Ändring av andelstal i en bostadsrättsförening

2021-03-24 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Vi har köpt vår bostadsrätt för 2 år sedan och flyttade in april 2019. Föreningen var då relativt nybildad och enl ekonomiska planen skulle vår lägenhetsyta uppgå till 93 kvm. Andelstalen för samtliga lägenheter avspeglade då inte exakt den uppgivna ytans andel av totala arean. Sannolikt fanns det andra variabler som påverkade andelstalen. Men utgångspunkten bör ha varit 93 kvm. Vi köpte lägenheten av en person som i sin tur köpt lägenheten som första ägare ett halvår tidigare. I mäklarprospektet framgick då att arean uppgick till 88,5 kvm. När vi sen lät mäta upp lägenheten visade det sig att ytan bara var 85 kvm. Vi tog upp detta med säljaren och fick en reduktion på priset. Vi menar ändå att avgiften för vår lägenhet bygger på en felaktig area. Vi har jämfört vår lägenhet med en liknande lägenhet med samma yta och placering i huset och då skiljer avgiften med ca 400 kr per månad. Eftersom avgifterna ska höjas med 2 % per år så växer skillnaden i avgift framöver. Vi har nu tagit upp detta med styrelsen och begärt ändring av vår avgift/andelstal. Styrelsen har avslagit vår begäran och hänvisar till den ekonomiska planen och att vi därmed hade kännedom om andelstalet. Hur ser du på den juridiska möjligheten att ändra andelstalet och därmed avgiften, så att den blir densamma som andra lägenheters som är av samma storlek och jämförbar i övrigt
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du bor i en bostadsrättsförening och undrar huruvida det är möjligt att kunna få till en ändring av andelstalet mot bakgrund av det som har beskrivits enligt ovan. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är bostadsrättslagen (BRL).Det ska inledningsvis framhållas att det inte är helt ovanligt att två lika stora objekt i en bostadsrättsförening har olika stora andelstal. I din ärendebeskrivning uppger du att den andra lägenheten är "av samma storlek och jämförbar i övrigt". Exakt hur det ska tolkas bereder vissa svårigheter. Men fastställandet av andelstalen sker vid bildandet av en bostadsrättsförening och på grundval av flertalet faktorer. Hänsyn tas bland annat till lägenheternas beskaffenhet (skick vid ombildning), våningsplan, väderstreck (det vill säga ljusinsläpp), tillgång till hiss och annat dylikt. Även förekomsten av balkonger, öppna spisar, extra toalett och/eller badrum är sådant som inte sällan tas i beaktande. Vidare ska det noteras andelstalen brukar spegla de ursprungliga insatserna från tidpunkten för föreningens bildande. Skulle däremot ditt objekt och den ovan refererade lägenheten, givet det nu sagda, vara helt identiska går det naturligtvis att argumentera för att styrelsen borde justera andelstalen. Men om så är fallet kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om. I det här sammanhanget får det inte heller glömmas bort att det i själva verket kan vara så att det är den andra lägenhetsinnehavaren som betalar en för låg månadsavgift.Men oaktat ovanstående är detta i grunden en intern föreningsangelägenhet som vid olösliga meningsskiljaktigheter behöver hänskjutas till årsstämman för votering och i förekommande fall även till hyresnämnden. Jfr 9 kap. 16 § 1 st. 1 p. BRL i vilket det sägs att om ett beslut innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna ska samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.När det sedan gäller styrelsens invändning avseende din onda tro kan följande anföras. Enligt min mening torde styrelsen dessvärre ha fog för sin avtalsrättsliga bedömning. Andelstalen var upptagna i den ekonomiska planen som fanns tillgänglig vid tidpunkten för ditt förvärv. Det ankommer likaledes på fastighetsmäklaren att tillhandahålla en erforderlig objektsbeskrivning enligt 18 § 3 st. fastighetsmäklarlagen. Objektsbeskrivningen ska bland annat innehålla uppgift om bostadsrättsföreningens namn, andelstal, lägenhetens nummer, storlek och årsavgift. Mäklaren ska härutöver tillhandahålla den senast tillgängliga årsredovisningen för bostadsrättsföreningen samt föreningens registrerade stadgar. Ditt medlemskap i bostadsrättsföreningen vilar således i mångt och mycket på avtalsrättslig grund och avtalsinnehållet anses utgöras av stadgarna och annan relevant dokumentation tillhörig föreningen. Slutsatsen blir därför att det torde bli ganska svårt för dig att få till en ändring utan styrelsens alternativt årsstämmans goda vilja. Det ska dock påpekas att frågan är möjlig att få överprövad av en domstol, men det är förutom en viss kostnadsrisk även förenat med betydande svårigheter i det här fallet. Det krävs nämligen i regel att det ifrågavarande andelstalet avviker kraftigt från vad som objektivt sett torde vara skäligt, vilket jag menar, utifrån din ärendebeskrivning, inte kan göras gällande här. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Utesluten ur en idrottsförening på felaktiga grunder och baktalad av styrelsen, vad gäller?

