Vad händer med befintliga avtal när ett aktiebolag avvecklas?

2021-02-27 i Bolag
FRÅGA |Vad händer med befintliga avtal (bundna med avtalstid) om ett aktiebolag avvecklas? Vem blir betalningsskyldig för de avtal som firmatecknaren tecknat under tiden som företaget varit aktivt?
Sara Djogic |Hej och tack för din fråga!Lagen som är aktuell för att besvara din fråga är aktiebolagslagen (ABL) och konkurslagen (KL). Jag tänker i det följande redogöra för vad som gäller i denna situation.Avveckla verksamhetenEtt aktiebolag kan avvecklas på olika sätt. Bland annat genom frivillig likvidation 25 kap. 11 § ABL. Frivillig likvidation används främst när det finns tillgångar kvar i bolaget som kan säljas och inbringa ett överskott till aktieägarna. Ett sådant beslut är giltigt om en majoritet av aktieägarna röstar för detta på bolagsstämman. Om en situation där lika röstetal ställs mot varandra skulle uppstå, har stämmans ordförande utslagsröst 25 kap. 2 § första stycket ABL.Bolaget kan även avvecklas genom att försättas i konkurs. För att försättas i konkurs krävs att företaget eller personen är på obestånd 1 kap. 4 § KL. Att ett företag är på obestånd innebär att de kortfristiga skulderna överstiger de tillgångar som finns i bolaget. Bolaget kan alltså inte betala sina skulder och detta är inte bara tillfälligt. Samtliga tillgångar och skulder (inklusive avtal) som finns i bolaget överförs då till ett konkursbo, som utgörs av en eller flera konkursförvaltare 1 kap. 3 § KL. Vad händer med avtalen?Vad som händer med avtalen beror på vilket sätt företaget har avvecklats. När ett företag försätts i konkurs kan man i regel utgå ifrån att företaget inte kommer att fullgöra sin del av det befintliga avtalet. Det ger typiskt sett en möjlighet för motparten att häva avtalet. Vad gäller likvidation är företaget då fortfarande bunden av avtalet. Det innebär att motparten har rätt att full betalning enligt avtalet vid skiftet av likvidationen.Vem är betalningsskyldig?I ett aktiebolag är det i första hand bolagets tillgångar som ska stå som garanti för att skulderna betalas. Detta innebär att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser 1 kap. 3 § ABL. Styrelsemedlemmar eller VD kan få ett medansvar för bolaget och bli personligt betalningsskyldiga om en kontrollbalansräkning inte har upprättats när företaget förbrukat över hälften av sitt aktiekapital 25 kap. 13 § ABL och 25 kap. 18 § ABL. Personligt betalningsansvar kan även uppstå i egenskap av aktieägare. En aktieägare kan enbart bli personligt betalningsskyldig om denne i vetskapen om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation deltar i beslut att fortsätta med bolagets verksamhet 25 kap. 19 § ABL.AvslutningsvisVad som händer med de befintliga avtalen beror på hur erat företag har avvecklats. I de fall det rör sig om en likvidation är bolaget fortfarande bunden av avtalen. I en sådan situation är det bolagets tillgångar som ska täcka eventuella skulder. Om bolaget istället försätts i konkurs finns alltså inget betalningsansvar för någon privatperson. Detta förutsätter dock att ingen har brutit mot gällande lagar och att en kontrollbalansräkning har upprättats på ett korrekt sätt. Hoppas du fick svar på din fråga i annat fall är du välkommen att kontakta oss för vidare rådgivning!Med vänlig hälsning,

Vilka får kandidera till olika förtroendeposter i en bostadsrättsförening och finns det några regler om valberedningar?

