Ångra Polisanmälan

2021-01-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |HejJag har gjort en polis ansökan på min pojkvän som jag vägrar nu för att det var impulsivt bestämt. Polisen ringt mig och sa att jag få en advokat och vill boka tid för förfrågan. Jag vill inte samarbeta länge.Vad ska jag säga till de?
Emma Gurander |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Svar på din fråga finner du i Rättegångsbalken (RB). Så som jag tolkar din fråga, är om du kan ta tillbaka eller ångra en polisanmälan som du har gjort. Huvudregeln är att polismyndigheten, enligt lag, har en skyldighet att utreda brott. Därmed är det enkla svaret att man inte kan ta tillbaka en polisanmälan. När ett brott har kommit till polisens kännedom, så är det deras uppgift att undersöka detta vidare.Även om du säger att du vill ta tillbaka din anmälan till polisen, så kommer de allra troligast att fortsätta med sin utredning. Du kan däremot meddela Polisen att du inte viill samarbeta längre, och inte ge dem mer information. Polisen har en skyldighet att utreda brott trots att anmälaren eller målsägande inte vill medverka. Sedan, är det åklagarens uppgift att väcka åtal eller inte. Här beror det lite på vad det är för brott som det rör sig om. Om det är ett brott som faller in under allmänt åtal så har åklagaren absolut åtalsplikt. Detta innebär att åklagaren ska väcka åtal om denne anser att det finns tillräckligt med bevis och om den räknar med en fällande dom i domstol (20 kap. 6 § RB). Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Är det okej att använda sig av överfallslarm?

2021-01-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej jag är en 63 årig kvinna som blivit orolig för min säkerhet.Jag har anmält ett gäng killar för störande av allmän ordning.Jag har funderat på att köpa ett överfallslarm, att använda när dom blir hotfulla.Kan jag dömas för misshandeln för detta?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är fritt att använda sig av lagligt överfallslarmÖverfallslarm är lagligt i Sverige och du kan därför köpa överfallslarm för att använda dig av det när dom blir hotfulla, utan att riskera att dömas för misshandel. Detta förstås förutsatt att det är ett i Sverige godkänt överfallslarm.Allmänt om nödvärnsrättenBra att veta är även att du vid överhängande brottsligt angrepp mot dig har rätt att använda dig av självförsvar, förutsatt att det du gör är i proportion till vad du utsätts för. Om det föreligger ett aktuellt angrepp har du således rätt att försvara dig, förutsatt att det du gör är försvarligt med hänsyn till omständigheterna och inte mer än vad som är nödvändigt (24 kap. 1 § brottsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Gärningsculpa

2021-01-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om man exv släpper en kinalykta, och denna sedan hamnar på marken. Några dagar senare blåser det rejält och lyktan blåser upp på en trafikerad väg. Den landar på framrutan på en bil, föraren blir rädd och åker av vägen och krockar med ett träd. Föraren avlider. Kan den som släppte kinalyktan åtalas/fällas för vållande till annans död då?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att personen som har släppt lyktan inte kommer kunna fällas till ansvar för dödsfallet. Jag utvecklar detta nedan.Inom straffrätten brukar man tala om att det finns olika aspekter av en gärning som måste vara uppfyllda för att straffansvar ska kunna utkrävas. Dels måste gärningen vara brottsbeskrivningsenlig, dvs. att rekvisiten i den specifika bestämmelsen är uppfyllda. Exempelvis i 3 kap. 7 § brottsbalken, som är straffbestämmelsen för vållande till annans död, är rekvisiten "av oaktsamhet orsakar", "annans", "död". Detta innebär att ditt exempel skulle kunna vara brottsbeskrivningsenligt med bestämmelsen; den som släpper lyktan har ju av oaktsamhet orsakat en annan människas död. Med detta är bara den ena sidan av gärningen och skulle vi nöja oss med att undersöka brottsbeskrivningsenlighet skulle man kunna utkräva ansvar på ett väldigt långtgående sätt, precis som i ditt exempel. Ultimat skulle exempelvis föräldrar som sätter barn till världen kunna ses som ansvariga för allt som barnet senare gör som vuxen eftersom föräldern "startade" hela händelseförloppet genom att skapa barnet. Ett annat exempel är att någon som bjuder en annan person på cigaretter under en hel livstid skulle kunna ställas till ansvar när personen tillslut dör av cancer. Så