Hur ska 29 kap. 2 § 10 p. BrB tolkas ("heder")?

2021-02-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga gällande ett stycke i brottsbalken, kap 29 § 2 p 10:Om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Hur ska man tolka "heder" i denna fråga? Kan denna straffskärpning gälla någon som gör något för att skydda sitt anseende, som en pappa som slår sitt barn för att de går fel skola eller är tillsammans med fel person, eller måste gärningsmannen vara en del av en av en hederskultur? Om det är så, är lagen alltså gjord för specifika typer av människor? Var går gränsen mellan anseende och skam, och heder?Tack på förhand,
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar kommer jag först att gå igenom lite allmänt om tolkningen av begrepp i lagtext för att sedan gå in på 29 kap. 2 § 10 p. brottsbalken (BrB) mer specifikt. Slutligen besvarar jag din konkreta fråga. Allmänt om tolkningen av begrepp i lagtext I många fall är just den praktiska tolkningen av ett begrepp (i det här fallet "heder") inte något som framgår direkt av lagen hur den ska tolkas. Anledningarna till att man valt att inte specificera uttrycket i lagtexten kan vara många, men oftast är det framförallt för att man vill överlåta detta på domstolen som genom praxis ska tolka uttrycket. Man anser helt enkelt att domstolen har bäst förutsättningar för att begreppet ska få ett "rimligt" genomslag i praktiken. Bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB är relativt ny och trädde i kraft så sent som den 1 juli 2020. Det innebär att praxis ännu inte är särskilt välutvecklad vilket gör att jag inte kan ge ett säkert svar på hur bestämmelsen ska tolkas. Hur som helst finns det andra "rättskällor" som man kan hämta vägledning ifrån för att skaffa sig en uppfattning om hur domstolen kommer att tillämpa lagtexten i framtiden. Dessa rättskällor kan vara förarbeten, lagkommentarer (som görs av erfarna jurister) och annan litteratur som skrivs av erfarna jurister på området. Jag ska därför försöka besvara din fråga, men vill uppmärksamma dig på att detta är min bedömning av begreppet utifrån de rättskällor som finns tillgängliga för tillfället. Det är möjligt att en domstol gör en annorlunda bedömning när bestämmelsen väl kommer att tas upp i praxis (vilket den ännu inte har gjort i tillräckligt stor utsträckning).Varför infördes 29 kap. 2 § 10 p. BrB? Anledningen till att man valt att införa bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB är för att förtydliga att hedersbrott ska anses som allvarligare än "vanliga brott". Möjligheten att beakta hedersbrott fanns även tidigare genom bland annat 29 kap. 2 § 8 p. BrB, men regleringen ansågs inte tillräcklig (prop. 2019/20:131 s. 33 f.). Bestämmelsen i 29 kap. 2 § 10 p. BrB om heder är tillämplig även om hedersbrottet inte är det huvudsakliga (prop. 2019/20:131 s. 104). Vad avses med "heder"? Enligt propositionen till lagen ska det röra sig om en "kollektivt präglad heder" som bygger på "patriarkala eller heteronormativa föreställningar" som bygger på "individens handlande". Här nämns kvinnors oskuld som exempel (prop. 2019/20:131 s. 104). Det räcker dock att det utövas någon form av förtryck så som begränsning av rörelsefriheten eller klädseln (prop. 2019/20:131 s. 24). Min tolkning av ovanstående är att begreppet "heder" tolkas brett, men att det måste röra sig om ett visst kollektiv. Det räcker således inte att det bara är just den specifika familjen som anser att ett visst beteende är skamligt, utan det ska röra sig om en större grupp. Hur stor gruppen måste vara är svårt för mig att besvara, men klaner nämns som exempel i förarbetena vilket gör att jag tolkar det som att även ett mindre kollektiv är nog för att regeln ska bli tillämplig. Konkret besvarande av din fråga För att konkret besvara din fråga kan alltså både det fallet att en pappa slår sitt barn på grund av att denne går på fel skola respektive att den är tillsammans med "fel person" falla under bestämmelsen. Det räcker emellertid inte att det är pappans egna subjektiva bedömning om att "skolan är fel" eller "partnern är fel", utan pappans bedömning ska ha sin grund i att ett kollektiv av människor anser att just denna typ av skola eller partner är "fel". Dock är bestämmelsen väldigt ny, vilket gör att domstolen kan göra en annan juridisk bedömning än vad jag gjort ovan. Jag hoppas trots detta att din fråga blivit besvarad på ett sätt du är nöjd med! Vill du att en mer erfaren jurist ska gå igenom bestämmelsen rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Vad innebär det att en lagbestämmelse tillämpas restriktivt?

