Kan olika höga medlemsavgifter i en ideell förening utgöra diskriminering?

2021-03-13 i Föreningar
FRÅGA |HejEn fråga mot då barnkonventionen alt diskriminering.Mitt barn (Pojke född 2009) spelar hockey i en förening, där han (samt övriga samtliga barn) då skall betala en avgift om 2050kr/år i spelaravgift.Medans då A-laget´s spelare i division 1 alt 2 inte behöver erlägga denna avgift. Dessutom skall alla ungdomslag betala beting och så även A-laget men de har rabatterat beting.Ungdomslagen skall även sälja varor som föreningen tar central avgift från inkomsten i procent.Hittar ett ungdomslag sponsor skall föreningen ha (tror det är) 30-40% trots att ungdomslaget ordnat sponsorn.Är detta enligt lagen där alla barn skall förväntas behandlas under samma förutsättningar, likväl som barnkonventionen.Kan jag med laglig rätt bestrida att mitt barn skall betala för en föreningsverksamhet när andra barn slipper. Dessutom de som är äldre och faktiskt kan tjäna in lite egna pengar för att de också skall betala avgiften. Tilläggas bör att ekonomin i föreningen inte är på "god fot".Tacksam för sakligt utlåtande om vad man ev inte infriar i paragrafer etc. om så är fallet i denna sakfråga.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din son spelar ishockey i en förening och utgångspunkten för den här utredningen kommer att bli att det handlar om en ideell sådan. Såvitt jag förstår har du synpunkter på de olika höga medlemsuttagen och du undrar därför huruvida det är upplägget är förenligt med gällande lagstiftning. FN:s barnkonvention förvisso är inkorporerad i den nationella rätten och utgör således svensk lag. Men det bör redan här noteras att den främst riktar sig till medlemsstaterna och i mångt och mycket syftar till att stärka det enskilda barnets ställning och rättigheter inom det svenska rättsväsendet. Rättssäkerheten och barnets bästa ska alltid stå i förgrunden i samband med exempelvis vårdnadstvister, migrationsärenden, olika spörsmål kopplade till socialtjänstlagen och annat dylikt. Men på det associationsrättsliga (föreningsrättsliga) området blir barnkonventionen inte tillämplig varför den kommer att lämnas därhän. Däremot kan det möjligen finnas skäl att undersöka diskrimineringslagens (DL) eventuella tillämplighet, trots att min bedömning är att även detta torde föranleda betydande svårigheter för dig och din son, vilket kommer att utvecklas nedan. Ideella föreningar, vad gäller?Inledningsvis måste det framhållas att det saknas central civilrättslig lagstiftning på det här området. Det juridiska landskapet för ideella föreningar är i stort sett helt oreglerat varför svaren inte sällan behöver sökas i rättspraxis och doktrin (den rättsvetenskapliga litteraturen). I förekommande fall kan dock vissa analogier göras och vägledning därmed hämtas ur annan lagstiftning och då främst i lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL). Men avsaknaden av regler gör att medlemskapet i en ideell förening i mångt och mycket vilar på avtalsrättslig grund. De i demokratisk ordning antagna stadgarna utgör därför basen för den rättsliga bedömningen och blir att betrakta som en slags överenskommelse medlemmarna emellan. Föreningsstämman utgör organisationens högst beslutade organ och de beslut som fattas i behörig ordning, det vill säga på det sätt som följer av stadgarna och i enlighet med de majoritetskrav som gäller för olika typer av ärenden, är varje medlem skyldighet att respektera. Stadgarna utgör med andra ord inte bara ett avtal medlemmarna sinsemellan utan även ett avtal i förhållande till föreningen som juridisk person. Om det inte finns stöd i stadgarna för upplägget med de olika höga medlemsavgifterna torde den förevarande situationen kunna angripas på stämman.I föreningslagen, vilken, som påpekades inledningsvis, inte är tillämplig på ideella föreningar gäller följande. En medlem har alltid rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman (6 kap. 15 § 1 st. EFL). Så vid förekomsten av meningsskiljaktigheter och i avsaknad av tydliga stadgebestämmelser innebär detta att den aktuella frågan behöver hänskjutas till stämman för votering. För att föreningsstämman ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § 1 st. EFL). Notera att ett beslut om ändring av stadgarna i princip fordrar konsensus, det