Hur mycket böter får man för ringa narkotikabrott?

2021-04-13 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Har en vän som kommer dömas för ringa narkotika för att ha köpt/innehavt narkotika vid ca 5 tillfällen under en 6 månaders tid då han har erkänt dessa köp. Blir det 5st ringa narkotika då i och med att han har gjort 5 köp eller blir det 1? Han kommer att dömas för alla dessa köp under samma rättegång. Kommer han då få 5 olika böter, dvs böter för varje köp eller blir alla köp på ''en och samma'' dagsbot? Och hur många dagsböter kan han dömas till?
Joanna Guardado |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en person döms för flera brott samtidigt får man ett samlat straff, så kallat mängdrabatt. Det innebär alltså att din vän med största sannolikhet kommer få en samlad påföljd för alla brott.Ringa narkotikabrott regleras i 2§ Narkotikastrafflagen. Om narkotikabrottet, som avses i 1§ 1 stycket Narkotikastrafflagen, med hänsyn till omständigheter i det enskilda fallet anses som ringa döms personen till ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst 6 månader. I praktiken döms det dock oftast ut böter. Det är svårt att säga vad påföljden kan landa på. Enligt 25 kap 2§ Brottsbalken kan man som lägst få dagsböter i 30 dagar med ett lägsta belopp på 50 kronor och som högst 150 dagar med ett belopp på 1000 kr. Faktorer som påverkar bedömning är om din vän blivit dömd innan, dennes inkomst, om personen har någon försörjningsskyldighet samt dennes ekonomiska förhållanden i övrigt. Man gör alltså en bedömning från fall till fall.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur mäts straffet vid narkotikabrott

2021-03-31 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Jag har en vän som suttit häktad hittills drygt 3 månader. För grovt narkotikabrott. Han är tidigare ostraffad, är 40+ och har ett ordnat liv med jobb inom vården sen många år. Vet att straffskalan är typ 2-7 år års fängelse. Men betyder det att det antingen blir minst 2 år eller frigivning? Eller händer det att någon som åtalas för grovt narkotikabrott kan dömas till nåt annat straff, pga olika omständigheter hit o dit? Tex villkorlig dom, dagsböter etc?Alltså är det endast fängelse eller ingenting, eller vad kan man förvänta sig?Och vet ni på ett ungefär något om statistiken. Kan man i stort sett anta att en häktad blir dömd, eller är det lite fifty fifty?
Klara Zethraeus |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är svårt att besvara din fråga exakt eftersom jag inte har tillgång till alla bakomliggande omständigheter.När det kommer till frågan om man kan anta att en häktad person blir dömd eller inte, så finns det inte så mycket vägledning. När en person häktas så finns det ett krav på att det föreligger sannolika skäl att hen gjort sig skyldig till ett brott som kan ge ett fängelsestraff om minst ett år. För att sedan dömas i rätten är kravet betydligt högre, det måste vara ställt bortom rimligt tvivel. Vilket är en mycket högre misstankegrad än sannolikt.När det kommer till påföljden som kan aktualiseras så delas denna upp i två delar. Det handlar om straffmätningsvärde och val av påföljd.StraffmätningStraffet för grovt narkotikabrott uppgår till fängelsen i lägst 2 år och högst 7 år, detta innebär att om man blir dömd i rätten så räknar man med dessa straffvärden.För att landa i det här tidsspannet tar domstolen hänsyn till en rad olika omständigheter, bland annat: den skada, kränkning eller fara som garningen föranlett och gärningspersonens grad av skuld (29 kap. 1 § brottsbalken), samt försvårande (29 kap. 2 § brottsbalken) och förmildrande omständigheter (29 kap. 3 § brottsbalken). Utfallet blir det så kallade konkreta straffvärdet och domstolen gör en helhetsbedömning i det enskilda fallet för att komma fram till det. Man tittar på omständigheter som kan vara förmildrande eller försvårande i fallet.Val av påföljdÖverlämnande till särskilt vård kan bli aktuellt enligt 31 kap. 2 § brottsbalken om personen lider av missbruksproblematik, rätten överlämnar då åt socialnämnden att föranstalta om behövlig vård. Det finns dock en rad olika förutsättningar i bedömningen av om den tilltalade är i vårdbehov eller inte.Om den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning så kan rättspsykiatrisk vård bli aktuellt enligt 31 kap. 3 § brottsbalken.