Vad tillåter lagen som självförsvar?

2021-03-02 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om en rånare tar sig in i mitt hem och inte märker att jag är i mitt sovrum, men sedan ska gå in i mitt rum, får jag då ta en luftpistol (trasig spärr och trasigt magasin + inga kulor) och knocka rånaren med magasinet på pistolen och använda det som försvarsmetod? Jag är 14 och har inget vapenlicens. Nu ser vi detta till att jag inte kan kontakta larmcentralen då rånaren befinner sig precis vid mitt rum i akten att se till att jag inte är där, är det lagligt? om inte vad är lagligt?om liknande händer och jag har åtkomst till t.ex en helt vanlig matgaffel, får jag försvara mig med gaffeln då? vad får användas som försvar i sån situation?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätt att försvara sig mot brott – nödvärnAtt försvara sig mot brott som du beskriver kallas nödvärn och regleras i 24 kap. 1 § brottsbalken. Gärningar du gör i en nödvärnssituation utgör som huvudregel inte brott, även om handlandet överensstämmer med en brottsbestämmelse. En nödvärnssituation föreligger bland annat vid påbörjat eller väldigt nära förestående brottsligt angrepp på person eller egendom, men även när någon olovligen trängt in i rum eller hus. Situationen du beskriver är alltså en nödvärnssituation. Agerandet du beskriver, att slå till eller hota den som brutit sig in i ditt hem med en luftpistol eller en matgaffel, skulle alltså visserligen kunna överensstämma med brottet misshandel (3 kap. 5 §) eller olaga hot (4 kap. 5 §), men det skulle enligt huvudregeln inte faktiskt anses utgöra brott, med hänsyn till situationen. Hur får man försvara sig i en nödvärnssituation? Att en nödvärnshandling inte utgör brott är som sagt huvudregeln, men vilket agerande som helst är inte tillåtet. Man får inte göra för allvarliga gärningar, i förhållande till 1) vad som hade behövts för att exempelvis avvärja angreppet, och 2) skadan som hotade om du inte försvarat dig. För att nödvärnshandlingen ska anses utgöra brott behöver det dock vara uppenbart oförsvarligt. Det krävs alltså ganska mycket för att självförsvar ska utgöra brott. Huruvida en nödvärnshandling är uppenbart oförsvarlig är en bedömning som behöver göras i varje enskilt fall, men att med ett tillhygge slå till en inbrottstjuv är troligtvis inom gränserna för vad som anses vara rimligt och tillåtet självförsvar: skadan från en fjortonårings slag med en matgaffel eller ett magasin från en luftpistol lär nämligen inte överstiga eventuell skada som inbrottstjuven annars skulle orsakat, och inte heller överstiga vad som hade räckt för att avvärja inbrottstjuven. Enligt min bedömning vore det långt ifrån uppenbart oförsvarligt agerande, och därmed tillåtet nödvärn. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

När får jag använda nödvärn?