vill säga att det är giltigt endast om samtliga röstberättigade i föreningen är överens. Beslutet blir emellertid även giltigt om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. På den första stämman räcker då enkel majoritet enligt huvudregeln (se ovan, 6 kap. 33 § 1 st. EFL). Märk väl att årsstämman, förutom att vara det högst beslutande organet, även fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och den kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med någon tvingande lagstiftning. I din sons hockeyförening borde viss vägledning kunna hämtas från ovanstående, men återigen, stadgarna kan naturligtvis i hög grad också innehålla avvikande bestämmelser.Diskriminering, vad gäller?När det sedan gäller den diskrimineringsrättsliga aspekten kan följande anföras. Diskrimineringslagen tillämpningsområde är i första hand uppkomna situationer i arbetslivet, men lagstiftningen kan även åberopas i vissa föreningsrättsliga sammanhang. Däremot tillämpas den inte generellt på ideella föreningar (jfr 2 kap. 11 § 1 st. DL). Även om diskrimineringslagen hade varit tillämplig förtjänas det att säga att lagstiftaren har uttalat att diskrimineringsförbudet inte är avsett att utgöra ett hinder mot att föreningarna tar ut olika medlemsavgifter för yngre eller äldre medlemmar så länge avgiftens storlek är sakligt motiverad och/eller motsvaras av olika förmåner och servicegrad som kommer olika kategorier av medlemmar till del (se prop. 2007/08:95 s. 237). Vidare krävs inte sällan att en enskild missgynnas i förhållande till en eller flera personer i en jämförbar situation för att diskriminering som fenomen ska aktualiseras. Och som jag förstår det är din son en del av ett större kollektiv av jämnåriga spelare som alla erlägger samma årliga medlemsavgift. Men den nyss anförda argumentationen är egentligen en nullitet (en icke-fråga) eftersom min uppfattning är att diskrimineringslagen inte kan göras gällande mot bakgrund av den ideella föreningens karaktär.Likhetsprincipen, vad gäller?I ekonomiska föreningar, exempelvis i bostadsrättsföreningar, brukar inte sällan likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna och principen kommer i det följande att beröras närmare eftersom den även gäller ideella föreningar. Den är till att börja med inte lagstadgad utan är en så kallad allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar till att omöjliggöra eller i vart fall försvåra för styrelsen eller en majoritet av föreningens medlemmar att missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Men märk väl att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid ska behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2009 s. 550) uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det ifrågavarande rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende just hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten enligt HD var att ta ställning till huruvida det hade funnits beaktansvärda skäl för föreningens beslut om avslag. Domstolen fann att så var fallet eftersom grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden. HD kom därför fram till att beslutet inte utgjorde ett åsidosättande av likhetsprincipen.Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte det per automatik att samtliga andelsägare i bostadsrättsföreningen kommer att få göra detsamma. Det handlar helt enkelt om en bedömning i det enskilda fallet. Givet det ovan refererade HD-avgörandet menar jag att likhetsprincipen ska förstås som att denna i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis är min bedömning att den här frågan behöver överlämnas till nästkommande årsstämma eftersom din sons medlemskap huvudsakligen vilar på avtalsrättslig grund. Den krassa sanningen är att om den här typen av missnöje inte leder till någon som helst förändring, eventuellt för att du inte får gehör bland övriga i föreningen, finns egentligen bara två återstående alternativ. Att vara kvar under rådande omständigheter eller att säga upp medlemskapet och lämna ishockeyföreningen. Det ska även tilläggas att det inom idrottens värld och i många ideella föreningar torde vara ganska vanligt förekommande med olika höga avgifter för olika medlemskategorier. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Neka medlemskap i BRF pga brottslighet