2020-09-07 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om en straffbestämmelse tillämpas restriktivt blir resultatet…1. Att straffet blir strängare2. Att fler blir frikändaGooglat fram svaret, så vet att svaret är 2. Men förstår inte varför.. För mig känns det som att tillämpas en lag restriktivt blir den strängare? Enligt min uppfattning men vet att det tydligen är fel.. / Helt ny inom Juridiken!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en lagbestämmelse tillämpas restriktivt betyder att domstolen inte har så mycket spelutrymme att själva tolka in saker o ting i bestämmelsen utan de är tvingade att strikt hålla sig till ordalydelsen. Om vi tar exemplet människorov (4 kap. 1 § BrB) så sägs det att "den som för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller tvinga honom eller henne till tjänst eller att utöva utpressning, döms för människorov..." Här har man alltså gjort en uppräkning just för att bestämmelsen ska tolkas restriktivt, alltså endast enligt sin ordalydelse. Hade man till exempel inte haft med "tvinga honom eller henne till tjänst" i brottsbeskrivningen så hade en sådan händelse inte kunnat "tolkats in" av domstolen. Trots att om man för bort någon för att tvinga denne till tjänst är väldigt likt att föra bort någon för att utöva utpressning, så hade alltså den som endast fört bort någon för att tvinga denne till tjänst fått gå fri (förutsatt att man hade tagit bort "tvinga honom eller henne till tjänst" i brottsbeskrivningen). Följaktligen blir det då så att en restriktiv tillämpning innebär att domstolen endast tillåts att döma personer som klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen, medan personer som inte klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen får gå fria. Dessutom är det ju så att man i Sverige (och de flesta länder) har utgångspunkten att "hellre fria än fälla", och därmed ska alla straffrättsliga bestämmelser tolkas just restriktivt då man anser att detta ger en större rättssäkerhet.Hoppas du förstår min beskrivning och att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan kungen åtalas eller avsättas?

2020-12-01 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag läste en gammal artikel om att kungen har åtalsimmunitet och bara kan avsättas om han byter religion, dvs. från protestant som han är nu till annan som islam. Är detta sant?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Har kungen åtalsimmunitet?Kungen har åtalsimmunitet gäller straffrättsligt, dock inte civilrättsligt. Det innebär att han kan inte åtalas för exempelvis fortkörning eller mord. Däremot kan man exempelvis föra talan om skadestånd vid avtalsbrott (5 kap. 8 § regeringsformen & prop. 1973:90 s.177). Den straffrättsliga immuniteten begränsas emellertid av Romstadgan som Sverige följer (10 kap. 14 § regeringsformen). Det innebär att kungen kan åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser eller aggressionsbrott och kan åtalas inför den internationella brottsdomstolen (ICC). Kan kungen avsättas?Kungen ska vara "av den evangeliska läran", annars måste han avgå (4 § successionsordningen). Det innebär att om kungen skulle konvertera till exempelvis islam skulle han behöva avgå. Finns det andra sätt som kan bli aktuella?Både regeringsformen och successionsordningen är grundlag (1 kap. 3 § regeringsformen). En sådan kan ändras genom att riksdagen beslutar att ändra grundlagen två gånger, med ett val mellan (8 kap. 14 § regeringsformen). Det innebär att om kungen exempelvis skulle mörda någon är det mycket möjligt att detta leder till en grundlagsförändring som tar bort kungens åtalsimmunitet. Det gör dock inte att kungen kan dömas för det mordet i och med att det inte är tillåtet att tillämpa lagstiftning "retroaktivt". Om kungen skulle vilja ändra religion eller avstå från att vara religiös över huvud taget skulle även det kunna leda till en grundlagsförändring då Sverige är ett relativt sekulariserat land och man idag kanske inte tycker det är lika viktigt att kungen är just "av den evangeliska läran". Detta är dock inte alls säkert, då kungen samtidigt är en viktig symbol för många och många vill kanske därför se att han är just av den evangeliska läran. Det skulle alltså kunna skapa stor politisk debatt, och utgången av en sådan kan jag inte förutse. Hoppas dina frågor har blivit besvarade!Med vänliga hälsningar,