Ansvar vid underlåtenhet

2021-02-13 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |För ca 1,5 år sen hittade jag min granne i hennes lägenhet. Hon hade fått en stroke. Hon kunde fortfarande prata och så att hon legat så i ett dygn. Jag ringde sos och sen till hennes son som hon hade pratat med dagen innan. Han sa till mej att "det var det vi misstänkte". Jag blev förbannad och frågade varför han inte åkte till henne eller ringde mej. Han visst att jag hade nyckel till henne, skyllde på att han inte hade mitt nummer osv. (Mitt nummer finns på Eniro och hitta.se.) Hade han agerat hade hon troligtvis levt idag. Hon dog 4 dagar senare pga att det hade gått för långt och slutade inte blöda i hjärnan. Har han gjort något fel? Jag behöver få veta för att kunna släppa detta.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till skillnad från många europeiska länder har Sverige inte en civilkuragelag, dvs en lag föreskriver skyldighet att agera i en situation som du beskriver. Utgångspunkten är istället att man inte bör kunna hållas ansvarig för att inte ha gjort något. Det finns dock undantag från den utgångspunkten, och ett eventuellt införande av en civilkuragelag har diskuterats i flera år. När kan någon hållas ansvarig för underlåtenhet?För det första kan underlåtenhet vara kriminaliserat i vissa situationer. Ett par exempel är brottet fyndförseelse om skyldighet att tillkännage hittegods (10 kap. 8 § brottsbalken), och brottet underlåtenhet att avvärja allmänfara (13 kap. 10 §). En skyldighet att agera och inte endast förbli passiv har alltså i sådana fall framkommit i en brottsbestämmelse. Något sådant brott föreligger dock inte i situationen du beskriver. För det andra kan någon hållas ansvarig för underlåtenhet även i övriga fall, om två förutsättningar är uppfyllda. Dels måste underlåtenhet fortfarande kunna falla inom ordalydelsen för brottet, dels behöver personen vara inte vem som helst, utan någon som befinner sig i en så kallad garantställning, dvs någon som har en skyldighet att agera, såsom exempelvis en förälder gentemot sitt lilla barn. Brottet som vi kan undersöka om sonen eventuellt skulle kunna ha gjort sig skyldig till vore mord, dråp eller vållande till annans död (3 kap. 1, 2 och 7 §). Underlåtenhet kan anses falla inom ordalydelsen i de straffbestämmelserna, då nyckelorden är beröva respektive orsaka. Sonen var antagligen inte i garantställning i förhållande till modernGarantställning har alltså exempelvis föräldrar gentemot sina barn, vilket framgår av lag (6 kap. 2-3 § föräldrabalken). Även andra än de som uttryckligen framgår i lag kan dock vara i garantställning. Exakt var gränserna går är ännu lite oklart, bl.a. eftersom vi inte har många rättsfall på området. Högsta domstolen har dock slagit fast att en annan vuxen, i förhållande till ett litet barn, kan befinna sig i garantställning både på grund av samlevnad och nära och uppfostrande relation, eller på grund av frivilligt åtagande (såsom en barnvakt) (NJA 2013 s. 588). Man kan argumentera för att en vuxen son i förhållande till sin sjuka och ålderdomliga förälder kan inta en liknande position. I situationen du beskriver låter det dock inte som att sonen nödvändigtvis åtagit sig att se efter modern eller befunnit sig i en sådan nära relation, än mindre sammanbodde med henne. Högsta domstolen kom i ovannämnda mål fram till att en styvfar, dvs moderns sambo, inte hade en sådan relation som ledde till garantställning, trots att han, modern och barnet alla bodde tillsammans och trots att han hämtade barnet på förskolan och engagerade sig i barnets utveckling. Domstolen visar således på en mycket återhållsam linje. Det går alltså inte att säga med säkerhet om en domstol skulle anse att sonen till din granne skulle vara i garantställning, men det krävs mycket innan någon hålls rättsligt ansvarig för att de inte agerat i en situation. Antagligen skulle man i detta fall istället gå på utgångspunkten att man inte ansvarar för underlåtenhet. Hoppas du kan gå vidare med vetskapen att du gjorde allt du kunde och att hans agerande antagligen inte är rättsligt straffbart. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en nya fråga. Med vänlig hälsning,