2021-03-10 i Föreningar
FRÅGA |Jag undrar om en bostadsrättsförening kan neka en köpare inträde i föreningen med hänvisning till att köparen är tidigare straffad? Om föreningen skulle neka köparen inträde på denna grund, kan köparen i så fall begära hyresnämndens överprövning av föreningens ställningstagande enligt bostadsrättslagen 2:10?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Medlemskap i en bostadsrättsförening regleras dels i bostadsrättslagen (BRL), dels i föreningens stadgar.Grunder till att neka medlemskapBostadsrättslagen stadgar att medlemsskap ska beviljas om föreningen "skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare" (2 kap. 3 § BRL). Formuleringen är inte helt lätt att tolka, men vad som ska beaktas är personens betalningsförmåga och dess skötsamhet i egenskap av medlem i föreningen. Detta innebär att kriminalitet i allmänhet inte är ett giltigt skäl till ett nekande. Kan man däremot anta att kriminaliteten kan påverka boendet, kan det utgöra en godtaglig grund för att neka medlemskap. Grunden bör då framförallt vara brott med samband med hemmet, exempelvis i form av våld eller försäljning av narkotika i hemmet. I lagens förarbeten har dock uttalats att personliga kvalifikationer som grund för avslag ska användas restriktivt.Tidigare domarI hovrättens mål ÖH 9029-09, beviljade domstolen medlemskap till en person som var tidigare dömd för fem fall av misshandel. Man hänvisade bland annat till att det senaste brottet var begånget för mer än 5 år sedan samt att han tidigare hade varit med och startat en bostadsrättsföreningen där ingen hade anmärkt på hans skötsamhet. I målet ÖH 873-12, var personen åtalad för mordbrand, men blev senare frikänd då han inte ansågs medveten om vad han gjorde. Personen medicinerades och hade kontakt med läkare. Hovrätten beviljade medlemskap då det var en engångsföreteelse som utlösts av sjukdom.Överklagande av ett avslagEtt avslag på medlemskap kan inom en månad från dess att beslutet delgivits överklagas till Hyresnämnden (2 kap. 10 § BRL). Om bostadsrättsföreningen anses ha gjort en vårdslös bedömning av medlemskapet kan de även bli skadeståndsskyldiga.SammanfattningSammanfattningsvis kan ett medlemskap nekas på grund av brottslighet, men det ställs relativt höga krav. Av betydelse är framförallt om brottsligheten kan påverka boendet och betalningsförmågan, samt om brottet begåtts nyligen eller för en lång tid sedan. Beslutet kan överklagas enligt den bestämmelse du nämner.Hoppas du är nöjd med ditt svar!Vänliga hälsningar

