Frågor & Svar

Vem beslutar om kostnadsfördelningen mellan olika verksamhetsgrenar i en samfällighetsförening?

Hej, jag sitter i en Samfällighetsförening som har att hantera tre olika verksamhetsområden. Dessa är GA:1, GA:2 och GA:5. Samfälligheten består av fem (5) stycken Brf med olika deltagande och andelstal. Den övriga styrelsen samt personen som sköter vår bokföring och jag har diametrala åsikter om vad som gäller för samfälligheten och dess ekonomi. Vi är alla överens om att det är stämman som tar beslut om debiteringslängden men sedan är enigheten slut. De övriga i styrelsen och vår externa ekonom menar att styrelsen kan flyta förmögenhet mellan de olika verksamhetsområden efter eget tycke. Allt löser sig när man gör bokslut genom att det görs en avstämning. Den förmögenhetsflytt som är genomförd får till följd att det i GA:1 uppstår ett negativt saldo. Man har dessutom adderat ytterligare en kostnad på GA:1 och dess redan Jag menar att resonemanget inte följer Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, SFL. Som jag tolkar SFL §§41-45 är det stämman och endast stämman som tar beslut rörande utdebiteringar från medlemmarna och även eventuell förmögenhetsflytt mellan de olika verksamhetsområdena. Att flytta medel från en GA till en annan GA är detsamma som att ändra i en fastställd debiteringslängd och står dessutom i strid med SFL §45, Anser man att något är fel i beslutad debiteringslängd och att en justering av fördelningen mellan de olika GA skall göras skall styrelsen ta fram en särskild debiteringslängd som skall presenteras för en stämma. Är min tolkning rätt?

Äktenskapsskillnad och företrädaransvar i aktiebolag

Jag och min make har varit gifta i snart 5 år och var dess innan förlovad i 8 år. Jag ägde en egen bostadsrätt när vi träffades som jag bor kvar i och han hade en annan bostad, endast dom två sista år har han haft adress på min bostad. Tidigare hade han adress i sitt eget hus men det sålde han och nu bor han på företaget som befinner sig på annan ort, och har därför haft adress till min bostadsrätt i 2 år. Men in faktum har han aldrig bott här. Inte ens i en vecka eller mer än 6 övernattningar pr år. Jag köpte bostadsrätten och är den som därmed står på köpekontraktet och bostadslånet. Här finns det ett högt övervärde. 1.Kan jag sälja min bostaden efter jag har begärt skilsmässa och få fri tillgång till köpsumman? Om jag efter bodelningsdatum köper mig en mindre bostad kommer även den då räknas in i bodelningen? Make har företag var jag tror skulderna snart övergår tillgångarna p.g.a. stora dyra lån. Han har gått i personlig borgen för bolagets skuld. 2.Hur blir jag drabbad om banken kräver honom på borgen vid äktenskap - jämfört med skiljsmässa och under en bodelningsprocess som drar ut på tiden i ett år. Om jag inlämnar önskemål om skilsmässa medan bolaget fortfarande kan betala dess låneräntor? 3.Vad blir den ekonomiska konsekvens om jag blir 50% delägare/aktieägare/styrelsemedlem i ett av bolagen var jag är anställd och han har personlig borgensansvar?

Boka jurist

Behöver du hjälp? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig.

0 / 1000