Fråga om kvalificerad majoritet vid föreningsstämma

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Denna fråga ansluter till en tidigare fråga från 7 januari 2020 om beräkning av 2/3 majoritet enligt 9 kap. 16 § punkt 2 BRL. Där stadgas att minst 2/3 av de röstande ska ha gått med på beslutet. Om vi antar att det på stämman närvarar 18 röstberättigade medlemmar och att 11 av dem röstar för beslutet, 5 röstar emot och 2 röstar blankt eller annorlunda uttryckt avstår från att rösta. 11 Ja-röster av 16 röstande ger en majoritet på 68,75 %, men 11 ja-röster av 18 röstande (inklusive blankrösterna) ger bara 61,1 %, dvs når inte upp till 2/3 majoritet. Min fråga är därför hur blankrösterna ska hanteras vid beräkningen av röstetalen uttryckt som andel av totalen. Ska blankrösterna anses som avgivna röster och därmed ingå i nämnaren (totalen) eller ska de inte anses som avgivna röster och därmed inte heller ingå i nämnaren?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (9 kap. 16 § första stycket andra punkten bostadsrättslagen) ska vid beslutet som innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln att det räcker med enkel majoritet för beslut av föreningsstämman. Det krävs alltså kvalificerad majoritet vilket innebär fler än ⅔ av rösterna. Bestämmelsen i bostadsrättslagen är utformad enligt (6 kap. 35 § lagen om ekonomiska föreningar) vilket innebär att "nedlagda" och ogiltiga röster överhuvudtaget inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt. Huruvida den uppnådda majoriteten också svarar mot majoriteten bland de röstberättigade saknar betydelse.Ett undantag till denna bestämmelse skulle vara om det inom er förening finns specifika stadgar om rösträkningen som frångår bestämmelserna i (6 kap. 3 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar). Jag rekommenderar dig därför att ta en titt på hur era stadganden är utformade. Annars gäller att "nedlagda" röster inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Klandertalan i ideella föreningar

2020-10-25 i Föreningar
FRÅGA |Hej,i ekonomiska föreningar kan klandertalan föras mot stämmobeslut inom tre månader, mot eventuella felaktigheter i beslutsprocessen. Vad gäller i ideella föreningar?Vår stämma tog beslut i en viss fråga på ett ärende som las fram av styrelsen, men ärendet hade inte anmälts i laga tid i förväg i kallelsen till mötet. Nu har två år gått. Kan beslutet klandras, eller är det definitivt giltigt nu?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ekonomiska föreningar och andra associationerPrecis som du skriver är huvudregeln i andra associationer som ekonomiska föreningar och aktiebolag att man har tre månader på sig att föra en klandertalan mot ett stämmobeslut. Detta gäller när ett beslut har tagits som strider mot lag, föreningens stadgar eller om den inte har kommit till i behörig ordning. Då kan föreningsmedlemmar, innehavare av förlagsandelar, styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktören föra talan mot förening vid allmän domstol om att beslutet skall ändras eller hävas (7 kap. 50-52 § aktiebolagslagen (2005:551)). Dock kan talan väckas senare om det finns ett undantag, men det krävs att man inte har varit passiv under en viss tid för att rätten till klandertalan inte skall försvinna.Ideella föreningarIdeella föreningar är som huvudregel oreglerade, man ser därför till allmänna rättsprinciper för att en medlem i en ideell förening skall kunna föra klandertalan. Klandertalan kan föras om beslut har fattats av föreningens högsta organ och strider mot stadgan eller har tillkommit i obehörig ordning och därför skall prövas om den är ogiltig eller inte. I hovrättens dom RH 2012:33 sägs att den kortare tiden på 3 månader inte skall tillämpas på ideella föreningar, men att en längre tids underlåtenhet bör fortfarande medföra att möjligheten till klandertalan går förlorad. En klandertalan skall väckas så snart som möjligt. I rättsfallet ansåg de att det hade gått för lång tid sedan de besluten som klandertalan ansåg hade fattats, vilket var 6 år. Vad kan du göra?Du säger att beslutet som togs inte hade anmälts i laga tid innan mötet, om detta bryter mot er stadga eller har