Är det okej att bryta sig in i någons hem om det är för att ta tillbaka något som är mitt?

2021-07-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag har rätt att ta mig in med våld i någon annans fastighet eller kvarvara med våld i någon annans fastighet om syftet är att återta min egendom som där finns? Eller är det hemfridsbrott om den som bor i fastigheten inte släpper in mig eller vill att jag ska gå, trots att min egendom där finns?
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill jag besvarar två frågor. Den första frågan är om det är tillåtet att ta tillbaka sin egendom från någon utan den personens tillåtelse. Den andra frågan är om det är en anledning som gör det tillåtet att gå in i någon annans hem utan den personens tillåtelse.SjälvtäktDet kan verka logiskt att man får ta tillbaka det som någon har tagit från en, men så är det inte i lagens ögon. Man har inte rätt att ta något från någon annan, även om det är ens egendom. Brottet kallas för självtäkt (BrB 8:9).HemfridsbrottOm du tar dig in eller stannar i någon annans hem utan tillåtelse från den som bor där är det hemfridsbrott (BrB 4:6).VåldOm du tar dig in med våld i någon annans fastighet kan det vara skadegörelse om du förstör eller skadar annans egendom på ett sätt som är en nackdel för dem (BrB 12:1). Exempelvis att förstöra ett lås genom att dyrka upp det vore skadegörelse.Om du stannar i den andras hem "med våld" kan du göra dig skyldig till andra brott beroende på hur du gör det. Om du antastar någon fysiskt, eller utsätter någon för störande kontakter, eller på något annat sätt beter dig hänsynslöst kan det vara ofredande (BrB 4:7). En förutsättning är då att det du gör typiskt sett leder till att den utsattes frid kränks på ett kännbart sätt (BrB 4:7).Om du gör illa någon så att de skadas eller får ont, eller försätts i vanmakt, så kan det vara fråga om misshandel (BrB 3:5). Vanmakt betyder att man inte har någon kroppslig kontroll. Medvetslöshet, sömn eller total berusning av narkotika eller alkohol är exempel på vanmakt.AnsvarsfrihetDet finns vissa situationer som är undantag från vanliga regler om brott. Då leder något som annars räknas som brott inte till ansvar. Sådana grunder för att befrias från ansvar är rätt till nödvärn (BrB 24:1), nöd (BrB 24:4), samtycke (BrB 24:7), att man begår gärningen på order (BrB 24:8) eller om det är oklart om det var otillåtet (BrB 24:9). Respektive grund har egna, ofta högt ställda, specifika krav för att det ska räknas som en grund. Det betyder inte att det är tillåtet att ta annans egendom, exempelvis en hamburgare, för att man tycker att man är i nöd för att man är så sugen på hamburgare. Det är fortfarande då fråga om ringa stöld av hamburgare (BrB 8:2).I det här fallet är min bedömning att ingen av ansvarsfrihetsgrunderna gäller. Den grund som du skriver i frågan är att du vill gå in och ta något som är ditt. Det ensamt är inte någon grund för att frias från ansvar.SammanfattningDet är inte tillåtet att ta något utan tillåtelse, inte ens när det är ens egen egendom. Brottet kallas för självtäkt (BrB 8:9). Det är inte heller tillåtet att ta sig in i någon annans hem utan den personens tillåtelse. Det brottet kallas för hemfridsbrott (BrB 4:6). Om du utövar våld kan det bli fråga om skadegörelse (BrB 12:1), ofredande (BrB 4:7) eller misshandel (BrB 3:5). Det finns tillfällen då det är tillåtet att begå brott. Ingen av de omständigheterna verkar gälla i det här fallet utifrån din fråga. Det är juristens jobb att bedöma alla omständigheter, men utifrån den kortfattade frågan är det vad jag kan säga nu. Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Rätt till nödvärn

2021-05-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |En fråga angående vad som gäller ifall jag vill anmäla någon för misshandel. Tänker om det finns risk att jag gjorde fel i detta sammanhang. Alla är påverkade av alkolhol, dock hade jag enbart druckit en eller två enheter, men jag är på dåligt humör. Jag och en kompis pratar om att åka hem, A kommer till diskussionen och är allmänt störande/aggresiv. Jag förolämpar A för att visa att vi inte vill prata med hen. A spottar och slår mig i ansiktet, jag går direkt på självförsvar och visar att jag tänker slå ett slag tillbaka, men A går ett steg bakåt på lutad mark och jag väljer då att knuffa personen istället. A ramlar och det skapas turbulens bland publiken. 4 främlingar (B,C,D & E) ansåg att jag misshandlade A, och knuffar ned mig på marken för att sedan attackera mig på alla möjliga sätt. Efter ett tag låter B mig ställa mig upp, för att enbart slå mig igen och kasta mig på marken utanför lokalen, därefter förföljs jag och B tar stryptag på mig, men jag kommer undan tillslut. Detta skedde även för 5 år sedan, men känner fortfarande mig "skadad" av händelsen. Men jag är orolig över att jag kan ha gjort något fel, då jag medvetet förolämpade A som startade händelsekedjan, och för att det var jag som knuffade ned A efter hens handlingar mot mig. Vad gäller här?