Aktier som apportegendom aktieägartillskott

2021-03-02 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har precis startat ett AB där jag pysslar med X.jag har ett stort intresse i aktiesparande och har onoterade aktier i min privata portfölj. Jag har förstått att jag kan sälja in onoterade aktier till mitt bolag via revers men finns det några hinder om en notering står runt hörnet? Främst gör jag detta för att tillskjuta likvida medel i företaget istället för att göra en kontant överföring då mina kontanter är öronmärkta till en husrenovering. Är det något särskilt kring detta som jag måste tänka på så jag inte gör något galet?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du undrar om du kan överföra aktier som du äger privat till ditt bolag. Jag utgår ifrån i mitt svar att du undrar om de är möjligt att överföra aktierna till ditt bolag genom ett aktieägartillskott. Om jag har missförstått frågan kan mitt svar dessvärre vara felaktigt och jag förbehåller mig detta. Jag kommer använda mig av Aktiebolagslagen (ABL) vid besvarandet av mina frågor. Kan privata aktier ges till ett bolag? - Förutom att göra en ren kontantinbetalning går det också̊ att genomföra ett aktieägartillskott genom att tillskjuta samegendom eller egendom av rätt värde till bolaget. De krav som ställs på̊ apportegendom vid aktiebolags bildande och vid nyemission bör också̊ vara tillämpliga vid aktieägartillskott. Det är i princip marknadsvärdet på tillgången vid tillskottslämnandet som skall motsvara det tillförda beloppet. Detta framgår genom tolkning av 2 kap 3 § och 4 kap 6 § ABL. Vad innebär detta för dig – Detta innebär för dig att du kan skjuta till aktier till ditt bolag, utan några lagliga hinder. främsta skälet till att beakta notering är vid försäljning av aktierna, då beskattningen på onoterade aktier är lägre än noterade, vilket innebär att du betalar en högre skatt vid försäljning. Hoppas att de var svar på din fråga!

