Informationsskyldighet vid vinstutdelning

2020-05-29 i Bolag
FRÅGA |Jag äger 11% i ett fåmanbolag. Jag är i nuläget passiv ägare. Alla 3 ägare har saldo på avräkningskontot för ej utbetald utdelning. Nu har de båda andra ägarna betalat ut ca 10% av saldot på deras avräkningskonton till sig själva (utan att ens meddela mig). Till mig har dock inget utbetalats. Det här tolkar jag som någon form av utsvältningsstrategi från dem. Har de rätt att göra på detta viset?
Edessa Barmousa Altun |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över informationsskyldighet sinsemellan aktieägare i samband med uttag av vinstutdelning. Jag antar i mitt svar att beslutet kring vinstutdelningen har skett i korrekt ordning enligt föreskrifterna i Aktiebolagslag (2005:551) (hädanefter ABL).InformationsskyldighetFörutsatt att bolagsstämman har beslutat om utdelningen sedan tidigare, har ett värde överförts till ett separat konto till dess att utbetalningen sker vid senare tillfälle och därav har denna bokats mot ett avräkningskonto. Då utdelningen är beslutat så kan bolaget inte kräva att aktieägarna ska avstå från sin utdelning, då denna fordran är aktieägarnas egendom.Vidare finns det regler kring vilka rättigheter, skyldigheter samt informationsskyldighet gentemot aktieägare innan en beslutad vinstutdelning, däremot finns det inga sådana regler efter beslutad vinstutdelning. Alltså reglerar inte ABL vad som sker efter beslutad vinstutdelning eller vilken informationsskyldighet som aktieägare har gentemot varandra.Det innebär att aktieägare inte måste informera andra aktieägare när denna tänker ta ut sin utdelning. Att tänka på är dock att utbetalningstidpunkten måste infalla innan nästa årsstämma enligt 18 kap. 3 § andra stycket ABL, vilket innebär att utdelning måste tas ut innan nästa årsstämma.SammanfattningVad som gäller i ditt fall är att aktieägare inte har informationsskyldighet gentemot varandra när dessa väljer att ta ut sin andel av utdelningen, vilket innebär att dem andra aktieägare inte måste meddela dig att dem tänker eller redan har tagit ut 10% av saldot på avräkningskontot. Det viktiga är att utdelningen tas ut innan nästa årsstämma enligt 18 kap. 3 § andra stycket ABL.Det bör således inte ses som en utsvältningsstrategi från deras sida. Du som aktieägare har lika rätt till den utdelningen vilket du bör utnyttja innan nästa årsstämma.

Avvikande mening i aktiebolags styrelseprotokoll

2020-05-27 i Bolag
FRÅGA |Är avvikande mening reglerat i bindande regler eller i lagstiftning?Föreligger det formkrav för avvikande mening ?Kan en styrelseledamot anmäla avvikande mening om årsredovisningen på grund av brister i till exempel förvaltningsberättelsen?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar det som att din fråga avser avvikande meningar i aktiebolags styrelser. Din fråga aktualiserar huvudsakligen aktiebolagslagen (ABL).Utredning Enligt 8 kap. 24 § ABL ska det vid styrelsens sammanträden föras protokoll i vilket det ska antecknas vilka beslut som styrelsen fattat. I 3 st. framgår att ledamöterna och verkställande direktören har rätt att få en avvikande mening antecknad i protokollet. En sådan anteckning har betydande bevisvärde och betydelse vid en ansvarsbedömning enligt 29 kap. 1 § ABL (skadestånd) och 30 kap. 1 § ABL (brott). Reservationen kan exempelvis vara ansvarsbefriande om styrelsebeslutet inneburit en överträdelse av årsredovisningslagen. Typiskt sett åligger det styrelseordföranden att tillse att en avvikande mening faktiskt införs i protokollet i enlighet med en ledamots eller verkställande direktörens begäran. Skulle ordföranden vägra eller underlåta detta finns dock inga direkta sanktioner, även om vederbörande möjligen skulle kunna ådra sig skadeståndsskyldighet enligt 29 kap. 1 § ABL om agerandet vållat skada. En reservation kan bevisas på annat sätt än genom en avvikande mening i ett styrelseprotokoll, men då åligger det ledamoten att styrka detta förhållande med annan bevisning.Vi kan alltså konstatera att möjligheten att reservera sig mot styrelsebeslut genom att få en avvikande mening antecknad i protokollet är reglerad i ABL. Inga särskilda formkrav finns, men som berörts är det i regel styrelseordförandens ansvar att anteckningen sker. Eftersom ordföranden i praktiken kan låta bli att göra detta utan konsekvenser kan det dock vara en god idé för den som vill reservera sig mot ett beslut att kontrollera att den avvikande meningen faktiskt antecknas. Enligt min uppfattning kan en styrelseledamot eller verkställande direktör reservera sig mot alla beslut som en styrelse fattar, exempelvis beslut om fastställande av årsredovisningar.HandlingsplanEftersom jag inte har tillgång till så mycket information om ditt fall kan jag tyvärr inte ge dig någon närmare rekommendation om hur du bör fortskrida.