Vad gäller avseende beslut om styrelsens ansvarsfrihet när den ifrågavarande föreningen endast består av medlemmar som sitter i samma styrelse?

2020-06-21 i Föreningar
FRÅGA |Hur gör man för att ha årsmöte med beslut om ansvarsfrihetnär det inte finns medlemmar förutom styrelsens medlemmar??Kan styrelsen själv ha årsmöte ??Höstmötet i okt 2019 beslutade att klubben skall läggas ner vidnästa årsmöte som förutsatt äga rum 22 mars 2020.Medlemsskapet för alla medlemmar förutom styrelsen upphörde 31 mars 2020.Styrelsemedlemmarna beslöts ha sitt medlemsskap kvar till nästa årsmöte.Något att bita i !!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du sitter i styrelsen för en förening som har beslutat att lägga ner sin verksamhet. Vilken typ av förening det handlar om förtäljer inte riktigt din ärendebeskrivning men jag kommer i den fortsatta framställningen att utgå ifrån att det rör sig om en ekonomisk sådan. Till dags dato har samtliga medlemskap upphört. Endast de medlemskap som är knutna till styrelsens ledamöter äger fortfarande giltighet. Inför nästa årsmöte (vilket jag tolkar som och likställer med den kommande årsstämman) undrar du hur frågan avseende styrelsens ansvarsfrihet ska hanteras och huruvida det överhuvudtaget är möjligt att hålla en årsstämma givet föreningens nuvarande medlemssammansättning. Dina två frågor enligt ovan hör samman ungefär lika mycket som de är snävt ställda varför den här utredningen inte kommer att rendera i några större volymer text. Jag tror mig dessutom veta att du inte heller är intresserad av någonting annat utöver svar på ovanstående. Och den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende är lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Några föreningsrättsliga hållpunkter avseende årsstämmanInledningsvis förtjänas det att sägas att årsstämman är organisationens högst beslutande organ vid vilken medlemmarna utövar sin rätt att besluta i angelägenheter hänförliga till den ifrågavarande föreningen (6 kap. 1 § EFL). Rätten att delta vid stämman kommer till uttryck i samma kapitel vari stadgas att alla medlemmar äger rätt att närvara, yttra sig och rösta och att det till varje medlemskap är knutet en röst, om ingenting annat framgår av stadgarna (6 kap. 2-3 §§ EFL). Det ska vidare noteras att vid beslut om ansvarsfrihet gäller den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna vid stämman, att ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal och att stadgarna kan (får) stipulera annat om så önskas. Men märk väl att lagtexten innehåller formuleringen "de avgivna rösterna", vilket betyder att det inte föreligger något lägsta krav på ett visst antal vid stämman närvarande medlemmar för att densamma ska vara beslutsför när frågan om ansvarsfrihet ska prövas. Däremot måste årsstämman ledas av en ordförande, vilken inte behöver utgöras av styrelsens ordförande, samt en justeringsman. Äger styrelsen rätt att själv kalla till en årsstämma och sedan hålla en sådan? Och hur blir det med ansvarsfrihetsprövningen?Av det ovan anförda framgår det att rätten att delta vid stämman tillkommer varje medlem. Samtliga styrelseledamöter är såvitt jag förstår också medlemmar i den aktuella föreningen varför dessa inte på den grunden kan uteslutas från ett fysiskt deltagande. Styrelsen ska sedermera kalla till föreningsstämman inom vissa i lag angivna tidsramar varför svaret på en av dina två frågor i ärendebeskrivningen lyder: Ja, styrelsen kan (och ska) hålla i årsstämman trots avsaknaden av övriga medlemmar (6 kap. 16 § EFL). Kallelsen ska vidare ombesörjas på det sätt som står föreskrivet i stadgarna och denna ska i normalfallet även skickas brevledes till varje enskild medlem. Jag har dock lite svårt att på basis av den information som du har delgett oss avgöra huruvida föreningens verksamhet fortfarande är aktiv. Om verksamheten i praktiken redan är nerlagd kommer det följaktligen inte att finnas särskilt mycket att besluta om i termer av ansvarsfrihet den dagen då styrelseledamöternas eget medlemskap upphöra att gälla, vilket som jag förstår det är tänkt att ske i samband med den sista årsstämman. Du skriver vidare att "årsmötet förutsatt äga rum den 22 mars", en fras som jag finner något svårtolkad och det gäller framförallt innebörden av begreppet "förutsatt". Men under förutsättning att årsstämman hölls den 22 mars i år bör fastställandet av resultat- och balansräkning liksom beviljandet av ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2019 inte ha lett till några större problem eftersom övriga personers medlemskap löpte fram till den sista mars. Däremot skulle man kunna tro att jävsproblematiken kan göra sig ordentligt påmind inför nästa års föreningsstämma då