Angelica Ruuth |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Leder förolämpning till rätt till nödvärn?Utifrån din fråga har du förolämpat en person, A, och denna person har sedan spottat och slagit dig i ansiktet. Den första frågan är ifall A har rätt till nödvärn då du förolämpat personen. Rätten till nödvärn regleras i 24 kap. 1 § Brottsbalk (1962:700) (BrB). För att det överhuvudtaget ska föreligga en nödvärnssituation där A har rätt att gå till fysiskt angrepp på dig krävs att det från början funnits ett brottsligt angrepp på person. Detta innebär att det krävs att du gått till någon typ av fysiskt angrepp på A, för att A ska kunna hävda att nödvärnsrätt förelåg. En kränkning kan vara ett ärekränkningsbrott, till exempel förtal eller förolämpning (5 kap. 1 § och 5 kap. 3 §) men det krävs också att gärningen har karaktären av ett kroppsligt angrepp på person för att detta brott ska ge rätt till nödvärn, vilket jag utgår ifrån att det inte rör sig om i detta fallet utifrån din frågaAvslutat angreppHuruvida du skulle ha rätt att försvara dig gentemot A blir också en fråga, och utifrån hur du beskriver det så bedömer jag det som inte särskilt troligt att du skulle ha rätt att knuffa personen, då det inte längre rör sig om ett påbörjat och överhängande angrepp som inte är avslutat. Du beskriver att A går ett steg bakåt och genom detta kan det ses som att angreppet är avslutat och det finns inte längre rätt till nödvärn i denna situation. Knuffen skulle då kunna ses som ringa misshandel (3 kap. 5 § BrB)Om en annan person utsätts för ett angrepp och har nödvärnsrätt gäller även nödvärnsrätten för dig om du hjälper personen (24 kap 5 § BrB). Det finns en rätt att få ingripa i situationen, men det verkar som att denna situation med att 4 personer attackerade dig inte skulle räknas som försvarlig. Gränsen för nödvärn går vid när någonting räknas som uppenbart oförsvarligt (24 kap. 1 §) och våldet kan inte räknas som rättfärdigat om det våld man använder är oproportionerligt mot faran. Däremot finns chans till något som kallas för nödvärnsexcess vilket gör att för mycket våld i en situation skulle kunna anses vara ursäktat (24 kap. 6 § BrB). Det krävs att situationen varit sådan att man svårligen kunnat besinna sig. Det kan alltså vara ursäktat i vissa fall att använda mer våld än vad som var nödvändigt, på grund av omständigheter som chock eller att man varit mycket upprörd och inte kunnat bedöma situationen korrekt. Att ytterligare 4 personer blir inblandade och går till attack bör inte ses som försvarligt i denna situation. Det skulle här kunna röra sig om misshandel (3 kap. 5 §), dock till vilken grad beror på omständigheterna i fallet och vad det exakt rör sig om att dessa personer har gjort.PreskriptionstidenPreskriptionstiderna regleras utifrån hur långt straffet är för brottet och regler kring detta återfinns i 35 kap. 1 § BrB.Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst 2 år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst 6 månader (3 kap. 5 § BrB). Rör det sig om misshandel av normalgraden är preskriptionstiden 5 år (35 kap. 1 § p. 2 BrB). Rör det sig om ringa misshandel är preskriptionstiden 2 år (35 kap. 1 § p. 1 BrB). Skulle det dock räknas som grov misshandel är maxstraffet för detta 6 år (3 kap. 6 § BrB) vilket skulle betyda att presriptionstiden för brottet är 10 år. (35 kap. 1 § 1 st. 3 p. BrB). Eftersom detta hänt för 5 år sen krävs det att det rör sig om en grov misshandel för att det inte redan ska vara preskriberat och att du ska kunna anmäla detta. Det skulle möjligtvis kunna vara en grov misshandel, beroende på vilka omständigheter som fanns i ditt fall mer specifikt.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

misshandel under samtycke - brott och skadestånd?