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Hur medlemmar i en bostadsrättsförening kan kalla till extra föreningsstämma

2020-05-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Kan medlem(ar) i bostadsrättsförening kalla till extra föreningsstämma gällande flera ärenden som beslutats på årsstämman, men som man är missnöjd med ?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumEn bostadsrättsförening är en form av ekonomisk förening och regleras därmed i Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar, som förkortas EFL.När kan en extra stämma begäras?En extra föreningsstämma kan hållas under tre omständigheter:1. Styrelsen anser att det behövs (6 kap. 12 § 1 st. EFL),2. revisorerna skriftligen med motivering begär en (6 kap. 12 § 2 st EFL), eller3. minst 1/10 av föreningens alla medlemmar skriftligen med motivering kräver en (6 kap. 12 § 2 st. EFL)Enskilda medlemmar kan alltså begära en extra föreningsstämma om denne får stöd av en tiondel av medlemmarna (röstberättigade) i föreningen. Det kan även vara en mindre andel om det framgår av er stadga. Det krävs även att ni har ett specifikt ärende som det gäller, man kan alltså inte begära en extra stämma för att bara fråga styrelsen frågor eller liknande. Här menas alltså de besluten som ni är missnöjda med från årsstämman (6 kap. 12 § EFL). Kallelse till extra stämmaNär 1/10 av medlemmarna i föreningen skriftligen har begärt en extra stämma för att ta upp ett angivet ärende är styrelsen skyldig att utfärda en kallelse till föreningsstämman inom två veckor från den dagen begäran kom in till föreningen (6 kap. 12 § EFL).Exempel: Om begäran till extra stämma kommer in den 1 juni skall kallelsen utfärdas senast den 15 juni.Kallelsen till extra stämman ska utfärdas tidigast 6 veckor och senast 2 veckor före stämman äger rum (6 kap. 18 § 1 st. EFL).Exempel: Om kallelsen utfärdas den 10 juni så får extra stämman äga rum mellan 24 juni (tidigaste datumet) och 22 juli (senaste datumet). Handlar ärendet som extra stämman skall behandla om ändring av stadgarna, likvidation, fusion eller förenklad avveckling skall stämman istället hållas tidigast fyra veckor efter kallelsen utkommit och senast 6 veckor efter, eller enligt vad som står i er stadgar (6 kap. 18 § 2-3 st. EFL).SammanfattningMedlemmarna i bostadsrättsföreningen kan alltså kalla till en extra föreningsstämma gällande särskilda ärenden ni är missnöjda med genom att få 1/10 av de röstberättigade medlemmarna att skriftligen begära den. Efter begäran lämnats in skall styrelsen utfärda en kallelse till extra stämman inom två veckor. Stämman får sedan äga rum tidigast två veckor och senast sex veckor från att kallelsen utfärdats.Om styrelsen inte utfärdar en kallelse inom två veckor efter att begäran har lämnats in kan ni vända er till Bolagsverket. Där kan ni ansöka om att dem istället skall kalla till stämma. Ni kan läsa mer och ansöka via deras hemsida: https://bolagsverket.se/fo/foreningsformer/bostadsrattsforening/starta/foreningsstamma/bolagsverket-kallar-1.10574Hoppas detta besvarar din fråga, och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid arvodering i en förening? Frågan avser ersättning till såväl styrelseledamöterna som föreningens medlemmar

2020-05-21 i Föreningar