Även om en överlämnandepåföljd inte är aktuell så föreligger det en presumtion mot fängelse enligt 30 kap. 4 § första stycket brottsbalken. Det betyder att rätten ska beakta omständigheter som kan tala för en lindrigare påföljd än fängelse, det här är en helhetsbedömning som görs i varje enskilt fall och som jag inte kan ta ställning till. I detta scenario skulle längden av det totala straffmätningsvärdet tala för att den här presumtionen bryts.Även när presumtionen är bruten kan rätten i vissa fall besluta om villkorlig dom eller skyddstillsyn i kombination med tillägg, men det är i regel uteslutet när straffmätningsvärdet överstiger drygt två år.Som du säkert förstår är påföljdsbestämningen ett snårigt rättsområde och det finns heller inga givna regler. Det är fråga om en helhetsbedömning i varje enskilt fall som domstolen tar ställning till, det är därför svårt för mig att svara på vilket straff han kan komma att landa på. Utgångspunkten är att straffet ska stå i proportion till gärningens allvarlighet och gärningspersonens skuld, och huvudregeln i svensk rätt är att man inte får utdöma fängelsestraff om någon lindrigare påföljd kan komma på talNär det rör sig om stora mängder narkotika och/eller det utgör ett led i en verksamhet så anses det i regel vara mer klandervärt jämfört med exempelvis innehav för eget bruk. Mängden av narkotikan eller vilken typ av narkotika det rör sig om påverkar också bedömningen.Det enda sättet att inte drabbas av en påföljd är att frias under rättegången. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning

Narkotikabrott när man omedvetet ätit haschkakor?

2021-03-27 i Narkotikabrott
FRÅGA |Jag blev stannad av polisen, och dom berättade att dom stoppat ett paket adresserat till mig som innehöll hasch. Dom sa då att dom misstänkte att jag regelbundet röker det. Det stämde för ett tag sen, men jag har sedan slutat så jag sa som det var, att jag gjort det förut men inte längre. Dom bad mig om urinprov och blodprov, och "snabbprovet" visade (till min förvåning) att det fanns thc i mitt system. De tog även mitt körkort då. Efter detta hörde jag av mig till en vän jag besökt några dagar innan och berättade vad som hänt, och hon frågade om jag ätit några kakor hos henne. Det hade jag, och hon berättade då att dom innehöll Thc då hon självmedicinerar med det för smärtor. Min fråga är, kan jag fortfarande fällas för ringa narkotikabrott och rattfylleri om jag inte visste att jag fått i mig cannabis? Jag kände inga effekter av kakorna och tänkte inte mer på det, men jag undrar om det är ett acceptabelt försvar att jag inte visste om att jag fått i mig substansen.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret regleras i narkotikastrafflagen (NSL). Att bruka narkotika är endast olagligt om man gör det med uppsåt, dvs avsiktligen (NSL 1§ 6p). Det du gjort är alltså inte olagligt. Dessvärre finns det en skillnad på att ha rätt och att få rätt. Förvisso är det upp till åklagaren att "bortom all rimlig tvivel" bevisa att du brukat narkotika avsiktligen men om du inte kan ge en rimlig förklaring kring varför du har hasch i blodet utan att veta om det kommer du dömas. Jag vågar inte säga med säkerhet om domstolen kommer acceptera din historia utan att du lägger fram några bevis för den - t.ex att din vän vittnar. Dock skulle det riskera leda till att hon döms istället. För att sammanfatta kommer din invändning fungera om du gör så att det inte längre är "bortom all rimlig tvivel" att du avsiktligen brukat narkotika. Förmodligen krävs någon form av bevis för detta. Jag hoppas det ger ett någorlunda svar på din fråga. Du är självklart varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Är det straffbart att befatta sig med substansen 1cP-LSD? Är det narkotika?

