Kan styrelseordförande och VD vara samma person i ett aktiebolag?

2020-11-09 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag har undrat om en sak. Jag ska driva ett aktiebolag någon gång och det ska bli en styrelseledamot som sitter i styrelsen och en suppleant. Enligt svensk lag att styrelseordförande (Om det är flera ledamöter i styrelsen) och VD/CEO ska inte vara samma person. Så här fall vem ska leda den löpande förvaltningen i ett aktiebolag om styrelsen inte tillsätter VD? Tex kan jag vara ensam styrelseledamot och även är VD, eller går det inte? Om inte så vilken möjlighet kan jag leda förvaltningen då?
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ett publikt aktiebolag får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person (8 kap. 49 § aktiebolagslagen, ABL). Publika aktiebolag är aktiebolag med ett aktiekapital på minst 500 000 kr (1 kap. 14 § ABL). Jag utgår dock från att det aktiebolag som du tänker driva är ett privat aktiebolag. Privata aktiebolag ska ha minst 25 000 kr i aktiekapital (1 kap. 5 § ABL). I privata aktiebolag är det tillåtet att styrelseordförande och VD är samma person. Det innebär alltså att du kan vara både styrelseordförande och VD i ditt aktiebolag och därmed sköta exempelvis den löpande förvaltningen.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Vänligen,

Ideella föreningars bokföringsskyldighet

2020-11-01 i Föreningar
FRÅGA |Vi är 5st privata hästägare som nu kommer att hyra ett stall gemensamt, vi tänker starta en ideell förening för att kunna ansöka om org.nr för att skaffa ett bankkonto. Vi kommer räkna ut vad var och en ska betala varje månad för stallhyra, container tömning av gödseln samt lägga in en mindre summa för div. inköp av städmedel och liknade. Vi kommer inte ha någon försäljning annat än lite dricka och fika endast för oss själva,vi lägger en liten summa varje månad och köper in lite fika för pengarna. Måste vi ha bokföring när vi inte kommer att ha några intäkter? Pengarna som vi sätter in är till alla kostnader vi kommer ha för att driva runt stallet.
Line Skaugrud Landevik |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att din fråga gäller om ni kommer behöva bokföra i er ideella förening som ni har planerat att starta. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av bokföringslagen (nedan förkortad BFL).Ideella föreningars bokföringsskyldighetDet som inledningsvis kan sägas är att alla som driver någon form av näringsverksamhet är bokföringsskyldiga, vilket likväl gäller för ideella föreningar (2 kap. 2 § stycke 1 punkt 1 BFL).En ideell förening måste bokföra sina inkomster och utgifter när:- värdet för föreningens tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor (2 kap. 2 § stycke 2 BFL) eller- när föreningen bedriver näringsverksamhet (2 kap. 2 § stycke 4 BFL).Jag tolkar det som att föreningen inte ska överta respektive hästägares egendom, och att stallet gemensamt hyrs av respektive hästägare. Jag tolkar det därmed som att stallet ifråga inte ska köpas av föreningen utan enbart hyras, varför föreningens tillgångar inte torde överstiga 1,5 miljoner kronor. Skulle tillgångarna däremot överstiga 1,5 miljoner kronor blir er ideella förening bokföringsskyldig. Frågan huruvida föreningen kan anses bedriva näringsverksamhet kan vara svår att besvara. Men till näringsverksamhet räknas aktiviteter som innehåller någon form av ekonomisk verksamhet. Det kan vara en verksamhet som föreningen tar betalt för utöver medlemsavgifter eller liknande. Det saknar betydelse om verksamheten bedrivs i vinstsyfte eller inte eftersom en ekonomisk verksamhet helt utan vinstsyfte så som försäljning till medlemmar till självkostnadspris kan räknas som en näringsverksamhet. Vidare saknar det betydelse vad inkomsterna ska användas till, varför det helt enkelt saknar betydelse att pengarna ni gemensamt skjuter till varje månad enbart är avsedda till kostnader för att driva stallet.Enligt Ideella föreningar m.fl. - Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas, s. 7 så framgår det att varje förening som är osäker på om den är bokföringsskyldig eller ej bör utgå ifrån att den är det. Detta för att minimera risken för att göra sig skyldig till bokföringsbrott.Observera att det även kan vara av vikt att kunna visa hur föreningens ekonomi ser ut för exempelvis medlemmar, banker, leverantörer och andra liknande intressenter.Jag hoppas det gav svar på din fundering och får önska er lycka till med stallet och föreningen!Vänligen,

Hur avsätts en styrelse i en bostadsrättsförening?