enbart medlemmar med styrelseuppdrag kommer att närvara. För en styrelseledamot kan naturligtvis inte rösta i frågor som rör dennes personliga ansvar. Men då ska tilläggas att en vanlig missuppfattning är att det är styrelsen som organ och i sin helhet som ska (måste) beviljas ansvarsfrihet. Och ofta beviljas förvisso en sådan för samtliga ledamöter på en och samma gång, men ansvaret är egentligen individuellt. Det nu sagda innebär att alla i styrelsen, vilka enligt uppgift även innehar giltiga medlemskap i föreningen, kan (ska) rösta om varje enskild styrelseledamots ansvarsfrihet förutom sin egen, vilket således möjliggör ett formellt beslutsfattande i ansvarsfrihetsfrågan även i den här typen av situationer. Teoretiskt skulle ett dödläge kunna uppstå ifall föreningen endast bestod av två medlemmar som likaledes utgjorde hela styrelsens sammansättning. Men just därför liksom för många andra sammanhang fordrar föreningslagen att en styrelse i en ekonomisk förening måste bestå av minst tre stycken ledamöter (7 kap. 1 § EFL).Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Styrelsen kan och ska, trots omständigheterna i det här fallet, kalla till en sedvanlig årsstämma. På årsstämman ska medlemmarna genom ett majoritetsbeslut pröva frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Men här gäller följaktligen ett individuellt ansvar, vilket betyder att de på stämman närvarande medlemmarna och tillika styrelseledamöterna ska rösta om beviljandet av varje enskild styrelseledamots ansvar förutom sitt eget. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Utträde ur aktiebolag

2020-06-12 i Bolag
FRÅGA |Vi är fem delägare i ett AB och har några anställda som har ett fåtal procent i bolaget. Vi har inget akteägaravtal. Jag har kommit i konflikt med en av dessa delägare och funderar på mina rättigheter om jag vill lämna bolaget och vad jag kan kräva för utköp av mina 18% som jag äger i bolaget? Hur värderas bolaget? Vårt bolag är även delägare till 45% i ett annat bolag som har bra resultat med sig, hur kan man få del av detta ägande, ingår detta även i min utköp? Går man efter sista resultatet och dess vinst för beräkna sitt ägandevärde och även i det andra bolaget vi äger?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag delar upp svaret i två delar. Först vad som gäller för bolaget du är delägare i ("bolag 1" och sedan vad som gäller för det bolag som bolag 1 är delägare i ("bolag 2"). 1. Bolag 1 1.1 Din rätt att lämna bolaget Utköp av aktier, eller "inlösen" som det kallas i aktiebolagslagen (ABL), kan som utgångspunkt endast krävas i en situation, vilket är när en person (eller ett bolag) äger minst 90% av aktierna. Då har både den personen samt resterande ägare kräva inlösen (ABL 22:1 1st). I ditt fall är detta krav inte uppfyllt eftersom du äger 18% av aktierna. Därför kan inlösen inte krävas i ditt fall. Dock finns andra sätt att träda ut ur bolaget. Utgångspunkten är att aktier för köpas och säljas fritt. Detta innebär att du helt enkelt kan sälja dina aktier till någon som vill träda in i bolaget. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Dessa undantag ska regleras i bolagsordningen (ABL 4:7 1st). Utan att gå in på allt för många detaljer kommer jag nu redogöra för dessa undantag. Det första är ett s.k samtyckesförbehåll. Ett sådant innebär att det i bolagsordningen står att bolaget måste samtycka innan aktier säljs (ABL 4:8). I bolagsordningen ska det även stå om samtycke lämnas av styrelsen eller av bolagsstämman samt vissa andra villkor, t.ex om samtycke krävs även för att ge bort aktierna (ABL 4:9 1st). Notera att ett samtyckesförbehåll inte gäller om ni är ett s.k "avstämningsbolag", dvs om det i bolagsordningen står att ni ska vara registrerade i ett avstämningsregister (ABL 4:8 jämte 1:10 1st). Finns ett samtyckesförbehåll ska du ansöka om samtycke hos styrelsen. I denna ansökan ska du säga vem du vill överlåta aktierna till, du måste alltså ha en köpare redo. Dessutom rekommenderar jag att du begär att bolaget ska välja ut en annan köpare ifall de nekar samtycke, då måste du även ange samtliga villkor för försäljningen, t.ex pris (ABL 4:11 1-2st). Om bolaget nekar samtycke trots att du begärt det men inte väljer en annan person som köpare har du rätt att sälja aktierna ändå (ABL 4:12 2st). Det andra undantaget är ett s.k förköpsförbehåll. Detta innebär att om du vill sälja dina aktier så måste en annan aktieägare (eller någon annan bestämd person) först erbjudas att få köpa dem. Även detta förbehåll ska finnas i bolagsordningen (ABL 4:18). Detta innebär inte ett hinder mot att sälja dina aktier, bara ett krav på till vem du måste ställa erbjudandet till först. Mer specifika regler, t.ex vem som "står först i kö" ska även det stå i bolagsordningen (ABL 4:19). Inte heller ett förköpsförbehåll gäller om ni är ett avstämningsbolag (ABL 4:18). Det sista undantaget är ett s.k hembudsförbehåll. Detta utgör inte ett hinder för dig att sälja men innebär att bolaget kan lösa in aktierna du säljer från den som köpt dem. Ett sådant förbehåll ska stå i bolagsordningen för att gälla (ABL 4:27). För att sammanfatta så kommer du inte kunna kräva lösen men du kommer kunna sälja dina aktier. Antingen till någon du väljer eller till en person som bestäms av bolaget (vissa fall vid samtyckesförbehåll) eller till en person som bestäms i bolagsordningen (förköpsförbehåll). 