär Lex Britannia och Lex Laval?Lex Britannia är en princip som kortfattat innebär att svenska fackföreningar har rätt att kräva att utländska företag som är verksamma i Sverige ska ingå svenska kollektivavtal. Samt att om de redan har egna kollektivavtal som inte överensstämmer med de svenska villkoren så ska de svenska villkoren gå före. Lite mer än 10 år senare kom Laval-målet där det fastslogs att Lex Britannia utgjorde en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster inom EU samt var diskriminerande mot utländska företag. Stridsåtgärder i enlighet med Britannia-principen skulle därför anses otillåtna inom EES-området. Ett undantag är att fackförening får lov att kräva att utländska företag tillämpar vissa minimivillkor som finns i svenska utstationeringsdirektivet. Det gäller bl.a. villkor gällande längsta arbetstider, minimilön, och kortaste vilotider. Jag hoppas att det gav svar på dina frågor. Annars är du välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Är jag återbetalningsskyldig för utbetalad pension om jag har flyttat utomlands men inte anmält det till Pensionsmyndigheten?

2019-04-16 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Jag gifte mig 2017 med en engelsman och vi är bosatta i England. Jag meddelade då skatteverket att jag gift mig och bytt efternamn och trodde att allt var frid och fröjd. Jag uppbär svensk pension som idag är den lägsta. Häromdagen damp det ner ett brev ifrån pensionsmyndigheten om återbetalning av pension sedan juli 2017 med 13,825 sek. Jag fick nästan en chock. Enligt pensionsmyndigheten så ska utlandsbosatta meddela till dem. Jag skrev då till skatteverket som svarade att alla myndigheter även pensionsmyndighen och vissa företag får dessa uppgifter. Till min fråga vem har rätt, pensionsmyndigheten eller skattemyndigheten? jag anser att de gjort fel och att de bör avskriva skulden med tanke på att det nästan gått två år.
Erica Lager |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du var pensionär redan innan du flyttade till England. I sådant fall beskrivs det på Pensionsmyndighetens hemsida att man själv måste anmäla alla ändringar som kan påverka sin pension, ex. flyttar utomlands. Att du anmäler sådana ändringar är ditt ansvar och Pensionsmyndigheten kan kräva återbetalning om du fått för mycket pension. Det är alltså inte tillräckligt att Pensionsmyndigheten endast får in dina uppgifter från Skatteverket, då de uppgifterna används för att uppdatera om din folkbokföringsadress och inte direkt är kopplad till bedömningen av hur mycket pension du ska få.Vilken pension kan du få om du är bosatt utomlands?När du flyttar utomlands har du alltid rätt till den inkomstgrundande pensionen, oavsett vilket land du bosätter dig i. Om du har rätt till en garantipension kan däremot variera. Som det ser ut idag, får du även din garantipension ifall du bosätter dig inom EU, EES, Schweiz eller Kanada. Detta är grundat på en tillfällig lag som gäller för 2019, efter det är läget ännu under utredning om vad som ska gälla.Vad du kan göra nuDu ska ha rätt till pension även om du bor i England, dock har du inte anmält din flytt och därmed möjligen inte haft rätt till pension under den tiden som du har fått utbetalt. Det finns möjlighet att begära omprövning av ett återbetalningsbeslut, en sådan måste ske senast två månader från beslutet meddelades. Dock kan det troligtvis vara svårt att överpröva i ditt fall.Jag råder dig till att själv titta på Pensionsmyndighetens hemsida här om hur du eventuellt kan överklaga och/ eller kontakta en jurist som kan hjälpa dig vidare. En överklagan förutsätter att de två månaderna ännu inte har löpt ut sedan du fick beslutet. I annat fall vill jag ändå rekommendera att du kontaktar Pensionsmyndigheten om ditt ärende, de kan möjligen erbjuda andra alternativ eller hjälpa dig med din situation. Tänk också på att betala din skuld för att undvika dröjsmålsränta och andra avgifter, även om du skulle vilja gå vidare med en överklagan.Om du vill komma i kontakt med vår juristbyrå hittar du information om att boka tid här eller går det bra att ringa för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar!

Kan jag bli återbetalningsskyldig för utplockad semesterlön?