kan vi givetvis inte ha det, det måste finnas en gräns för vad man kan hållas ansvarig för. Därför måste ytterligare en dimension läggas till som begränsar vilka orsakanden som är straffrättsligt relevanta, så kallad gärningsculpa. För att kravet på gärningsculpa ska vara uppfyllt kan man i grund och botten ställa två frågor: 1. Innefattar den kontrollerade gärningen ett otillåtet risktagande i riktning mot den okontrollerade följden?2. Har gärningen orsakat följden på ett relevant sätt? Om vi applicerar ditt exempel på dessa två frågor kan ett hypotetiskt resonemang se ut ungefär enligt följande. Den kontrollerade gärningen, att släppa lyktan, är visserligen ett visst risktagande i och med att ett djur kanske kan skadas, nedskräpning är inte bra för miljön, osv. men det är nästintill omöjligt för den som släpper lyktan att kunna förutse ett händelseförlopp som det du beskriver. Gärningen har inte orsakat följden på ett relevant sätt och man brukar då säga att det inte rör sig om ett plausibelt (troligt/förutsägbart) händelseförlopp. Gärningsculpa är alltså ett sätt att begränsa straffansvaret så att sådana situationer som du beskriver, och mina exempel ovan, inte ska medföra ansvar. Det är dock en bedömning som görs från fall till fall och som egentligen innehåller fler aspekter än de jag lite förenklat har försökt förklara här!Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Du är varmt välkommen att kontakta oss igen med ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar

Är det straffbart att inneha en pornografisk bild av ett barn som är 14 år om det av bilden framgår att pubertetsutveckligen är avslutad?

2021-01-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Är det straffbart att inneha en pornografisk bild av ett barn som är 14 år om det av bilden framgår att pubertetsutveckligen är avslutad?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline.För att kunna svara på din fråga kommer jag använda mig av brottsbalkens bestämmelser (BrB). Jag kommer inledningsvis redogöra för brottet barnpornografi, redogöra för vem som anses som barn och slutligen redogöra för vad som gäller för just din fråga.Vad utgör ett barnpornografibrott?En person kan göra sig skyldig till ett barnpornografibrott genom fem följande förfaranden:(1) Om en person skildrar ett barn i pornografisk bild. (2) Om en person sprider, överlåter, visar upp eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan. (3) Om en person förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn. (4) Om en person förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder och sist men inte minst (5) Om en person innehar en pornografisk bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon har gjort tillgänglig för sig (16 kap 10a § st 1 p 1-5 BrB).En bild anses vara pornografisk om den på ett naket och utmanande sätt skildrar ett sexuellt motiv som har syfte att påverka betraktaren av bilden sexuellt. Undantag görs enligt praxis för bilder som innehar vetenskapliga eller konstnärliga värden. Straffet för brottet är fängelse i högst två år. Är brottet ringa blir straffet böter eller fängelse i högst sex månader enligt 16 kap 10a § st 2 BrB. Anses brottet vara av grov karaktär är straffet fängelse i lägst ett och högst sex år enligt st 6.Vem anses som barn utifrån brottsbestämmelsen?Det krävs det att den avbildade personens pubertetsutveckling inte är fullt utvecklad alternativt att personen är under arton år för att brottet ska anses som pornografibrott. Bedöms personens pubertetsutveckling vara fullt utvecklad, ska ansvar för punkt 2-5 ovan (omfattar innehavande av pornografiskt bild), enbart dömas ut om det av bilden och omständigheterna kring bilden framgår att den avbildade personen är under arton år enligt 16 kap 10a § st 3 BrB.Det krävs uppsåt för brotten men ansvar kan vara för handen om personen varit oaktsam rörande omständigheten att personen som skildras på bild är under arton år enligt 16 kap 10a § st 4 BrB. Oaktsamhetsbrottet kan däremot inte utgöra grovt barnpornografibrott.Ditt fallAv omständigheterna i ditt fall framgår det att den skildrade personen är under arton år men det framgår att dennes pubertetsutveckling fullt utvecklad. Det framgår dock, som sagt att brotten i p 2-5 vilka omfattar ditt fall dvs (5), att det är ett pornografiskt brott om det framgår av omständigheterna kring bilden att barnet är under 18 år.För straffansvar krävs det inte att den som utför