Lån mellan helägda aktiebolag

2020-07-03 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag undrar om mitt aktiebolag som ägs till 100 % av mig kan låna pengar av min pappas aktiebolag som ägs 100 % av honom? Syftet med lånet är att jag via mitt aktiebolag skall bli delägare i ett det bolaget där jag arbetar.
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den regleras primärt i Aktiebolagslagen (ABL).Eftersom ni äger bolagen till 100% anses ni ha bestämmande inflytande över era respektive bolag. Eftersom ni är släkt med varandra i form av barn respektive förälder är det därför förbjudet att låna pengar mellan era bolag (ABL 21:1 5p). Svaret är alltså att ditt bolag inte kan låna pengarna.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om inte är du välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.

Kan ett förbjudet lån från mitt aktiebolag bli tillåtet om den person som mottog lånet utträder från närståendekretsen?

2020-06-29 i Bolag
FRÅGA |Hej ;Jag har aktiebolag, jag är ensam ledamot, har en suppleant. Jag lånade pengar till suppleant mamma som har gjort att skatteverket anser detta som förbjudet lån pga hennes son sitter som suppleant. Problemet är 20180109 bestämde jag att ändra suppleant. Men jag anmälde aldrig till bolagverket. Jag registrerade detta nyss.Min fråga är om skatteverket får veta detta , kan det förbjudet lån ändras till giltig lån?Kommer jag får böter / straff då som styrelseledamot , jag har varit passiv och ej ändrade suppleant genast?Vad säger aktiebolag lagen?
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om vad som gäller när ett aktiebolag lånar ut pengar till närstående finns i aktiebolagslagen.Bedömningen görs vid avtalstidpunktenPrecis som du skriver så är det som huvudregel förbjudet för ett aktiebolag att låna ut pengar till närstående. Som närstående räknas bland annat den som är förälder till en styrelsesuppleant i bolaget (21:1 p. 3 och 8:3 andra stycket ABL).Bedömningen av om en person räknas som närstående görs vid avtalstidspunkten, dvs vid den tidpunkt som bolaget och personen ingår avtal om lånet. Märk att det alltså inte spelar någon roll vilken status personen har vid själva utbetalningen av lånet.Ändringar av styrelsens sammansättning får verkan vid den tidpunkt då anmälan om registrering inkom till Bolagsverket (8:13 första stycket ABL). Den ändring av suppleant som du har gjort fick alltså verkan först nu när du anmälde det.Sammantaget så innebär detta att personen som tog emot lånet från ditt aktiebolag räknas som närstående till bolaget om hennes son var registrerad som suppleant vid den tidpunkt då hon och bolaget ingick avtal om lånet. Lånet är i så fall förbjudet. Det går inte att ändra ett förbjudet lån till ett tillåtet lån genom att i efterhand skicka in en anmälan om ändring av suppleant.Konsekvenserna av ett förbjudet lånEtt förbjudet lån medför flera konsekvenser. Den som har mottagit det förbjudna lånet, mamman till suppleanten i ditt fall, ska betala tillbaka hela lånet till bolaget (21:11 ABL). Du som styrelseledamot kan dömas till böter eller fängelse högst ett år (30:1 första stycket p. 4 ABL). För straff krävs dock att du har haft uppsåt eller varit grovt oaktsam vid lämnandet av lånet. Därutöver tillkommer även skattemässiga konsekvenser.Vad gäller anmälan om ändring av styrelsen så ska det göras genast från att ändringen av styrelsen skett (8:44 ABL). Det finns inget straff för dig som styrelseledamot om du inte skickar in anmälan, utan det som kan hända är att Bolagsverket vid vite kan förelägga dig att göra anmälan (30:1 första stycket p. 1 ABL). Jag förstår det dock som att du har skickat in en komplett anmälan om ändring av suppleant och du riskerar därför inte något vite.Vänliga hälsningar,

Vad gäller när en styrelses beslut i en bostadsrättsförening delvis strider mot en viljeförklaring i ett tidigare stämmobeslut?