2021-03-22 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Jag uteslöts februari 2016 från den idrottsförening jag tillhör. Styrelsen hade begått kränkande särbehandling av mig och min tävlingspartner.Riksidrottsförbundet frikände mig/oss och krävde att föreningen skulle häva uteslutningen omgående.Först april 2019 kom en kryptiskt formulerad ursäkt från styrelsen , de tog inte ansvar för vad de gjort mot mig utan skriver i ursäkten att högre instans inte godkänt deras uteslutning och erbjöd mig åter att bli medlem i föreningen . Styrelsen vägrar fortfarande samtala med mig och förklara anledningen till uteslutningen . Styrelsen har förstört 3 år av mitt idrottsliv då jag inte har kunnat utöva min idrott på tävlingsnivå, andra närliggande klubbar finns inteDe har också "hängt ut mig " i styrelseprotokollJag har nu med hjälp av kommunen inom kort fått till ett möte med ordföranden i föreningen.Vilka krav kan jag ställa på Styrelsen för det de utsatt mig för?Kan jag kräva att det som handlar om mig och som finns i styrelseprotokoll makuleras?Vad händer om jag polisanmäler styrelsen för kränkande särbehandling ?Trots att styrelsen inte följt kommunens regler för vad som krävs för att erhålla kommunala bidrag har de ändå fått bidrag , vad händer med den delen ?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning innehåller många frågor och frågornas beskaffenhet spänner dessutom över flertalet olika rättsområden varför dessa kommer att besvaras i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas. Du nämner begrepp som kränkande särbehandling och uteslutning, men någon närmare beskrivning av vad som faktiskt har hänt har du inte lämnat (bortsett från själva uteslutningen). Svaren kan därför komma att bli något generella till sin karaktär och jag kommer vidare att utgå ifrån att det rör sig om en ideell förening.Vilka krav kan du ställa på styrelsen?Huruvida du förvärvsarbetar som idrottare, det vill säga om idrottsutövandet utgör din inkomstkälla, går inte riktigt att utläsa av din ärendebeskrivning. Klart är emellertid att du inte har kunnat tävla på tre år. Uteblivna inkomster till följd av fel och försummelse från föreningens sida, antingen genom ett uppsåtligt (avsiktligt) agerande eller av vårdslöshet (oaktsamhet), kan vara ersättningsgilla. Det kan med andra ord möjligen gå att argumentera för att föreningen har ådragit sig ett skadeståndsansvar på grund av det inträffade, men det fordrar naturligtvis en konstaterbar skada, vilken likaledes behöver värderas i pengar för att du ska kunna precisera ditt ersättningsanspråk. I praktiken löses detta inte sällan genom informella samtal alternativt genom regelrätta förlikningsförhandlingar. Framstår spörsmålet som olösligt behöver frågan hänskjutas till allmän domstol (till en tingsrätt som första instans) och prövas i ett ordinärt tvistemål. Men svaret på den här frågan är i mångt och mycket helt beroende av som har hänt.Kan du begära åtkomst till styrelseprotokollen och få vissa uppgifter om dig makulerade?Det korta svaret torde lyda att det inte är möjligt. Här ska inledningsvis framhållas att det saknas en central civilrättslig lagstiftning i Sverige som reglerar ideella föreningar. Många svar får ofta sökas i rättspraxis och avgöras med hänsyn till allmänna föreningsrättsliga principer. I förekommande fall brukar dock analogier göras till vissa bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). I den nyss nämnda lagen sägs förvisso att styrelsens protokoll ska föras i nummerföljd och förvaras på ett betryggande sätt, vilket även torde gälla ideella föreningar, jfr 7 kap. 25 § EFL. Men det är normalt sett inte synonymt med att dessa är offentliga handlingar och därmed berättigar medlemmar till insyn. Det nu sagda gäller i regel även stämmoprotokoll. Den här typen av handlingar utgör således endast interndokumentation hos styrelsen, jfr 6 kap. 39-40 §§ EFL.Vad händer om du skulle anmäla styrelsen för kränkande särbehandling?Förmodligen ingenting. Tyvärr. Kränkande särbehandling i sig är nämligen inget brott. Däremot utgör det en civilrättslig överträdelse och kan berättiga dig till diskrimineringsersättning enligt diskrimineringslagen (DiskrL) alternativt till kränkningsersättning enligt skadeståndslagen (SkL).Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder utgör de sju diskrimineringsgrunder som återfinns i svensk rätt, 1 kap. 1 § DiskrL. Listan är uttömmande varför en åtgärd som förvisso kan vara ägnad att missgynna någon men som inte är hänförlig till någon av de nyss nämnda diskrimineringsgrunderna inte är att betrakta som diskriminering i lagens mening. Diskriminering förutsätter alltså ett tydligt samband mellan det aktuella beslutet om uteslutning (själva missgynnandet) och diskrimineringsgrunden, 1 kap. 4 § DiskrL. Utifrån den begränsade information som finns tillgänglig i nuläget finns det enligt min mening ingenting som tyder på att någon diskriminering skulle ha skett.När det sedan gäller den skadeståndsrättsliga bedömningen kan följande anföras. Den som allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära skall ersätta den skada som kränkningen innebär, 2 kap. 3 § SkL. Kränkning är en ideell skada, det vill säga en skada som inte kräver att en fysisk skada har uppkommit. Bestämmelsen tar även sikte på psykiska men. Det ska dock uppmärksammas att utdömande av kränkningsersättning i grunden kräver en brottslig gärning, men i praxis har stundtals sådan ersättning tillerkänts den skadelidande trots att gärningsmannen (skadevållaren) inte har dömts för brottet. Exakt vad som har hänt är som sagt för mig ovisst, men det brott som torde ligga närmast till hands i ditt fall är förtal enligt brottsbalken (BrB). Den aktuella brottsbeskrivningen kommer därför att gås igenom relativt grundligt eftersom min bedömning är att du torde ha störst chans att lyckas med detta givet att styrelsen, såsom du beskriver det, har häng ut dig. Förtal, vad gäller? I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter.Om det har lämnats en uppgift till tredje man, det vill säga till någon annan, en eller flera personer, avsett att utsätta någon för andras missaktning kan ett förtalsbrott vara begånget. Det krävs alltså inte någon större spridning. Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som föreskrivs i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig (till exempel i ett vittnesförhör) eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Om så har varit fallet här kan jag inte uttala mig om, men mot bakgrund av att Riksidrottsförbundet valde att ogiltigförklara uteslutningen framstår det som osannolikt. Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilket betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet. Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket är något ovanligt i en brottmålsprocess (normalt sett är det åklagaren som bär bevisbördan). Notera dock att alla negativa uppgifter som lämnas om en person inte nödvändigtvis behöver utgöra förtal. Detta innebär att en uppgift som förvisso kan framstå som negativ för den utpekade men avser handlingar eller egenskaper som objektivt sett är vanliga eller mindre klandervärda inte kommer att rymmas inom den ovan angivna brottsbeskrivningen i 5 kap. 1 § 1 st. BrB. Uppgifterna i fråga måste helt enkelt vara av allvarligare slag.Ett exempel på att det ofta är tillräckligt med ett någorlunda bestämt uttalande och ett innehåll som är ägnat att utsätta någon för annans missaktning är Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1987 s. 336. I det här rättsfallet ansågs ett negativt värdeomdöme av en personalledare ha varit tillräckligt bestämt för att kunna utgöra förtal. Men huruvida det verkligen är något brott begånget mot dig låter jag vara osagt i skrivande stund.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Kan (ska) du göra en polisanmälan?Förtal är brott som inte lyder under allmänt åtal, vilket innebär att en åklagare inte är skyldig att väcka åtal (jfr 20 kap. 3 och 6 §§ rättegångsbalken). Det här brottet är istället ett så kallat målsägandebrott (målsägande = brottsoffer), vilket stadgas i 5 kap. 5 § 1 st. BrB där det bland annat sägs att brott som förolämpning och förtal inte får åtals av någon annan än målsäganden (du) själv. Om brottet riktar sig mot någon som är under 18 år eller om det anses påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser vissa i lagen specifikt angivna ärekräkningsbrott kan dock en åklagare väcka åtal, vilket då kommer att föregås av en sedvanlig förundersökning hos polisen. Sammanfattningsvis kommer du med största sannolikhet att behöva driva det här ärendet själv varför det korta svaret på den här frågan är att du naturligtvis alltid har rätt att göra en polisanmälan, men att denna förmodligen inte kommer att resultera i någon förundersökning.De kommunala bidragen, vad gäller?Den här delen är ingenting som kommer att få någon bäring på den rättsliga bedömningen avseende din uteslutning och/eller din rätt till ersättning alternativt möjligheten att nå framgång med ett eget åtal i domstol. Frågan kommer därför att lämnas därhän. Min generellt kan sägas att kommunen naturligtvis bör underrättas om eventuella oegentligheter kring de erhållna kommunala bidragen.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Formkrav för aktieägaravtal