FRÅGA |Vi har sagt upp 2 medlemmar på grund av arbetsbrist som haft anställning veckovis med en lön på 1565kr/vecka. Båda har blivit erbjudna timanställning istället då arbetsuppgifterna nu enbart består av att tömma föreningens 5 papperskorgar samt att läsa av vattenförbrukningen 2 gånger i veckan. En har antagit anställningen men den andra vill inte och anser att medlemmar kan göra det utan ersättning eftersom alla ändå hjälps åt med både stort och smått ideellt. Frågan är nu om vi måste betala andra medlemmar för arbetet, en medlem har erbjudit sig jobbet utan ersättning, samt om även vi i styrelsen kan göra jobbet med eller utan ersättning?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Det verkar handla om någon form av förening. Om det rör sig om bostadsrättsförening, annan ekonomisk förening eller en ideell sådan låter jag vara osagt. Den information som du har delgett oss förtäljer inte riktigt det nu sagda. Men jag misstänker att det handlar om en bostadsrättsförening. Klart är i vart fall att du verkar företräda organisationens arbetsgivarsida. Och på grund av arbetsbrist har nu två stycken medlemmar sagts upp. Inte som medlemmar, men som arbetstagare (med arbetsrättslig terminologi). Båda två har dock erbjudits varsin timanställning, vilket den ena tackade ja till medan den andre avböjde men hänvisning till att de ifrågavarande arbetsuppgifterna egentligen borde kunna utföras av medlemmarna utan något krav på ersättning. Såvitt jag förstår är din fråga koncentrerad till huruvida ni måste ersätta andra medlemmar för samma typ av arbete när en av föreningens medlemmar har erbjudit sig att arbeta ideellt samt om det är möjligt att låta styrelsen utföra de aktuella göromålen med eller utan ersättning. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan. Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Bostadsrättslagen (BRL), förutsatt att det är en bostadsrättsförening. Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Jag bedömer inte att din ärendebeskrivning pekar på att den arbetsrättsliga aspekten skulle stå i förgrunden här. Huruvida uppsägningsbesluten var sakligt grundade kommer därför inte att prövas inom ramen för den här utredningen. Men lagen om anställningsskydd (anställningsskyddslagen, LAS) kommer ändå att beröras. Och beträffande just arbetsrätt, notera gärna att den i folkmun ofta åberopade anställningsformen timanställning inte erkänns av den svenska rättsordningen varför den arbetsrättsligt faktiskt inte alls existerar (4-5 §§ LAS). Några allmänna avtalsrättsliga hållpunkter och det befintliga anställningsavtaletInledningsvis förtjänas det att sägas att löftesprincipen är starkt förankrad inom den allmänna avtalsrätten och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Det nyss anförda betyder därför att styrelsen är skyldig att hedra de förpliktelser som framgår av det anställningsavtal som slöts mellan föreningen och den medlem som tackade ja till "timanställningen". En uppsägning av denne fordrar saklig grund (7 § LAS). Vad som kan anses utgöra saklig grund går inte att utläsa av lagtexten utan vägledning behöver sökas i praxis på arbetsrättens område (praxis = tidigare domstolsavgöranden och då i synnerhet Arbetsdomstolens (AD) domar, vilken är sista instans i arbetsrättsliga tvister). Men generellt kan sägas att exempel på företeelser som i rättspraxis har godtagits som saklig grund är arbetsbrist, försenade ankomster, illojala beteenden, konkurrerande verksamhet, brott mot ordningsföreskrifter eller annan upprepad misskötsamhet och andra dylika händelser. Med brott ska för övrigt förstås en regelöverträdelse i civilrättslig mening, inte ett brott för vilket det kan utkrävas straffrättsligt ansvarMåste medlemmarna i föreningen arvoderas när en av dessa kan tänka sig att utföra vissa arbetsuppgifter utan ersättning?Ytterst får den interna praxisen i föreningen avgörande betydelse för den rättsliga bedömningen i det här fallet. Om det hittills har varit brukligt att ersätta medlemmar för visst typ av arbete torde dessa kunna vägra att inställa sig till utförandet av sådant arbete utan ersättning och detta oaktat en av de nuvarande medlemmarnas inställning till ideellt engagemang. Vidare finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna och vad som där föreskrivs för den här typen av spörsmål. Om detta visar sig vara helt oreglerat i föreningen, med andra ord om ingenting framgår av stadgarna, kan frågan kan behöva hänskjutas till stämman om styrelsen önskar att genomföra ett krav på ideellt arbete för vissa särskilt angivna sysslor om dessa tidigare har berättigat till ersättning. Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som normalt ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Bestämmelsen i bostadsrättslagen om väsentliga förändringar avser egentligen ändringar i fastigheten, men för beslut som kan anses ingripande för föreningens medlemmar personligen brukar stämman också anses utgöra exklusivt forum för dess handläggning. I förekommande fall kan även en ändring av stadgarna vara att rekommendera för att på så sätt kunna underlätta styrelsens löpande förvaltning. Det är dock endast stämman som kan fatta beslut härvidlag (3 kap. 4 § EFL). Om kompetensen att fatta beslut i sådana här frågor, först genom stämmans försorg och därefter genom en ny intagen stadgeföreskrift, delegeras till styrelsen kommer denna framgent inte att behöva konsultera det överordnade organet (årsstämman). Ändring av stadgarna fordrar dock viss majoritet (9 kap. 23 § BRL och 6 kap. 35 § EFL). Vad gäller för styrelsen, kan denna utföra de aktuella arbetsuppgifterna? Om ja, med eller utan ersättning?Ja, det torde nog framstå som relativt oproblematiskt under förutsättning att styrelseledamöterna inte uppbär något vederlag vid (för) utförandet av de arbetsuppgifter som nu är i fråga. Om ytterligare ersättning ska erhållas utöver de fastslagna arvodena kan inte styrelsen ensamt fatta ett sådant beslut. Det är föreningsstämman som ska besluta om just arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna och kompensationen för det här arbetet synes enligt min mening falla in under begreppet "annan ersättning" (7 kap. 26 § EFL). Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Det nyligen ingångna anställningsavtalet måste respekteras av styrelsen enligt allmänna avtalsrättsliga principer. En uppsägning är förvisso ändå möjlig att genomföra, men detta förutsätter som sagt att det föreligger saklig grund. Huruvida övriga medlemmar är berättigade till lön är ytterst en fråga som dessa gemensamt äger rätt att ta ställning till. Och det sker på årsstämman. Men naturligtvis kan en del flagranta rättviseproblem aktualiseras om alla förutom en medlem skulle tvingas att verka ideellt för samma sorts arbete. Slutligen måste det också påminnas om att alla former av ersättningar till styrelsens ledamöter inte är någonting som styrelsen själv kan fatta beslut om. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Hur länge ska arkiveringen sparas efter ett skiftat dödsbo vid enskild näringsverksamhet?

2020-05-28 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har lästa att när dödsboets alla tillgångar har skiftats, deklaration lämnats för sista gången och saldot på skattekontot har reglerats så är dödsboet skattemässigt avslutat. Finns det bestämmelser om hur länge gamla deklarationer och andra värdepapper som dödsboet har ska sparas? Den avlidne hade enskild firma.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag:Bokföringslagen (BFL) reglerar enskild näringsverksamhet och det är där vi hittar de relevanta bestämmelserna.Dödsbo vid enskild näringsverksamhet:Enligt Bokföringsnämndens vägledning kap. 8 (BFNAR 2013:2) är det alltid den fysiska personen i en enskild näringsverksamhet som har ansvaret för bevarandet och arkiveringen av bokföringen, vilket följer av BFL 4 kap. 1 § p. 3. När den enskilda näringsidkaren dör så övertar dödsboet ansvaret för arkiveringen. När dödsboet sedan är är skiftat finns det inte längre någon som är ansvarig för arkiveringen av räkenskapsinformationen. Detta innebär därmed att det inte finns någon person längre som Skatteverket kan kräva något av.Sammanfattning:I din fråga skriver du att dödsboets alla tillgångar har skiftats och dödsboet skattemässigt är avslutat. Det finns därmed inte längre någon ansvarig för arkiveringen av deklarationer och värdepapper. Det kan dock vara att rekommendera att spara detta ändå av andra skäl, men det är inget måste. Du kan även kontakta Bokföringsnämnden eller Skatteverket om du har fler frågor.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad händer om en styrelseledamot eller VD i ett aktiebolag inte beviljas ansvarsfrihet?