2021-05-23 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag och min vän körde en vänskapsmatch på gatan. Vi gick båda med på att köra VÄLDIGT lugnt och jag ger honom 2 slag som knappast känns men jag slår iallafall de första 2 slagen. Därefter tar han i grovt hårt vilket vi EJ gick med på och orsakar en spricka i min näsa. Det finns video som visar där jag får skadan och hur det ser ut efter. Jag fick vrida tillbaka näsan och åka in på akuten genast, har haft en svullnad i över två veckor och näsan kan ej bli läkt 100% men troligen väldigt rak ändå. Kommer kanske få vrida näsan igen efter svullnaden lagt sig ner. Han stukade tummen när han slog mig. Var det han gjorde olagligt? Kan jag få skadeståndspengar? Gjorde jag något olagligt? verkligen försökt leta svar på det här överallt i internet hade uppskattat ett svar!
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Misshandel under samtycke?Gärningen som du beskriver skulle som utgångspunkt kunna bedömas som brottet misshandel (3 kap. 5§ misshandel). Att tillfoga annan kroppsskada eller smärta utgör brottet misshandel och kan ge fängelse i högst två år. Det finns dock visst undantag från detta, exempelvis om du har samtyckt till gärningen, dock med beaktandet av skadan, kränkningen, syftet och övriga omständigheter (24 kap. 7§ brottsbalken). Det är denna regel som ligger till grund för många olika sporter och liknande situationer där det händer att folk skadas. Att ni då har kommit överens (samtyckt) till en vänskapsmatch kan alltså göra att gärningen inte bedöms som brottslig. Det beror ju dock på omständigheterna och vad ni har menat med "väldigt lugnt". Samtycket måste vara allvarligt menat och omfatta hela gärningen. Det verkar här ha funnits ett uttryckligt samtycke från er båda, men att ni hade olika uppfattningar om vad samtycket omfattade. Det kan dock förmildras om gärningspersonen missförstått situationen och samtycket. Man kan alltså samtycka till misshandel, dock generellt inte till grov misshandel, vilket detta dock inte är. Omständigheterna får inte vara oförsvarliga. Generellt skulle jag säga att ditt samtycke till en vänskapsmatch är giltigt och allvarligt menat, och att samtycket varit förhållandevis tydligt om än svårtolkat hur långt samtycket sträckte sig. Om det var så att din vän missförstod hur långt ditt samtyckte sträckte sig, kan det ändå vara ansvarsbefriande eller förmildrande. Jag skulle dessutom säga att det kommer vara svårt för dig att bevisa att du samtyckte till en viss del av gärningen, men inte hela, då ni båda var överens om en "vänskapsmatch". Då ligger problematiken i tolkningen av hur hårt man får slå, vilket främst avgörs av omständigheterna kring händelsen. Det är nog osannolikt att han skulle dömas för ett brott, men inte omöjligt.Skadestånd?Om hans slag skulle anses gå utanför ditt samtycke, kan han dömas för misshandel, och då är du berättigad till skadestånd. Dels skadestånd för vad kränkningen innebar och sveda och värk för vad skadan inneburit för dig, dels skadestånd för utgifter du haft på grund av sjukhusvistelser och liknande. Detta förutsätter då att han uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakat dig skadan (2 kap. 1§ skadeståndslagen). Men för att få skadestånd förutsätter inte att man döms för brott i grunden. Det finns dock visst utrymme att jämka skadeståndet om du uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan, som ska bedömas utifrån graden av vållande på bådas sidor och övriga omständigheter (6 kap. 1§ skadeståndslagen). Ett grundläggande samtycke till en vänskapsmatch skulle kunna utgöra grund för jämkning på grund av medvållande. Jämkning innebär att man antingen får mindre eller inget skadestånd alls. Kränkningsersättningen ska utgå utifrån handlingens art och varaktighet (5 kap. 6§ skadeståndslagen). Det finns en risk att man inte får någon kränkningsersättning utifrån psykisk eller fysiskt lidande, om det ligger ett samtycke i grunden. Sammanfattning och rådInledningsvis kan jag säga att du inte har gjort något olagligt i att samtycka till en vänskapsmatch. Det har du rätt att göra. Generellt kan också sägas att det måste bevisas att din vän gått utanför ditt samtycke, och detta kan vara svårt. Men skulle det gå, så utgör det ett brott och då har du rätt till skadestånd. Dock kan