handlingen (pornografisktbrott) också samtidigt gjort sig skyldig till något av sexualbrotten i 6 kap BrB. Det räcker således med att bildmotivet är pornografiskt genom att barnet t.ex placeras i olika positioner. Skildring kan vara alltifrån fotografier, filmklipp eller teckningar. Det innebär alltså att omständigheterna som du nämner kan komma att falla in under bestämmelsen. Möjligheter till undantag?Ett undantag enligt bestämmelsen är om samtliga inblandade parter är jämngamla och händelseförloppet sker inom ramen för en relation där parterna kommit överens om att skildra det sexuella umgänget. Detta framgår av 16 kap 10b § st 1 BrB. Ett ex på när undantagsbestämmelsen kan aktualiseras är de fall då barnen är relativt jämnåriga och, inom sin relation, kommer överens om att avbilda sitt sexuella umgänge. Personen som framställer materialet får endast vara obetydligt äldre och ha kommit obetydligt längre i sin pubertetsutveckling än den som skildras. Materialet får heller inte ha framställts utan den avbildades vetskap. En helhetsbedömning ska göras i det enskilda fallet med beaktande av alla dessa omständigheter. Det räcker därför inte att det är ringa skillnad i ålder och utveckling mellan framställare och det avbildade barnet. Omständigheter som ska tas hänsyn till är gärningen i sig, parternas relation och om den skildrade personen befinner sig i en utsatt social situation.Undantagsbestämmelsen gäller dock enbart skildring och skildrarens efterföljande egna innehav av det framställda materialet. Det innebär att ett fortsatt innehav av materialet inte nödvändigtvis undantas från straffansvar. Ju längre ett innehav av det pornografiska materialet pågår, desto färre skäl finns det till att tillämpa undantagsbestämmelsen.Tillbaka till digÄr fallet så att personerna i ditt fall är jämngamla och det med hänsyn till övriga omständigheter som nämndes ovan är rimligt att ansvarsfrihet ska aktualiseras, så kan skildraren komma att bli ansvarsfri från barnpornografibrott avseende själva skildringen. Informationen ovan är dock inte tillräcklig för att jag ska kunna komma till en lämplig slutsats.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vem har rätt att begära utdrag ur belastningsregistret?

2021-01-19 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Det är så att jag är dömd för sekretessbrott utan uppsåt, jag har aldrig blivit dömd innan och aldrig gjort något kriminellt. Nu är det så att jag vill söka behandlingspedagog. Kan dom begära belastningsregister under utbildning? Min prick försvinner mars 2023 alltså innan jag är klar med utbildningen
Nhi Tran |Hej! Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga! Reglerna om belastningsregister finns i lag (1998:620) om belastningsregister och förordning (1999:1134) om belastningsregister. Huvudregeln är att enbart du och vissa myndigheter kan begära utdrag ur belastningsregistret (6 samt 9 §§ Lag om belastningsregister). Myndigheter som kan begära utdrag ur belastningsregistret är bland annat Skatteverket, Tullverket och Åklagarmyndigheten. Utgångspunkten är således att en arbetsgivare inte har någon rätt att få ut uppgifter om dig ur belastningsregistret. Du nämner dock att den tjänsten som du avser att söka avser en anställning som behandlingspedagog. Om det behövs för att pröva om en anställning eller ett uppdrag i en verksamhet som avser vård har arbetsgivaren rätt att få uppgifter ur registret om någon (10 § Lag om belastningsregister). Detta förutsätter dock att brottet föranlett någon annan påföljd av än penningböter och att det rör sig om en anställning inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom (21 § Förordning om belastningsregister). Vidare ska det framhållas att det inte finns något förbud mot din blivande arbetsgivare att under rekryteringsprocessen begära att du ska lämna in en kopia av utdraget. Eftersom en brottmålsdom är i regel en offentlig handling kan arbetsgivaren också begära ut sådana domar direkt från domstolar med stöd av offentlighetsprincipen.Huruvida arbetsgivaren kan självmant begära utdrag ur belastningsregistret eller inte beror, såsom framgått ovan, om brottet som du blivit dömd för föranlett någon annan påföljd än penningböter och om anställningen som du avser att söka är inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom. Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare funderingar. Vänliga hälsningar,

Kan jag se mitt brottsregister?