2020-05-26 i Bolag
FRÅGA |Vad händer vid inte beviljad ansvarsfrihet i aktiebolag
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att du undrar vad som händer om en styrelseledamot eller VD i ett aktiebolag inte beviljas ansvarsfrihet. Bestämmelser om det finns i aktiebolagslagen.Obligatoriskt ärende på ordinarie bolagsstämmaVid den ordinarie bolagsstämman ska aktieägarna besluta om styrelseledamöter och VD ska beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget (7:11 p. 3 ABL). Syftet med beslutet är att aktieägarna ska ge besked om de accepterar styrelsens och VDs förvaltning av bolaget under det räkenskapsår som varit. Beslut om ansvarsfrihet fattas för varje person var för sig, inte för styrelsen som ett kollektiv.Ej beviljad ansvarsfrihet kan medföra skadeståndOm bolagsstämman beslutar att inte bevilja ansvarsfrihet medför det en rätt för bolaget att väcka skadeståndstalan gentemot de styrelseledamöter eller VD som inte har beviljats ansvarsfrihet (29:7 ABL). En styrelseledamot eller VD kan bli skadeståndsskyldig för skador som denne uppsåtligen eller oaktsamt har orsakat bolaget vid fullgörandet av sitt uppdrag (29:1 första stycket ABL). Bolaget har ett år på sig från bolagsstämman att väcka skadeståndstalan (29:10 ABL).Det som kan hända om du som styrelseledamot eller VD inte beviljas ansvarsfrihet är alltså att bolaget kan komma att väcka skadeståndstalan gentemot dig. Ett beslut om att inte beviljas ansvarsfrihet innebär dock inte i sig ett skadeståndsansvar, utan det är en förutsättning för att bolaget överhuvudtaget ska ha rätt att väcka talan om skadestånd. Ett beslut om beviljad ansvarsfrihet medför däremot att bolaget som huvudregel har förlorat sin rätt att kräva skadestånd.Vänliga hälsningar

Kan en ideell förening bedriva ekonomisk verksamhet?

2020-05-25 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag är ekonomiansvarig vid den ideella föreningen X. Vi har precis köpt in merchandise i form av vattenflaskor och tygpåsar i tron på att stärka gemenskapen bland våra medlemmar. Tanken är att vi delvis ska dela ut dessa till våra medlemmar i form av t.ex. prisutdelningar. Vi har dock en liten fundering kring om det är okej att sälja dessa merch för en billig peng (inköpspris eller billigare). Tanken är inte att sälja dessa för att gå med vinst utan för att sakerna dels ska ses som mer "attraktiva" och ha ett "värde" men främst för att möjliggöra framtida inköp av mer merch när en buffert för inköp kanske inte finns. Ideella föreningar är ju inte vinstdrivande så min fråga är framförallt vad vi behöver tänka på för att inte bryta mot några regler för ideella föreningar.Känner att vi är ute på okänt vatten och uppskattar alla tankar och hjälp gällande ideella föreningar och att ta betalt från medlemmar.Hälsningar, Ekonomiansvarig X
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till ideella föreningar så saknas en speciell lagstiftning (lagstiftning som direkt reglerar ideella föreningars angelägenheter). Ideella föreningar definieras som en förening som inte kombinerar ekonomisk verksamhet med att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det är alltså tillåtet för en ideell förening att bedriva ekonomisk verksamhet eller främja medlemmarnas ekonomiska intressen, men det är inte tillåtet att göra båda. Om jag har förstått dig rätt så kommer er försäljning av merch inte att innefatta någon form av ekonomiskt gynnande för era medlemmar. I sådana fall så är det inget som hindrar er från att sälja merch till era medlemmar eller att exempelvis ta betalt när ni anordnar något evenemang så länge pengarna går till föreningen och dess syfte. Information om skatteregler för ideella föreningar kan ni hitta på skatteverkets hemsida.SammanfattningEn ideell förening kan sälja merch till sina medlemmar och även ta betalt för annat, som exempelvis entréavgifter till föreningens evenemang. Förutsatt att den ekonomiska verksamheten inte samtidigt främjar era medlemmars ekonomiska intressen så bryter ni inte mot några regler för ideella föreningar. Om du har ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att kunna bli utesluten ur en förening? Och kan en smutskastning utgöra ett brott?