skadeståndet komma att jämkas utifrån samtycket i grunden, och det kan då antingen bli noll eller mindre än vanligtvis. Det krävs dock inte att någon döms för brott för att du ska kunna driva en civilrättslig talan om skadestånd. När man samtyckt till misshandel under dessa omständigheter är det dock inte ovanligt att både ansvaret och skadeståndet jämkas. Du kan välja att anmäla händelsen till polisen som får utreda om det finns grund att väcka talan i brottmål. Då kan du framställa ditt skadeståndsanspråk i samband med det, men jag vet för lite om händelsen för att kunna avgöra med någon säkerhet hur det skulle gå. Om ärendet inte går till domstol om åklagaren inte tror att det kan leda till fällande dom, eller om åtalet ogillas i domstolen, så kan du driva en civilrättslig talan om skadestånd. Då står det mellan er två i ett tvistemål. Du kan alltså få skadestånd utan att han döms för brott, och du kan använda en eventuell polisutredning som underlag, men på grund av samtycket i grunden finns det en risk för att skadeståndet även i tvistemålet skulle jämkas. Utifrån vad som framgår av frågan är det osannolikt att din vän skulle dömas för brott, men om du har fått svåra skador och utgifter finns det möjlighet att ändå få skadestånd enligt ovan. Men du kan alltid anmäla det hos polisen som får göra den bedömningen! Du kan läsa mer om detta på polisens hemsida.Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Vad tillåter lagen som självförsvar?

2021-03-02 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om en rånare tar sig in i mitt hem och inte märker att jag är i mitt sovrum, men sedan ska gå in i mitt rum, får jag då ta en luftpistol (trasig spärr och trasigt magasin + inga kulor) och knocka rånaren med magasinet på pistolen och använda det som försvarsmetod? Jag är 14 och har inget vapenlicens. Nu ser vi detta till att jag inte kan kontakta larmcentralen då rånaren befinner sig precis vid mitt rum i akten att se till att jag inte är där, är det lagligt? om inte vad är lagligt?om liknande händer och jag har åtkomst till t.ex en helt vanlig matgaffel, får jag försvara mig med gaffeln då? vad får användas som försvar i sån situation?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Rätt att försvara sig mot brott – nödvärnAtt försvara sig mot brott som du beskriver kallas nödvärn och regleras i 24 kap. 1 § brottsbalken. Gärningar du gör i en nödvärnssituation utgör som huvudregel inte brott, även om handlandet överensstämmer med en brottsbestämmelse. En nödvärnssituation föreligger bland annat vid påbörjat eller väldigt nära förestående brottsligt angrepp på person eller egendom, men även när någon olovligen trängt in i rum eller hus. Situationen du beskriver är alltså en nödvärnssituation. Agerandet du beskriver, att slå till eller hota den som brutit sig in i ditt hem med en luftpistol eller en matgaffel, skulle alltså visserligen kunna överensstämma med brottet misshandel (3 kap. 5 §) eller olaga hot (4 kap. 5 §), men det skulle enligt huvudregeln inte faktiskt anses utgöra brott, med hänsyn till situationen. Hur får man försvara sig i en nödvärnssituation? Att en nödvärnshandling inte utgör brott är som sagt huvudregeln, men vilket agerande som helst är inte tillåtet. Man får inte göra för allvarliga gärningar, i förhållande till 1) vad som hade behövts för att exempelvis avvärja angreppet, och 2) skadan som hotade om du inte försvarat dig. För att nödvärnshandlingen ska anses utgöra brott behöver det dock vara uppenbart oförsvarligt. Det krävs alltså ganska mycket för att självförsvar ska utgöra brott. Huruvida en nödvärnshandling är uppenbart oförsvarlig är en bedömning som behöver göras i varje enskilt fall, men att med ett tillhygge slå till en inbrottstjuv är troligtvis inom gränserna för vad som anses vara rimligt och tillåtet självförsvar: skadan från en fjortonårings slag med en matgaffel eller ett magasin från en luftpistol lär nämligen inte överstiga eventuell skada som inbrottstjuven annars skulle orsakat, och inte heller överstiga vad som hade räckt för att avvärja inbrottstjuven. Enligt min bedömning vore det långt ifrån uppenbart oförsvarligt agerande, och därmed tillåtet nödvärn. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga! Med vänlig hälsning,

Får man i nödsituationer använda sig av blåljus?