2021-02-22 i Föreningar
FRÅGA |Jag bor i en bostadsrättsförening i Malmö.Vår brf skall ha föreningsstämma den 24/2 som p.g.a Corona Pandemin skall hållas utan att medlemmarnas fysiska medverkan. Stämman skall genomföras med poströstning. Valberedningen och styrelsen har avslagit alla namnförslag från medlemmar som vill bli nominerade till styrelseledamot. Valberedningen har i sin kallelse skrivit att endast valberedningens kandidater kommer ifråga. Alternativen är tre; rösta ja på valberedningens förslag///rösta nej på valberedningens förslag///rösta för bordläggning. Jag har försökt diskutera med valberedningen men blivit tillsagd "jag pratar inte med dig". Vid tidigare stämmor i föreningen har valberedningen tagit upp alla medlemmar som har varit intresserade att bli nominerade till styrelseledamot.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning bereder vissa tolkningssvårigheter eftersom det inte går att urskilja någon egentlig fråga. Men jag misstänker att du undrar vad som gäller kring valberedningens uppdrag i en bostadsrättsförening och hur det faktum att övriga medlemmar inte verkar få kandidera till styrelsen ska hanteras. Men att föreningsstämman ska hållas på distans uppfattar jag däremot inte som någon i skrivande stund tvistig sak mellan styrelsen och andelsägarna (medlemmarna). Mot bakgrund av avsaknaden av en uttrycklig fråga är det också glädjande att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.Bostadsrättslagen (BRL).Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Notis: Den sistnämnda lagstiftningen blir även tillämplig i den här situationen eftersom en bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening.Inledningsvis förtjänas det att säga att detta i mångt och mycket är ett helt oreglerat område. Det finns inga lagstadgade regler om valberedningar, om sådana överhuvudtaget måste finnas i en bostadsrättsförening eller hur arbetsordningen för den här typen av föreningsorgan ska se ut. Det ankommer således på bostadsrättsföreningen att självmant besluta om vad som ska gälla i det här avseendet och företrädesvis lämnas då vägledning genom bestämmelser i stadgarna. Givet din ärendebeskrivning är det dock viktigt att framhålla att en valberedning är ett beredningsorgan och inte något beslutsorgan varför de uttalanden som har gjorts i din förening framstår som mycket tveksamma. Det är vidare föreningsstämman som exklusivt utser valberedningen och likaledes bestämmer omfattningen på organets uppdrag. Märk väl att årsstämman, förutom att vara det högst beslutande organet, även fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och den kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med någon tvingande lagstiftning. En medlem har alltid rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman (6 kap. 15 § 1 st. EFL). Så vid förekomsten av meningsskiljaktigheter och i avsaknad av tydliga stadgebestämmelser innebär detta att den här frågan behöver hänskjutas till stämman för votering. För att föreningsstämman ska kunna anta ett förslag krävs i regel mer än hälften av rösterna och vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (6 kap. 33 § 1 st. EFL). Notera att ett beslut om ändring av stadgarna i princip fordrar konsensus, det vill säga att det är giltigt endast om samtliga röstberättigade i föreningen är överens. Beslutet blir emellertid även giltigt om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet (9 kap. 23 § 1 st. BRL). På den första stämman räcker då enkel majoritet enligt huvudregeln (se ovan, 6 kap. 33 § 1 st. EFL).Utan att närmare känna till innehållet i de aktuella stadgarna kan vidare följande anföras. Vid föreningsstämman utövar medlemmarna sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter (6 kap. 1 § EFL). En medlem har rätt att närvara, yttra sig och rösta vid föreningsstämman, om inte någonting annat eventuellt skulle framgå av lag eller stadgar. I de senare får det även bestämmas att en andelsägare som har sagt upp sitt medlemskap inte har rätt att delta vid föreningsstämman (6 kap. 2 § 1 st. EFL). Med det ovan sagda följer naturligtvis också en förslagsrätt enligt vilken varje medlem kan, och helt i enlighet med den praxis som tidigare rådde i din bostadsrättsförening, föreslå andra kandidater till olika förtroendeposter än de som valberedningen har gjort. Återigen, valberedningen är enbart ett beredningsorgan vars primära uppgift är att underlätta de val som bostadsrättsföreningen står inför. Det bör dock uppmärksammas att det i stadgarna inte sällan brukar finnas olika bestämmelser om tidsfrister för en medlems rätt att kunna få ett ärende behandlat på årsstämman, vilket har påpekats tidigare (se föregående stycke samt 6 kap. 15 § 1 st. EFL). Lämnade motioner måste nämligen normalt sett finnas upptagna i kallelsen för att dessa ska kunna tas upp på föreningsstämman. Men om alla på stämman närvarande medlemmar lämnar sitt samtycke till att uppkomsten av ett visst ärende ändå får (ska) behandlas torde det inte finnas något hinder för detta.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVad den allmänna uppfattningen är hos bostadsrättsföreningens andelsägare är för mig ovisst i nuläget. Men om det finns fler som är missnöjda och har samma uppfattning som du i den här frågan torde den mest kraftfulla kollektiva åtgärden vara att blankt rösta nej till valberedningens förslag. Och vad man egentligen menar med det tredje och sista bordläggningsalternativet framstår som något svårtolkat eftersom en styrelse behöver utses. Att skjuta på den frågan utgör enligt min mening sällan ett särskilt vettigt alternativ. Slutligen reagerade jag också på att du i din ärendebeskrivning uppger att styrelsen har avslagit samtliga namnförslag, vilket jag menar är lika oseriöst som det är felaktigt eftersom det inte är styrelsens uppgift att fatta beslut om vilka som äger rätt att kandidera.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Eftersom du har betalat för ett Express24-ärende misstänker jag att du önskar en ganska så skyndsam återkoppling. Jag kommer därför att ringa dig redan nu på onsdag den 24/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan en komplementär godkänna en kommanditdelägares ingångna avtal i efterhand?