2021-03-16 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hejsan!Jag undrade hur det egentligen är med 1cP-LSD. Jag har googlat mycket men får inget tydligt svar, vet att det inte är en narkotika utan en "Hälsofarlig vara", fast vad är ens skillnaden på dem? Narkotika kan man såklart bli straffad för men HV verkar lite som en grey area...Är inköp/innehavande straffbart???Tack för svar!
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att förklara vad som straffrättsligt kan definieras som "narkotika" och alltså omfattas av de straffbud som anges i narkotikastrafflagen (NSL) och vad det innebär när det kommer till 1cP-LSD, eftersom detta verkar vara vad din fråga huvudsakligen går ut på. Jag anger även kort just vad som är straffbart när det handlar om narkotika. Därefter anger jag vad som kan sägas vara "hälsofarliga varor" och vad som gäller angående dessa.Vad är "narkotika"? I NSL avses med narkotika läkemedel eller "hälsofarliga varor" med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som lätt kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter, och som- på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, eller­- av (den svenska) regeringen har förklarats vara att anse som narkotika.Allt detta framgår av NSL 8 §.För det första krävs det alltså att varan/den kemiska kompositionen har vissa inneboende egenskaper. För det andra krävs det att varan antingen finns förtecknad i ett mellanstatligt/internationellt avtal, eller finns upptagen i en särskilt lista som regeringen utfärdar.Att varan etc. ska ha "beroendeframkallande egenskaper" kan sägas innebära ett krav på att användningen av denna ska vara starkt vanebildande. Att varan alternativt ska ha "euforiserande effekter" kan sägas handla om att den ska medföra en stark känsla av lycka och välbefinnande. I allmänhet kan man säga att dessa beskrivningar i definitionen är ganska vittomfattande och alltså kan fånga in många olika substanser. (Se förarbetena till NSL, närmare bestämt prop. 1997/98:183 s. 33-35 beträffande detta). Det finns alltså inget som hindrar att 1cP-LSD (som har liknande egenskaper jämfört med andra hallucinogener) omfattas av något av (om inte båda) dessa begrepp.När det gäller kravet i NSL 8 § på att substansen/kompositionen ska vara upptagen i en internationell överenskommelse kan först sägas att det finns två sådana överenskommelser som reglerar vad som är att anse som narkotika i Sverige. 1961 års allmänna narkotikakonvention med dess bilagor innehåller en förteckning av vilka "klassiska" slags substanser som är att anse som narkotika. På samma sätt innehåller 1971 års psykotropkonvention (som fångar upp övriga substanser) en liknande förteckning.Inte i någon av dessa internationella traktat finns substansen 1cP-LSD specifikt upptagen. Ämnet kan alltså inte anses vara narkotika enligt NSL på i vart fall den grunden.Det är dock annars tillräckligt att substansen anses vara "narkotika" om Sveriges regering upptagit substansen i sin egen lista. Den finns i bilaga 1 till förordningen om kontroll av narkotika, och detta framgår av förordningens 2 § som hänvisar tillbaka till NSL. Det framgår dock även av denna lista att 1cP-LSD inte är listad som narkotikaklassad substans. Det närmaste man kommer är 1P-LSD, men här är den kemiska kompositionen alltså annorlunda.Förordningens 3 § anger därutöver att Läkemedelsverket ska upprätta och meddela förteckningar över narkotika. Syftet med förteckningarna är att de ska göra det enkelt för alla att få veta vad som är att anse som "narkotika" (detta framgår av bl.a. rättsfallet NJA 2014 s. 259). I Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika (LVFS 2011:10) finns samtliga ämnen som narkotikaklassats antingen i Sverige eller internationellt. Inte heller i dessa föreskrifter förekommer dock 1cP-LSD som narkotikaklassad substans.Slutsatsen