2021-06-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag sitter i styrelsen i en motorklubb som arrangerar flertalet rallytävlingar varje år. Ganska nyligen så har vi köpt in en ambulans till klubben för att använda som rescue-bil på våra tävlingar. De personer som bemannar ambulansen under tävling är oftast räddningstjänstpersonal utanför tjänst. Min fråga är huruvida det är lagligt eller ej att vid olyckor på tävlingen låta räddningstjänstpersonalen (som har utryckningskörningsutbildning) köra med blåljus och sirener fram till olycksplatsen. Detta innefattar körning dels på avlyst väg men också på allmän icke avlyst väg.
Mathea Santesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är bara utryckningsfordon som får använda blåljus. I förordningen om fordons registrering och användning fastställs att utryckningsfordon ska godkännas vid en viss registreringsbesiktning och användas uteslutande för att transportera sjuka och skadade. Verksamheten ska dessutom utövas av vissa typer av företag utsedda av regionen eller inom ramen för kommunal och statlig verksamhet (2 kap. 11 § förordningen om fordons registrering). Din klubb torde därför inte kunna inneha ett utryckningsfordon. Skulle ni använda blåljus och sirener gör ni er skyldiga till brottet föregivande av allmän ställning, vilket kan ge fängelse i högst sex månader (17 kap. 15 § BrB). Det finns däremot en undantagsregel i Brottsbalken (BrB) som innebär att man kan bli fri från ansvar för en brottslig gärning om den begås i nöd (24 kap. 4 § BrB). Om det föreligger fara för liv och hälsa föreligger nöd. Om personen i bilen t.ex. har en akut blödning eller ett annat akut tillstånd som hotar dennes liv och hälsa kan den som kör bilen bli fri från ansvar, beroende på hur allvarlig brottet är. På den grunden skulle ni kanske kunna bli fria från ansvar. Trots det är det nog bra om du hör av dig till din region och undersöker hur de anser att ni borde sköta säkerheten vid era tävlingar. Hoppas du fick svar på dina frågor! Hör gärna av dig till Lawline igen om du har några fler funderingar. Med vänliga hälsningar,

Hur mycket våld kan man samtycke till innan det blir olagligt?

2021-05-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hur mycket våld kan man samtycka till innan det blir olagligt? Till exempel s.k. "strypsex" har orsakat många dödsfall globalt och det finns även konstaterade dödsfall av barn i Sverige till följd av just strypsex. Man kan även få hjärnskador, dessa syns/märks inte alltid det är därför mycket riskabelt att strypa någon. Är det lagligt att strypa även om någon inte dör?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Samtycke kan vara en grund för ansvarsfrihet vid brottDet finns visa allmänna grunder för ansvarsfrihet när brott anses ha begått. Man kan exempelvis bli fri från ansvar om personen som brottet begås mot har gett ett giltigt samtycke till gärningen och att gärningen i sig inte är oförsvarbar (24 kap. 7 § BrB). Det finns vissa förutsättningar för att ett giltigt samtycke ska anses föreliggaEtt giltigt samtycke föreligger när den utsatte accepterat gärningen, samtycket finns vid tidpunkten för gärningen och under dess utförande och den samtyckande är behörig att förfoga över det ifrågavarande intresset. Du kan till exempel inte samtycka till att din kompis förstör någon annans bil eftersom det inte är ett intresse du förfogar över. För att ett giltigt samtycke ska föreligga krävs även att den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen. I ditt fall krävs det alltså att personen som blir strypt förstår vad det innebär med strypsex. Samtycket måste även ha lämnat frivilligt och vara allvarligt menat.För ansvarsfrihet krävs även att den brottsliga gärningen inte är oförsvarligFör att undgå ansvar från brott krävs, utöver att krav på samtycke föreligger, att gärningen inte är oförsvarlig (24 kap. 7 § BrB). I bedömningen ska man beakta den skada, kränkning eller fara som gärningen medför, dess syfte och övriga omständigheter i fallet.Skadans art, faran för ytterligare skada, gärningsmannens syfte och handlingens sociala värde ska beaktas när man bedömer straffrihet för misshandelMisshandel innebär att någon tillfogar annan skada (3 kap. 5 § BrB). Vissa typer av misshandel är aldrig tillåtna, oavsett om samtycke givits eller inte. Detta på grund av att gärningen inte anses försvarbar utifrån de ovan angivna kriterierna. Man ska beakta skadans art, faran för ytterligare skada, gärningsmannens syfte och gärningens sociala värde när man ska bedöma om ett samtycke innebär straffrihet från en gärning