2020-06-25 i Föreningar
FRÅGA |Under vår stämma (bostadsrätt) hade det kommit in en motion ang grillförbud på balkongerna. Denna motion röstades ned och det sades även att det skulle vara okej att fortsätta grilla som vanligt. (En gång i veckan med gasol eller el). Nu möts vi av en lapp i hissen som säger att styrelsen beslutat (daterad till en månad innan stämman/årsmötet ägde rum) har beslutat om att gasol ska förbjudas from 2021. Detta nämndes det ingenting om på årsmötet. Detta i sin tur gör att vi två dagar innan årsmötet åkte och köpte en gasolgrill som INTE öppnades och användes innan årsmötet som sedan var med utgångsläge "grilla på som vanligt" för att nu då efter årsmötet få veta att vi bara får använda den året ut. Är det här okej? Hade vi vetat att gasol inte skulle vara okej efter 2020 hade vi inte investerat i en sprillans ny gasolgrill. Nu känns det som att pengarna är lite kastade i sjön eftersom att vi Max kommer få använda grillen 28 gånger till (eftersom man bara får grilla en gång i veckan). Kan vi på något sätt kräva pengarna för grillen av styrelsen som jag tycker gått ut med vilseledande information? Eller finns det någonting vi kan göra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. En lagd motion om grillförbud röstades ner på den senaste årsstämman i din bostadsrättsförening under vilken det även aviserades att fortsatt grillning med gasol eller el likt tidigare skulle tillåtas en gång per vecka. Trots det aktuella stämmobeslutet har styrelsen, genom ett skriftligt meddelande daterat till en månad innan den senaste årsstämman ägde rum, beslutat att gasol helt ska förbjudas from årsskiftet. Till saken hör att du ganska nyligen införskaffade en gasolgrill vilken du alltså från och med nästa år inte längre äger rätt att använda. Du undrar därför huruvida det är möjligt att begära ersättning av styrelsen för den inköpta grillen alternativt om det finns några andra åtgärder som du i egenskap av andelsägare (medlem) i föreningen kan vidta. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina två frågor är:Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt (1 kap. 1 § BRL). Det nyss anförda är förklaringen till varför även föreningslagens bestämmelser kan bli tillämpliga i det här fallet. Hur ser kompetensfördelningen ut mellan föreningsstämman och styrelsen? Vilka beslut kan fattas av respektive organ? Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen (6 kap. 10 § 1-3 p. EFL). Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar i fastigheten inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare. Men givet din ärendebeskrivning finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är alltså i mångt och mycket föreningen (med andra ord du själv tillsammans med övriga medlemmar genom stämmobeslut) som dikterar villkoren i stadgarna och således för vad som ska gälla i föreningen i stort. Min bedömning är att styrelsen verkar anse att frågan om gasolgrillarnas vara eller icke vara inte är att betrakta som en väsentlig förändring, vilket jag definitivt är beredd att hålla med om. Det kan förvisso framstå som smått anmärkningsvärt att styrelsen ändå fattade ett beslut som uttryckligen stred mot den vilja som kom till uttryck i samband voteringen avseende förslaget om grillförbud. Men det nu gällande styrelsebeslutet torde trots det inträffade äga fortsatt giltighet eftersom detta faller inom ramen för styrelsens beslutskompetens. Jag menar därför att frågan på nytt måste hänskjutas till föreningsstämman om styrelsen inte självmant skulle vidta rättelse genom att justera alternativt upphäva det ifrågavarande beslutet. Som medlem i bostadsrättsföreningen har du ovillkorad rätt att få ett ärende behandlat på stämman (6 kap. 15 § EFL). För att denna ska kunna anta ett förslag krävs mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § EFL). Årsstämman fungerar som en demokratisk församling som har att avgöra viktiga angelägenheter i föreningen och kan i stor utsträckning agera godtyckligt så länge stämmans beslut inte strider mot