är alltså att 1cP-LSD inte (i nuläget) omfattas av narkotikadefinitionen i NSL 8 §. Det finns alltså en grundläggande narkotikastraffrättslig skillnad mellan sådant som klassas som "hälsofarliga varor" och sådant som klassas som "narkotika".Vad innebär det här för din del (narkotika)? Det händer då och då att vissa personer/aktörer försöker kringgå narkotikadefinitionen genom att ändra den kemiska kompositionen i en redan narkotikaklassad substans. Det innebär att den nya kompositionen inte längre stämmer överens med de kemiska beteckningar som finns nedskrivna i de internationella konventionerna eller i den svenska regeringens lista. Så tycks även vara fallet när det gäller 1cP-LSD, dvs. det är en relativt ny kemisk komposition som ännu inte narkotikaklassats. Folkhälsomyndigheten föreslog för ett par år sedan en ändring som innebär att bl.a. 1cP-LSD numera ska klassas som hälsofarlig vara, men man tycks alltså inte ännu ha tagit steget för att föreslå narkotikaklassning av substansen.Av NSL 1 – 3a § framgår att det är straffbart att hantera narkotika på många olika sätt (i de flesta fall även om man inte gör det uppsåtligen utan av grov oaktsamhet). Bland annat är överlåtelse, framställning, förvärv, anskaffning, bearbetning, förpackning, transport, förvar, utbjudning, "medling" av narkotikaaffärer, innehav m.m. förbjudet. Det gäller såvida befattningen med narkotikan sker "olovligen" dvs. inte för något ändamål som t.ex. ett medicinskt eller vetenskapligt sådant som regeringen godkänt eller annars undantagits från tillståndsplikt (se lagen om kontroll av narkotika, särskilt 2 §).Den s.k. legalitetsprincipen (som är mycket central inom straffrätten, och alltså även inom narkotikastraffrätten) kan i det här sammanhanget sägas hindra att någon lagförs för brott när det gäller företeelser som inte omfattas av ordalydelsen i ett straffbud. Det handlar helt enkelt om rättssäkerhet och att enskilda ska kunna förutse, läsa sig till och på förhand förstå vad som är resp. vad som inte är narkotika och alltså vilka specifika substanser som det är straffbart att handskas med (se bl.a. NJA 2014 s. 259 som jag nämnde ovan).I princip varje befattning med narkotika är alltså straffbar enligt NSL, men det gäller i nuläget inte när det kommer till 1cP-LSD. Än så länge går det att handskas med denna substans utan risk för att begå narkotikabrott, eftersom substansen inte faller in under narkotikadefinitionen. Tiden får dock utvisa hur länge det kommer vara på detta vis innan t.ex. regeringen ingriper och uppdaterar sin narkotikaförteckning.Gällande rätt angående "hälsofarliga varor" – Precis som du säger är det så att en substans kan klassas som "hälsofarlig vara" även om denna inte utgör "narkotika". Det rör sig om varor som på grund av sina inneboende egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan. Det framgår av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor (HVL) 1 §. Lagens syfte är att fånga upp nyare substanser på marknaden som är farliga, men som inte hunnit utredas och testas tillräckligt ännu för att narkotikaklassas (SOU 2008:120 s. 22).1cP-LSD är en substans som är lik andra narkotikaklassade hallucinogener och medför liknande risker. Den faller alltså in under beskrivningen i bestämmelsen. Vidare anges i HVL 1 § andra stycket att det är regeringen som föreskriver på vilka varor lagen ska tillämpas. Så har skett genom förordningen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. I förordningens 2 § anges att de varor som anges i bilagan till förordningen ska anses som "hälsofarliga varor" enligt HVL.Bilagan till förordningen listar idag 1cP-LSD som en hälsofarlig vara. Precis som du säger är det alltså en sådan.Vad innebär det här för din fråga? Att befatta sig med hälsofarliga varor är i många olika fall straffsanktionerat. Huvudsakligen anges (i HVL 3 §) att