som klassas som misshandel. Precis som du nämner är faran för ytterligare skada stor vid strypsex, vilket talar emot straffrihet vid en sådan situation.Samtycke kan innebära straffrihet vid ringa och ibland normal grad av misshandelDet finns inga fastställda gränser till hur långt ett samtycke sträcker sig. Vad för typ av misshandel det rör sig om och omständigheterna i det enskilda fallet kan föranleda olika bedömningar. Vid grov misshandel (3 kap. 6 § första stycket BrB) verkar samtycke dock vara utan verkan eftersom man inte anser att en sådan grad av brottet kan vara uppburet av ett så beaktansvärt intresse (ha strypsex i detta fall) att ett samtycke bör tillmätas verkan av att befria gärningsmannen från brottet. Eventuellt att ett samtycke till grov misshandel hade kunnat sänka graden till normal-graden av misshandel. Det går dock inte att bedöma om strypsex anses falla inom grov misshandel.Ett giltigt samtycke kan dock beaktas vid ringa och ibland även normal misshandel. Det beror på omständigheterna i fallet och hur misshandeln tar sig uttryck. Avslutningsvis finns det ett mycket begränsat utrymme till att samtycke skulle kunna utesluta ansvar för vållande till kroppsskada/sjukdom. Det kan vara lagligt att strypa någon under sex om gärningen anses vara ringa eller normalgraden misshandel, men det kan även anses olagligt att strypa en person under sex om det kan få livshotande skador.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Putativt nödvärn

2021-04-10 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Föreligger rätten till nödvärn om part A utan uppsåt råkar beröva part B livet även fast ingen fara för liv fanns. Ex "B attackerar A med ett skumsvärd som A tror är ett riktigt svärd och råkar beröva B livet" Har A gjort sig skyldig för mord och skall dömas för detta eller går A fri från ansvar?
Isak Henriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att din fråga är om A gjort sig skyldig till mord enligt Brottsbalken (BrB) 3 kap. 1 §.Uppfyller B:s agerande brottsbeskrivningen i BrB 3:1?BrB 3:1 stadgar att: "Den som berövar annan livet, döms för mord…". Inledningsvis bör det prövas om B:s agerande uppfyller rekvisiten i BrB 3:1, dvs. om B har berövat A livet. Av din beskrivning framgår vad B:s agerande gentemot A består av. Om vi antar att B har upprepade gånger hugger A i magen med en kniv, vilket leder till att A dör kan B anses ha berövat A livet på det sätt som avses i BrB 3:1. Vidare måste B:s agerande (att hugga A med kniven) utgöra ett otillåtet risktagande. Härför krävs att B:s agerande utgör en kontrollerad gärning, vilket det måste vara fråga om här. B har kontroll över handlandet dvs. han gör ett aktivt val när han väljer att hugga A med kniven. Härtill måste den kontrollerade gärningen utgöra ett otillåtet risktagande. Det som görs risken otillåten är de följder som kan inträffa pga handlingen. Bedömningen görs utifrån hur världen såg ut när den kontrollerade gärningen utfördes. Vilka risker fanns att beakta? Hur allvarlig är skadan om dessa risker skulle inträffa? Vid risk för stora skador ställs inte lika höga krav på sannolikheten (plausibel) att risken förverkligas. Vi kan ganska enkelt konstatera att riskerna som kan inträffa när man vid upprepade tillfällen hugger någon i magen är stora. Riskerna är allvarliga och sannolikheten för att de inträffar är stora.Följden som inträtt måste också vara relevant. Någon i B:s situation måste ha kunnat förutse risken dvs. att flera hugg skulle leda till att A dog. Rättfärdigande omständigheterEn rättfärdigande omständighet är nödvärn enligt BrB 24 kap 1 § som stadgar att: En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.Rätt till nödvärn föreligger mot 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelseDet kan konstateras att det troligen inte utgör ett brottsligt angrepp att angripa någon med ett skumsvärd.Möjligtvis skulle "attacken" med skumsvärdet kunna utgöra ofredande enligt BrB 4 kap 7 §. Om vi utgår från att A:s agerande är brottsligt är det fråga om ett påbörjat brottsligt angrepp på person.Vi kan dock enkelt konstatera att B:s motvärn (flera hugg med kniv, eller vilket annat agerande som helst som leder till att A dör) är uppenbar oförsvarligt. B:s motvärn är för det första inte nödvändigt för att värja sig mot A:s angrep. För det andra råder troligen uppenbart missförhållande mellan A:s angrepp och B:s motvärn eftersom B använder sig av en kniv, se NJA 1994 s 48.En viktig utgångspunkt är att bedömningen om nödvärnsrätt föreligger görs utifrån den angripnes (dvs. B:s) uppfattade bild. Däremot