tillkommit i obehörig ordning, har du rätt att föra en klandertalan. Det finns tyvärr inget tydligt svar på hur lång tid man har rätt att föra en klandertalan mot ett beslut i ideella föreningar, men om man har varit passiv en längre tid kan det medföra att man inte kan föra en klandertalan mot beslutet. Det du kan göra är att så snart som möjligt skicka in en klandertalan till tingsrätten där de kan fatta ett beslut om klandertalan är möjlig och sedan bedöma isåfall om beslutet skall vara ogiltigt eller inte. Tyvärr kan jag inte säga om tiden på 2 år är för lång eller inte då det inte finns några klara regleringar kring detta. Hoppas att detta besvarade din fråga!Med vänliga hälsningar,

Jäv för styrelseledamot

2020-10-24 i Bolag
FRÅGA |HejEn person sitter med i styrelsen i ett aktiebolag (är ingen delägare där) och är firmatecknare, kan förfoga över bankkonton som hen vill själv. Personen i fråga har ett eget aktiebolag där hen från det bolaget fakturerar tjänster hen utfört till det bolag hen sitter i styrelsen i. När dessa fakturor kommer till mottagande aktiebolag, bokförs de av hen och betalas sedan ut till hens eget bolag utan attest från någon annan i styrelsen eller ägare varken på faktura eller på utbetalningen. Är detta verkligen lagligt?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Jag uppfattar det som att du undrar om det är lagligt att en styrelseledamot i ett aktiebolag behandlar fakturor som kommer från ett annat aktiebolag som personen själv äger.För att besvara den frågan går jag här under igenom vad aktiebolagslagen (ABL) säger om jäv för en styrelseledamot.Jäv för styrelseledamotEn styrelseledamot får inte handlägga en fråga som rör avtal mellan bolaget och en annan part, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. (8 kap. 23 § andra punkten ABL). I ditt fall verkar styrelseledamoten vara jävig. Om personen äger det andra bolaget måste personen också vara intresserad av att det går bra för det andra bolaget. Det intresset går direkt emot vad som är bra för bolaget som personen är styrelseledamot i.SammanfattningPersonens agerande verkar rätt tydligt uppfylla kriterierna för jäv i aktiebolagslagens mening. Att göra så som personen har gjort är därför inte lagligt.Vidare hjälp?Om du vill ha vidare hjälp i ditt ärende rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Samfällighetsförening - ändring av avgifter och andelstal

2020-10-23 i Föreningar
FRÅGA |Vi bor i ett bostadsområde som är blandat med flerbostadshus och friköpta parhus samt radhus. De gemensamma ytorna förvaltas av en samfällighet.Fastighetsbildningen som skedde i början av 90-talet är något av en teoretisk konstruktion som inte stämmer överens med hur området anlades med avseende på häckar, murar etc som tydligt markerar och avgränsar en privat yta intill bostäderna. Ytorna mellan fastighetsgränser och exempelvis gångvägar är inga stora värdefulla arealer utan i typsituationen mindre remsor och udda geometrier som blivit "över".I stort är boende i området överens om att man inte bör riva dessa element, som tex murar, häckar etc då de utgör en kvalitet för hela området. Likväl innebär dagens situation att vissa medlemmar i samfälligheten i praktiken är med och betalar för något som för dem är otillgängligt. Kan vi som samfällighetsförening, förutsatt att majoritet finns, själva avtala om förändrade avgifter för att kompensera dem som missgynnas av dagens situation? Kräver det att vi isf ändrar andelstalen i föreningen och är det isf möjligt utan att göra en lantmäteriförrättning? Kan samfälligheten hyra ut marken till de berörda fastigheterna?