2020-05-21 i Föreningar
FRÅGA |Hej !Jag är medlem i en Båtförening, Jag har nu blivit utesluten på fem år. Det framgår av brevet jag fått att inga av mina anhöriga kommer att få ansöka om medlem, under karenstiden.Jag har alltid skött mina inbetalningar. Men nu har jag enligt dem brutit mot en regel som gör att jag blir avstängd. Jag skall ha släpp in en obehörig på området och lånat ut min båtplats. Jag har inte släppt in någon på området och heller inte lånat ut min båtplats. Jag tänkte släppa in en kompis som skulle låna min båtplats men har inte gjort det. Jag har heller inte lånat ut min Båtplats. De stänger alltså av mig för att jag tänkte... De hotar mig och säger att jag är tvungen att sälja av boden och flytta båten innan den 31/5. Jag har pratat med styrelsen utan resultat, Dessutom har styrelsen skickat ett brev till min kompis som är en affärskompanjon genom mitt företag, där man smutskastar mig och skriver att jag typ inte har koll på något och fört dem bakom ljuset, De har också påstått att jag har varit sen att betala fakturor... Jag har varit medlem i 25 år jag kan inte säga att jag har betalt alla i tid jag kan inte komma ihåg.. Kan ha varit någon som blivit bortglömd men jag har ALLTID BETALT ALLTID, får man verkligen säga sådant till andra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är medlem i en båtförening i vilken du och såvitt jag förstår på ganska tvivelaktiga grunder har blivit utesluten för en period om fem år. Styrelsen åberopar en begången överträdelse av gällande ordningsföreskrifter som jag uppfattar att du inte menar stämmer. Till saken hör att även dina anhöriga kommer att förvägras medlemskap under hela den ifrågavarande tidsperioden. Mot bakgrund av detta undrar du huruvida föreningen verkligen äger rätt att agera på det sätt som nu är i fråga. Av din ärendebeskrivning framgår det inte om det rör sig om en ekonomisk förening eller en ideell sådan. Utgångspunkten för den fortsatta framställning kommer dock att bli ekonomiska föreningar, men reglerna för dessa är i stora delar även tillämpliga på ideella föreningar (vars förekomst till dags dato egentligen utgör ett helt oreglerat område). Vidare finns en fråga som rör smutskastning. Den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer härnäst.Brottsbalken (BrB). Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Förlust av medlemskap, vad gäller? Och vem kan fatta beslut i frågan?Ett första villkor för att kunna utesluta en medlem är att det i föreningens stadgar anges att så är möjligt och att den grund på vilken uteslutning kan ske tydligt är reglerad. Med begreppet grund avses den sakliga förutsättning som kan leda till uteslutning. Det är således inte tillåtet att uppta bestämmelser i stadgarna som tillåter att en medlem godtyckligt kan uteslutas då man så finner det lämpligt. Att det är förbjudet att helt skönsmässigt utesluta misshagliga medlemmar framgår av lagtexten, vilken stipulerar att en medlem får uteslutas endast om denne 1. grovt har åsidosatt sina åligganden mot föreningen, 2. inte längre deltar i föreningens verksamhet på det sätt som lagen föreskriver eller 3. inte uppfyller de krav som bör ställas på medlemmen med hänsyn till arten och omfattningen av föreningens verksamhet (4 kap. 8 § 1 st. med hänvisning till 1 kap. 4-5 §§ EFL avseende punkt 2.). Att det ställs krav på att en uteslutning måste ske på grunder som anges i stadgarna ska dock inte tolkas som att detta är synonymt med att det alltid är en sådan grund som stadgarna faktiskt anger som måste åberopas av föreningen när denna vill att en medlem ska lämna. Stadgeföreskrifter som exempelvis innehåller mer allmänna positiva krav kan många gånger tolkas som indirekta uteslutningsbestämmelser, vilket därför innebär att klart illojala beteenden ofta kan komma att betraktas som brott mot föreningens stadgar. Med brott ska för övrigt förstås en regelöverträdelse i civilrättslig mening, inte ett brott för vilket det kan utkrävas straffrättsligt ansvar. Jag har emellertid svårt att på basis av den information som du har delgett oss avgöra huruvida ditt agerande är tillräckligt för en lagenlig uteslutning. Spontant kan det givetvis konstateras att en tankeverksamhet hos dig inte kan ses som ett regelbrott. Men ett adekvat svar fordrar ingående kunskaper om det inträffade, om omständigheterna i övrigt liksom viss kännedom om innehållet i de aktuella stadgarna. Det nyss anförda hoppas jag dock telefonledes kunna