2021-01-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Brott rigister
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottsregistret, eller belastningsregistret, är ett register som innehåller uppgifter om bland annat påföljder för brott som ålagts en person (3 § lag om belastningsregister). Vissa myndigheter har rätt att ta del av informationen i belastningsregistret, så som exempelvis allmän domstol, och man kan själv begära ut begränsade utdrag att visa upp för arbetsgivaren när man får ny anställning. Som enskild privat person har man dessutom rätt att ta del av samtliga uppgifter ur belastningsregistret om sig själv. En sådan begäran lämnas ut kostnadsfritt en gång per kalenderår (9 § lag om belastningsregister). Om du vill ta del av all information som finns i ditt belastningsregister ska du vända dig till Polismyndigheten med din begäran. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vilken preskriptionstid finns för olika brott mot barn, och hur kan man nu gå vidare med dessa brott?

2021-01-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Mina söner blev utsatta för dråpförsök som barn, deras pappas sambo försökte köra över dem med bilen. Hon planerade sedan att bränna dem inne när de sov, varför de fick äntligen flytta hem till mig, deras mamma. Psykisk misshandel var vardag, vilket även deras pappa var delvis delaktig i, men framförallt möjliggjorde. Hur lång preskriptionstid för brott mot barn är det? Och vilka möjligheter har de att gå vidare? De flyttade därifrån 2009.
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag beklagar att dina söner har blivit utsatta för dessa händelser.Så som jag förstår din fråga, undrar du vilken preskriptionstid som gäller för dessa brott som dina barn blivit utsatta för och som har planerats, och om det finns någon möjlighet att ta situationen vidare nu, några år senare.Jag kommer i mitt svar gå igenom vilka regler som finns och förklara dessa, för att sedan applicera dem på din situation. För att få en lättare förståelse av vilka preskriptionstider det finns till den situation du beskriver, kommer jag gå igenom dem var för sig. I slutet av mitt svar kommer jag skriva med en sammanfattning samt rekommendationer på hur du kan gå vidare.Vad är preskriptionstid?Regler om preskriptionstider för brott finns i brottsbalken, som jag kommer förkorta BrB.Preskriptionstid är inom den tid som en åklagare kan väcka åtal mot en gärningsman för att målet ska kunna hamna i domstol och gärningspersonen ska kunna dömas. Man kan även säga att preskriptionstid är den tidsperiod som brottet kan leda till en påföljd. Anmäler man ett brott efter att preskriptionstiden löpt ut, kan alltså ingen påföljd dömas ut för det begångna brottet.Preskriptionstid - DråpförsökPreskriptionstiden för brott är beroende av vilket som är det högsta straffet, även kallat påföljd, som kan dömas ut för det aktuella brottet (35 kap. 1 § BrB). Det finns dock de brott som inte har någon preskriptionstid alls (35 kap. 2 § BrB). Det betyder, att för de brott som listas i denna bestämmelse, kan åklagare väcka åtal oavsett hur många år som har gått från det att brottet begicks. Detta gäller även vid försök till några av de listade brotten (35 kap. 2 § 1 stycket 7 punkten BrB).Du berättar att det förekommit en situation där dina barn blivit utsatta för dråpförsök för ett antal år sedan. Du nämner att de fått flytta hem till dig år 2009, vilket är ungefär 11 år sedan. Jag kan inte utläsa om dråpförsöket skedde under detta år, men jag utgår från att det skedde vid ungefär samma tidpunkt. Just dråpförsök är ett sådant brott som inte har någon preskriptionstid (35 kap. 2 § 1 stycket 1 punkten och 7 punkten BrB). Det betyder att det inte för sent att gå vidare med detta brott nu. Brottet kan fortfarande anmälas