1.2 Värdering Likt andra varor är det upp till dig och din motpart att själva avtala om vad aktierna är värda. Att avgöra vilket pris som ska gälla är mer en ekonomisk fråga än en juridisk sådan. Jag rekommenderar därför att du kontaktar någon som är kunnig på området, t.ex en företagsmäklare. Om du själv vill räkna på vad aktierna är värda finns några olika metoder som används, här är några: substansvärdering, avkastningsvärdering, marknadsvärdering och slaktvärdet. Dessa metoder kommer ge olika resultat, i slutändan handlar det helt enkelt om att hitta någon som är villig att köpa till ett visst pris. 2. Bolag 2 Som jag förstår dig äger inte du några aktier i bolag 2 utan dessa ägs av bolag 1. Det är alltså inte dina aktier eftersom bolag 1 är en egen "juridisk person". Du kan därför inte sälja dessa. Istället utgör de en del av tillgångarna i bolag 1 och ska vara en del av värderingen av bolag 1. Det är på det sättet som du tillgodogör dig deras värde. 3. Avslutande ord Du har inte rätt att kräva inlösen/utköp, däremot har du rätt att sälja dina aktier. Det kan finnas villkor för försäljningen (förbehållen ovan), finns villkor ska de stå i bolagsordningen. När det kommer till värdering är det upp till dig och den du säljer till att komma överens om priset. Du äger inte aktierna i bolag 2 utan dessa ägs av bolag 1, du tillgodogör dig värdet av dem genom att inkludera dem i värderingen av bolag 1. Jag hoppas detta gjort juridiken lite klarare. Har det dykt upp följdfrågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!

Vilken majoritet krävs för beslut på föreningsstämma?

2020-06-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar om man kan överklaga ett beslut som tagits på våran förenings stämma? Beslutet handlar om vi som bor här skall betala för varm vatten eller ej och då det alltid är samma medlemmar vid varje årsstämma och det kanske är knappt 20% av alla boende så blev vi som ej vill betala för varmvatten nedröstade av dem få medlemmar som var på plats. Så jag undrar kan man överklaga ett sådant beslut med motivering att inte alla medlemmar är på plats ? Hälsningar Camilla
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du är missnöjd över ett beslut som har tagits på en föreningsstämma för en bostadsrättsförening du är delägare i. Under en föreningsstämma har varje medlem i bostadsrättsföreningen en röst, om inget annat framgår av föreningens stadgar, enligt 6 kap. 3 § lag om ekonomiska föreningar. Utgångspunkten är att mer än hälften av de avgivna rösterna krävs för att ett förslag ska röstas igenom. Detta framgår av 6 kap. 33 § första stycket lag om ekonomiska föreningar. I ditt fall har ni alltså blivit nedröstade och får därför finna er i att betala för varmvattnet, då det inte finns något krav på att ett visst antal medlemmar eller en viss andel av medlemmarna måste vara på plats på föreningsstämman. Det finns dock ett undantag från huvudregeln. Om det i föreningens stadgar anges att beslut på föreningsstämman förutsätter en annan majoritet än mer än hälften av de avgivna rösterna för att ett beslut ska anses fattats, ska detta gälla istället, 6 kap. 33 § andra stycket lag om ekonomiska föreningar. Ett exempel på detta är att stadgarna kan ställa upp krav på att ett visst antal medlemmar måste vara närvarande för att ett beslut ska kunna fattas. Om beslutet nu skulle strida mot föreningens stadgar har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol, vilket framgår av 6 kap. 47 § lag om ekonomiska föreningar. Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet ifall du inte vill att rätten att väcka talan går förlorad, enligt 6 kap. 48 § lag om ekonomiska föreningar. Sammanfattningsvis är inte stämmobeslutet olagligt, däremot finns det en möjlighet att det kan strida mot föreningens stadgar, och min rekommendation är därför att du går igenom föreningens stadgar noggrant för att få ett slutgiltigt svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Fel i bostadsrätten vid tillträde, kan vi kräva ekonomisk ersättning?