inhämta inom kort genom den personliga telefonrådgivning som du också har beställt. Tilläggas bör likaledes att jag inte heller kan svara på om styrelsen de facto ägde rätt att ensamt fatta beslut om din uteslutning. I normfallet ska en sådan fråga, om inte annat framgår av stadgarna, hänskjutas till stämman, vilken alltså utgör exklusivt forum i den här typen av situationer (4 kap. 8 § 2 st. EFL). Kan styrelsen vägra att närstående till dig förvärvar ett medlemskap?Det korta svaret lyder: Nej, det går inte. En ekonomisk förening ska i stort sett stå öppen för alla som vill bli medlemmar och ett medlemskap förvärvas antingen genom deltagande i föreningens bildande alternativt av den som efter erforderligt beslut antas som medlem (4 kap. 1 § EFL). Om inte stadgarna föreskriver annat är det styrelsen som prövar frågan om medlemskap (4 kap. 3 § 1 st. EFL). I de fall när särskilda skäl föreligger kan styrelsen dock förvägra en sökande medlemskap och det är framförallt arten och omfattningen av föreningens verksamhet som av rättsordningen brukar kunna accepteras som legitima skäl. Exempel på det nu sagda, då en begränsning av öppenhetsprincipen kan anses godtagbar, kan vara villkor om viss grupptillhörighet (som båtägare) eller krav på viss typ av anställning. Möjlighet för styrelsen att vägra någon medlemskap torde även gälla när det finns befogad anledning att tro att den sökande kommer att motverka föreningens syfte och/eller verksamhet, vilket även har kommit till uttryck i den äldre föreningslagens förarbeten, principer som alltjämt äger giltighet idag (prop. 1986/87:7, s. 87). Kort sammanfattat kan det alltså sägas att det i stor utsträckning, precis som i uteslutningsfallen, fordras saklig grund för att kunna ge en person avslag på dennes medlemsansökan. Utifrån ett hypotetiskt scenario där din uteslutning anses lagenlig skulle det möjligen gå att argumentera för att ett medlemskap förvärvat av en närstående till dig i själva verket utgör ett försök till kringgående av föreningens beslut. Men det förutsätter naturligtvis att det vederhäftigt kan visas att så är fallet och att det egentligen är du som genom din närståendes försorg kommer att nyttja båtplatsen. Kan smutskastningen utgöra ett brott? Det är möjligt och det brott som ligger närmast till hands torde i så fall vara förtal (5 kap. 1 § BrB). I 5 kap. 1 § 1 st. BrB stadgas att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal till böter. I ditt fall har en uppgift lämnats till tredje man (din affärskompanjon). Endast ett påstående, vilket är så bestämt att dess sanningshalt kan prövas, är att betrakta som en uppgift på det sätt som menas i lagtexten. Med att en uppgift lämnas avses exempelvis en spridning av uppgifter genom tal eller skrift. Mot detta står envars grundlagsskyddade yttrandefrihet varför en person som har lämnat en kränkande uppgift kan gå fri från ansvar om denne var skyldig att uttala sig eller om det av andra skäl och med hänsyn till omständigheterna kan anses ha varit försvarligt att lämna uppgiften. Vid den här prövningen sker också en så kallad sanningsbevisning, vilken betyder att uppgiftslämnaren måste visa att informationen var sann eller att denne i vart fall hade skälig anledning att tro att så var fallet (se lagrummets andra stycke). Av det föregående framgår alltså att det är gärningsmannen som åläggs bevisbördan avseende sanningshalten, vilket kan te sig smått ovanligt i en brottmålsprocess. Ingenting i ditt ärende tyder dock på att den person i styrelsen som svarade för aktuella brevet hade fog för skrivelsen varför dennes handlande kan utgöra en brottslig gärning i enlighet med det ovan anförda. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. En ekonomisk förening ska i princip stå öppen för alla enligt öppenhetsprincipen och saklig grund fordras för att kunna vägra en sökande medlemskap. Förutom ett fastställt övertramp gäller kravet på saklig grund i beslutsunderlaget även vid en uteslutningssituation. I normfallet är det stämman som ska fatta beslut om uteslutning av enskild medlem. Däremot är det brukligt att låta styrelsen få kompetens över prövningen av en medlemsansökan. Och den smutskastning av dig som har ägt rum kan utgöra ett brott för vilket det är föreskrivet böter. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformarDu har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa redan imorgon fredag den 22/5 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,