2021-03-18 i Bolag
FRÅGA |HejMåste aktieägaravtal skrivas av en jurist eller kan man använda ett aktieägaravtal som finns ute i nätet?Kan man använda avtalen som finns i nätet generellt eller är de inte bindande?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktieägaravtal är avtal mellan aktieägarna som kompletterar bolagsordningen och bestämmelserna i aktiebolagslagen (ABL). Ett sådant avtal reglerar de inbördes relationerna mellan ägarna. Det finns inga bestämmelser om aktieägaravtal i ABL, istället gäller vanliga avtalsrättsliga regler, det vill säga avtalslagen (AvtL).Det finns inga särskilda formkrav för aktieägaravtal, och således inte heller något krav på att avtalet behöver skrivas av en jurist. I teorin behöver ett aktieägaravtal inte ens vara skriftligt, då även muntliga avtal gäller. Det är dock starkt rekommenderat att ändå upprätta ett tydligt och utförligt skriftligt avtal, då det kan vara av stor vikt vid en eventuell konflikt. Det kan då vara bra att utgå från avtalsmallar på nätet. Om det behövs kan ni även komplettera mallen med egna avtalspunkter. Det är också viktigt att samtliga parter skriver under avtalet.I avtalslagen finns bestämmelser som till exempel kan jämka eller ogiltigförklara orimliga bestämmelser i avtalet (36 § AvtL). Det finns också regler som kan ogiltigförklara avtalet om det uppkommit med till exempel ocker eller svek (30-31 §§ AvtL). Så länge avtalet inte strider mot någon avtalsrättslig princip är man alltså bunden även av ett egenformulerat aktieägaravtal. Med detta sagt vill jag dock inte förringa möjligheten att ta hjälp av en jurist. Ett aktieägaravtal reglerar viktiga och ibland komplicerade frågor ägarna emellan och det är därför av stor vikt att innehållet är ordentligt genomtänkt. Om du har några specifika frågor kring avtalsinnehållet är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Så länge hoppas jag att du är nöjd med ditt svar! Vänliga hälsningar

Kan styrelsen i en bostadsrättsförening godtyckligt besluta om installation av ett brandsystem?

2021-03-16 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Jag bor i en BRF med 147 lägenheter husen är från 1967 i betong, häromdagen så damp det ner en lapp om att styrelsen hade beslutat om att införa ett gemensamt Brand och Vattenlarm, vi skall in i din lägenhet för installation. Detta är den enda informationen vi fått om detta ! dessutom är detta system trådlöst och uppkopplat till brandansvarig i föreningen samt till SAFELAND som är firman som installerar detta. Detta system kommer att kosta oss i BRF 150000kr om året och kontraktet är skrivit på fem år, 750000kr .Summan har dom inte heller sagt utan det fick en medlem reda på när styrelsen hade en kvällstid då medlemmar fick komma att ställa frågor och det stod alltså inte på "installationslappen" . Till saken står det i våra stadgar HSB § 31 att det är lägenhetsinnehavaren som är ansvarig för sin egen brandvarnare samt alla synliga rör, blandare osv. Och det är många i denna förening som har egna brandvarnare och inte vill ha detta system. Vi har inte tagit något stämmobeslut om detta, utan det är dom i styrelsen som gjort detta själva och hemlighållit det för oss tills nu. Ordförande och montören var hos mig igår och dom fick inte sätta upp brandlarmet då jag redan har 2 godkända brandvarnare inne hos mig. Han blev inte så glad.Kan styrelsen ta detta beslut ovanför våra huvuden och göra på detta sätt? Vi är många i föreningen som är upprörda.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Styrelsen i din bostadsrättsförening har beslutat om inköp och installation av ett brand- och vattenlarm med en löptid om fem år och till en inte helt obetydlig kostnad. Ett beslut som, såvitt jag förstår, har tagits bortom de flesta medlemmars vetskap och aldrig behandlats på årsstämman. Flertalet andelsägare i föreningen är missnöjda med beslutet och av stadgarna framgår det även att det ankommer på varje lägenhetsinnehavare att förse bostaden med egen brandvarnare. Du undrar därför om styrelsen verkligen äger rätt att fatta den här typen av beslut på egen hand. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Kompetensfördelningen mellan föreningsstämman och styrelsen, vad gäller?Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen (6 kap. 10 § 1-3 p. EFL). Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar i fastigheten inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare. Men givet ovanstående finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är alltså i mångt och mycket föreningen (med andra ord ni själva tillsammans med övriga medlemmar genom ett stämmobeslut) som dikterar villkoren och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen enligt min mening göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder torde ligga inom styrelsens behörighet. Enligt min mening bör dock den installation som styrelsen har för avsikt att utföra omfattas av begreppet väsentliga förändringar varför ett stämmobeslut fordras. Notera att årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning.Om frågan ska hänskjutas till stämman, vad gäller?Inledningsvis ska framhållas att styrelsen naturligtvis har rätt att upprätta förslag, vilka tydligt ska tas upp och anges i den dagordning som följer med kallelsen till årsstämman (6 kap. 22 § 1 st. EFL). Vidare ska denna utfärdas tidigas sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman om ingenting annat föreskrivs i stadgarna, dock alltid senast två veckor innan utsatt datum (6 kap. 17 § EFL). Enligt uppgift har du och övriga medlemmar nyligen endast informerats brevledes. Utifrån ett scenario där den kommande installationen är att betrakta som en väsentlig förändring blir svaret att styrelsen har överskridit sin kompetens. I så fall ska frågan exklusivt prövas av föreningsstämman. Styrelsen kan (bör) därför besluta om och således kalla till en extra föreningsstämma eftersom ärendet verkar brådska och inte kan vänta till nästkommande ordinarie årsstämma. Samma rätt tillkommer enskilda medlemmar om minst 10 % av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som stadgarna eventuellt föreskriver ställer sig bakom en sådan begäran (6 kap. 12 § EFL). Observera också att om ett stämmobeslutet inte skulle ha kommit till i behörig ordning eller på något annat sätt strider mot lag eller bestämmelser i stadgarna har du som medlem rätt att föra talan mot föreningen vid allmän domstol (i tingsrätt som första instans) och yrka att beslutet ska upphävas eller ändras (6 kap. 47 § EFL). Men märk väl att en sådan talan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet för att rätten att kunna få beslutet överprövat av en domstol inte ska gå förlorad (6 kap. 48 § EFL).Avslutande ord och ytterligare rådgivningGränsdragningsfrågor avseende styrelsens behörighet aktualiseras inte sällan i föreningsrättsliga sammanhang. Många gånger finns det emellertid inga givna svar varför meningsskiljaktigheter och annat missnöje behöver överlämnas för avgörande till årsstämman. Vad era stadgar föreskriver utöver den ovan nämnda § 31 är för mig ovisst, men min bedömning är att du och övriga mycket skyndsamt behöver kalla till en extra föreningsstämma och kräva en votering. Men det förutsätter dock att du får ihop minst 10 % av rösterna i bostadsrättsföreningen. I bostadsrättslagen hänvisas till bestämmelserna i 6 kap. EFL i vilket det sägs att varje medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid föreningsstämman om denne skriftligen begär det hos styrelsen (9 kap. 14 § BRL och 6 kap. 15 § 1 st. EFL). En sådan begäran ska dock framställas på det sätt och inom den tid som eventuellt har bestämts i stadgarna. Detta betyder att envars rätt att få ett ärende behandlat på en stämma i en bostadsrättsförening kan vara villkorat med specifika tillvägagångssätt och/eller tidsfrister varför det återigen kan vara en god idé att noggrant studera stadgarna. För att föreningsstämman sedan ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § 1 st. EFL). Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Värdeöverföringar, lån och närståendetransaktioner i aktiebolag

2021-03-23 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har ett aktiebolag med ganska mycket pengar som inte används till något, ca 3 mkr. Jag skulle vilja låna ut dem till mig som privatperson, men det vet jag ju är olagligt. Däremot, skulle det vara lagligt att gå runt lagen genom att från mitt aktiebolag låna ut pengarna till en kompis aktiebolag, vi skriver bara ett låneavtal utan att specificera till vad. Sen lånar min kompis aktiebolag ut pengarna till mig som privatperson. Detta är såklart ett sätt att gå runt lagen, men är det olagligt?