2021-01-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! En person sparkar till mig på benen, har jag rätt att ge honom ett slag i ansiktet då?
Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du efterfrågar information gällande nödvärnsregler och när man får använda sig av nödvärn. Jag kommer i mitt svar att använda mig att brottsbalkens regler. Anses gärningen som brottslig?Först måste konstateras huruvida ditt slag kan utgöra brott. Utgångspunkten är att den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta, döms för misshandel. Detta i enlighet med 3kapitlet 5§ brottsbalken. Kan gärningen rättfärdigas?Din gärning kan dock rättfärdigas om du var i en "nödvärnssituation". Bestämmelsen om nödvärn regleras i 24 kapitlet 1 § brottsbalken och säger att en gärning som någon begår i nödvärn är endast ett brott om det med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Detta innebär att man får använda sig av nödvärn om man inte agerar oförsvarligt och det finns något av vikt som hotas. Exempelvis: kan det anses vara uppenbart oförsvarligt att försvara sig genom att hugga någon med en kniv som har slagit dig på armen.I nödvärn pratar man som fyra situationer där man har rätt att bruka nödvärn, detta i enlighet med 2kap 1§ 2st brottsbalken: 1. Ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. 2. Den som med våld eller hot om våld på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning. 3. Den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg. 4. Den som vägrar att lämna bostad efter tillsägelse. Det skall vara påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom: Att angreppet måste vara påbörjat innebär att man inte har rätt att ta till nödvärn om man misstänker eller tror att en brottslig handling kommer att ske. Du får alltså inte slå någon förrän personen i fråga har attackerat dig eller angreppet är direkt överhängande. Det skall vara ett brottsligt angrepp: Att angreppet måste vara brottsligt innebär att det måste vara en gärning som är olaglig enligt brottsbalkens regler, exempelvis misshandel.Bedöms man ha agerat i nödvärn är detta en ansvarsbefriande grund enligt lagstiftningen –vilket betyder att man inte har begått ett brott enligt brottsbalken. Har man agerat i nödvärn men gått längre än vad som inte är uppenbart oförsvarligt, exempelvis försvarat sig med skjutvapen mot knytnävsslag, är detta att anses som en brottslig gärning. Excess: Bestämmelsen om excess regleras i 24 kapitlet 6 § brottsbalken och innebär att om någon agerat i nödvärn men har gått längre än vad som kan anses vara inte uppenbart oförsvarligt kan man ändå gå fri från ansvar om omständigheterna var sådana att man svårligen kunde besinna sig. SammanfattningsvisVåldsam handling genom självförsvar är stadgat i brottsbalkens bestämmelse om nödvärn. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att det handlar om ett överhängande eller påbörjat brottsligt angrepp och att man inte gjort mer än vad som kan anses vara inte uppenbart oförsvarligt för att skydda sig själv. Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Hälsningar,

Ostraffad p.g.a självförsvar?