Kan en kund framställa krav efter att ett aktiebolag har sålts?

2021-03-01 i Bolag
FRÅGA |Om ett AB har sålts och alla kända fordringar är betalda, kan en ex kund ställa nya krav på företaget efter över 2 år? Skall säljare belastas fast han har sålt AB i god tro.?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ett aktiebolag är en juridisk person, vilket innebär att ägarna (i detta fall säljaren) som huvudregel inte kan hållas personligt ansvariga. Däremot medföljer alla skulder vid en företagsöverlåtelse, eftersom det är den juridiska personen i sig som har ingått förbindelserna. Med andra ord kan alltså en före detta kund framställa krav även efter att aktiebolaget har blivit sålt. Huvudregeln är att en fordran (en skuld) preskriberas efter tio år (2 § preskriptionslagen). Att två år har förflutit förhindrar alltså inte kunden från att framställa kraven.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad innebär andelsmetoden i samfällighetslagen?

2021-03-12 i Föreningar
FRÅGA |Hej.På stämman lade styrelsen fram förslag om uttaxering på 550 kr/månad och andel.En medlem som har 126 andelar av totalt 140 (126 lgh o 14 villor) begärde rösträtt enligt andelsmetoden.Han hade inkommit med en motion om att han ansåg att villorna skulle betala 50 kr mer på månad jämfört med lgh. Vi var 12 st. röstberättigade medlemmar närvarande på stämman och ingen hade fullmakt att rösta för annan medlem.Vid röstningen sa 11 medlemmar nej till motionen och 1 röstade för motionen. Jag tolkade §49 som att motionen kunde avslås eftersom medlems röstetal ej får överstiga 1/5 del av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar. ( 11 avslag 2,4 tillstyrkt)Lagens andemening måste väl vara att ingen enskild medlem kan köra över styrelsen i ekonomiska frågor, då finns det ju ingen anledning till att ha en styrelse eftersom styrelse ej kan fatta beslut gällande förvaltning av samfälligheten.MVH
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den relevanta lagen för din fråga är följande:-Lag om förvaltning av samfälligheter (SFL).Vad säger 49 § Samfällighetslagen?Precis som du säger så gäller speciella regler för ekonomiska frågor och så som du beskrivit den aktuella motionen så låter det absolut som att den faller in under "ekonomiska frågor" varav de speciella reglerna i 49 § kan användas. Det 49 § säger är att enligt huvudregeln har alla närvarande medlemmar en röst vid föreningsstämman, oavsett hur många delägarfastigheter hen har, den räknemetoden kallas huvudtalsmetoden.En medlem kan dock begära att medlemmarnas röster ska räknas om och beräknas efter delägarfastigheternas andelstal istället, den räknemetoden kallas för andelsmetoden och får bara användas när det gäller ekonomiska frågor. Om en medlem begär att medlemmarnas röstetal skall räknas efter andelsmetoden istället så finns det dock ett tak som varje medlems röstetal inte får överstiga, vilket är en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar, precis som du skriver. Det finns alltså en röstspärr på 20% som innebär att en medlem skall inte kunna ha röster som motsvarar mer än 20% av det totala antalet berättigade röster som finns närvarande. Det som kan vara komplicerat med andelsmetoden är att räkna ut rätt andelsantal för varje medlem, vilket är viktigt att få rätt. Se därav till att ni har rätt andelsantal för varje röstberättigad medlem uträknat.Jag skall exemplifiera det hela här med ett hypotetiskt exempel då jag inte vet hur allas andelstal ser ut hos de som röstade hos er:-Medlem 1 =17 andelstal = 17%-Medlem 2 = 10 andelstal = 10 %-Medlem 3 = 50 andelstal = 50%-Medlem 4 = 13 andelstal = 13%-Medlem 5 = 10 andelstal = 10%-Totalt = 100 andelstal = 100%Enligt andelsmetoden skulle rösterna fördelas enligt följande, jag skriver deras verkliga andelsprocent inom parantes för att tydliggöra vad röstspärren gör med rösterna:-Medlem 1 = 17 röster (17%)-Medlem 2 = 10 röster (10%)-Medlem 3 = 20 röster (50%) – röstspärren-Medlem 4 = 13 röster (13%)-Medlem 5 = 10 röster (10%)Här ser man tydligt hur medlem 3 påverkas av röstspärren, om den inte hade funnits hade medlem 3 fått 50 röster istället för 20. Men röstspärren i andelsmetoden i 49 § SFL gör så att medlem 3 bara får 20 röster vilket motsvarar 20% (en femtedel) i det här påhittade scenariot.Vad var syftet med andelsmetoden när lagen kom till?Andelsmetoden lades in i lagen i syfte att förhindra att flera delägare som har små andelstal ska kunna skaffa sig förmåner som innebär att en större del av kostnadsansvaret övervältras på en eller ett fåtal medlemmar med stora andelstal. Det finns nämligen oftare många medlemmar med små andelstal och om inte denna räknemetod fanns skulle dem lättare kunna gå ihop och rösta för beslut som övervältrar den större delen av kostnadsansvaret på en eller ett fåtal av de medlemmar som har stora andelstal. Om det inte gick att motverka med hjälp av denna regel skulle det kunna vara svårt att få till stånd samarbete med hjälp av samfälligheter i vissa situationer och därav finns denna regel. Vad innebär 49 § samfällighetslagen i just ditt fall?Om ni röstade enligt andelsmetoden:När man ska använda sig av andelsmetoden måste man således räkna om alla röstberättigades röster till andelstal, vilket innebär att man måste veta hur många andelar av samfälligheten som varje person äger. På din fråga tolkar jag det som att ni räknar varje fastighet som en andel i er samfällighet och att det totalt finns 140 andelar i samfälligheten.För att jag ska kunna förklara exakt hur det ska räknas på er föreningsstämma behöver jag vet hur andelstalen såg ut för alla närvarande. Eftersom du inte nämner att någon annan hade fler andelar än en av medlemmarna i din fråga utgår jag därav från att alla förutom en medlem hade en andel och sedan fanns hen med 126 andelar. Det som skall ske enligt andelsmetoden i ett sånt fall är att medlemmen med 126 andelar får ett röstetal som motsvarar max 20% av det totala antalet röster. Vilket innebär att de övriga 11 medlemmarnas röster tillsammans blir minst 80% av det totala antalet röster, således kan den medlemmen med flest andelar inte ensam rösta igenom motionen då hen inte har majoritet med bara sina röster som står för max 20%.Ni som röstade emot motionen ska ha stått för minst 80% av rösterna tillsammans om alla medlemmar förutom hen med 126 andelar röstade emot, således är det ni som röstade emot som har majoritet och motionen skall inte antas.Om ni röstade enligt huvudtalsmetoden:När man använder huvudtalsmetoden har alla en röst var som jag tidigare nämnt och i sådana fall är det mycket okomplicerat. Ni var tolv stycken medlemmar närvarande på föreningsstämman och således finns det tolv röster. Om elva röstade emot så var det ni elva som hade majoritet och motionen ska således inte antas.Vad kan du göra för att klandra beslutet?Ifall föreningen ändå antog motionen och du vill klandra beslutet för att det inte har tillkommit i behörig ordning kan du göra det hos mark- och miljödomstolen inom fyra veckor efter att beslutet togs, om det har gått längre tid än så har du tyvärr ingen rätt att väcka talan (15 och 53 § SFL).Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om du har några funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till mig på elin.englund@lawline.se!Med vänliga hälsningar,

När behöver jag registrerar mitt aktiebolag?