2021-02-15 i Bolag
FRÅGA |Stämmer det att en kommanditdelägare kan företräda kommanditbolaget om bolagets komplementärer i efterhand godkänner de av kommanditdelägaren ingångna avtalen? Hur kan detta stämma och var regleras detta?
Josefine |Hej, och stort tack för att du har valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Den lag som är relevant att titta på är lag om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Tredje kapitlet i denna lag beskriver nämligen vad som gäller för ett kommanditbolag och vilka som får företräda bolaget. Kan kommanditdelägaren företräda bolaget? En kommanditdelägare får inte lov att företräda bolaget (3 kap. 7 § stycke 1 HBL). Däremot så är handlingen som kommanditdelägaren gjort bindande för bolaget om motparten har varit i god tro (3 kap. 7 § stycke 2 HBL). Detta innebär att ifall den som kommanditdelägaren har ingått avtalet med inte visst om att hen inte fick lov att ingå detta avtal, så kommer bolaget vara bunden av avtalet. Ifall ni däremot har registrerat att hen är kommanditdelägare, kommer det vara svårare för motparten att kunna hävda god tro (jämför 19 § handelsregisterlagen). Kan en komplementär godkänna i efterhand? Givetvis kan komplementärerna i bolaget låta bli att hävda att det ingångna avtalet är ogiltigt, och därav bli bundna av avtalet. Jag kan däremot inte finna någon bestämmelse i lagen som säger att man som komplementär i efterhand får lov att godkänna handlingen. Det som dock kan ske i praktiken är att komplementären istället blir en part i avtalet. Genom att hen går till motparten och säger att bolaget vill ha detta avtal, så kan det ses som att komplementären inom sin behörighet att företräda bolaget ingått avtalet. Kommanditdelägaren kan alltså inte anses vara part längre utan det är nu komplementären som istället har sagt ja och godkänt att ett avtal skall ingås.Jag hoppas nu att du har fått svar på din fråga och att allt löser sig för er! Har du fler frågor och funderingar så tveka inte på att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Kan aktieägare bli personligt betalningsansvariga?

2021-02-12 i Bolag
FRÅGA |Har haft ett AB som försatts i konkurs. Nu har vi fått en stämning från en levantör som inte ställt någon skuld begäran till konkursboet tidigare. De försöker nu hävda att vi gjort fel i vår årsreovisning och på så sätt blir personligt betalnings ansvariga. Min fråga är att om man kan komma i efterhand och ställa en skuldbegäran som man inte ställt till konkursboet
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Karakteristiskt för ett aktiebolag är att aktieägarna inte har ett personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser, förutom i specifikt reglerade situationer som avser likvidationsskyldighet på grund av kapitalbrist (1 kap. 3 § aktiebolagslagen).Under förutsättning att ingen aktieägare har blivit personligt betalningsansvarig i samband med likvidationsskyldighet på grund av kapitalbrist så är svaret på din fråga: nej. Leverantören kan inte begära aktieägarna på betalning då det är en grundläggande princip att aktieägare är fria från ett personligt betalningsansvar. Däremot kan leverantören, i egenskap av borgenär, komma att ha en fordran i bolagets konkurs (1 kap. 1 § konkurslagen).Vänliga hälsningar,

Jäv för ledamot

2021-02-25 i Bolag
FRÅGA |Hej,är jag jävig/jävsituation om jag avgår som ledamot från en styrelse med full information om befintliga kostnader, för att upprätta ett nytt avtal och erbjuda det till samma styrelse som jag precis har avgått?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta i vilka situationer en ledamot av styrelse enligt lag kan vara jävig. Jag kommer i mitt svar att utgå från Aktiebolagslagen (ABL) och lag om ekonomiska föreningar (EFL). Om du sitter i ett AB blir ABL tillämplig, sitter du i ekonomisk förening så som bostadsrättsförening, blir EFL tillämplig. Jäv enligt ABL - En styrelseledamot får inte handlägga en fråga som rör avtal mellan bolaget och en annan part, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. (8 kap. 23 § andra punkten ABL).Jäv enligt EFL - Jäv innebär att en person i en beslutsfattande eller rättslig position är opartisk eller kan tänkas vara opartisk i förhållande till omständigheterna. I detta fall, gällande styrelseledamot i en ekonomisk förening, får en styrelseledamot inte handlägga en fråga om avtal mellan styrelseledamoten och föreningen, avtal mellan föreningen och tredje man (om ledamoten har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens intresse) eller avtal mellan föreningen och en juridisk person, som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda (7 kap. 23 § EFL).Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för föreningen får heller inte vidta någon åtgärd som är ägnad åt att ge en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller någon annan medlem. (7 kap. 42 § EFL)I din situation – Din situation som du beskriver omfattas inte av någon tillämplig lag av jäv. Att agera så som du redogör för i situationen är därför fullt tillåtet enligt lag. Hoppas att det var svar på din fråga!.