2021-01-12 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! En man i äldre medelåldern förföljer, trakasserar och hotar mig och min familj. Det är bara jag och honom där, ingen annan finns i närheten. Ingen telefon finns heller tillgänglig så jag kan inte larma polis. Till slut får jag nog och går till våldsam attack mot mannen och skadar honom riktigt illa. Kan min våldshandling anses vara försvarligt så jag slipper ansvar med tanke på hans vidriga beteende, samt att jag även fruktade för mitt eget liv? Självförsvar också?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att i skada någon annan i självförsvar kallas inom straffrätten för nödvärn (24 kap. 1 § brottsbalken). Detta är en ansvarsfrihetsgrund, dvs att trots att man begått en medveten gärning för att skada någon kommer man inte kunna dömas till straff i domstol. När blir nödvärn aktuellt?Det finns fyra olika situationer som möjliggör rätten till nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger mot:1. ett pågående eller överhängande brottsligt angrepp på person/egendom, 2. någon som med våld eller hot om våld hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som försöker bryta sig in i rum/hus/gård/fartyg, 4. den som vägrar lämna bostad efter tillsägelse. I den situationen du beskriver kan nödvärn bli aktuellt för att det finns ett överhängande brottsligt angrepp på person; detta innebär alltså att inget brott har påbörjats av medelåldersmannen, men det finns stor risk för att han ska begå brott mot dig. Faktorer som avståndet mellan gärningsmannen och dig själv kan dock spela roll. Lagen kräver att risken för brott är överhängande; dvs kan vara sekunder från att ske. Om det är ett avstånd på några meter kan det innebära att du avståndet är så stort att ett brott inte kan begås mot dig på direkten; då kan det ej klassas som ett överhängande brottsligt angrepp. Men eftersom jag inte vet mer om omständigheterna i ditt fall kan vi säga att en nödvärnssituation faktiskt förelåg.FörsvarlighetsbedömningHärnäst måste en försvarlighetsbedömning ske. Denna bedömning görs i två steg: 1. Handlingen får inte klart avvika från vad som har varit behövligt.2. Det får inte råda ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen och den skada som hotar genom angreppet. (NJA 2005 s. 237)Bedömningen för om gärningen är försvarlig eller inte kommer därför bli olika i varje enskilt fall. Den fakta vi har är att hot om brott finns och den potentiella gärningsmannen är ensam med dig. Det finns ingen möjlighet att kontakta polisen. Du går till våldsam attack och skadar den potentiella gärningsmannen allvarligt. Faktorer som kan påverka bedömningen är bl.a om det fanns möjlighet för dig att springa iväg istället. Med hänsyn till att inget brott har påbörjats innebär detta att du har mindre möjlighet till våldsamt självförsvar. Du nämner att du gått till våldsam attack; även detta kan anses vara för hårt mot gärningsmannen med hänsyn till att inget brott gentemot dig har påbörjats. Du nämner också att han har hotat din familj; detta har inte någon inverkan på hur mycket våld som får användas i stunden eftersom familjen inte är med vid tillfället för nödvärnsgärningen och har inte behövt extra skydd. Min bedömning är slutligen att den våldsamma attacken inte kan anses försvarlig i relation till det överhängande hotet mot dig som person. Finns det ändå möjlighet att inte bli straffad?Det finns dock en sista omständighet som kan påverka utfallet (kräver att det har varit okej med nödvärn från början). Excess är en ursäktande omständighet inom straffrätten som tillämpas när övervåld har skett vid nödvärn (24 kap. 6 § brottsbalken). Lagen säger att man ska bli ostraffad om "omständigheterna var sådana att han/hon svårligen kunde besinna sig". För att göra en bedömning på om du svårligen kunde besinna dig ska man beakta farans art och hur mycket tid du haft på dig att reagera. Man får också beakta gärningsmannens individuella egenskaper och tidigare händelser. Det är väldigt svårt att säga huruvida nödvärnsexcess föreligger i detta fall. Mer information hade behövts för en självständig bedömning. Det finns ett ledande rättsfall på området som kallas för Hammarfallet (NJA 2009 s. 234). I detta fall pågår det ett bråk där gärningsmannen tar fram en kniv och hotar offret, som då slår ned gärningsmannen med en hammare. Det var ett klar fall av nödvärn, men att slå så mycket med hammaren var övervåld. Pga att det fanns bevisning kring att gärningsmannen tidigare attackerat honom dagen innan, när kniven kom fram gick det fort, han hade knappt sovit och han var knappt kontaktbar efter händelsen ansåg rätten att han var i ett sinnestillstånd då han svårligen kunde besinna sig. Därför friades han pga excess. Som du hör är det högt ställda krav; i ditt fall har gärningsmannen inte haft extra vapen och det har inte gjorts några fysiska attacker sen innan. Detta talar emot att du skulle gå fri pga excess. Å andra sidan skriver du att du var livrädd; detta kan tala för excess. Likaså kan mannens ålder/kroppsbyggnad ha en inverkan i det fall att han är starkare än dig. Eftersom kraven är så höga är det dock inte sannolikt att du skulle gå fri - men en enskild bedömning måste göras av domstol. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att hota någon efter provokation?