tvingande lagstiftning. Värt att notera är att om ett stämmobeslutet inte skulle ha kommit till i behörig ordning eller på något annat sätt strider mot lag eller bestämmelser i stadgarna har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol (i tingsrätt som första instans) och yrka (begära) att beslutet ska upphävas eller ändras (6 kap. 47 § EFL). Observera dock att en sådan talan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet för att rätten att kunna få beslutet överprövat av en domstol inte ska gå förlorad (6 kap. 48 § EFL). Finns det någonting annat du kan göra och går det att kräva ersättning av styrelsen?I det här sammanhanget måste det förtydligas att styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen av bostadsrättsföreningen, vilket egentligen innebär att denna endast självmant behöver hänskjuta större beslut ("väsentliga förändringar") till årsstämman (7 kap. 4 § 1 st. EFL). Den enligt lag löpande förvaltningen som åläggs styrelsen renderar ofta i ett långtgående ansvar med vilket det följer en vidsträckt befogenhet att fatta beslut. Styrelsen företräder föreningen och har inte bara ett ansvar mot medlemmarna utan också gentemot myndigheter och eventuella hyresgäster i egenskap av fastighetsägare. Lagstiftaren har velat undvika att styrelsen bakbinds genom att spörsmål av enklare beskaffenhet inte ska behöva vara beroende av stämmobeslut och därmed hindra det vanliga styrelsearbetets fortgång. Även om jag har full förståelse för att det nu fattade beslutet kommer att innebära en del olägenheter för dig nästa år och dessutom redan nu har skapat viss irritation menar jag att förbudet rörande gasolgrillarnas existens objektivt sätt torde framstå som ganska trivialt ("ett spörsmål av enklare beskaffenhet"). I synnerhet med tanke på att grillning i övrigt alltjämt tillåts i föreningen. Jag har därför svårt att se att du till dags dato skulle kunna göra någonting annat än att lämna in en ny motion och få saken prövad på årsstämman. Mot bakgrund av det ovan anförda bedömer jag därför möjligheten att kunna få ut någon ersättning av styrelsen som tämligen svårgenomträngligt. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Uppdelning av lägenhet och brandssäkerhet

2020-06-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej!I vår bostadsrättsförening är 2 av lägenheterna förlagda till ovan- respektive undervåningen i ett 1½-planshus. Lägenheten på ovanvåningen har 2 stycken ingångar. Frågan gäller den lägenheten. Man har där ändrat planlösningen genom att ta bort innerväggar och satt in nya, som gör att en del nu kan hyras ut som en separat lägenhet (med eget kök och badrum som man uppgraderat och modifierat). Man har en dörr som avdelare mellan delen där brf-ägarna bor och den uthyrda delen. Den dörren uppges hållas stängd och låst, men på ett sådant sätt att den är upplås- och öppningsbar från båda sidor.- Brf-ägare betraktar den som hyr som inneboende (brf-ägarna bor i lägenhetens ena del). Ok?- Hur skall styrelsen informeras vid ovan nämnda lägenhetsförändringar? Finns krav på planritning etc?- Föranleder lägenhetsförändringarna att överväga ändring av brf-andel? Annat?- Är den låsta/upplåsbara dörren ok ur brandsäkerhetssynpunkt? (för att ha två utrymningsvägar för alla boende måste dörren kunna passeras)- Brf-ägaren har under perioden för lägenhetsförändringarnas genomförande samtidigt varit brf-styrelsens ordförande. Har det någon relevans?Tacksam för er hjälp/bedömning.Mvh