2020-10-28 i Föreningar
FRÅGA |18 röstberättigade medlemmer av vår bostadsrättsförening der har ialtt 29 röstberättigade medlemmer har den 18 oktober på extraordinär stämma enhälligt begärd styrelsens avgång. Styrelsen har har inte kallat til extra stämma även om vi har sent begäring til styrelsen i rätt tid. Ska de avgå?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår din fråga som att du undrar när en bostadsrättsförenings styrelse kan avsättas. din fråga regleras i Bostadsrättslagen (BL) och lag om ekonomiska föreningar (FL). Hur avsätts en bostadsrättsförenings styrelse? Huvudregeln är att föreningsstämman tillsätter styrelsen. Det innebär även att det enbart är stämman som kan avsätta en styrelse (7 kap. 6 § FL). Det krävs alltså att en föreningsstämma har hållits. styrelsen kan kalla till extra stämma om de anser att det finns skäl till det. Vidare kan även 1/10 av de röstberättigade kalla till en stämma, således ska kallelse utgå senast 14 dagar innan. Det finns även en möjlighet för revisor att kalla till extra stämma. I kallelsen ska det framgå vilken fråga som ska avhandlas, i detta fall omval/avsättning av styrelse (6 kap. 12 § FL). Den som får flest röster blir således vald (6 kap. 34 § FL). Det är viktigt att ha i beaktning att era föreningsstadgar kan föreskriva särskilda regler för när stämman ska anses beslutsför eller vilka röstetal som krävs för att ett beslut ska anses gällande. SlutsatsInledningsvis vill jag poängtera att jag är osäker på hur omständigheterna i just ditt fall sett ut så jag har enbart redogjort för hur en extrastämma kallas och hur styrelsen kan avsättas. Som redogjort för ovan kan en extra stämma kallas av styrelsen, 1/10 av medlemmarna och en revisor. Vidare krävs det att majoriteten röstade för styrelsens avgång för att det ska vara ett giltigt beslut. Hoppas du fick svar på din fråga, har du eventuella följdfrågor eller vill vända dig till vår byrå får du gärna maila mig. andre.blomquist@lawline.se

Fråga om kvalificerad majoritet vid föreningsstämma

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Denna fråga ansluter till en tidigare fråga från 7 januari 2020 om beräkning av 2/3 majoritet enligt 9 kap. 16 § punkt 2 BRL. Där stadgas att minst 2/3 av de röstande ska ha gått med på beslutet. Om vi antar att det på stämman närvarar 18 röstberättigade medlemmar och att 11 av dem röstar för beslutet, 5 röstar emot och 2 röstar blankt eller annorlunda uttryckt avstår från att rösta. 11 Ja-röster av 16 röstande ger en majoritet på 68,75 %, men 11 ja-röster av 18 röstande (inklusive blankrösterna) ger bara 61,1 %, dvs når inte upp till 2/3 majoritet. Min fråga är därför hur blankrösterna ska hanteras vid beräkningen av röstetalen uttryckt som andel av totalen. Ska blankrösterna anses som avgivna röster och därmed ingå i nämnaren (totalen) eller ska de inte anses som avgivna röster och därmed inte heller ingå i nämnaren?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (9 kap. 16 § första stycket andra punkten bostadsrättslagen) ska vid beslutet som innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln att det räcker med enkel majoritet för beslut av föreningsstämman. Det krävs alltså kvalificerad majoritet vilket innebär fler än ⅔ av rösterna. Bestämmelsen i bostadsrättslagen är utformad enligt (6 kap. 35 § lagen om ekonomiska föreningar) vilket innebär att "nedlagda" och ogiltiga röster överhuvudtaget inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt. Huruvida den uppnådda majoriteten också svarar mot majoriteten bland de röstberättigade saknar betydelse.Ett undantag till denna bestämmelse skulle vara om det inom er förening finns specifika stadgar om rösträkningen som frångår bestämmelserna i (6 kap. 3 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar). Jag rekommenderar dig därför att ta en titt på hur era stadganden är utformade. Annars gäller att "nedlagda" röster inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Bildande av AB och skillnaden mellan enskild firma och AB