2020-12-27 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att hota någon med stryk om denna ´´muckar`` med mig?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Olaga hotDen som hotar någon med brottslig gärning på ett sätt som är avsett att framkalla allvarlig rädsla hos den hotade gör sig skyldig till brottet olaga hot (4 kap. 5 § brottsbalken). Att hota någon med stryk, det vill säga hota med misshandel, är ett sådant handlande eftersom misshandel också är ett brott (3 kap. 5 §). Att hota någon med stryk är alltså som utgångspunkt olagligt. Provokation Om någon "muckar" med dig kan det eventuellt beaktas: det kan utgöra en förmildrande omständighet vid bedömningen av straffvärdet av gärningen (29 kap. 3 § första punkten). Det ska då röra sig om uppenbart kränkande beteende som driver dig till att begå brottet, vilket brukar kallas provokation. Regeln tillämpas restriktivt, och blir därför sällan aktuell, men många anser att det är vid misshandel som det oftast finns anledning att beakta provokation. Olaga hot om misshandel är närliggande, och regeln om provokation som förmildrande omständighet skulle därför kunna bli aktuell. Även om provokationen beaktas påverkar det dock inte ansvaret i sig, gärningen är fortfarande brottslig. En sådan förmildrande omständighet kan enbart sänka straffet. För att gärningen inte skulle vara brottslig skulle någon rättfärdigande grund behöva föreligga, såsom exempelvis nödvärn (24 kap. 1 §) eller samtycke (24 kap. 7 §). Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Hot inom idrott – social adekvans

2021-02-03 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hejsan! Finns det en skillnad på olaga hot inom sportsliga evenemang och på en mer vardaglig basis. Alltså att i 90min skrika saker till en linjedomare gentemot att göra det på gatan skiljer ju sig. Finns det något i lagboken som beskriver denna skillnad?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om det finns någon skillnad mellan olaga hot inom sportsliga evenemang och olaga hot som förekommer mer generellt på en vardaglig basis. Svaret på frågan är dock inte helt enkel då det beror på brottstyp och sport. Det finns situationer där man kan slippa ansvar för något som i normala fall är att anse som brottsligt. De s.k. ansvarsfrihetsgrunderna som blir aktuella för din fråga är främst eventuellt samtycke och läran social adekvans. Jag kommer i det följande redogöra för vad som menas med ovan nämnda ansvarsfrihetsgrunder och hur det är relevant för din fråga. SamtyckeFör att göra det lättare att förstå vad dessa ansvarsfrihetsgrunder går ut på börjar jag med att angripa din fråga med hjälp av brottet misshandel istället för olaga hot. När spelarna inför en fotbollsmatch väljer att kliva in på fotbollsplanen och delta i matchen kan man se det som att de genom sitt handlande (konkludent handlande) accepterar spelets regler. Eftersom de är medvetna om att vissa typer av tacklingar är tillåtna enligt spelets regler kan man således dra slutsatsen att de genom sitt agerande har samtyckt till viss typ av ringa misshandel (d.v.s. exempelvis lättare knuffar och ett allmänt "ruffigt" spel). Om en motspelare då begår en sådan ringa misshandel mot en annan spelare, men med dennes samtycke, föreligger inget brott så länge handlingen var försvarlig (24 kap. 7 § brottsbalken). Social adekvans Det är emellertid inte helt ovanligt att det inom fotboll, eller andra sporter, förekommer tacklingar som inte är tillåtna enligt spelets regler. Man kan således ställa sig frågan om det verkligen föreligger ett samtycke från den utsatte spelaren i dessa situationer. Det är här läran om social adekvans kommer in. Social adekvans bygger på att man tillåter vissa regelöverträdelser p.g.a. att de är allmänt godtagna i samhället. Detta innebär att den som tacklar någon på ett sätt som är otillåtet enligt spelets regler ändå kan gå fri från ansvar så länge det inte strider mot spelets idé. Det finns inget uttryckligt lagstöd för principen om social adekvans. Dess innebörd och närvaro är dock noterad i förarbeten samt accepterad av Högsta domstolen (se exempelvis prop 1993/94:130 s. 40 f. och NJA 1997 s. 636).Vad gäller olaga hot mot domareOm man kopplar det jag här ovan har gått igenom till gärningen att genomföra ett olaga hot mot en domare eller linjedomare får man således ställa sig frågan om det kan anses acceptabelt av spelets idé och godtagbart i samhället. Olika personer kommer sannolikt besvara denna fråga olika, men klart är i alla fall att det finns flera exempel på personer som har blivit dömda för olaga hot när de har hotat såväl domare som linjedomare. Svaret på din fråga är således att det definitivt finns en skillnad mellan om en viss typ av brott begås inom sportsliga evenemang och om den begås på en mer vardaglig basis. Om olaga hot hör till denna grupp som man kan gå fri från ansvar ifrån är dock högst tveksam med tanke på att det finns rättsfall där ansvarsfrihet för sådana gärningar inte har godtagits. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga! Med vänliga hälsningar,

Var går gränsen för nödvärnsrätten?