Släktskap i styrelse

2021-02-19 i Föreningar
FRÅGA |Vi är två syskon som är med i en styrelse i en ridklubb (ideell förening). Jag är kassör och min syster ledamot. Möter det några hinder?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du undrar alltså om det, på grund av släktskapet mellan dig (kassör) och din syster (ledamot), föreligger hinder för att ni båda ska kunna sitta i styrelsen i en ideell förening. Rättskällor Eftersom ideella föreningar är oreglerade i lag blir andra rättskällor såsom prejudikat och allmänna principer tillämpliga. Man kan även hämta viss ledning i annan lagstiftning, till exempel ABL (aktiebolagslagen). HinderDet föreligger inte hinder för att sitta i samma styrelse på grund av släktskap. Jäv föreligger heller inte till följd av släktskapet (till skillnad från exempelvis domarjäv, som föreligger när domaren är släkt med part i rättegången).För tydlighetens skull kan vi titta i ABL:s jävsregler. I 8:23 ABL listas tre situationer där jäv ska anses föreligga: Vid avtal mellan styrelseledamoten och bolaget Vid avtal mellan bolaget och tredje man, om styrelseledamoten har ett väsentligt intresse som strider mot bolagets Vid avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten får företräda Framförallt de två första situationerna är relevanta även för ideella föreningar. Sammanfattning Det föreligger inga hinder och inget jäv på grund av släktskapet.Vänligen,

Hur ändrar man stadgarna i en bostadsrättsförening?

2021-02-14 i Föreningar
FRÅGA |Hur ändra stadgarna för att tillåta en extern ordförande?I våra stadgar står att endast den som är bosatt i föreningens fastighet kan väljas till styrelseledamot.I ett svar från er 2018-04-11 står att "stadgarna kan ändras om alla röstberättigade i föreningen är överens om ändringen osv." Kan en sådan ändring genomföras redan i kommande stämma - om vi då får en motion med förslaget godkänd? Eller krävs den omständligare proceduren med två stämmor efter varandra och att minst 2/3 av de röstberättigade godkänner ändringen?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 9 kap 23 § bostadsrättslagen kan stadgarna i en bostadsrättsförening ändras om alla röstberättigade är överens om ändringen, eller om ändringen har godkänts på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på ändringen. Detta innebär att ni kan ändra stadgarna för att tillåta en extern ordförande redan i kommande stämma om alla röstberättigade är överens. Det är endast om inte alla röstberättigade är överens som den omständligare proceduren med två stämmor efter varandra krävs. Att uppmärksamma är dock att om det finns särskilda bestämmelser i era stadgar om hur stadgeändringar går till så gäller även dessa enligt 9 kap. 24 § bostadsrättslagen.Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsiningar,

Om jag bildar ett aktiebolag tillsammans med någon och personen öppnar ett bankkonto för det, har den personen ett större ekonomisk ansvar för aktiebolaget?

2021-02-11 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag och min syster vill starta aktiebolag tillsammans (i Sverige). Vi är båda svenska medborgare men jag är skriven i ett annat EU-land och hon är skriven i Sverige. Det innebär att det är hon som kommer att öppna bankkonto för vårt AB. Betyder det att hon kommer att ha någon typ av meransvar ekonomiskt? Det är jag som ska vara VD för bolaget.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i aktiebolagslagen (ABL) och skatteförfarandelagen (SFL).Utgångspunkten är att aktieägarna i ett aktiebolag inte har något personligt betalningsansvar för bolagets skulderI ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser (1 kap. 3 § första stycket ABL). Det innebär att bolagets skulder, som huvudregel, inte påverkar din eller din systers privata ekonomi. Ett undantag från det är om ni deltar i beslut att fortsätta att driva bolagets verksamhet, trots att ni är i vetskap om att bolaget är skyldig att gå i likvidation (25 kap. 19 § ABL).Ett annat undantag är det s.k. företrädaransvaret. Skatteverket kan vända sig till bolagets företrädare och begära in betalning om till exempel bolagets skatter/avgifter inte betalats eller om företrädaren inte gjort rätt skatteavdrag (59 kap. 12 § första stycket, 59 kap. 13 § första stycket SFL). Företrädaransvaret kräver dock antingen uppsåt eller grov oaktsamhet. Som företrädare räknas exempelvis VD.Avslutningsvis så har ni inget personligt betalningsansvar för bolaget skulder. Din syster kommer inte rent aktiebolagsrättsligt att ha ett större ekonomiskt ansvar för ert aktiebolag, men hon har dock ett ansvar gentemot banken att exempelvis inte sakna täckning på bankkontot osv.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,