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En samfällighet regleras i lagen om förvaltnings av samfälligheter (SFL), och höjning respektive sänkning av andelstal regleras i anläggningslagen (AL). Jag kommer att dela upp dina frågor och beskriva nedan vad som gäller. Kan samfällighetsföreningen avtala om förändrade avgifter för att kompensera de som missgynnas av situationen?De grundläggande bestämmelserna för en samfällighetsförenings verksamhet framgår av stadgarna. Stadgarna och reglerna styr när stämmorna ska hållas och vilken samfällighetsavgift medlemmarna ska betala. Styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen och ska verkställa de beslut som fattas på föreningsstämman. I din fråga skriver du att ni i området är överens om att ni vi behålla murar och häckar då ni anser att det utgör en kvalitet för området. Enligt SFL 19 § ska föreningen vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa, men även medlems enskilda intressen ska beaktas i skälig omfattning. Avgifter till en samfällighetsförening kallas för uttaxering. Enligt SFL 41 § ska styrelsen innan uttaxering sker upprätta en budget för inkomster och utgifter, som sedan ska godkännas av föreningsstämman. SFL 42 § säger att om inte annat föreskrivs i stadgarna så uttaxeras medlemmarnas bidrag genom att styrelsen sedan upprättar och framlägger en debiteringslängd. En debiteringslängd innebär en förteckning över hur mycket varje medlem ska betala till en samfällighetsförening. Summan i debiteringslängden bestäms av hur stor andel varje fastighet har i objektet som samfällighetsföreningen förvaltar. AL 15 § stadgar att det är vid förrättningen när en gemensamhetsanläggning bildas som grunderna för kostnaderna fastställs. En stämma i en samfällighetsförening har därmed ingen befogenhet att besluta om grunder för fördelning av kostnader för en gemensamhetsanläggning. Stämman kan inte heller besluta om ändringar i eller tillägg till de fördelningsgrunder som fastställts genom en förrättning. Krävs det att andelstalen i föreningen ändras, och finns det möjlighet att göra detta utan en lantmäteriförrättning?För att de som missgynnas av dessa häckar och murar så krävs det alltså att deras andelstal ändras. Höjning och sänkning av befintligt andelstal träffas mellan ägare av berörd fastighet och föreningens styrelse. Det krävs inte någon lantmäteriförrättning för detta, men överenskommelsen måste prövas och godkännas av lantmäterimyndigheten för att bli gällande, se AL 43 §. Överenskommelsen behöver innehålla tydliga uppgifter om bland annat nya andelstal och ersättningsbelopp. Klicka här för att läsa mer om detta på Lantmäteriets hemsida, där även en särskild blankett för överenskommelsen finns. Kan samfälligheten hyra ut marken till de berörda fastigheterna?Den grundläggande principen är att privat egendom finns på privat mark, och att samfällighetens egendom finns på samfällighetens mark. Detta då marken ska användas på det sätt som anges i anläggningsbeslutet, till exempel som grönområde. Det är alltså inte samfällighetsföreningens eller styrelsens uppgift att verka för någon medlems bästa, utan enbart förvalta samfälligheten med utgångspunkt i anläggningsbeslutet. Om ändamålet inte störs i ett enskilt fall så är det möjligt att upprätta ett nyttjanderättsavtal om stadgarna tillåter. Nyttjanderättsavtalet kan däremot inte skrivas in i samfälligheten, utan skrivs in i de fastigheter som ingår i samfälligheten. Avtalet måste då vara undertecknat av samtliga fastighetsägare. Klicka här för att läsa mer om detta på Lantmäteriets hemsida. Sammanfattning:En stämma i en samfällighetsförening har alltså inte befogenhet ändra grunderna för fördelningen av kostnaderna för en gemensamhetsanläggning. Detta beslutas när gemensamhetsanläggningen bildas, och sker då genom en anläggningsförrättning. För att kunna minska avgifterna för de som missgynnas av situationen måste det ske en förändring av andelstalen. Detta går att göra utan en lantmäteriförrättning, men Lantmäteriet måste dock godkänna överenskommelsen. Om de berörda fastigheterna kan få nyttjanderätt till samfällighetens mark eller inte beror på. Då en samfällighetsföreningen inte kan vara motpart i ett nyttjanderättsavtal så måste detta avtal slutas med de fastigheter som ingår i samfälligheten. Avtalet måste sedan skrivas under av samtliga fastighetsägare. Alternativet är att ni begär en ändring av gemensamhetsanläggningen, och vid denna omprövning gäller samma regler som när en gemensamhetsanläggning ska bildas. Här kan du läsa mer om detta. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig på ebba.thor@lawline.se. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Hur många aktier får det finnas i ett aktiebolag?