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lag: Bostadsrättslagen (brl) och lag om ekononomiska föreningar (LeF).Bostadsrättshavarens rättigheterHuvudregeln är att bostadsrättshavare får göra vad som helst i sin bostad med vissa undantag som stadgas i 7 kap 7§ brl. Paragrafen omfattar endast ändringar i lägenheten. Den ger inte bostadsrättshavaren rätt att företa ändringar i någon annan del av föreningens hus. Ombyggnaden har de facto gjort en lägenhet till två. Vad som har skett är en delning av lägenheten vilket ses som en väsentlig ändring och ändringen måste därför ha styrelsens godkännande enligt 7 kap 7§ 3 punkt brl.Ytterligare så måste det endast inte ha styrelsens godkännande utan måste även godkännas genom en föreningsstämma, se 9 kap 15§ brl. Att han är styrelsens ordförande medför ingen egentligen skillnad. Denne kommer inte få vara med på handläggning och får endast rösta som en vanlig medlem i föreningsstämman, se 7 kap 23§ LeF. Hur gå tillväga?Eftersom en lägenhet blir två kan det eventuellt behöva ändras i er ekonomiska plan, se 3 kap 4§ brl. Sedan kommer ni att behöva rösta om detta i föreningsstämman. Om bostadsrättshavaren inte får gehör för sin sak så blir konsekvensen att denne måste bygga om lägenheten till den ursprungliga formen. Om denne dock får gehör så gör man på följande sätt: Föreningen köper in bostadsrätten och "dödar" denna enhet (här skrivs ett överlåtelseavtal), sedan upplåter föreningen de två nya lägenheterna till samma ägare för samma pris (någon överföring av belopp krävs inte och här skrivs ett upplåtelseavtal). Ägaren får därför två bostadsrätter men samma andel i bostadsrätten. Jag snor en bra förklaring från hemsidan "bostadsrätterna" (läs mer här):"En stor lägenhet ska delas i två mindre. I samband med att bostadsrätten överlåts till föreningen beräknas omkostnadsbeloppet till 1,5 miljoner kronor. Föreningen dödar det befintliga objektet och nyupplåter två bostadsrätter, A och B.Marknadsvärdet för bostadsrätt A är 1 miljon kronor och för bostadsrätt B 2 miljoner kronor. Detta innebär att bostadsrätt B utgör 2/3 av bostadsrätternas samlade värde. Lägenhet B överlåts sedan tillbaka till bostadsrättshavaren för 2/3 av 1,5 miljon kronor, det vill säga 1 miljon kronor. Lägenhet A överlåts till bostadsrättshavaren för 1/3 av 1,5 miljoner kronor, det vill säga 500 tusen kronor."Allt detta kan egentligen göras på en enda föreningsstämma där man först röstar. Om ägaren får gehör så skriver man under redan upprättade upplåtelseavtal och överlåtelseavtal samt kommer överens om beloppen, avgifterna osv.Ägaren kan senare hyra ut den ena bostadsrätten fast endast med föreningens samtycke, se 7 kap 10§.OBS: panthavare eller borgenärer av bostadsrätten måste godkänna uppdelningen först innan detta kan ske. SammanfattningJag förstår att det jag ovan redogjort för kan bli krångligt och att man hellre "låter" ägaren dela lägenheten utan styrelsen godkännande eller föreningsstämma. Men det är viktigt med beaktande att lägenheten kan komma att säljas en dag vilket kan medföra ytterligare komplikationer. Detta kan egentligen göras på en enda föreningsstämma och kan lösas på ett smidigt sätt.Angående brandssäkerhetenNär det gäller brandsäkerheten kan jag tyvärr inte uttala mig om utan detta måste en besiktningsman kolla upp. Vems ansvar detta är och vem som ska betala för detta är upp till styrelsen och ägaren att avgöra. Det är viktigt att i avtal mellan ägare och förening klargöra utformningen av de nya lägenheterna – vem som ansvarar för att båda lägenheterna blir fullgoda lägenheter genom till exempel installation av ytterligare kök och badrum. Efter delningen måste båda lägenheterna vara välfungerande som enskilda enheter och här räknas även brandsäkerheten in.Jag hoppas jag har kunnat vara till hjälp, har du följdfrågor eller är det något jag har missförstått i mitt svar är du varmt välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.Det finns även bra information hos riksbyggen här. Vänligen,

Om utmätning av personliga tillgångar för förenings räkning

2020-06-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar om kronofogden kan ta min egendom om min förening har hamnat på kronofogden, då jag är ordförande.
Emil Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om en förening har hamnat hos kronofogden kan du som ordförande för föreningen inte få dina tillgångar utmätta, det är endast föreningens tillgångar som är föremål för utmätning (1 kap. 9 § Lag om ekonomiska föreningar).Vänligen,

Personligt betalningsansvar för aktiebolags skulder för aktieägare eller bolagsföreträdare?