2021-01-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Kan man hävda nödvärn vid fysiskt angrepp mot någon om denna innan bankat mig i bakhuvudet med pannan samt tryckt mig mot en vägg? Han följde efter mig varför jag slog tillbaka, men han hann inte göra något så jag vet inte vad han hade i åtanke. Med tanke på hans handlingar tidigare så uppfattade jag situationen som hotfull, men är det tillräckligt försvarligt? Han har polisanmält mig och påstår att det var jag som provocerade fram hans reaktion genom att uppträda hotfullt, provokativt och ovillig att samarbeta med honom.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!NödvärnBestämmelsen om nödvärn regleras i 24 kap. 1 § och säger att en gärning som någon begår i nödvärn är endast ett brott om det med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt.Detta innebär att man får använda sig av självförsvar så länge det dels är något av vikt som hotas, t.ex. din person, och man inte agerar oförsvarligt: exempelvis kan det anses vara uppenbart oförsvarligt att försvara sig genom att hugga någon med en kniv som har slagit dig på armen. Även i fallet du uppger i frågan; du kan inte slå någon om denne inte slagit dig.Vidare har man rätt till nödvärn vid fyra situationer däribland en är att man har rätt till nödvärn vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt, fysiskt angrepp på person eller egendom.Att det ska vara påbörjat eller överhängandeAtt angreppet måste vara påbörjat innebär att man inte har rätt att ta till nödvärn om man misstänker eller tror att någon exempelvis kommer attackera dig. Du får alltså inte slå någon förrän personen i fråga har attackerat dig eller angreppet är direkt överhängande.Att det ska vara ett brottsligt angreppAtt angreppet måste vara brottsligt innebär att det måste vara en gärning som är olaglig enligt brottsbalkens regler, exempelvis misshandel.Bedöms man ha agerat i nödvärn är det en så kallad ansvarsbefriande grund – man har alltså inte begått ett brott. Har man agerat i nödvärn men gått längre än vad som inte är uppenbart oförsvarligt, exempelvis försvarat sig med skjutvapen mot knytnävsslag, så är det en brottslig gärning.ExcessBestämmelsen om excess regleras i 24 kap. 6 § och innebär att om någon agerat ibland annat nödvärn men har gått längre än vad som kan anses vara inte uppenbart oförsvarligt så kan man ändå gå fri från ansvar om omständigheterna var sådana att man svårligen kunde besinna sig.Med vänliga hälsningar,