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL). Vad gäller olika typer av värdeöverföringar från aktiebolag, finns regler härom i ABL 17-21 kap. Reglerna är till stor del till för att skydda borgenärer, det vill säga fordringsägare eller sådana som bolaget har skulder till. Tanken med reglerna är att kapitalet i bolaget ska stanna kvar i bolaget, för att bolaget ska kunna betala de skulder som de har till olika borgenärer. Genom reglerna i ABL 17-21 kap förhindras därför olika typer av transaktioner, som på olika sätt skulle kunna vara illojala mot en borgenär.Till att börja med är de så kallade låneförbudsreglerna i 21 kap ABL inte tillämpliga i detta fall, eftersom penninglånet ska ske till aktieägare i bolaget, den som tillhör ledningen i bolaget, den som är släkt med aktieägare eller någon i ledningen, eller liknande (21 kap 1 § ABL) för att reglerna ska bli tillämpliga. Eftersom din vän inte omfattas av någon av dessa kategorier, är låneförbuden alltså inte tillämpliga. I sammanhanget bör det dock sägas att domstolar i Sverige i vissa fall tillämpar regler analogt. Detta innebär att en regel tillämpas, trots att situationen i fråga egentligen inte omfattas av den aktuella regelns ordalydelse. Detta görs exempelvis för att kringgåenden av lag inte ska kunna vara möjliga (se bland annat Högsta domstolens resonemang i NJA 1995 s 742). Att genomföra en sådan transaktion som du vill genomföra, kan komma att uppfattas som ett sådant kringgående av lagen, vilket kan leda till att en domstol tillämpar reglerna i 21 kap ABL analogt. Du och/eller din vän kan då bli återbäringsskyldiga för lånet (21 kap 11 § ABL) och/eller skadeståndsskyldiga mot bolagets borgenärer (29 kap 1 § ABL).Värdeöverföringsreglerna i 17 kap ABL kan också sätta gränser för vad som är tillåtet i ditt fall. Med värdeöverföring enligt 17 kap ABL avses bland annat sådana affärshändelser som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget (ABL 17 kap 1 §). En sådan affärshändelse kan vara exempelvis lån och gåva, som resulterar i att bolagets förmögenhet minskar, utan att den har affärsmässig karaktär, det vill säga att den inte har någon specifik koppling till bolagets affärsmässiga verksamhet. I ditt fall tycks ett sådant lån till ett annat bolag som du vill göra, vara en sådan värdeöverföring som omfattas av värdeöverföringsbestämmelserna. En sådan värdeöverföring får endast äga rum 1) om det efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital, samt 2) om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt (17 kap 3 § ABL). Med andra ord krävs det innan en sådan värdeöverföring genomförs, att man noga analyserar bolagets ekonomiska ställning, för att vara säker på att kraven i bestämmelsen uppfylls. Bestämmelsen är krånglig att förstå, varför jag rekommenderar dig att låta en revisor göra bedömningen om du skulle vilja genomföra transaktionen. Om en värdeöverföring sker i strid med 17 kap 3 §, kan du och din vän annars bli ansvariga för att återbära värdeöverföringen till bolaget (17 kap 6-7 §§ ABL) och du och din vän kan dessutom bli skadeståndsskyldiga gentemot bolagets borgenärer (29 kap 1 § ABL).Det finns sammanfattningsvis flertalet risker med att genomföra den typ av transaktion som du vill göra. Om en värdeöverföring skulle ske i strid med bestämmelserna ovan, kan du i flera fall bli både återbärings- och skadeståndsskyldig. Jag rekommenderar dig därför att noga undersöka de fallgropar som kan finnas, innan du genomför en transaktion av den här typen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får jag ge gåva till mitt aktiebolag?

2021-03-18 i Bolag
FRÅGA |HejJag äger två fastigheter privat. De är båda fritidshus. Det ena hyr jag ut men jag vill äga det som jag hyr ut genom mitt aktiebolag. Kan jag ge fastigheten i gåva till mitt aktiebolag eller hur går jag bäst till väga?Jag har privata lån på den fastigheten.
Atefa Jafary |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om givaren är ägare av aktiebolaget är gåvan att anse som aktieägartillskottEftersom du samtidigt är ägare av aktiebolaget kommer inte överlåtelsen att räknas som gåva, utan som aktieägartillskott. Detta beror på att det inte sker någon förmögenhetsöverföring då transaktionen inte berikar någon annan, utan endast dig. I denna situation aktualiseras skattereglerna. I ditt fall utgår jag ifrån att aktieägartillskottet är ovillkorat då jag presumerar att inte uppställs krav på återbetalning. Huvudregeln är då att tillskottet inte är en skattepliktig inkomst för ditt aktiebolag. Du har dock i egenskap av utgivare inte avdragsrätt vid den löpande beskattningen, men får dock räkna med värdet som en del av anskaffningsutgiften för aktierna i ditt bolag (Skatteverket). Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma med en ny fråga!Vänligen,

Olovligt uttag från ett aktiebolags bankkonto - Vad gäller?