2020-06-02 i Föreningar
FRÅGA |Hej Vi har köpt en ny lägenhet i en BRF inflytten var v.8 men tyvärr var det inte städat samt det fanns ett 30 tal feli lägenheten.Tyvärr har inte vi inte kunnat nyttjat lägenheten fullt ut p.g.a. felen.Finns det möjlighet att kräva ekonomisk ersättning av byggherren för att vi inte har kunnat använda läg.Byggherren är inf. om alla fel men det finns inget intresse att åtgärda felen inom rimlig tid.Kanske åtgärdas felen under v. 23Mvh
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: Bostadsrättslagen. AvtalsparterDet är bostadsrättsföreningen i sig som beställer byggentreprenaden och har ett avtal med byggföretaget. Du i din tur får lägenheten upplåten på dig från bostadsrättsföreningen och har alltså själv inget avtalsförhållande med byggherren. Det innebär att klagomål om fel i bostadsrätten och klagomål i övrigt ska göras till bostadsrättsföreningen. Fel i bostadsrättenVi tar utgångspunkt i 7 kapitlet som reglerar havaren och förenings skyldigheter och rättigheter. I 1 § stadgas vad för skick lägenheten ska ha vid tillträdesdatumet. Här finns det två regler att beakta. (1) Föreningen ska tillhandahålla lägenheten enligt upplåtelseavtalet. Såklart kan upplåtelseavtalet inte reglera allting, men om den reglerar en specifik sak och denna sak avviker från avtalet, så är det ett fel. Vad som ansetts avtalet får naturligtvis i första hand utläsas av innehållet i det skriftliga upplåtelseavtalet. Saknas ett uttryckligt avtal om skicket kan ledning hämtas från den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen. Även innehållet i s.k. bofakta eller liknande, broschyrer och annat reklammaterial som överlämnats till bostadssökande kan vara av betydelse när det gäller att avgöra vad som ska anses som avtalat skick. (2) Allt annat som inte regleras specifikt i upplåtelseavtalet ska tillhandahållas "sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet". Ett exempel från rättspraxis: Svea hovrätt fann i mål T 9980-05, dom 2008-05-23, det utrett att det i lägenheten hade förekommit en alkalisk nedbrytning av golvmattor och lim som hade gett upphov till skadliga kemiska föreningar i inomhusluften samt att detta var ett tecken på byggfukt. Bostadsrättsföreningen ansågs därför inte ha tillhandahållit lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten hade varit fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Bostadsrättshavaren ansågs ha haft dels rätt att själv avhjälpa bristen då föreningen inte agerade med erforderlig snabbhet, dels rätt till nedsättning av årsavgiften med 25 procent. Enligt de omständigheter som du har givit mig så är det uppenbart att det finns fel i lägenheten som leder till att användningen av lägenheten blir begränsad. Jag förutsätter att fel enligt alternativ (1) föreligger. För övrigt kan det tilläggas att felen bör avvika från den allmänna uppfattningen i orten. Därmed bör även fel föreligga enligt alternativ (2). Påföljder vid fel i bostadsrätten enligt 7 kap 2§Om lägenheten är i bristfälligt skick vid tillträdet har bostadsrättshavaren rätt att få bristen avhjälpt genom styrelsens försorg. Denna rätt föreligger oberoende av bristens beskaffenhet och vare sig bristen beror på försummelse av föreningen eller inte. Bostadsrättshavaren är skyldig att anmoda styrelsen att avhjälpa bristen. Enligt 7 kap. 32 § har bostadsrättshavaren fullgjort vad som i detta avseende åligger denne när han eller hon har avsänt meddelande till styrelsen i rekommenderat brev. Styrelsen är skyldig att ingripa så snart det kan ske. Detta innebär krav på skyndsamhet men ger utrymme för visst rådrum.Det beror därför på när ni informerade bostadsrättsföreningens styrelse om dessa fel och om ni har påpekat för dem att ni vill ha det åtgärdat. Det är nämligen denna tidpunkt man utgår från och när "tiden börjar ticka". Styrelsen kan inte åtgärda något som de inte har blivit informerade om.Om styrelsen underlåter att efter tillsägelse avhjälpa bristen så snart det kan ske har bostadsrättshavaren rätt att själv se till att bristen åtgärdas (självhjälp). Detta innebär att du får bota bristen på föreningens bekostnad. Någon skyldighet att själv avhjälpa bristen föreligger dock inte. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren rätt till skälig nedsättning, dvs. reducering, av årsavgiften. Några särskilda förutsättningar har inte ställts upp för denna rätt. Rätten gäller oavsett om bostadsrättshavaren utnyttjar rätten till självhjälp. Den gäller oavsett om föreningen är vållande till bristen eller inte. Innebörden av att nedsättningen ska vara skälig är att den måste anpassas till bristens karaktär och omfattning. Om lägenheten är oanvändbar, torde hela avgiften kunna sättas ned. Kan den användas till viss del får nedsättningen anpassas efter det. Kan ni delvis använda lägenheten så är det rimligt att ni får en 30% reducering av bostadsavgiften under den tid som styrelsen har varit informerad om problemet men inte kunnat avhjälpa det. Reduceringen kan självklart vara mer eller mindre beroende på vilka fel som är aktuella.RekommendationerJag råder er att informera styrelsen om felen omedelbart samt begära avhjälpande. Om ni redan har gjort detta så har ni även rätt till en reducering av bostadsavgiften under den tid styrelsen visste om felet men inte kunde avhjälpa felet. Hur stor reducering ni kan få beror på omständigheterna, det är även något som ni och bostadsrättsföreningen får komma fram till.Om det är så att bostadsrättsföreningen är försumliga. T.ex att de vet om felen men försummar att avhjälpa dem på grund av lathet, vårdslöshet eller allmän inkompetens eller om de de har varit försumliga när de avhjälper felen så kan ni har rätt till skadestånd. Det ankommer dock på er att bevisa att de har varit försumliga om det kommer till det. Hör gärna av er till oss igen om sådana problem uppkommer så kan vi hjälpa er vidare i processen.Jag hoppas jag har varit vägledande. Har ni några följdfrågor så är ni välkomna att höra av er till binh.tran@lawline.se.Vänligen,

Måste samfällighetsföreningen tillsätta en ny ordförande om denne avgår under sittande mandat?

2020-06-20 i Föreningar
FRÅGA |Om en ordförande i en samfällighetsförening avgår under sittande mandat måste då inte styrelsen inom sig utse en ny ordförande. Eller kan denna post vara vakant till nästa årsmöte?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga hittas sannolikt i samfällighetsföreningens stadgar, som ska reglera hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska utses samt grunderna för dess beslutsförhet, (28 § 1 st. 4 punkten lagen om förvaltning av samfälligheter). Där bör du hitta svar på om ny ordförande måste tillsättas direkt eller om det går att vänta till nästa årsmöte.Ledamöter och ordföranden i styrelser kan av olika anledningar lämna sitt uppdrag under mandatperioden. Vad som bör göras beror även på omständigheterna.Exempelvis kan en tillfällig lösning vara aktuell om det är kort tid kvar till ordinarie årsmöte. Det kan också bli aktuellt om det för föreningens verksamhet inte är avgörande om ordföranden är legitimt vald eller vikarierande. Det enklaste förfarandet vid tillfälliga lösningar är att eventuell vice ordförande tar över. Om ingen sådan finns, kan styrelsen inom sig utse en tillfällig ordförande vid en extra stämma. Om det är lång tid kvar till årsmötet, eller om det är betydelsefullt för föreningens verksamhet att ordförande är legitimt vald, kan exempelvis ett extra årsmöte genomföras för att välja ny ordförande.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Aktieägaravtal - Optionsavtal - Associationsrättsliga uppsägningstider

2020-06-10 i Bolag
FRÅGA |Hej,Mitt bolag (Hunden AB) är gemensam delägare i Webbutiken AB med min kompanjons bolag (Katten AB). Bolagsordningen i Webbutiken AB reglerar hembud/förköp och vi har dessutom kompletterat med ett aktieägaravtal kring dessa punkterna.Jag har två frågor kring detta:1) Vill antingen jag eller min kompanjon kringgå förköps-/hembudsklausuler ser jag det som naturligt att sälja aktier i Hunden AB eller Katten AB istället för att sälja själva aktierna i Webbutiken AB. Är det möjligt? Och hur reglerar vi i så fall bort detta i aktieägaravtalet och/eller bolagsordningen?2) Som jag förstår det måste vi definiera en avtalstid för att uppsägningstiden inte automatiskt ska bli sex månader. I verkligheten vill vi ju båda att vi ska vara bundna av avtalet så länge vi är aktieägare. Hur kan vi åstadkomma detta i praktiken?Jag har googlat frenetiskt men lyckas inte hitta något klart svar. Ser fram emot feedback!Tack/N