2020-11-02 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag vill starta aktiebolag men vet inte hur det går till. Jag har även funderat på enskild firma men har inte förstått vad skillnaden mellan aktiebolag och enskild firma
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att först redogöra för hur det går till för att starta aktiebolag och sedan beskriva skillnaden mellan aktiebolag och enskild firma. Aktiebolagets bildande Bildande av aktiebolag och reglerna som gäller för det finns i aktiebolagslagen (ABL). Till att börja med kan flera fysiska eller juridiska personer (dvs. företag) bilda ett aktiebolag, ( 2 kap 1 § ABL). För att starta ett aktiebolag krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kr, se (1 kap 5 § ABL). Det krävs att stiftarna (dvs. de fysiska eller juridiska personerna som avser att bilda bolaget) upprätta ett utkast till en stiftelseurkund, se (2 kap 3 § ABL). Stiftelseurkunden ska innehålla uppgifter om hur mycket som ska betalas för varje aktie, fullständigt namn och personnummer för styrelseledamot. Om sådan saknas ska det räcka med födelsedatum och postadress. Man kan även ange revisorns och styrelsesuppleantens uppgifter i stiftelseurkunden. De nyssnämnda uppgifterna är obligatoriska för en stiftelseurkund. Men det finns frivilliga uppgifter som får tas med såsom, om betalning för en aktie kan/måste ske med annan egendom än pengar, villkor för att teckna aktier och om någon ska få särskilda rättigheter eller förmåner av bolaget, se ( 2 kap 5 § ABL.).Det framgår av ( 2 kap 10 § ABL) att en stiftelseurkund ska innehålla bolagsordning. En bolagsordning ska i sin tur innehålla: bolagets firma, var styrelsen har sitt säte, verksamhetsföremålet (dvs. vilken typ av verksamhet bolaget kommer ägna sig åt), antalet aktier, aktiekapitalet, antalet styrelseledamöter, antalet styrelsesuppleanter, antalet revisorer, hur bolagsstämman ska sammankallas och den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta (räkenskapsåret är de 12 månader som ditt företags ekonomi och bokföring ska utgå från), se (3 kap 1 § ABL).Det bör även anges bolagetssyfte i bolagsordningen OM bolaget har ett annat syfte än vinst. Detta innebär att om bolaget endast ska bedrivas t.ex. för välgörenhetsändamål ska detta framgå av bolagsordningen. Det krävs dock inte om bolaget ska ha ett vinstsyfte, se ( 3 kap 3 § ABL).Efter att utkastet till en stiftelseurkund har upprättats av stiftarna, ska en eller flera av dem teckna sig för samtliga aktier i bolaget. Sedan ska aktierna betalas, se (2 kap 15 § ABL). Din bank ordnar senare de banktjänster och ta fram ett bankintyg som styrker att aktiekapitalet är inbetalt. Intyget ska lämnas till bolagsverket. Till slut ska stiftarna färdigställa och underteckna stiftelseurkunden. Inom sex månader från undertecknandet, ska styrelsen anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret. Anmälan sker till Bolagsverket. Se (2 kap 22 § ABL.).Slutligen ska alla nyregistrerade aktiebolag anmäla verklig huvudman till Bolagsverket inom fyra veckor från registreringen. En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar bolaget.Sammanfattning De nyssnämnda stegen är i princip det som behövs för att bilda ett aktiebolag. För att sammanfatta det nämnda så ska du/ni som vill bilda bolaget göra följande: -Besluta om start och upprätta stiftelseurkund och bolagsordning-Teckna och betala aktierna-Banken ordnar bankintyg -Skriv under stiftelseurkunden -Anmäl och betala avgiften till Bolagsverket -Anmäl verklig huvudman inom 4 veckor från registreringen Skillnaden mellan aktiebolag och enskild firmaSkillnaden mellan aktiebolag och enskild firma är att aktiebolag är en juridisk person, vilket innebär att aktiebolagets rättigheter och skyldigheter är skilda från ägarnas rättigheter och skyldigheter. Du som ägare till aktiebolaget har alltså inte något personligt ansvar för bolagets skulder.I en enskild firma är företagets organisationsnummer samma som ägarens personnummer. Det innebär att den enskilda firman är ingen egen juridisk person. Man kan säga att du är företaget och företaget är du. Som ägare för en enskild firma är du personligt ansvarig för alla företagets skulder. Det krävs inget formellt startkapital för att starta en enskild firma. Däremot krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kr för att starta ett aktiebolag. Det enda som krävs för att starta en enskild firma är att du behöver ansöka om F- eller FA-skattsedel hos Skatteverket.Skatterättslig skillnadJag vill också påpeka på att en enskild firma inte räknas som ett skattesubjekt till skillnad från aktiebolag som är ett eget skattesubjekt. Det innebär att den enskilda firman som sådan inte är skattskyldig. Den fysiska personen dvs. ägaren är den skatteskyldige. Alla pengar du tjänar, i egenskap av egen företagare, räknas som inkomst av tjänst och beskattas därefter. SammanfattningsvisEtt aktiebolag är en egen juridisk person som har sina egna rättigheter och skyldigheter. Du som aktieägare ansvarar således INTE för bolagets skulder. Däremot är en enskild firma ingen egen juridisk person och du ansvarar således för firmans skulder. Vidare krävs det inget startkapital för att starta en enskild firma.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Skall ändring av stadgar för ideell förening anmälas?