2020-06-29 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag sitter som styrelseledamot och VD för en aktiebolag samt äger 20% av 500 aktier. Verksamheten har bedrivit inom restaurang bransch men har inte varit aktiv efter 01-03-2020 på grund av Corona och att andra delägare hade blivit trötta på att jobba. Min fråga är vad händer om jag bara lämnar styrelsen? Bolaget sitter i skuld som innefattar runt 70000kr, vad händer sen om de andra sätter i konkurs? Kommer jag behöva betala nåt F-skatt eller sånt?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (här) så har inte aktieägarna ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Om en styrelseledamot eller VD agerat redligt så är inte heller denne ansvarig för bolagets förpliktelser. Däremot kan både styrelseledamot, VD, och aktieägare bli personligt betalningsansvariga om de inte agerar i enlighet med lagen (1 kap 3 § 2 st. samt 25 kap. 18 och 19 §§ aktiebolagslagen). T.ex. kan någon av dessa bli personligt betalningsansvariga om de inte gör en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Betalningsansvaret kommer då avse de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid underlåtenheten består. Att du som VD medvetet håller dig från att inse nåt sådant duger inte för att undkomma ansvar. Som VD har man en plikt att se till att bolagets finanser är i sin ordning. Alltså, om inget enligt lag felaktigt förfarande har förekommit så har du inget att oroa dig för. Säkerställ helst att bolaget har åtminstone hälften av det registrerade aktiekapitalet i eget kapital. Om aktiekapitalet är 50 000 krävs alltså 25 000 i eget kapital för att du ska vara säker. Om det finns skäl att anta att erat egna kapital understiger 25 000 enligt mitt antagande ovan så bör en kontrollbalansräkning upprättas. Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt utfärda kallelse till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation (25 kap. 15 § aktiebolagslagen). Det bör slutligen anmärkas att även fast du lämnar styrelsen kommer du fortsättningsvis vara betalningsansvarig för de förpliktelser som uppkommit under den period du varit i styrelsen och denna varit försumlig genom att inte upprätte en kontrollbalansräkning. Men ifall styrelsen inte varit försumlig har du inget att oroa dig för!Beträffande skatt så kan en företrädare för en juridisk person (styrelseledamot för aktiebolag exempelvis) bli betalningsansvarig för bolagets skatteskuld eller avgift om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala (59 kap. 13 § skatteförfarandelagen). Hoppas detta besvarade din fråga, MVH

Kan en aktieägare i ett onoterat bolag stängas ute från allt styrelsearbete och äger en majoritetsägare i samma bolag rätt att hindra en annan aktieägare från ett deltagande på bolagsstämman? Även vissa frågor om aktieägartillskott

2020-06-24 i Bolag
FRÅGA |Är delägare i ett ab med 10%. Har svårighet med den andre som äger 90%, han anser att jag inte får vara med i styrelsen eller på bolagsstämman. Känner på mig att det inte sköts riktigt seriöst.Vart kan man få hjälp med att dels få ut de pengar som jag sköt till vid starten, det var ett villkorat aktieägaretillskott. Han vägrar att betala ut dom, fastän det finns kapital i form av vinster.Tacksam för ett svar.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett aktiebolag och din ägarandel uppgår till 10 % av bolaget. De resterande aktierna ägs av en och samma person som hävdar att du inte kan sitta i styrelsen och inte heller närvara vid bolagsstämman. Jämte detta har du svarat för ett kapitaltillskott i form av ett villkorat aktieägartillskott. Det är således inte fråga om någon genomförd nyemission utan det nu sagda är mer att betrakta som en sedvanlig försträckning (ett lån). Såvitt jag förstår är skulden till dags dato inte reglerad trots en eller flera uppmaningar ifrån dig och trots att det verkar finnas täckning för en återbetalning enligt den senast fastställda balansräkningen. Du undrar nu vad som gäller mot bakgrund av det ovan anförda. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer härnäst. Aktiebolagslagen (ABL). Skuldebrevslagen (SkbrL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Notis: Jag kommer nedan att utgå ifrån att det inte rör sig om något avstämningsbolag (1 kap. 10 § ABL). Mot bakgrund av förutsättningarna i ditt ärende framstår detta som föga troligt, men jag ville ändå och bara för ordningens skulle förtydliga detta. Får du agera styrelseledamot eller kan den andra aktieägaren förhindra att så sker?Din ärendebeskrivning förtäljer inte huruvida du i dagsläget sitter i styrelsen eller om det i själva verket utgör ett önskemål ifrån din sida. Men inledningsvis kan följande konstateras. I bolagsordningen ska antalet styrelseledamöter anges, vilket är en av flera obligatoriska uppgifter som ska framgå av innehållet i densamma (3 kap. 1 § 1 st. 6 p. ABL). Om bolagsordningen föreskriver att styrelsens sammansättning ska bestå av ett visst antal ledamöter gäller detta oaktat den andra aktieägarens eventuella negativa inställning härvidlag. Notera dock att en ändring av bolagsordningen alltid är möjlig att ombesörja, men det förutsätter att frågan först prövas av bolagsstämman och att denna sedermera med viss majoritet beslutar i enlighet med det lagda förslaget (3 kap. 4 § och 7 kap. 42 § ABL). Detta är emellertid inte någon garanti för att du ska få sitta i styrelsen eftersom bolagsstämman även är det organ som utser styrelsen, vilket betyder att den andra röststarka delägaren ensamt torde kunna besluta härom (8 kap. 8 § 1 st. ABL). Det föreligger vidare inga hinder från att ett aktiebolags styrelse endast har en ledamot varför en sådan bestämmelse därför blir fullt möjlig för stämman eller de ursprungliga stiftarna att ta in i en bolagsordning om så önskas (8 kap. 1 § 1 st. ABL). Aktiebolagslagen bygger följaktligen i mångt och mycket på majoritetsprincipen, vilken innebär att den ägare som kontrollerar flest antal röster på bolagsstämman dikterar villkoren för de flesta av bolagets angelägenheter. Och givet ägarstrukturen i det ifrågavarande bolaget är du att betrakta som minoritetsägare varför min sammantagna bedömning blir att du i praktiken och genom den andra aktieägarens försorg kan komma att uteslutas från allt styrelsearbete. Rätten att få delta på bolagsstämman, vad gäller? Kan den andra aktieägaren hindra ditt deltagande?Det korta svaret lyder: Nej, den andra aktieägaren kan inte utestänga dig från ett deltagande på bolagsstämman så länge du är införd i aktieboken, vilket explicit kommer till uttryck i lagtexten (7 kap. 2 § 1 st. ABL). Det kan dock föreskrivas i bolagsordningen att en aktieägare endast får delta på bolagsstämman om denne anmäler detta till bolaget senaste den dag som står angiven i kallelsen till stämman. Skulle du istället önska att någon annan företräder dig och utöver din rätt vid bolagsstämman är detta också möjligt genom en skriftlig, undertecknad och daterad fullmakt (7 kap. 3 § 1 st. ABL). Du eller ditt ombud äger vidare rätt att få ha med sig högst två biträden och dessa får även yttra sig på stämman, dock kan en anmälan i förväg fordras enligt ett i bolagsordningen intaget förbehåll (7 kap. 5 § ABL). Mot bakgrund av det ovan anförda och under förutsättning att du är införd i aktieboken, vilket jag utgår ifrån att så är fallet, menar jag att det inte finns något som helst utrymme (rättslig grund) för majoritetsägaren att kunna förhindra din närvaro vid den nästkommande bolagsstämman. Din fordran på bolaget (det villkorade aktieägartillskottet), vad gäller?Till skillnad från ett ovillkorat aktieägartillskott avses med ett villkorat sådant ett kapitaltillskott som försetts med villkor om återbetalning och det är då brukligt att avtalet stipulerar att återbetalning kan ske först vid framtida upparbetade vinster. Den här typen aktieägartillskott brukar bokas som en del av bolagets eget kapital med en notis om återbetalning till aktieägaren vid redovisad vinst. Skatterättsligt har en återbetalning av det här slaget inte ansetts utgöra en utdelning när återbetalningen sker till tillskottsgivaren (du) själv varför jag menar att det även civilrättsligt torde tala för att detta rör sig om ett sedvanligt lån (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ85 