och en åklagare kan fortfarande väcka talan om detta. Det innebär också att påföljd kan utdömas för brottet.Preskriptionstid – Planering av brand där personer brinner inneDu nämner även att det förekommit planer på att låta barnen brinna inne. Det kan här vara fråga om en mordbrand. Det högsta straffet som kan ges vid en fullbordad mordbrand är 8 års fängelse (13 kap. 1 § BrB). Lyckligtvis har inte ett fullbordat brott, utan det har "bara" varit planer om ett sådant brott. Här blir därför preskriptionstiden beroende på hur långt denna planering gått, och om det ska ses som ett försök eller en förberedelse till mordbrand (13 kap.1 § BrB tillsammans med 13 kap. 12 § BrB). Det kan nämligen vara så att det föreligger olika preskriptionstider beroende på om det är ett försök eller en förberedelse, och vilket som är det högsta straffet som kan dömas ut (35 kap. 1 § BrB).För att dömas till försök till brott, ska personen ha påbörjat utförandet av brottet men brottet har inte fullbordats (23 kap. 1 § 1 stycket BrB). Det krävs alltså att personen har aktivt försökt fullborda brottet, men inte lyckats. Straffet för försök får sättas högst till vad som kan utdömas vid fullbordat brott (23 kap. 1 § 2 stycket BrB). Det högsta straffet för mordbrand är 8 års fängelse. Eftersom detta straff även kan utdömas till försök till mordbrand, blir preskriptionstiden 10 år (35 kap. 1 § 1 stycket 3 punkten BrB).För att dömas till förberedelse till brott, krävs att man till exempel skaffar sig, transporterar förvarar eller tillverkar något som är hjälpmedel till brottet som ska genomföras. Brottet ska inte heller kunna klassas som försök eller vara ett fullbordat brott (23 kap. 2 § 1 stycket BrB). Straffet för förberedelse ska dömas under det högsta straffet och får även sättas under den lägsta gränsen för fullbordat brott. Det får också bara utdömas högre straff än 2 års fängelse om det kan utdömas högre än 6 års fängelse vid fullbordat brott (23 kap. 2 § 2 stycket BrB). Vid en fullbordad mordbrand kan 8 års fängelse utdömas, som alltså är högre än 6 år. Det betyder att vid förberedelse till mordbrand kan högre straff än 2 års fängelse dömas ut. Preskriptionstiden kan därmed bli 10 år (35 kap. 1 § 1 stycket 3 punkten BrB).Det bör nämnas, att om dråpförsöket skedde först och planeringen av att barnen skulle brinna skedde senare, kan preskriptionstiden förlängas för det senare brottet.Jag vet inte helt omständigheterna kring planerna att barnen skulle brinna inne, därför kan jag inte helt svara på vilken preskriptionstid som gäller just vid denna planering. Det kan också vara så, att planeringen inte kan klassas som varken ett försök eller en förberedelse. Det beror som sagt helt på omständigheterna vid tidpunkten för planeringen.Preskriptionstid – Psykisk misshandelPsykisk misshandel ingår i brottet misshandel, som innebär att någon tillfogar någon annan:- kroppsskada- sjukdom- smärtaeller försätter någon i vanmakt eller något annat sådant tillstånd (3 kap. 5 § BrB). I brottet misshandel ingår även psykisk misshandel.Även i detta brott beror det på omständigheterna, och hur grov den psykiska misshandeln har varit. Det är nämligen olika grader av straff beroende på illa brottet är. För ringa misshandel, som är lägsta graden, kan högst 6 månader av fängelse utdömas (3 kap. 5 § BrB). För misshandel av "normalgraden" kan högst 2 år av fängelse utdömas (3 kap. 5 § BrB). Skulle misshandeln klassas som grov, kan högst 6 års fängelse utdömas (3 kap. 6 § 1 stycket BrB). Slutligen, vid en synnerligen grov misshandel kan högst 10 års fängelse utdömas (3 kap. 6 § 2 stycket BrB).Preskriptionstiderna för psykisk misshandel kan sammanfattas såhär:1. 15 år, om det varit en synnerligen grov misshandel (35 kap. 1 § 1 stycket 4 punkten BrB tillsammans med 3 kap. 6 § 2 stycket BrB)2. 