Provokation och förolämpning

2020-12-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! En mörkhyad man hoppade oprovocerat på mig bakifrån med våld. Jag slog tillbaka och skrämde iväg honom, under tiden jag försvarade mig själv kallade jag honom i nåt med stil som: Din jävla n***rb*g, åk hem till din fattiga skithåla! Jag undrar om mitt uttryck är brottsligt, och ifall det faktum att han gick till attack först kan utgöra en ursäkt? Jag trodde inte jag skulle överleva om jag inte slog tillbaka.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Inledningsvis beskriver jag brottet förolämpning och hets mot folkgrupp för att därefter förklara om provokation kan vara aktuellt i fallet som en förmildrande omständighet och vad det i sådana fall skulle innebära.FörolämpningenDet uttalande som du beskriver kan klassas som förolämpning enligt 5 kap. 3 § brottsbalken. Att uttala sig mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den andres självkänsla eller värdighet klassas som brottet förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken).För att det ska klassas som förolämpning krävs att uttalandet är riktat till den specifika personen/personerna. I det här fallet krävs alltså att du uttalat dig till personen när denne var närvarande. Att istället snacka "skit" inför en tredje person om någon annan för att åhöraren därefter för detta vidare till målsägande är inte att klassa som förolämpning utan brottet förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).Att något är ägnat att kränka den andres självkänsla innebär också att det i det enskilda fallet inte är avgörande om denne faktiskt blivit kränkt utan att gärningen typiskt sett är en sådan som kan orsaka kränkning. Att uttala sig så som du nämnt är att klassa som uttryck som kan orsaka kränkning.Hets mot folkgruppAv 16 kap. 8 § brottsbalken framgår att den som i ett meddelande som sprids uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på exempelvis hudfärg ska dömas för brottet hets mot folkgrupp. Bestämmelsen skyddar alltså både folkgrupper och andra grupper av personer när angreppet tar sin utgångspunkt i exempelvis hudfärg.Att använda uttryck som du beskriver kan bedömas vara ett sätt att uttrycka missaktning för en grupp av personer och leda till straff för hets mot folkgrupp. Missaktningen måste dock spridas, det räcker inte med att endast några få personer tar del av missaktningen. Om det funnits flera på platsen kan alltså detta vara tillämpligt. En hovrätt har bedömt att det varit fråga om uttalanden som uttrycker missaktning mot en grupp av individer med en viss hudfärg och ursprung när gärningsmannen sagt n**** flera gånger (Hovrätten för Nedre Norrland mål nr B 906-15). ProvokationProvokation tas i beaktning av rätten genom 29 kap 3 § 1 punkten brottsbalken. Det är en förmildrande omständighet som inte åsidosätter den tilltalades ansvar, men som ändå kan reducera påföljden denne får. Vad gäller provokation så beskrivs det i bestämmelsen att "brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende", dvs. att brottet skett som en reaktion på någon annans uppenbart kränkande beteende. Det ska framstå som förståeligt att den tilltalade agerat som han eller hon gjort. Det brott där det ofta torde finnas anledning att beakta provokation är misshandel, dvs. att exempelvis förolämpning givit misshandel som reaktion. I det här fallet kan troligtvis viss förolämpning anses "försvarligt" i och med misshandeln. Däremot är det ett grovt uttalande och eventuellt även hets mot folkgrupp, vilket gör att en påföljd sannolikt skulle ges i alla fall. Vänligen,

När föreligger rätten till nödvärn och hur långtgående är den?

2020-12-18 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej jag har en fråga angående självförsvar, när är det tillåtet enligt lag och finns det någon form av gräns?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Självförsvar benämns i 24 kap 1 § brottsbalken (1962:700) för nödvärn. Rätten till nödvärn föreligger vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Att det brottsliga angreppet ska vara påbörjat eller överhängande innebär att någon precis ska attackera en med våld eller att attacken redan håller på och sker. Rätten till nödvärn föreligger inte vid misstanke om angrepp eller vid ett avslutat angrepp där det inte längre föreligger något hot om angrepp. Rätten till nödvärn föreligger även mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, den som olovligen trängt sig in/försöker tränga sig in i rum, hus, gård eller fartyg eller mot den som vägrar lämna en bostad efter tillsägelse. En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Vid en prövning av om våldsanvändningen är uppenbart oförsvarlig beaktas angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Bedömningen innefattar två moment. Först görs en bedömning av om det har förelegat ett uppenbart missförhållande mellan våldsanvändningen och den skada som hotat genom angreppet. Därefter ska det utredas om våldet som använts, står i klar disproportion till vad som var nödvändigt för att avvärja den hotande faran (Jfr NJA II 1962 s. 344 och NJA 2005 s. 237). För att självförsvar ska vara tillåtet krävs alltså att det är fråga om en nödvärnssituation och att våldsanvändningen inte är uppenbart oförsvarlig. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,