varor som avses i den lagen inte utan tillstånd får:- införas till landet - överlåtas- framställas- förvärvas i överlåtelsesyfte- anskaffas, bearbetas, förpackas, transporteras, förvaras eller på annat sätt hanteras om varorna inte är avsedda för eget bruk- bjudas ut till försäljning, eller- innehas.Införsel till landet är straffsanktionerat enligt smugglingslagen. De övriga fallen av befattning med hälsofarliga varor som anges i HVL 3 § kan innebära böter eller fängelse i högst ett år alternativt sex månader. Maxstraffet när det gäller fängelse som påföljdsval beror på om befattningen skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Allt detta anges i HVL 4 §.Undantagsvis kan hanteringen av hälsofarliga varor vara lovlig, om regeringen meddelar tillstånd för detta. Det gäller dock hantering för vetenskapligt eller industriellt ändamål (HVL 3 § andra stycket). Handhavande för rekreationella ändamål är alltså inget som motiverar tillstånd.Även om egenskaperna hos substanser som klassats som hälsofarliga varor inte hunnit kartläggas och sägas vara fullt lika farliga som när det gäller narkotika (och att straffskalorna därför är lägre enligt HVL jämfört med NSL) är det alltså fortfarande i de flesta fall brottsligt att handha sådana varor. Även om det inte enligt HVL 3 § i sig är straffbart att t.ex. köpa in 1cP-LSD för eget bruk är ändå själva innehavet straffbart. I allmänhet kan befattning med substansen därför inte rekommenderas.Hoppas detta svar har varit till hjälp för dig!Med vänlig hälsning,

Är det lagligt att odla opiumvallmo?

2021-04-09 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej. Är det lagligt att odla "Papaver somniferum" ?Alltså vallmo frön?som är köpta på hemsidan X.Mvh
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga så kommer jag använda mig av narkotikastrafflagen (NSL).Papaver somniferum är som du säger vallmo, men mer specifikt är det opiumvallmo. Det är möjligt att producera opium från opiumvallmon genom en särskild process. Trots detta är det inte olagligt att odla opiumvallmo i sig själv. Frön av opiumvallmo är inte narkotikaklassat och därmed riskerar du inte att göra dig skyldig till narkotikabrott genom att bara odla vallmofrön (NSL 1 §). Halten av opiater i opiumvallmon är så låg, och därmed klassas inte själva innehavet av vallmofrön eller opiumvallmo i sig som narkotikainnehav. Det ska dock poängteras att koncentrat av vallmohalm är narkotikaklassat, se Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika sida 80. Vallmohalm är dock inte själva vallmofröna eller hela vallmoblomman i sig, utan det rör sig vanligtvis om en krossad vallmokapsel.Därutöver, om du faktiskt odlar opiumvallmon för att producera narkotika, dvs. opium och i förlängningen även möjligtvis heroin, så kan du göra dig skyldig till narkotikabrott (NSL 1 § första stycket 2 p.). Detta eftersom opium och heroin är narkotikaklassat. Då kan även innehavet av vallmofröna vara en försvårande omständighet.Sammanfattningsvis, det är inte olagligt att odla opiumvallmo. Frön av opiumvallmo är inte narkotikaklassat och själva opiumvallmon som blomma är inte heller narkotikaklassad. Ifall opiumvallmon odlas för att producera opium, så kan det bli aktuellt med narkotikabrott.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Narkotikabrott och körkortstillstånd

2021-03-30 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej.Sonen på 16 år blev dömd i domstol för ett narkotikabrott (intagen på urinprov med positivt svar) förra året. Nu vill transportstyrelsen utfärda en varning efter utredning från socialtjänsten då han brukat narkotika vid ett flertal tillfällen men inget de sista 9 månaderna. Min fråga är bör vi godkänna den eller är det idé att skicka in en motivering? Han läser 1:a året på fordon- och transportprogrammet och är i behov av sina körkortstillstånd.