10 år, om det varit en grov misshandel (35 kap. 1 § 1 stycket 3 punkten BrB tillsammans med 3 kap. 6 § 1 stycket BrB)3. 5 år, om det varit en misshandel av normalgraden (35 kap. 1 § 1 stycket 2 punkten BrB tillsammans med 3 kap. 5 § BrB).Så som jag tolkar omständigheterna i ditt fall, skedde den psykiska misshandeln år 2009 och/eller tidigare. Det betyder att preskriptionstiden kan ha löpt ut för detta brott, om det inte varit en synnerligen grov psykisk misshandel som har en preskriptionstid på 15 år. För att den psykiska misshandeln ska klassas som synnerligen grov, görs en bedömning kring de skador som uppstått. Bedömningen sker av om de är bestående eller om handlandet orsakat synnerligt lidande, eller om gärningsmannen visat synnerligen hänsynslöshet (3 kap. 6 § 2 stycket BrB). Exempel på sådana omständigheter kan vara stor psykisk påfrestning eller grovt våld mot barn. Vid bedömningen tittar man på vilka omständigheter som finns i varje enskilt fall.SammanfattningDet finns ingen preskriptionstid för dråpförsök. En åklagare kan därför fortfarande väcka talan om dråpförsöket som dina barn har blivit utsatta för, och en påföljd kan utdömas för brottet.Vad gäller planeringen av att barnen skulle brinna inne, beror preskriptionstiden på vilka omständigheter som var vid den tidpunkten och hur brottet ska klassas. Det kan också vara så att preskriptionstiden förlängs på grund av det tidigare dråpförsöket. Utifrån hur jag tolkat omständigheterna i din fråga, kan det vara tal om en preskriptionstid på ungefär 10 år. Det betyder, om det är så att detta skedde år 2009, kan preskriptionstiden för detta brott tyvärr löpt ut.För den psykiska misshandeln kan det även här vara så att preskriptionstiden tyvärr har löpt ut, om det inte är fråga om en synnerligen grov psykisk misshandel som har en preskriptionstid på 15 år. Denna preskriptionstid beror också på omständigheterna vid den psykiska misshandeln, under hur lång tid och hur den psykiska misshandeln genomförts, och vilka skador som uppstått. Även denna kan förlängas med tanke på tidigare brott som du nämner i din fråga.RekommendationMin rekommendation är att om du vill gå vidare till domstol med dråpförsöket, kan du höra av dig till en jurist som kan hjälpa dig med detta. Skulle det vara så att du väljer att göra det, kan du även då fråga om preskriptionstiderna till de två andra brotten du nämner, och om även dessa är något som de kan hjälpa dig med att ta vidare.Du är välkommen att boka tid med någon av våra jurister på Lawline här: https://lawline.se/bokaDu kan också, om du har fler funderingar, höra av dig till oss på telefon: 08-533 300 04Jag hoppas jag har besvarat din fråga, och att situationen för dig och dina barn löser sig till det allra bästa. Har du fler funderingar, är du varmt välkommen att höra av dig till oss igen!Vänligen,

Avtalet och lagen om gravfrid vid Estonia

2021-01-10 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej!Filmaren H.E står under hotet att dömas till som mest två års fängelse för att ha brutit mot speciallagen gravfrid vid Estonia (1995:732). Dokumentärfilmaren färdades på, och utförde filmning av Estonias utsida från ett tyskflaggat fartyg. Syftet med filmningen var att bekräfta misstanken att det fanns ett större hål i vraket som kunde ge en alternativ förklaring till förlisningsförloppet, jämfört med det "bogvisirsförlopp" som den avgående regeringen Bildt angett som orsak. Estonia byggdes av ett tyskt varv, och Tyskland, har aldrig godkänt lagen. Estonia ligger på internationellt vatten, dvs. varken på svenskt, finskt eller estniskt territorialvatten, de länder som medverkat till lagen. Mina frågor:1. Kan lagen överhuvudtaget anses vara giltig om inte alla östersjöländer ratificerat den?2. Den undersökande filmningen av vrakets utsida är inte ett brott enligt tysk lag. Handlingen utfördes från ett tyskt fartyg på internationellt vatten. Gäller den svenska lagen för en svensk person på ett tyskt fartyg på internationellt vatten?3. Vad krävs för att upphäva lagen?Jag förstår att det kan vara komplicerat för er att uttala er om detta, men det vore ändå intressant att höra vad ni spontant tänker kring frågan..Vänligen