2021-03-16 i Bolag
FRÅGA |Hej Lawline! Vi är 3st delägare i ett Aktiebolag.Jag är ägare av 45% av aktierna, person B är ägare av 45% och min mor är ägare av 10%.Jag står som personen som har (kontroll av bolaget med närstående) enligt Bolagsverket.Jag är även ordförande i bolaget.Nu är det så att person B fast han inte jobbat med bolaget alls dom senaste månaderna plockat ut över 80 00kr i lön exkl moms under denna månad. (Då han har tillgång till bolagets bankkonto).Detta har han jag gjort helt utan att varken jag eller min mor godkänt eller haft vetskap om detta.Utan detta är något som vi precis blivit varse om.Kan vi på något vis utesluta person B från företagets bankkonto? Då han uppenbarligen missbrukar eller indirekt snor pengar ur bolaget.Även fast det nu är jag och person B som upprättat själva bankkontot hos banken vid uppstarten av bolaget?Eller finns det någon annan väg vi kan gå?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är en av tre delägare till ett aktiebolag. En av delägarna, personen B, har, såvitt jag förstår, inte varit särskilt aktiv under de senaste månaderna. Trots detta tog vederbörande ut en lön motsvarande 80 000 kr exkl. moms den här månaden. Det nu sagda och existensen av mervärdesskatt vittnar om att denne inte har någon anställning i bolaget utan istället, via egen näringsverksamhet, fakturerar ett arvode. Du undrar därför om det går att neka honom åtkomst till företagets banktillgodohavanden eller om det finns något alternativt tillvägagångssätt. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är aktiebolagslagen (ABL).När det gäller den förstnämnda frågan kan följande anföras. Vilka behörigheter som ska tillkomma olika i ett bolag verksamma personer eller olika organ är en intern angeläget för bolaget och det ankommer på styrelsen alternativt VD att upprätta en tydlig arbetsordning. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt och att erforderlig och regelbunden återrapportering sker till styrelsen (8 kap. 4-5 §§ ABL). Att du i egenskap av stiftare och för bolagets räkning öppnade det ifrågavarande bankkontot får dock enligt min mening inte någon bäring på den nu uppkomna situationen. Formell kontohavare är trots allt aktiebolaget som juridisk person. Av din ärendebeskrivning framgår inte hur B:s uppdragsavtal ser ut, vilket naturligtvis försvårar behandlingen av ditt ärende. Men utifrån den information som finns tillgänglig i nuläget bör bolaget på civilrättslig grund och enligt allmänna avtalsrättsliga principer kunna yrka en återbäringsplikt, det vill säga en skyldighet för B att återbära de medel som denne olovligen har lyft ur bolaget.Huruvida B sitter i styrelsen är för mig ovisst, men jag kommer i den fortsatta framställningen att utgå ifrån att så är fallet. Styrelsen är bolagets främsta företrädare och tecknar dess firma (8 kap. 35 § ABL). Men på vilket sätt detta ska ske är för mig också ovisst, alltså om teckningsrätten tillkommer envar eller endast i förening med samtliga styrelseledamöter närvarande. Vidare har jag inte heller någon kunskap om hur praxis i bolaget har sett ut tidigare för genomförandet av den här typen av transaktioner. Men avseende så kallade kompetensöverskridanden från bolagets ledning gäller generellt följande. Om styrelsen eller en särskild firmatecknare har företagit en rättshandling för bolaget och då har handlat i strid med bestämmelserna i aktiebolagslagen om bolagsorganens behörighet gäller inte rättshandlingen mot bolaget. Detsamma är fallet om en verkställande direktör när en rättshandling företogs överskred sin behörighet och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse behörighetsöverskridandet. En rättshandling gäller inte heller mot bolaget om styrelsen, den verkställande direktören eller en särskild firmatecknare har överskridit sin befogenhet och bolaget visar att motparten insåg eller bort inse befogenhetsöverskridandet (8 kap. 42 § ABL).Det nyss anförda och med "rättshandling" avses i det här fallet överföringen om 80 000 kr exkl. moms. Motparten var formellt personen B som för bolagets räkning utförde en olovlig utbetalning till sig själv varför det tämligen enkelt borde gå att argumentera för, eller rättare sagt visa, att "motparten insåg eller bort inse" behörighetsöverskridandet och/eller befogenhetsöverskridandet. Annorlunda uttryckt innebär ovanstående att rättshandlingen saknar rättslig verkan, det vill säga att transaktionen är ogiltig, och att personen B är skyldig att återbära vad denne har tillskansat sig i likvida medel. I avtalsrättsliga sammanhang styr för övrigt behörigheten vad man kan göra och befogenheten vad man får göra. Märk väl att personen B även kan komma att ådra sig en skadeståndsskyldighet på grund av det inträffade (29 kap. 1 § ABL). Värt att nämna är att det här spörsmålet, vid olösliga meningsskiljaktigheter i den löpande förvaltningen, likaledes bör hänskjutas till och diskuteras på nästkommande bolagsstämma och där fatta beslut om vad som ska gälla framöver (jfr 7 kap. 1 och 16 §§ ABL). Oerhört tacksamt är naturligtvis att du och din mor är i majoritet inför eventuella voteringar. Slutligen ska det också noteras att personen B:s agerande faktiskt skulle kunna utgöra en brottslig gärning och närmast till hands torde i så fall förskingring ligga enligt 10 kap. 1 § brottsbalken. Huruvida så verkligen är fallet kan jag dock inte i skrivande stund avgöra. Men en polisanmälan ska inte underskattas och kan inte sällan få en ganska bra påverkanseffekt på människors vilja till självrättelse.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hinder för ideell förening att ingå avtal med aktiebolag i vilket föreningsstyrelsen äger andelar?