2021-03-07 i Bolag
FRÅGA |Jag startade ett aktiebolag april 2020. Jag kommer att uppdrag men inte att ta ut någon lön i bolaget utan endast utdelning. Jag har dock planerat att ta ut friskvårdsbidrag och traktamente när jag arbetar på annan ort. Behöver jag registrera mig som arbetsgivare då?Bästa hälsn. Mattias
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline! Som jag förstår det har du startat ett aktiebolag, du kommer att ta uppdrag men inte ta ut någon lön för det i bolaget. Endast utdelning. Haken är dock att du tänker ta friskvårdsbidrag och traktamente när du arbeta på en annan ort. Du undrar således om du behöver registrera dig som arbetsgivare. Personalvårdsförmån Dessa är förmåner med mindre värde som syftar till att skapa arbetstillfredsställelse. Förutom deras låga värde, kännetecknas de av att de riktas till hela personalen. Förmånerna kan inkludera friskvårdsbidrag, fysisk aktivitet och enkla förfriskningar som kaffe eller frukt på arbetsplatsen.Personalomsorgsförmåner är skattefria för den anställde vilket innebär att arbetsgivaren inte behöver göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på förmånen. Friskvårdsbidraget som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren kan uppgå till högst 5 000 SEK per år. Om arbetsgivaren betalar ett högre belopp, beskattas denne för hela bidraget.Traktamente Traktamente är en kompensation för de kostnader som arbetsgivaren betalar för att täcka ökningen av en anställds levnadskostnader under en tjänsteresa. Detta gäller de ökade kostnaderna för mat, boende och små kostnader.Ditt fallEnligt Skatteverket måste du registrera dig som arbetsgivare första gången du anställer någon. Detta beror på att du måste vara arbetsgivare om du ska betala ersättning för arbete till någon som inte är godkänd för F-skatt. Är du delägare i ett aktiebolag som tar ut lön eller förmån räknas du som anställd och aktiebolaget måste då vara registrerat som arbetsgivare även om du inte har några andra anställda.Sammanfattningsvis anser jag att du ska registrera ditt bolag om du tar ut friskvårdsbidrag och traktamente då dessa är förmåner som anställda ska njuta av. Hoppas att detta var till hjälp! Vänligen,

Hur stor del av röstlängden krävs närvarande för att beslut ska kunna fattas vid stämman i en samfällighetsförening?

2021-03-02 i Föreningar
FRÅGA |Vi har tänkt ändra stadgarna i vår samfällighetsförening och för det krävs majoritetsbeslut på en ordinarie stämma om jag förstått det rätt, men finns det ett minst antal deltagare på stämman för att en stadgeändring ska kunna beslutas?Jag frågar för att vi normalt har väldigt dålig uppslutning på stämmorna, kanske runt en tiondedel av medlemmarna närvarar.
Carl Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar utgår jag ifrån att det är fråga om en samfällighetsförening enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). I det fallet är Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (LOFS) tillämplig, 1 § LOFS.Lagen reglerar hur förvaltningen av samfälligheten ska ske. Den stadgar att vid omröstning vid stämma som rör föreningens stadgar måste kvalificerad majoritet föreligga, två tredjedelar av de röstande måste rösta för ändringen, 52 § 1 st. LOFS. Detta är ett minimikrav - genom stadgarna får det föreskrivas att högre majoritetskrav ska gälla för sådana beslut.Som svar på din fråga verkar det inte finnas någon minimigräns på hur många medlemmar som måste vara närvarande vid stämman. Dock måste kallelsen till stämman utgå i behörig ordning för att stämmobeslutet inte ska bli föremål för klander (Jfr 47 § LOFS).Hoppas du fick svar på din fråga. Har du följdfrågor är du varmt välkommen åter.Med vänliga hälsningar,

Starta bolag: vilka lagar ska efterföljas?

2021-02-28 i Bolag
FRÅGA |Om man skall starta ett bolag i syfte att importera samt sälja energidryck i Sverige via onlinehandel, vilka lagar samt regler skall följas?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mycket beror på vilket typ av bolag som ska startas. Det finns olika former att välja mellan och respektive form ger upphov till olika regelverk som ska efterföljas. Om det exempelvis är ett aktiebolag så ska aktiebolagslagen efterföljas men om det är ett handelsbolag så ska lagen om handelsbolag och enkla bolag efterföljas.Utöver det så finns det även skatterättsliga regler som ska efterföljas. Dessa är bland annat inkomstskattelagen, som i stora drag reglerar hur samt vilka intäkter och kostnader som ska beskattas. Även mervärdesskattelagen blir relevant i och med att bolag bedriver ekonomisk verksamhet, lagen reglerar hur och när momsbeskattningen ska ske. I sammanhanget är det också relevant att nämna att även redovisningsrättsliga regelverk ska efterföljas, centrala lagar är bokföringslagen och årsredovisningslagen. Vänliga hälsningar,