2020-10-26 i Bolag
FRÅGA |hur många aktier får finnas i ett vanligt ab?och i ett publikt ab?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Antalet aktier i ett aktiebolag är upp till bolaget själv att bestämma. Det finns inte direkt något lägsta eller högsta antal, varken för publika eller privata aktiebolag. Det ska dock såklart finnas åtminstone en aktie. Dock måste aktiekapitalet vara minst 25 000 kr i ett privat bolag (1 kap. 5§ aktiebolagslagen) och 500 000 kr i ett publikt bolag (1 kap. 14§ aktiebolagslagen). För att få ut värdet på varje enskild aktie tar man aktiekapitalet dividerat på antalet aktier. Utgångspunkten är att alla aktier har lika värde, enligt likhetsprincipen (4 kap. 1§ aktiebolagslagen). Men detta kan regleras i bolagsordningen. Antalet aktier reglerar alltså ägandeandelarna i bolaget. Antalet aktier kan uppges i ett intervall, och kan då anges med ett maximum och minimum i bolagsordningen, så att man lättare kan emittera nya aktier utan att ändra i bolagsordningen varje gång. Antalet aktier ska oavsett antecknas i bolagsordningen (3 kap. 1§ aktiebolagslagen). Ett privat bolag får inte vända sig till allmänheten eller börsen för att sälja aktier, och vanligtvis äger ägaren till ett privat bolag alla aktierna (1 kap. 7§ aktiebolagslagen). Vill man att bolaget ska vara börsnoterat är det ju en fördel om man hellre har fler än färre aktier, då värdet på varje aktie blir lägre ju fler man har. Sammantaget finns det inga uttryckliga bestämmelser kring hur många aktier ett bolag ska ha, varken publikt eller privat. Men det finns såklart viss fördel/nackdel med ett lågt/högt aktieantal beroende på vad syftet med bolaget är. Aktiens värde, kostnaden för en aktie, beräknas utifrån aktiekapitalet, och då påverkas ju priset för en aktie av hur många aktier man har i förhållande till aktiekapitalet.Jag rekommenderar dig att läsa mer om aktiebolag på Bolagsverkets hemsida!Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Anses det som jäv ifall två personer i ett förhållande sitter i samma styrelse för bostadsrättsförening?

2020-10-24 i Föreningar
FRÅGA |kan man som brf ledamot ha ett förhållande med annan ledamot, bor i olika hushåll, ändå sitta i samma styrelse, utan att det räknas som jäv?
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du vill veta ifall två personer, som är i ett förhållande men bor i olika hushåll, båda kan vara med i styrelsen i en bostadsrättsförening utan att det anses som jäv. En bostadsrättsförening är en form av ekonomisk förening och omfattas således av lagen om ekonomiska föreningar (EFL). Jäv innebär att en person i en beslutsfattande eller rättslig position är opartisk eller kan tänkas vara opartisk i förhållande till omständigheterna. I detta fall, gällande styrelseledamot i en ekonomisk förening, får en styrelseledamot inte handlägga en fråga om avtal mellan styrelseledamoten och föreningen, avtal mellan föreningen och tredje man (om ledamoten har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens intresse) eller avtal mellan föreningen och en juridisk person, som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda (7 kap. 23 § EFL).Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för föreningen får heller inte vidta någon åtgärd som är ägnad åt att ge en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller någon annan medlem. (7 kap. 42 § EFL) Exempel på jäv som skulle kunna uppstå är ifall styrelseordförandens make är blivande hyresgäst i föreningen; då får styrelseordföranden inte vara med och diskutera eller ta beslut om villkoren i hyresavtalet för maken. Om en ledamot anser att denne person är jävig i en viss fråga, ska personen anmäla detta till styrelsen. Sedan får styrelsen ta ställning till om ledamoten ska ses som jävig eller inte. Om ledamoten anses jävig, får personen varken vara med och bereda, diskutera eller ta beslut i frågan. Även om styrelsen anser att personen inte är jävig, kan personen själv välja att avstå från sammanträdet i ärenden som ligger nära jäv. Sammanfattningsvis; att två ledamöter i en styrelse (i detta fall i en bostadsrättsförening) har ett förhållande med varandra är inte jäv i sig, men det kan komma att bli föremål för jäv eftersom de kan ha gemensamma intressen som strider mot föreningens intressen och då inte får handlägga vissa frågor. Om en ledamot anser sig själv vara jävig, ska denne anmäla detta till styrelsen för avgörande men kan också välja själv att avstå från vissa ärenden trots att jäv inte är konstaterat.Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du vill ha vidare vägledning i frågan är du varmt välkommen att boka tid hos en av Lawlines jurister på www.lawline.se/boka. Du kan även ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 (Öppet måndag-fredag 10-16). Mer om det kan du läsa på vår hemsida.Vänliga hälsningar,

När anses en bolagsman har avgått från ett handelsbolag? Kan en bolagsman bli skyldig att svara för bolagets förbindelser även efter denne har avgått?