1:10). I sammanhanget förtjänas det därför att sägas att det som har manifesterats i avtalet (skuldebrevet) utgör grunden för den avtalsrättsliga bedömningen. Huruvida den aktuella överenskommelsen reglerar vad som ska gälla för parterna vid den situation som nu är förhanden kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om. Det kräver tillgång till det faktiska avtalet eller i vart fall viss kunskap om vad som sades vid tidpunkten för avtalets ingående samt om omständigheterna i övrigt. Men följande kan anföras. I botten för den allmänna avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Din ärendebeskrivning är något kortfattad, men den ifrågavarande skuldförbindelsen verkar sakna en tydlig reglering om när en eventuell återbetalning ska äga rum. Huruvida ett skuldebrev eller något annat skriftligt avtal överhuvudtaget har upprättats är för mig också ovisst. Förutsatt att ingenting finns i skrift torde ditt krav kunna betraktas som en enkel fordran och för sådana blir skuldebrevslagens regler delvis analogt tillämpliga trots att det eventuellt inte skulle finnas något formellt skuldebrev. Om ingenting sades (avtalades) beträffande förfallodag vid fordringens uppkomst, alltså i när du sköt till likvida medel till bolaget, är gäldenären (den skuldsatte) skyldig att betala vid anfordran, när borgenären (fordringsägaren, du) så kräver (5 § SkbrL). Annorlunda uttryckt: Du äger helt enkelt rätt till återbetalning så fort du framställer ett krav på skuldens reglerande. Om en återbetalning däremot skulle vara villkorad med ett upparbetat överskott i bolaget, vilket som sagt är brukligt vid aktieägartillskott av det här slaget, torde detta inte heller behöva föranleda några bekymmer för dig eftersom det enligt uppgift finns täckning för detta i bolaget. I förekommande fall kan du även vara berättigad till viss utlåningsränta enligt räntelagen (6 § SkbrL). Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. På basis av den rådande maktstrukturen i bolaget är det min uppfattning att du skulle kunna fråntas alla kommande styrelseuppdrag. Det är bolagsstämman som utser styrelsen och eftersom den andra aktieägaren kontrollerar 90 % av rösterna finner jag det ganska svårt att komma runt detta. Däremot kan du i normalfallet och under vissa i lag angivna förutsättningar inte uteslutas från ett deltagande på stämman. Bedömningen avseende det villkorade aktieägartillskottet och vad som där gäller bereder dock vissa svårigheter på grund av avsaknaden av kunskap om alla relevanta omständigheter. Men mycket tyder naturligtvis på att du äger rätt att få dina pengar åter. Slutligen kan det vara värt att säga någonting kort om det skydd som enligt aktiebolagslagen tillkommer minoritetsägare och som skulle kunna åberopas av dig i det här fallet. Förutom rätten till deltagande på bolagsstämman har du som minoritetsägare rätt till en mer handfast insyn i ett bolag med högst tio aktieägare, vilket ger dig möjlighet att få ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet (7 kap. 36 § ABL). Om det skulle föreligga ett regelrätt maktmissbruk från majoritetsägaren och denne uppsåtligen har agerat på ett lagstridigt sätt alternativt i strid med bestämmelser i bolagsordningen kan bolaget komma att likvideras och du kan även i vissa fall framtvinga en inlösen av dina aktier om du skulle vilja frånträda bolaget (25 kap. 21-22 §§ ABL). Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Min rekommendation är att du upprättar ett formellt kravbrev i vilket du preciserar ditt anspråk och gör gällande att du även avser att väcka en talan i en tingsrätt om inte skulden omedelbart alternativt inom viss föreskriven tid regleras till fullo. Förslagsvis kontaktar du en jurist för detta. Vår byrå kan naturligtvis bistå dig med författandet av all välbehövlig dokumentation (såsom ett kravbrev, en stämningsansökan och andra dylika handlingar), agera ombud och företräde dig inför och under såväl en förlikningsförhandling som en domstolsprocess. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

BRF har ansökt om kollektivt bygglovsansökan, håller styrelsens beslut rent juridiskt?