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är genom ett av dig helägt aktiebolag delägare i ett annat aktiebolag vilket du äger till hälften. Den resterande andelen ägs av en annan juridisk person vilken också är ett aktiebolag som i sin tur till fullo ägs av din kompanjon. Bolagsordningen i det gemensamt ägda bolaget liksom ett träffat aktieägaravtal innehåller vidare både en hembuds- och förköpsklausul. Diverse frågor i enlighet med din ärendebeskrivning har uppstått och du önskar därför att få klarhet i det nu sagda. Och den lagstiftning som behöver beaktas inom ramen för den här utredningen följer härnäst. Aktiebolagslagen (ABL). Lagen om handelsbolag och enkla bolag (bolagslagen, HBL).Aktiers omsättning, vad gäller?Risken för inlåsning av aktieägare i ett bolagsförhållande har varit starka skäl för lagstiftaren att på olika sätt skydda ägare mot otillbörliga begränsningar i rätten att kunna avyttra aktierna. Friheten är total om bolagsordningen inte föreskriver annat (aktiers fria överlåtbarhet, 4 kap. 7 § ABL) och det är endast vissa typer av omsättningshinder som enligt aktiebolagslagen är tillåtna. Två sådana hinder finns redan intagna i den aktuella bolagsordningen, men dessa träffar dock endast de faktiska aktieägarna (alltså Hunden AB och Katten AB). Bestämmelserna får således inte verkan mot tredje man, vilket innebär att du och din kompanjon inte personligen omfattas av de ifrågavarande förbehållen. Det korta svaret på din första fråga lyder därför: Ja, ett kringgående likt den procedur som du beskriver enligt ovan är fullt möjligt och detta mot bakgrund av principen om aktiers fria överlåtbarhet som kommer att kunna göras gällande i såväl ditt som din partners aktiebolag. Hur skulle en eventuell reglering kunna se ut? Och vilket instrument kan nyttjas?Av det ovan anförda står det klart att föreskrifterna i Webbutiken AB:s bolagsordning inte får någon rättslig bäring på utomstående. Bolagsordningen blir för övrigt offentlig genom Bolagsverkets försorg varför ett aktieägaravtal många gånger redan på den grunden kan vara att föredra. I vart fall när det finns en önskan hos aktieägarna om att kunna hemlighålla delar av innehållet i en överenskommelse. Men enligt min mening är det dock tveksamt om ens ett aktieägaravtal kommer att aktualiseras i det här fallet. Ett aktieägaravtal är nämligen ett kontrakt mellan ägarna om samverkan och bestämmelserna i ett sådant brukar omfatta spörsmål kopplade till styrningen av makten i ett aktiebolag, finansieringen, aktieomsättningen och de så kallade påtryckningsmedlen, det vill säga eventuella sanktioner. Och de formella ägarna i Webbutiken AB är som sagt två andra juridiska personer vilka inte har rätt att själva besluta om hur aktierna i ägarbolagen (Hunden AB och Katten AB) ska hanteras. Det är frågor som ytterst måste hänskjutas till respektive årsstämma och sedermera ensamt beslutas av er själva och inte genom det nuvarande aktieägaravtalet (7 kap. 1 § ABL). Men såvitt jag förstår vill du och din kompanjon i egenskap av fysiska personer ändå få till en reglering i vilken det ska vara möjligt att kunna åberopa hembud och/eller förköp av aktierna i den andres bolag och på så sätt någorlunda kunna upprätthålla syftet och de ursprungliga bestämmelserna i Webbutiken AB:s bolagsordning. Ibland kan så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala) föreligga, men i stort råder avtalsfrihet i Sverige och detta gäller även beträffande avtalets innehåll. Min uppfattning är därför att ett avtal, och då ett slags optionsavtal, behöver slutas avseende aktierna i era respektive bolag där ni själva som privatpersoner får uppträda som parter i det ifrågavarande avtalet. Att det råder stor enighet om att parterna i ett aktieägaravtal har en långtgående obligationsrättslig frihet att reglera sina mellanhavanden stöds av uttalanden från Högsta domstolen (HD), bland annat i rättsfallet NJA 2011 s. 429. Detsamma torde gälla den typen av optionsavtal som nu är i fråga. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Uppsägningstiden, är det sex månader som gäller?Det du uppger i din ärendebeskrivning kring uppsägningstidens längd stämmer delvis för just aktieägaravtal. Ett sådant brukar betraktas som ett enkelt bolag, vilket innebär att bolagslagens regler blir tillämpliga. Men märk väl att de enkla bolagen inte är några juridiska personer i egentlig mening utan endast utgör en slags samarbetsform. Enligt den nyss nämnda lagstiftningen kan ett samarbetsavtal (aktieägaravtal) som ingåtts på obestämd tid sägas upp när som helst och vid tidpunkten för uppsägningen löper därefter en uppsägningstid om sex månader innan avtalet helt upphör att gälla (4 kap. 7 § HBL med hänvisning till 2 kap. 24 § 2 st. i samma lag). Brukligt är emellertid att sådana här avtal tecknas på ett visst antal år med förlängning om parterna så önskar. Vid ett kontraktsbrott kan dock avtalet naturligtvis sättas ur spel (2 kap. 25 § HBL). Din tredje och sista fråga bereder dock vissa smärre tolkningsproblem. Hur ni ska åstadkomma detta i praktiken är nämligen en fråga som ni helt och hållet själva äger och således ensamt måste fatta beslut om. Exakt vad som stipuleras i det nuvarande aktieägaravtalet som är träffat mellan Hunden AB och Katten AB är för mig ovisst. Under förutsättning att bolagen i egenskap av aktieägare i Webbutiken AB har för avsikt att samverka en längre tid menar jag att avtalet bör slutas på bestämd tid och kanske för en flerårsperiod. Ett upplägg i enlighet med det nyss anförda skapar dock vissa inlåsningseffekter eftersom dylika arrangemang ofta brukar förenas med en skyldighet att utge skadestånd till motparten vid brott mot avtalet. Och notera att detta endast gäller det aktuella aktieägaravtalet. Med brott ska för övrigt förstås en regelöverträdelse i civilrättslig mening, inte ett brott för vilket det kan utkrävas straffrättsligt ansvar. Det ovannämnda optionsavtalet som syftade till att reducera risken för kringgåenden av de intagna hembuds- och förköpsklausulerna i Webbutiken AB:s bolagsordning måste däremot regleras separat mellan dig och din kompanjon som privatpersoner. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Bestämmelser i en bolagsordning har i normalfallet endast verkan för bolaget och dess aktieägare. Hur aktierna ska hanteras i de juridiska personer som uppträder som ägare kan varken regleras inom ramen för ett annat bolag (Webbutiken AB) eller genom ett aktieägaravtal. Bedömningen i den förevarande situationen torde bli att ett separat avtal behöver träffas mellan de fysiska personer som äger de bolagen som figurerar som aktieägare i Webbutiken, vilket alltså blir du och din partner. Mot bakgrund av avtalsfriheten är det vidare fullt görligt att avtala om optionsrätter på aktier i onoterade bolag som Hunden AB och Katten AB. Mycket av den lagstiftning som rör uppsägningstider i det här fallet är i grunden dispositiv, vilket betyder att det står avtalsparterna fritt att bestämma detta efter eget gottfinnande. De lagstadgade reglerna aktualiseras först när avtalet i fråga saknar en tydlig reglering härvidlag. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Tidigare bolagsmans betalningsskyldighet

2020-06-09 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi äger en restauranglokal som hyrs ut till ett Handelsbolag. För att komma ur 3-årskontraktet samt hyresskuld redan efter 1,5 år såldes bolaget till ägare som inte bedriver någon verksamhet i lokalen och inte heller betalar hyran. Vi har nu sagt upp dem pga obetald hyra. Min fråga är om det är en laglig försäljning? Kan vi kräva förre ägaren på upplupen hyra före försäljningen? Kan vi debitera honom för trasig utrustning, saknade inventarier mm eller går han helt fri från detta?Med Vänlig Hälsning