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar!Diskussionen kring gravfriden vid Estonia har minst sagt blossat upp efter de nya observationerna som gjorts kring vraket. Specialstrafflagen är Sveriges sätt att leva upp till det avtal som finns mellan ursprungligen Finland, Estland och Sverige. Ett flertal länder har anslutit sig till avtalet i efterhand. Avtalet har blivit kritiserat för att vara mycket kort och öppet för tolkningar. Jag har nedan försökt ta mig an dina funderingar. Beklagligen har jag inte lyckats få tag på den ursprungliga versionen av gravfridsavtalet utan mitt svar baserar sig främst på andrahandskällor och arbete kring den svenska lagstiftningen om gravfrid. Kan dokumentärfilmaren stå till svars enligt svensk lag?Även om brottet har begåtts på internationellt vatten och på en båt under tysk flagg har Sverige ändå rätt att lagföra brottet om det begås av en svensk medborgare (2 kap. 2 § och 3 § Brottsbalken). Att båten färdas under tysk flagg innebär endast att Sverige eller något annat land inte kan ingripa mot båten på internationellt vatten (Havsrättskonventionen artikel 91). Av den anledningen kunde inte det finska militärfartyg som fanns på plats vid tidpunkten för brottet inte förhindra att gravfriden inskränktes. Kan avtalet om gravfrid vid Estonia anses giltig om inte alla länder vid östersjön godkänt den?Avtalet reglerar att länder som skrivit under har kommit överens om att gravfrid ska hållas vid Estonias vrak. Avtalet reglerar med andra ord att de länder som skrivit under avtalet ska hindra sina medborgare från ett visst beteende. Sveriges strategi att uppfylla avtalet var att skapa en ny specialstrafflag. Det krävs inte att samtliga Östersjöstater måste ha godkänt avtalet eftersom det endast reglerar skyldigheter för just den stat som har skrivit under avtalet. Tyskland har inte skrivit under avtalet och har därför inga skyldigheter. Vissa internationella avtal innehåller bestämmelser om att avtalet inte har någon bindande verkan förrän ett visst antal länder har godkänt avtalet. En sådan bestämmelse finns till min vetskap inte i gravfridsavtalet. Vad krävs för att upphäva lagen?Lag upphävs genom lag. För att upphäva den svenska speciallagstiftningen om gravfrid vid Estonia krävs ett riksdagsbeslut om att upphäva lagen. Problemet som uppstår är att ett sådant förfarande kan strida mot det internationella avtal om gravfrid som finns. I regel kan en stat utan vidare lämna ett internationellt avtal om alla länder som tar del i avtalet godkänner det eller om det finns någon särskild bestämmelse i avtalet som reglerar utträden (Wienkonventionen om traktaträtten artikel 54). Samma regler gäller om avtalet ska upphöra att gälla helt.Som nämns inledningsvis lämnar avtalet om gravfrid stora möjligheter för tolkningar. Varför Sverige kan se över lagen utan att helt upphäva den på ett sätt som inte strider mot det internationella avtalet. Sammanfattningsvis har Sverige rätt att lagföra sina egna medborgare även för brott som inte begås i Sverige. Avtalet om gravfrid vid Estonia är ett internationellt avtal som är bindande för de som har godkänt det men inte för länder som inte har godkänt det. För att upphäva den svenska lagen om gravfrid krävs ett nytt riksdagsbeslut. Problemet som då kan uppstå är att det strider mot det internationella avtalet om gravfrid. Hoppas att du fick svar på dina funderingar! Hälsningar,