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lämplighet Som ni säkert redan känner till behöver man körkortstillstånd för att få övningsköra och göra körkortsprov. Körkortstillstånd får meddelas endast om den som tillståndet berör anses lämplig och pålitlig i nykterhetshänseende (3:2 körkortslagen). Enligt 3:8 körkortsförordningen får Transportstyrelsen vid handläggning av körtkortstillstånd begära in yttranden från relevanta myndigheter, däribland polisen. En narkotikadom kan alltså tala för att sökande inte är pålitlig i nykterhetshänseende, vilket kan påverka möjligheterna att få ta körkort. Omständigheter som vägs in i bedömningen är dock huruvida det rör sig om ett upprepat beteende samt hur långt tillbaka i tiden händelserna ägt rum. Varning En varning från Transportstyrelsen är en mildare form av ingripande och innebär att en hårdare bedömning kommer att göras i det fall att man gör sig skyldig till fler förseelser. På Transportstyrelsens hemsida står det att praxis är att varning inte beslutas igen inom en 2-årsperiod och att detta även gäller för körkortstillstånd. Således riskerar din son att bli av med sitt körkortstillstånd vid ytterligare överträdelse. SlutsatsHuruvida det skulle göra någon skillnad att skicka in ett yttrande om beslutet kan jag inte med säkerhet uttala mig om, men utifrån omständigheterna (att din son vid ett flertal tillfällen brukat narkotika och även blivit fälld för narkotikabrott) verkar det som att varningen är välgrundad. Att din son inte brukat narkotika under de senaste 9 månaderna tyder däremot på en förbättring och chanserna att få behålla körkortstillståndet och kunna ta körkort ser således goda ut. Tanken med en varning är just att ge möjlighet till förbättring och så länge förbättringen kvarstår föreligger inte hinder för att få ta körkort. Jag önskar er lycka till och återkom gärna vid ytterligare funderingar! Vänligen,

Fråga om straffansvar kan aktualiseras när brukande av narkotika skett utan uppsåt

2021-03-18 i Narkotikabrott
FRÅGA |Om jag icke uppsåtligen tar en tablett jag icke är förskriven men som har sagts mig vara likadan som den föreskrivna, kan jag då bli dömd för brott då den visar sig ha annan molekylär sammansättning?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan så att du undrar om det är kriminaliserat att bruka ett narkotikaklassat preparat när det saknas kännedom om att preparatet är narkotikaklassat.Regler om narkotikabrott regleras bl.a. i narkotikastrafflagen. Den som innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott (1 § p.6 narkotikastrafflagen). Det krävs alltså uppsåt för att dömas för brukande av narkotika enligt narkotikastrafflagen. En person som tror att den röker en tobakscigarett kan inte dömas för narkotikabrott om cigaretten egentligen innehåller ett narkotikaklassat preparat eftersom personen saknar kännedom om saken. Att hävda att man inte visste att ett visst preparat var narkotikaklassat är däremot inte en korrekt uppsåtsinvändning och kommer fortfarande att leda till straffansvar. En person som invänder att den inte visste om att handlandet var kriminaliserat kommer alltså inte gå fri från ansvar. Det är åklagaren som ska bevisa att gärningen har skett med uppsåt. Beviskravet i brottmål är ett högt ställt krav. Åklagaren måste visa att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till brottet och i denna situation handlat uppsåtligen. Med vänlig hälsning,

Vilka juridiska konsekvenser kan följa narkotikabrott?

2021-03-10 i Narkotikabrott
FRÅGA |Jag vet med största säkerhet att en bekant till mig frekvent innehar och brukar cannabis i en personlig/ej kommersiell mängd. Personen i fråga har brukat under lång tid, i stort sett varje dag, ibland flera gånger om dagen och nästintill alltid vid kvällstid innan läggdags. Jag är nu orolig att denne bekante person indirekt håller på att dra in en *annan* gemensam bekant i ett bruk liknande hens eget. Jag är osäker på vad som kan och bör göras för att sätta stopp för denna situation och har löst övervägt att göra en anonym anmälan till polisen. Jag undrar: Vilka juridiska konsekvenser skulle min bekante få om hen ertappas innehavandes/brukandes cannabis? Det rör sig alltså om en mängd i personlig och självmedicinerande storlek (dvs som mest några enstaka gram åt gången).