kan det vara oaktsamhet att han en viss uppfattning. För att B ska undgå ansvar för brott krävs att uppfattningen har stöd av de faktiska omständigheterna. Om det är uppenbart för B att A håller i ett skumsvärd kan nödvärn uteslutas. Om inte fortsätter bedömningen.SkuldFör mord krävs uppsåt. Inledningsvis krävs att B hade tillfälle och förmåga att inte hugga A med kniven. I mitt exempel framgår inga omständigheter som talar för att B inte hade tillfälle att göra detta.När det gäller uppsåt finns det tre olika former av uppsåt i svensk rätt.Avsiktsuppsåt - Kontrollerad gärning utförs för att en viss följd ska inträffa. Endast effekter (att följd inträder) kan vara föremål för avsikter med hänsyn till gärning får likgiltighet eller insikt prövas. Avsikt förutsätter att A ser en praktisk möjlighet att syftet uppnås (misstanke). - Tillämpat på fallet B hugger A för att B vill att A ska döInsiktsuppsåt - B ser ett visst faktum som mycket sannolikhet och hyser inte några tvivel om att följd kommer att inträffa som en konsekvens av gärningen. B har avsiktsuppsåt till att spränga en bomb på ett fartyg för att få ut försäkringspengar. Att en del av besättningen kommer omkomma har B endast insiktsuppsåt till. Att besättningen ska dö är inte eftersträvat.- Svårt att tillämpa på fallet eftersom bedömningen nästan blir densamma som vid avsiktsuppsåt. Eventuellt kan hävdas att B vill ser det som mycket sannolikt att A kommer dö om B hugger hen med kniven. Anledningen till att B handlar är för att skydda sig.Likgiltighetsuppsåt i) B har handlat i osäkerhet men har åtminstone en misstanke om att risk kommer inträffa (men chansar). B har varit medvetet oaktsam i förhållande till effekten (insikt om risk). ii) Därtill har B:s inställning till effekten varit sådant att ett förverkligande av risken inte utgjort ett relevant skäl för att avstå från G NJA 2004 s 176. Se även NJA 2016 s 763 som gällde en person (X) som högg en 20 cm lång kniv i ryggen på en man vid flera tillfällen. HD verkar mena att om gärningsmannen tror att offret kommer dö genom ett visst handlande är detta ofta tillräckligt för att likgiltighetsuppsåt ska anses föreligger.B tror att A kommer dö om han hugger honom vid upprepade tillfällen med kniven. B:s tro visar att han är medveten om risken (A:s död) och likgiltigt inför effekten (A:s död) dvs. han hade handlat på samma sätt om han varit säker på att B hade dött.Mycket talar för att B har handlat med i vart fall likgiltighetsuppsåt. TäckningsprincipenB:s uppsåt/oaktsamhet ska täcka den rättsstridiga gärningen. Vad A tror att han har gjort ska överensstämma med vad som faktiskt är utrett har skett, modell. Följder: Avsikt, insikt, likgiltighet Omständighet: insikt, likgiltighetB hugger A med en kniv vilket leder till att A dörHugger bygger på avsikt (Kontrollerad gärning)Berövar annan livet (B förstod/misstänkte att A skulle död)Annan (B förstod/misstänkte att A var en människa)Villfarelse och okunnighet utesluter uppsåt verkar inte föreligga. Excess BrB 24 kap 6 § reglerna i 24 kap. eller andra nöd-/nödvärnsregler överskrids. B måste ha berättigad till att göra något (ex i motvärn), inte helt klart.B har inte hållit sig inom gränsen för det tillåtna, jaSvårligen kunnat besinna sig, BrB 24:6 dvs svårt att rätta sig efter lagen (konformitet), oklart inga omständigheter tyder på detta.Vid bedömningen beaktas farans art, den tid som stått till förfogande för adekvat reaktion, A:s individuella egenskaper, tillfälliga subjektiva tillstånd. Särskild vikt fästs vid om faran varit stor, överhängande eller om angreppet kom plötsligt eller på ett oväntat sätt. Putativ s 378 B inbillar sig att han befinner sig i en situation som rättfärdigar att han brukar våld. B tror situationen är farligare än vad den faktiskt är och har även fog för denna uppfattning. Om B tror att han befinner sig i en situation som hade utgjort en nödvärnssituation om den varit verklig, och företar en handling som hade varit tillåten om så vore fallet går han fri från ansvar. Det är svårt att komma till en tydligt slutsats här. Om B hade blivit attackerad med ett riktigt svärd hade möjligtvis motvärn med en kniv eller våld som skulle kunna leda till A:s död ha varit tillåtet men det framgår inte. Mycket talar för att så inte är fallet. B:s motvärn ska ha varit strikt nödvändigt dvs. tillräckligt för att avvärja A:s angrepp men inte mer. Om B:s handling är uppenbart oförsvarlig föreligger putativ nödvärnsexcess.Slutsatsen är att B troligen har förövat brottet mord på grund av putativ nödvärnsexcess men det är som sagt inte helt tydligt.