2020-10-24 i Bolag
FRÅGA |Jag har en fråga ang. avgående i handelsbolag. Om A hävdar att denne avgick 1 september, men B,C&D hävdar att A avgick 10 Oktober. Är väl då 10 oktober som gäller då avgående kräver resterande bolagsmännens acceptans samt godkännande?Om då en skuld som utfärdades av kredit 1 Oktober och den borgenären kräver A på skulden den 20 oktober, har denne skyldighet att betala denna? Då skulden är registrerad då A fortsatt var bla registrerad hos bolagsverket, men hon nu när borgenären kräver just henne på fordran? Hur blir det?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om handelsbolag finns i lag om handelsbolag och enkla bolag (BL). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller.Bolagsavtal på bestämd och obestämd tidEtt utträde av bolagsman innebär en ändring av bolagsavtalet. En ändring av bolagsavtalet krävs samtycke av alla bolagsmän. Ett utträde innebär alltså att det krävs samtycke av samtliga bolagsmän, förutsatt att bolagsavtalet är slutet på bestämd tid. Om en bolagsman lämnar bolaget utan att ha rätt till detta kan hen bli skyldig att betala skadestånd för den ekonomiska skada som bolaget och de andra bolagsmännen drabbas av.Har ett avtal av handelsbolag slutits för obestämd tid kan en bolagsman säga upp avtalet när som helst. Bolaget ska då likvideras inom sex månader efter uppsägningen (2 kap. 24 § BL). Det innebär alltså om avtalet är på obestämd tid så kan en bolagsman avgå när som helst och utan att det krävs samtycke av andra bolagsmän. Och detta medför en grund för att bolaget ska träda i likvidation.Enligt lagen får dock bolagsmännen avtala att en bolagsman eller hans rättsinnehavare skall utträda ur bolaget istället för att bolaget ska träda i likvidation (2 kap. 29 § BL). Regeln innebär alltså att man får reglera i bolagsavtalet att en bolagsman får utträda avtalet utan att bolaget behöver likvideras. Om det inte finns en sådan reglering i bolagsavtalet kan bolaget istället för likvidation utesluta den bolagsmannen som vill träda ur avtalet.För att kunna utesluta en bolagsman ska:- De övriga bolagsmännen gå med på beslutet, och - Den som ska uteslutas ska erhålla ett lösenbelopp som motsvarar vad han skulle ha erhållit om bolagsskifte hade ägt rum (2 kap. 30 § BL)Ansvar gentemot tredje manEn bolagsman som avgår svarar inte för de förbindelser av bolaget som uppkommer efter avgången, om bolagets medkontrahent kände till eller borde ha känt till att bolagsmannen avgått (2 kap. 22 § BL).Upphör en näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksamheten eller sätts den under likvidation eller ändras i annat fall en uppgift som har registrerats, ska anmälan om det utan dröjsmål göras till Bolagsverket (13 § handelsregisterlagen).Registrering eller avregistrering som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte av omständigheterna framgår att han varken haft eller borde ha haft vetskap därom (19 § handelsregisterlagen).Dessa regler innebär att vid ändring av bolagsavtalet eller vid bolagets likvidation ska bolaget göra en anmälan till Bolagsverket. Anmälan gör att man kan gardera sig gentemot bolagets borgenärer. Detta eftersom en registrering till Bolagsverket skapar en presumtion om att uppgifterna har kommit till tredje mans kännedom. Ett utträde av en bolagsman ska därför genast registreras så att den utträdande bolagsmannen inte behöver svara för förbindelser som uppkommer efter dennes avgång.Vad gäller i ditt fallEftersom det inte framgår i din fråga huruvida bolagsavtalet är på bestämd eller obestämd tid så kan jag inte dra någon