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1 § narkotikastrafflagen döms den som innehar, brukar m.m., narkotika för narkotikabrott till fängelse i lägst 14 dagar och högst tre år.Om brottet anses som ringa, med hänsyn till mängden, arten och omständigheter i övrigt, så är straffskalan enligt 2 § samma lag istället böter eller fängelse i lägst 14 dagar och högst sex månader. Det ringa brottet är huvudsakligen reserverat för gärningar som endast innefattar eget bruk eller innehav av narkotika för eget bruk (se RH 2006:3). I förarbeten har det uttalats att heroin och kokain anses vara av den arten att de inte kan höra samman med ringa narkotikabrott. Exakt hur en domstol kan komma att döma den aktuella situationen kan inte jag svara på då domstolen tar hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet. Vid påföljdsbedömningen kan dock nämnas att domstolen kommer att beakta principer som präglas av humanitet och proportionalitet. Det innebär att straffet ska svara till brottets svårhet och rätten har en medmänsklighet och tolerans på grund av respekten för människovärdet. Till detta hör att det finns en presumtion i 30 kap. 4 § brottsbalken (BrB) mot fängelsestraff, vilken innebär att rätten inte ska välja fängelse som påföljd om det inte är absolut nödvändigt. Domstolen ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd. Lindrigare påföljder anses vara villkorlig dom och skyddstillsyn, möjligen i förening med samhällstjänst t.ex. (se 27 kap. 2 a § BrB). Dessa påföljder ses alltså som alternativ till fängelse, även om det i brottsbestämmelsen står just fängelse. Enligt 27 kap. 1 § BrB och 28 kap. 1 § BrB får rätten döma till villkorlig dom och skyddstillsyn om påföljden inte bedöms stanna vid böter, vilket skulle vara fallet om brottet bedöms som narkotikabrott av normalgraden. Vid bedömningen om presumtionen bryts och fängelse ses som det lämpliga alternativet ska domstolen beakta brottets straffvärde, art och återfall enligt 30 kap. 4 § 2 st. BrB. Med straffvärde menas hur allvarligt brottet varit, art menas med att det finns vissa "artbrott" som samhället menar är sådana brott som i regel bör leda till fängelse. Det kan röra sig om svårupptäckbara eller särskilt farliga brott. Återfall kan uteslutas om det är personens första brott (man kollar på likartad brottslighet), men straffvärdet och arten är rättens sak att bedöma närmre. Om presumtionen inte är bruten står valet mellan villkorlig dom (27 kap.) och skyddstillsyn (28 kap.). Valet görs utifrån en bedömning av återfallsrisk och lämplighet. Om presumtionen bryts och fängelse ses som lämpligt ska rätten därefter även undersöka om lindrigare påföljd kan vara lämplig ändå, om det finns särskilda skäl. Man kan nämligen i enlighet med 30 kap. 7 § 2 st. BrB och 30 kap. 9 § 2 st. BrB förena skyddstillsyn eller villkorlig dom med t.ex. samhällstjänst. Ett särskilt skäl kan vara att straffvärdet inte är så högt, att den dömde förbättrat sin personliga och sociala situation m.m.För att sammanfatta krävs det mycket för att fängelsestraff ska vara aktuellt, även om det i straffbestämmelsen stadgas att straffet är just tid i fängelse. Det är något man gör i sista hand om det är absolut nödvändigt. Men jag kan inte svara på hur rätten kommer bedöma i detta specifika fall då rätten tar hänsyn till alla omständigheter i det enskilda fallet. Jag kan alltså inte ge dig ett bättre svar än att det finns en möjlighet att personen får avtjäna ett fängelsestraff på grund av dina handlingar, men det krävs som sagt en del för att rätten ska utesluta alternativa påföljder och utdöma fängelsestraff. Om brottet bedöms som ringa är böter som sagt ett alternativ till straff. Det innebär att den som döms betalar pengar. Böter döms antingen som penningbot, en fast summa pengar till exempel 1 000 kronor, eller som dagsböter. Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 100 kronor (det vill säga 4 000 kronor). Det första talet visar hur allvarligt brottet är och det senare talet bestäms av hur den tilltalades ekonomi ser ut. Se 25 kap. 1-2 §§ BrB. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Vänligen,