Hot inom idrott – social adekvans

2021-02-03 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hejsan! Finns det en skillnad på olaga hot inom sportsliga evenemang och på en mer vardaglig basis. Alltså att i 90min skrika saker till en linjedomare gentemot att göra det på gatan skiljer ju sig. Finns det något i lagboken som beskriver denna skillnad?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om det finns någon skillnad mellan olaga hot inom sportsliga evenemang och olaga hot som förekommer mer generellt på en vardaglig basis. Svaret på frågan är dock inte helt enkel då det beror på brottstyp och sport. Det finns situationer där man kan slippa ansvar för något som i normala fall är att anse som brottsligt. De s.k. ansvarsfrihetsgrunderna som blir aktuella för din fråga är främst eventuellt samtycke och läran social adekvans. Jag kommer i det följande redogöra för vad som menas med ovan nämnda ansvarsfrihetsgrunder och hur det är relevant för din fråga. SamtyckeFör att göra det lättare att förstå vad dessa ansvarsfrihetsgrunder går ut på börjar jag med att angripa din fråga med hjälp av brottet misshandel istället för olaga hot. När spelarna inför en fotbollsmatch väljer att kliva in på fotbollsplanen och delta i matchen kan man se det som att de genom sitt handlande (konkludent handlande) accepterar spelets regler. Eftersom de är medvetna om att vissa typer av tacklingar är tillåtna enligt spelets regler kan man således dra slutsatsen att de genom sitt agerande har samtyckt till viss typ av ringa misshandel (d.v.s. exempelvis lättare knuffar och ett allmänt "ruffigt" spel). Om en motspelare då begår en sådan ringa misshandel mot en annan spelare, men med dennes samtycke, föreligger inget brott så länge handlingen var försvarlig (24 kap. 7 § brottsbalken). Social adekvans Det är emellertid inte helt ovanligt att det inom fotboll, eller andra sporter, förekommer tacklingar som inte är tillåtna enligt spelets regler. Man kan således ställa sig frågan om det verkligen föreligger ett samtycke från den utsatte spelaren i dessa situationer. Det är här läran om social adekvans kommer in. Social adekvans bygger på att man tillåter vissa regelöverträdelser p.g.a. att de är allmänt godtagna i samhället. Detta innebär att den som tacklar någon på ett sätt som är otillåtet enligt spelets regler ändå kan gå fri från ansvar så länge det inte strider mot spelets idé. Det finns inget uttryckligt lagstöd för principen om social adekvans. Dess innebörd och närvaro är dock noterad i förarbeten samt accepterad av Högsta domstolen (se exempelvis prop 1993/94:130 s. 40 f. och NJA 1997 s. 636).Vad gäller olaga hot mot domareOm man kopplar det jag här ovan har gått igenom till gärningen att genomföra ett olaga hot mot en domare eller linjedomare får man således ställa sig frågan om det kan anses acceptabelt av spelets idé och godtagbart i samhället. Olika personer kommer sannolikt besvara denna fråga olika, men klart är i alla fall att det finns flera exempel på personer som har blivit dömda för olaga hot när de har hotat såväl domare som linjedomare. Svaret på din fråga är således att det definitivt finns en skillnad mellan om en viss typ av brott begås inom sportsliga evenemang och om den begås på en mer vardaglig basis. Om olaga hot hör till denna grupp som man kan gå fri från ansvar ifrån är dock högst tveksam med tanke på att det finns rättsfall där ansvarsfrihet för sådana gärningar inte har godtagits. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga! Med vänliga hälsningar,