2020-10-31 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Vi bedriver en ideell förening där vi ska byta stadgar. Ska det alltid lämnas en blankett för ändringsanmälan som ska skickas till föreningsregistret. Vad är det för avgift på en sådan ändring?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumIdeella föreningar är inte lagreglerade, man ser istället till så kallad praxis vilket är vad domstolarna säger om olika fall. Måste man skicka in en ändringsanmälan?Det finns inte så mycket reglering på detta området vad jag kunde hitta. Det finns inget tvång för ideella föreningar att vara registrerade hos Bolagsverket. Men eftersom att ni är anmälda, vilket jag antar från din fråga, skulle jag säga att ni borde anmäla ändringarna i stadgan till Bolagsverket. Detta gör ni genom att skriva på en blankett för ändringsanmälan.Avgifter för ideella föreningar kan du hitta här: https://bolagsverket.se/pb/priser/foreningsformer/avgifter Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får en ideell förening köpa fonder?

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Får en ideell förening (idrottsförening i det här fallet) spara en del av kassan i fonder? inte för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen (utdelningar mm), utan för att få kassan att växa som senare kommer resultera i inköp till föreningen (i form av bollar, träningsredskap mm)?Verkar lite snårigt det där, och hittar inget tydligt svar någonstans.Sammanfattat: BK Boll vill lägga 50% av kassan på 100.000kr i fonder för att få den att växa och årligen sälja av andelar och omsätta i träningsredskap och annat som laget behöver (precis som kassan är till för)
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ideella föreningar styrs av sina stadgarEn ideell förening ska antingen ha ett ideellt ändamål eller bedriva ideell verksamhet. Ett ideellt ändamål föreligger om det inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förenings ekonomiska överskott ska användas till att finansiera dess verksamhet. Både fysiska och juridiska personer kan äga aktier och fonder. En ideell förening blir en juridisk person om den har stadgar, styrelse, firma (namn som verksamheten bedrivs under) och består av minst 3 medlemmar. Detta följer av god föreningssed. En trolig förklaring till att du inte hittat något tydligt svar på din fråga är att ideella föreningar i svensk rätt inte regleras i någon lag (till skillnad från ekonomiska föreningar som regleras i lagen om ekonomiska föreningar). Istället är det föreningens stadgar som reglerar hur föreningen ska skötas och vad som kan hända om något missköts. Täcks inte en viss fundering av stadgarna får man istället tittat på föreningens praxis, det vill säga hur föreningen tidigare löst liknande problem. Vägledning kan även hämtas från god föreningssed och i vissa fall domstolspraxis.Om er ideella förening uppfyller kraven för att kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter som en juridisk person kan den också i teorin köpa fonder. Om köp av fonder får göras i föreningen och hur dessa köp ska gå till ska framgå av stadgarna. Tas det ej upp i stadgarna kan man titta på praxis och god föreningssed för vägledning. Med vänliga hälsningar,

Hur många aktier får det finnas i ett aktiebolag?

2020-10-26 i Bolag
FRÅGA |hur många aktier får finnas i ett vanligt ab?och i ett publikt ab?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Antalet aktier i ett aktiebolag är upp till bolaget själv att bestämma. Det finns inte direkt något lägsta eller högsta antal, varken för publika eller privata aktiebolag. Det ska dock såklart finnas åtminstone en aktie. Dock måste aktiekapitalet vara minst 25 000 kr i ett privat bolag (1 kap. 5§ aktiebolagslagen) och 500 000 kr i ett publikt bolag (1 kap. 14§ aktiebolagslagen). För att få ut värdet på varje enskild aktie tar man aktiekapitalet dividerat på antalet aktier. Utgångspunkten är att alla aktier har lika värde, enligt likhetsprincipen (4 kap. 1§ aktiebolagslagen). Men detta kan regleras i bolagsordningen. Antalet aktier reglerar alltså ägandeandelarna i bolaget. Antalet aktier kan uppges i ett intervall, och kan då anges med ett maximum och minimum i bolagsordningen, så att man lättare kan emittera nya aktier utan att ändra i bolagsordningen varje gång. Antalet aktier ska oavsett antecknas i bolagsordningen (3 kap. 1§ aktiebolagslagen). Ett privat bolag får inte vända sig till allmänheten eller börsen för att sälja aktier, och vanligtvis äger ägaren till ett privat bolag alla aktierna (1 kap. 7§ aktiebolagslagen). Vill man att bolaget ska vara börsnoterat är det ju en fördel om man hellre har fler än färre aktier, då värdet på varje aktie blir lägre ju fler man har. Sammantaget finns det inga uttryckliga bestämmelser kring hur många aktier ett bolag ska ha, varken publikt eller privat. Men det finns såklart viss fördel/nackdel med ett lågt/högt aktieantal beroende på vad syftet med bolaget är. Aktiens värde, kostnaden för en aktie, beräknas utifrån aktiekapitalet, och då påverkas ju priset för en aktie av hur många aktier man har i förhållande till aktiekapitalet.Jag rekommenderar dig att läsa mer om aktiebolag på Bolagsverkets hemsida!Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,