2021-03-14 i Föreningar
FRÅGA |Styrelsen för en ideell idrottsförening utgörs delvis av samma personer som styrelsen och aktieägarna i ett visst aktiebolag. Några personer sitter alltså i de båda styrelserna och äger också aktier i bolaget. Den ideella föreningen vill anlita aktiebolaget för att utföra vissa tjänster åt den ideella föreningen. Personerna i den ideella föreningens styrelse vill gynna det aktiebolag där de själva är aktieägare och/eller styrelseledamöter och det sker därför inget anbudsförfarande eller liknande. Finns det några juridiska hinder, utöver eventuella oskäliga avtalsvillkor, för en ideella föreningen att köpa tjänster eller varor från ett aktiebolag när styrelserna delvis utgörs av samma personer, som också är aktieägare i bolaget?
Isak Henriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att din fråga är om det föreligger hinder för den ideella föreningen att köpa tjänster eller varor från ett bolag som föreningens styrelsemedlemmar äger aktier i.Av din fråga framgår inga närmare uppgifter om vilket ändamål föreningen har eller innehållet i föreningens stadgar. Jag kommer därför svara på frågan i ganska allmänna ordalag och diskutera utgångspunkter för begränsningar i styrelseledamöters rättshandlingar å föreningens vägnar. Ideella föreningar är inte reglerade i lag. Utgångspunkten är att ändamålen för föreningens verksamhet bestäms av medlemmarna genom antagandet av föreningsstadgar. Därtill finns vissa allmänna principer som bl.a. begränsar styrelsens handlingsutrymme när den avser att binda föreningen i förhållande till tredje man (ex. andra juridiska personer). En ideell förening kan i princip ha vilket ändamål och driva vilken verksamhet som helst. Men att huvudsakligen främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet är inte möjligt.Styrelsens roll är att sköta föreningens angelägenheter och företräda föreningen gentemot tredje man (exempelvis ingå avtal med företag o.dyl.). Förutsatt att föreningen bildats i enlighet med gällande regler har den rättskapacitet. Den kan således förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter. Det är styrelsen och de som styrelsen vanligen utses för att teckna föreningens firma, dvs. binda föreningen i förhållande till tredje man. Åter till den allmänna principerna för föreningar. I den juridiska litteraturen (se bl.a. Carl Hemström, Bolag, föreningar, stiftelser - En introduktion. Femte upplagan, s 18) anförs att det finns fyra allmänna principer för föreningar:1. Beslut får inte strida mot föreningens ändamål (vanligtvis den andra paragrafen i stadgarna).2. De som är verksamma inom föreningen är bundna, inte bara av ändamålet, utan också av den verksamhet man kommit överens om att ägna sig åt.3. Alla medlemmar har lika rätt. Det kallas likhetsgrundsatsen.4. Generalklausulen innebär att de som har bestämmanderätten inte får fatta beslut eller vidta åtgärder som är ägnade att bereda någon en otillbörlig fördel till nackdel för organisationen eller annan medlem.För din förenings vidkommande kan främst punkterna 1 och 4 diskuteras. Om avtalet som styrelsen, å föreningens vägnar, ingår med aktiebolaget skulle det kunna strida mot föreningens ändamål om tjänsterna är fullkomligt onödiga för föreningen. Eftersom inga närmare omständigheter härom framgår lämnar jag den fråga därhän. Vidare skulle det enligt p 4 möjligtvis vara så att föreningsstyrelsen tillika aktieägarna i bolaget genom avtalet indirekt gynnar sig själva genom att gynna bolaget. Det måste dock röra sig om en otillbörlig fördel.Här kan ett exempel från aktiebolagsrätten användas för att illustrera vad som avses med otillbörlig fördel.NJA 2000 s 404: Styrelsen i SWAB fattade ett beslut som innebar att SWAB skulle förlora möjligheten att bedriva sin verksamhet som i fortsättningen skulle bedrivas av ScanAB. Beslutet stred mot SWAB:s verksamhetsföremål, och stred därför också mot bolagsordningen. Beslutet ledde till otillbörlig fördel åt majoritetsägaren i ScanAB till nackdel för Sune C som minoritetsägare.Om avtalet mellan föreningen och bolaget exempelvis skulle ingås med för bolaget särskilt förmånliga villkor eller om avtalet avser tjänster som är till begränsad nytta för föreningen skulle det kunna stå i strid med generalklausulen. En utgångspunkt kan vara vad som från föreningens synpunkt anses företagsekonomiskt motiverat. Eftersom inga omständigheter härom framgår kommer jag inte utreda frågan vidare.Jag hoppas att du fått svar på din fråga.