2019-10-31 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hejsan!Min fråga gäller sammanfallande och intjänad semester. Vi har semesterår/intjäning 31 mars-1 april. Vad händer om den anställde slutar i november och har tagit ut full semester, blir han återbetalningsskyldig på slutlönen?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I semsterlagen (1977:480) står att arbetstagare har rätt till semesterförmåner i form av semesterlön, semesterersättning och semesterledighet (1 § semesterlagen). Jag förstår din fråga som att om en person har använt alla sina semesterdagar för året samt fått utbetalt semesterlön för dem, och sedan slutar innan hela semesteråret har gått och såfall om denne måste betala tillbaka den semesterlönen? Enligt 4 § semesterlagen har en arbetstagare rätt till 25 semesterdagar varje år, och under de dagarna också rätt till semesterlön (om arbetstagaren har tjänat in till sådan lön). Betald semester eller inte?En arbetstagare tjänar in rätten till semesterlön, så kallad betald semester, under intjänandeåret (1 april- 31 mars) som sen kan användas under nästa semesterår. Ifall personen har intjänad rätt till att få ut alla sina semesterdagar betalda, så behöver denne självklart inte heller betala tillbaka något. FörskottssemesterEtt annat fall kan vara att arbetstagaren inte har hunnit tjäna in sin semesterlön förra semesteråret (exempelvis om nyss börjat sin anställning) och då kan arbetsgivaren göra ett avdrag på månadslönen för den använda semesterlönen eller att vissa arbetsgivare erbjuder förskottssemester. Förskottssemester innebär att semesterlönen blir som en skuld till arbetsgivaren istället för att den dras av på månadslönerna. När semesteråret är slut har arbetstagaren kunnat tjäna in sin semesterlön och skulden stryks. Skulden kan redovisas på lönespecifikationen i form av antal förskottssemesterdagar eller i kronor. Om arbetstagaren säger upp sig innan dess blir den skyldig att betala tillbaka den skulden. Detta görs vanligtvis genom att skulden dras av från slutlönen. Sammanfattningsvis, ifall en person blir återbetalningsskyldig på sin använda semester beror på hur denne har fått semesterlönen utbetald från början. Ingen återbetalning krävs ifall personen använt sina "betalda semesterdagar" eller ifall arbetsgivaren redan har gjort avdrag för semesterlönen på månadslönen. Men återbetalningsskyldighet uppstår när personen har fått förskottssemester och fått utbetalt semesterlön som denne inte tjänat in ännu. Skulden som uppkommer ska då betalas tillbaka till arbetsgivaren, och görs vanligen genom avdrag på slutlönen. Förskottssemester syns oftast på lönespecifikationen, där det även anges hur mycket skulden är på. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till semesterersättning?

2019-08-26 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag får inte min semester ersättning utbetald, bara vanlig lön, vad har jag för rättigheter till semesterersättning? Då jag är anställd på heltid. Och finns de några lagar som säger att man inte har rätt till semesterersättning?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Semesterersättningen är lagstadgadNär du är anställd har du också rätt att vara semesterledig från arbetet. Ifall du inte tar ut den intjänade rätten, har du rätt att istället få ut semesterersättning (28§ semesterlagen). Ersättningen ligger på minst 12 procent av din lön. I Semesterlagen står i 1§ att en arbetstagare har rätt till semesterförmåner (vilket omfattar semesterledighet, semesterlön och semesterersättning). Om en arbetsgivare skriver ett avtal som inskränker dessa rättigheter så är det avtalet ogiltigt (2§ Semesterlagen). När får en ut sin semesterersättning?Ofta ges inte semesterersättningen ut tillsammans med lönen, men om den gör det ska det framgå tydligt i lönebeskedet vad som är lön och vad som är semesterersättning. Grundregeln gäller enligt 30§ i semesterlagen att semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter arbetstagaren avslutat sin anställning. Sammanfattningsvis, du har en lagstadgad rättighet att få ut semesterersättning, en arbetsgivare kan inte förhandla bort den rättigheten. Dock behöver ersättningen inte komma i samband med lönen, utan kan betalas ut efter du avslutat din anställning men senast en månad efter. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Har jag uppsägningstid på ett vikariat?

2019-05-14 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej, jag har blivit erbjuden ett vikariat som börjar 1 augusti 2019. Jag har inte skrivit på några papper än men tackat ja till tjänsten skriftligt i mail. I kontraktet just nu står det att anställningen är ett vikariat "dock längst t.o.m." 2019.11.20. Innebär det att jag har en uppsägningstid på en månad eftersom det står "dock längst t.o.m"?Står inget annat än vanlig uppsägningstid på 1 månad i kollektivavtal. Det står heller inget annat om uppsägningstid i anställningsavtalet som jag ej har skrivit på ännu.Har blivit erbjuden en annan tillsvidareanställning som jag hellre vill tacka ja till som även den börjar i augusti. Med vänlig hälsning,
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Regler om anställningar och uppsägningstid regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS). Tidsbegränsade anställningar är undantagnaVikariat är ett exempel på anställningsform som får vara tidsbegränsad enligt 5§ p.2 (LAS). En tidsbegränsad anställning innebär att den har ett överenskommet bestämt slutdatum, vanligen formulerat "dock längst t.o.m" som i ditt fall. Vid slutdatumet upphör således anställningen av sig själv, om arbetsgivaren inte väljer att fortsätta anställningen. Det innebär också att ingen uppsägning är nödvändig. Tidsbegränsade anställningar är därmed undantagna från huvudregeln om 1 månads uppsägningstid som står med i ditt kollektivavtal. Ett undantag kan finnas vid längre tidsbegränsade anställningar, då kan en uppsägningstid regleras i kollektivavtalet. Detta är troligtvis inte gällande för dig då ditt vikariat är mindre än ett halvår samt det verkar inte stå något särskilt i ditt kollektivavtal förutom vanliga uppsägningstiden. Sammanfattning blir att ditt vikariat är tidsbegränsat till november enligt avtalet och kommer därför att avslutas då, utan någon uppsägningstid. Skillnad mot tillsvidareanställningOm du överväger mellan vikariatet som är tidsbegränsat och en tillsvidareanställning så bör du vara medveten om att vikariatet troligtvis inte är uppsägningsbart utan förväntas löpa tills bestämda slutdatumet, om inte avslutas i förtid ex. om den du vikarierar för kommer tillbaka. En tillsvidareanställning däremot är det som ofta kallas för fast anställning, där gäller huvudreglerna om att du får avsluta din anställning själv samt har uppsägningstid enligt LAS och kollektivavtalet. Jag hoppas att det gav svar på din fråga, annars får du gärna återkomma om du har fler funderingar. Vänligen,