2020-06-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej, jag bor i en ny bostadsrättsförening med 20 lgh på bottenvåningen och 20 på övervåningen. Bostadsrättshavare på bottenvåningen har genom beslut i föreningen fått möjlighet att efter styrelsens riktlinjer bygga ut befintlig altan. Nu till min fråga. Styrelsen har fattat beslut om att göra en kollektiv bygglovsansökan för samtliga lägenheter på bottenvåningen oavsett om altaner byggs nu eller senare. Om jag inte vill bygga enl schablon utan efter riktlinjer får jag söka nytt bygglov även när bygglovstiden gått ut. Styrelsen menar att det är så krånligt att söka bygglov, därför gör styrelsen det. Kostnaden för bygglov ska föreningen stå för och den ryms enligt budget. Sett ur ett juridiskt perspektiv, håller styrelsens beslut ang bygglov? Vänligen Anneli Wiberg
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lag: bostadsrättslagen (Brl) och lag om ekonomiska föreningar (LeF). Beslutens formkrav Föreningen är uppdelade i två stycken "bestämmandekroppar". (1) Styrelsen och (2) föreningsstämma. Styrelsen är en grupp av personer som har hand om den löpande förvaltningen av bostadsförening. Hit hör t.ex skottning och sandning, de representerar även bostadsföreningen gentemot myndigheter och andra tredje män. De ska även se till att trivselregler följs och göra kontroller på hiss och ventilationer och har hand om föreningens ekonomi, se 7 kap 4§ LeF. Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens byggnader och mark, beslut om ändringar av insatser, beslut om stadgeändringar och beslut om att föreningens verksamhet ska utvidgas på något sätt måste alltid tas på stämma, se 9 kap 15§ BrL. Allmänt sett kan en väsentlig förändring som skall beslutas av föreningsstämman sägas syfta till en standardförbättring, innefattande även att huset förses med nya installationer såsom hissar eller anordningar för sophantering. Det måste också anses tillkomma föreningsstämman att besluta om tillbyggnader eller om att något ytterligare utrymme i huset, t.ex. en vind, skall tas i anspråk för bostadsändamål. Följaktligen borde beslut om bygglov för hela underdelen av byggnaden göras på stämman. Dock gäller detta endast om det inte står i stadgarna att styrelsen har rätt att göra sådana beslut. Bostadsrättsföreningens stadgarna kan nämligen ge denna befogenhet till styrelsen. Jag förutsätter dock att föreningsstadgarna inte ger denna befogenhet till styrelsen.Visserligen är inte en bygglovsansökan en direkt väsentlig förändring men måste anses vara något som är förberedande för väsentliga ändringar. De planerar alltså att låta alla bygga en altan efter schablon om de vill. Det är därför på gränsfallet om det är inom styrelsens befogenhet att självmat, utan föreningsstämma, besluta om detta. Min bedömning är att en ansökan inte är en direkt väsentlig förändring och att de kan besluta om detta utan föreningsstämma. Dock måste varje ombyggnad av en altan som de planerar godkännas i en föreningsstämma men enkel majoritet. KommentarerSlutsatsen av den ovanför anförda innebär att det styrelsen har i och för sig haft rätt att ansöka om bygglov men kan vara slöseri på pengar om det inte är många som vill följa schablonen. Därför är det bättre att de gjorde en undersökning om hur många det är som vill följa denna schablonen och om det är till ekonomisk fördel att göra ett kollektivt bygglovsansökan. Detta borde senare ha följts upp med ett beslut genom en föreningsstämma där bostadsrättshavare får rösta och besluta om detta. Beslutet om bygglov är visserligen inom deras befogenheter men varje godkännande av en altan måste förenas med en föreningsstämma, detta bör du påpeka. De bör därför, innan de gör en bygglovsansökan, rösta om förslaget i en föreningsstämma.En bygglovsansökan ändrar inte i och för sig någonting och kan därför sägas vara inom styrelsen befogenheter. Dock tycker jag att de har löst det på ett dåligt och icke ekonomiskt sätt. De borde ha gjort som jag har i stycket ovan anfört.Du bör dock påminna föreningen om att varje godkännande av en utbyggnad av en altan måste godkännas genom föreningsstämma och att du bygglovsansökningen borde bestämmas genom en föreningsstämma.Jag hoppas jag har varit vägledande i mitt svar. Har du följdfrågor eller om jag har missförstått något i mitt svar är du varmt välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.Vänligen,