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Försäljningen av bolagetRegler kring försäljning av andelar i ett handelsbolag återfinns i köplagen (KL). Beträffande överlåtelseavtalets giltighet får man titta i avtalslagen (AvtL). Av högst intresse är då 3 kap. AvtL beträffande rättshandlingars ogiltighet. Att sälja sina andelar i ett handelsbolag är under normala omständigheter fullt tillåtet. Så länge det är ett legitimt överlåtelseavtal mellan säljaren och köparen så bör inte överlåtelsen vara olaglig. Då jag inte känner till omständigheterna kring försäljningen kan jag inte uttala mig om huruvida det rör sig om en laglig eller olaglig försäljning, men det jag kan säga är att det är tillåtet att överlåta sina andelar i ett handelsbolag.Den upplupna hyranFrågor rörande handelsbolag och dess ägare regleras i lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Bolagsmännen i ett handelsbolag är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser (HBL 2 kap. 20 §). Detta innebär att fordringsägaren kan vända sig till vem hen vill av bolagsmännen för att få sin fordran betald. Vidare är en bolagsman som träder ur bolaget (alltså en bolagsman som säljer sina andelar) fortfarande personligt ansvarig för förpliktelser som bolaget har åtagit sig innan hen avgår som bolagsman (HBL 2 kap. 22 §). Du kan alltså kräva den förre ägaren på den upplupna hyran förutsatt att hen var bolagsman när bolaget skrev på hyresavtalet. Trasig utrustning och saknade inventarierVid uthyrning av lokaler blir jordabalkens (JB) regler aktuella. En hyresgäst är skyldig att väl vårda lokalen och det som tillhör lokalen. Hyresgästen är därmed skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom hens orsakande (JB 12 kap. 24 §). Detta innebär att hyresgästen vid användandet av lokalen ska visa den aktsamhet som kan krävas av en ordentlig person. Hur långt hyresgästens vårdplikt sträcker sig går inte att avgöra generellt. Utgångspunkten är ändamålet med hyresgästens verksamhet i lokalen. Om hyresgästen har tillåtits att bedriva en verksamhet som medför ett högt slitage får det antas att hyresgästen i regel inte åsidosätter sin vårdplikt på grund av att det uppkommer sådana skador som normalt följer med ett aktsamt utövande av verksamheten. Om du som hyresvärd inte skäligen bör har räknat med viss trasig utrustning och andra fel i lokalen (vilket jag antar att du inte bör göra), så kan du kräva hyresgästen på ersättning för skadan (skadestånd) som hen har orsakat. Bolagets förpliktelse att betala skadestånd uppstår i samband med att skadan orsakas. Alltså kan du endast kräva den förre ägaren på ersättning för skadan om hen var bolagsman vid tidpunkten för skadans uppkomst (HBL 2 kap. 22 § 2 meningen), men du kan alltid kräva bolaget i sig eller dess nuvarande ägare på ersättning för skadan.Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Avgift från bostadsrättsförening för felaktig sophantering?

2020-05-29 i Föreningar
FRÅGA |Kan bostadsrättsföreningen ta ut en avgiftas mig om jag sorterar sopor fel.Av misstag har jag lagt fel
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumBostadsrättsföreningar regleras i Bostadsrättslagen (1991:614), som förkortas BrL.Vilka avgifter kan bostadsföreningar ta ut?Bostadsrättsföreningar får ta ut avgifter i vissa fall, dessa avgifter är (7 kap. 14 § 1 st. BrL):- Insats då bostadsrätten upplåts för första gången- Årsavgift för den löpande verksamheten- Upplåtelseavgift (om det anges i stadgarna)- Överlåtelseavgift (om det anges i stadgarna)- Pantsättningsavgift (om det anges i stadgarna) - Avgift för andrahandsupplåtelse (om det anges i stadgarna) Huvudregeln är att bostadsrättsföreningen inte får ta ut några andra avgifter än de som står här ovan. Utöver dessa avgifter får föreningen ta ut avgifter för sådant som de inte enligt lag är skyldiga att tillhandahålla, t.ex. gymavgift. Om föreningen tar ut särskilda avgifter för sådant som de enligt lag ansvarar för, t.ex. städning av gården, är det därmed otillåtet (7 kap. 14 § 3 st. BrL). Är soppor något som bostadsrättsföreningen ansvarar för?Frågan blir då om soppor är något som föreningen ansvarar för, isåfall får de inte ge dig en avgift för det. Föreningen är skyldig att hålla huset och marken i gott skick. De ansvara därmed för städning och bortforsling av sopor då de anses vara åtgärder som tas för att bibehålla god ordning (7 kap. 4 § BrL). Föreningen får alltså inte ge dig en straffavgift då de ansvarar för sopporna.SammanfattningDin bostadsrättsförening kan inte anlägga någon straffavgift för att man lagt soporna fel. Men styrelsen kan fatta ett beslut att generellt höja avgifterna för alla i föreningen med motiveringen att täcka sophämtningskostnaderna på grund av att folk lägger fel.Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,