slutsats till när bolagsmannen anses ha avgått. Om bolagsavtalet är på bestämd tid så krävs det samtycke av de övriga bolagsmännen för att utträdet ska vara giltigt. Däremot om bolagsavtalet är på obestämd tid så kan en bolagsman säga upp avtalet när som helst och utan krav på samtycke. Detta medför en grund för likvidation och bolaget då ska likvideras inom sex månader efter uppsägningen. Bolaget behöver dock inte likvideras om annat har avtalats eller om de övriga bolagsmännen beslutar att utesluta och kompensera den utträdande bolagsmannen.En bolagsman som har avgått svarar inte för förbindelser som uppkommer efter dennes avgång. Dock kan bolagsmannen bli skyldig att svara för förbindelserna om motparten inte kände till eller inte borde känt till att bolagsmannen har avgått. Har man registrerat en bolagsmans utträde så borde motparten ha känt till utträdet och vice versa. Kungjord registrering av bolagsmans avgång innebär i regel att tredje man skall anses äga kännedom därom. Om en förbindelse uppkom innan bolagsmannen avregistrerats kan denne alltså bli skyldig att svara för den.Eftersom skulden uppkom innan A avregistrerats kan A bli skyldig att svara för skulden om borgenären, vid skuldens uppkomst, faktiskt inte kände till att A har avgått. A har då regressrätt gentemot de övriga bolagsmännen eftersom bolagsmännen svarar solidariskt för bolagets förbindelser (2 kap. 20 § BL).För vidare hjälp med ditt ärende kan du boka tid med vår Juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Ställs det bosättningskrav på styrelseledamöter i ideella föreningar?

2020-10-22 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Om man har en ideell förening i Sverige behöver de som sitter i styrelsen vara skrivna och bosatta i Sverige? Tex ordförande och kassör?/J
Joakim Strömbladh |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om det ställs några bosättningskrav på styrelseledamöter i ideella föreningar. Ideella föreningar saknar reglering i lag varför ledning istället får sökas i, framförallt, rättspraxis och rättsvetenskaplig litteratur. Viss ledning kan även, i vissa fall, hämtas i föreningslagen respektive aktiebolagslagen. I det här fallet kommer jag dock att utgå från rättspraxis i mitt svar. Styrelser i ideella föreningar Av praxis följer att en styrelse utgör en absolut förutsättning för att en ideell förening över huvud taget ska anses föreligga. Hur många styrelseledamöter som en styrelse ska ha varierar beroende på vilken typ av förening det rör sig om. Näringsdrivande ideella föreningar måste exempelvis ha tre styrelseledamöter. Detta är emellertid inte ett krav i andra typer av ideella föreningar. Vad gäller styrelseledamöterna ställs krav på att dessa ska vara minst 18 år, vara medlemmar i föreningen om inget annat framgår av föreningens stadgar, inte vara försatta i konkurs, inte ha näringsförbud och inte vara satta under förvaltarskap. Något bosättningskrav, likt de som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar, brukar dock inte ställas. Det brukar dock ställas krav på att bestyrkta kopior på pass för nyvalda styrelseledamöter som inte är folkbokförda i Sverige skickas in till Bolagsverket. SammanfattningI regel ställs det inga bosättningskrav på styrelseledamöter i ideella föreningar. Jag rekommenderar dig dock att läsa de mycket informativa guider rörande, bland annat, ideella föreningar som går att finna på Bolagsverkets hemsida. Där kan du få mer ingående information i diverse frågor som rör ideella föreningar. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Vänligen,