Tystnadsplikt i ekonomisk förening

2018-03-18 i Föreningar
FRÅGA |Om ekonomiska föreningar och offentlighet. Finns det juridiska förutsättningar för att hindra medlemmar att föra information om stämmohandlingar vidare? T ex motioner och styrelsens svar.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Några särskilda regler om tystnadsplikt för styrelseledamöter och VD har inte intagits i lagen om ekonomiska föreningar, ej heller i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda. Sysslomannaställningen för alla styrelseledamöter och VD medför dock en vårdnadsplikt med krav på tystlåtenhet avseende sådant, vars yppande kan skada föreningen. Styrelsen kan dock besluta om tystnadsplikt och ni kan besluta om att alla medlemmar ska skriva på ett sekretessavtal.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Absolut, relativ eller särskild majoritet i aktiebolag?

2018-03-16 i Bolag
FRÅGA |Hej,Hur vet man om det är absolut majoritet som gäller eller om det är relativ eller särskild i ett aktiebolag? Var kan man hitta dessa regler?Väldigt tacksam för hjälp!
Maja Stolt Rosell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar att hänvisa till aktiebolagslagen (ABL), som du hittar här.Eftersom jag inte vet om det är en specifik typ av beslut du undrar över eller när/var det aktuella beslutet i så fall ska fattas kommer jag att hänvisa till regler som anger majoritetskrav för beslut som fattas på bolagsstämman och av bolagets styrelse.7 kap. ABL innehåller regler om bolagsstämman och 7:40 till 7:45 ABL behandlar olika majoritetskrav; vid andra beslut än val, vid val och vid beslut om ändring av bolagsordningen. 8 kap. ABL handlar om bolagets ledning och 8:22 ABL anger majoritetskrav vid styrelsebeslut. Värt att notera är att under förutsättningar som i så fall anges i aktuell paragraf, gäller det som står i bolagsordningen, framför det som står i lagen. T.ex. i 7:41 2 st. ABL står det att "första stycket gäller inte om annat föreskrivs i bolagsordningen. I bolagsordningen får dock inte föreskrivas att det för giltigt val fordras fler röster än som anges i första stycket." I första stycket anges att relativ majoritet gäller vid val och andra stycket innebär att det inte kan bestämmas att mer än relativ majoritet ska krävas vid val. Bolagsordningen kan alltså ange att annat än det som står i lagen ska gälla, dock med en viss begränsning.Det här blev ett ganska kort och översiktligt svar men jag hoppas att det var till hjälp för dig!Mvh

Vad gäller när vissa medlemmar i en ideell förening inte behöver följa föreningsordningen?

2018-03-14 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Min fråga gäller likhetsprincipen i en ideell förening. Jag är medlem i en båtklubb som har en Hamnordning som föreskriver vilka krav klubben har på båtar för att de ska hanteras. Kraven består av max längd, max bredd, max vikt samt maximalt djupgående. Hamnordningen föreskriver att båtar med avtal som uppfyller dessa krav får lägga upp sina båtar.Nu visar det sig att det finns ett flertal båtar som överskrider kraven som Hamnordningen föreskriver, men styrelsen har inte för avsikt att säga upp avtalet för dessa båtar, dvs de kommer även i fortsättningen att hanteras/lyftas av klubben trots att det inte uppfyller kraven.Vad säger god föreningssed om detta? Vissa medlemmar ges fördel i att deras båtar hanteras trots att de inte uppfyller kraven, medan andras båtar nekas. Frågan rör också Generalklausulen då jag menar att de som har bestämmanderätten (i detta fall styrelsen) har beslutat om hamnordningen men även att de som har befintligt avtal kommer att undantas, dvs ges en fördel.
Sandra Söderberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som du kanske redan vet så regleras inte ideella föreningar av någon specifik lagstiftning. För ekonomiska föreningar finns lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, men för ideella föreningar saknas alltså en motsvarighet (detta beror på flera skäl, men bland annat att ideella föreningar kan vara av så varierande karaktär att det hade varit svårt att skapa en lagstiftningsprodukt som på ett bra sätt hade kunnat reglera alla dessa olika föreningar). Hur regleras då ideella föreningar? Dels finns det flertalet rättsfall på området; dels finns det flera "osynliga normer" som ger vägledning kring hanteringen av ideella föreningar. Likhetsprincipen Likhetsprincipen är en av de osynliga normer som gäller för ideella föreningar, och den är väletablerad i praxis (det vill säga, rättsfall). Principen innebär att alla medlemmar i föreningen ska behandlas likadant av föreningen (om inte något annat uttryckligen framgår av stadgarna eller någon lag). För att en särbehandling ska kunna ske, så måste denna kunna motiveras med sakliga skäl. Av det som framgår av din fråga verkar det inte finnas några sakliga skäl som motiverar/rättfärdigar varför endast vissa båtägare tillåts överskrida de angivna måtten. Denna princip tar främst sikte på att hindra illojal eller otillbörlig särbehandling (se NJA 1989 s. 751), och är därför inte lika strikt när det gäller en särbehandling som kommer gynna föreningen eller medlemmarna som helhet. I detta fall ser jag dock inget skäl till hur den särbehandling du beskriver i din fråga skulle gynna varken föreningen eller medlemmarna (i stort). Generalklausulen Vad gäller den s.k. generalklausulen i 6 kap. 13 § lagen om ekonomiska föreningar, är den inte direkt tillämplig på ideella föreningar eftersom att lagen endast gäller ekonomiska föreningar. Det har förts viss diskussion om huruvida bestämmelsen är analogisk tillämplig på ideella föreningar, d.v.s. att bestämmelsen ska gälla även för ideella föreningar, men detta är inte fakta utan bara ett ämne debatt/diskussion. Sammanfattning Jag ser ingen anledning till varför vissa medlemmar ska få fördelen att inte behöva följa föreningsordningens krav, samtidigt som andra inte ges tillträde/utesluts ur föreningen av samma anledning. Det finns inget sakligt skäl för detta, och är sannolikt inte i enlighet med god föreningssed. Kanske kan ni gå ihop ett antal medlemmar och framföra era klagomål till styrelsen i fråga. Kommentera gärna nedan om du skulle ha några fler frågor! Vänligen,

Vad kan man göra för att ett förbjudet lån till en aktieägare ska betalas tillbaka?

2018-03-14 i Bolag
FRÅGA |Hej. Kompis till mig som jag har en gemensam aktiebolag med har tagit pengar ut från aktiebolagets konto för privat bruk. Jag fick reda på detta först 3 månader senare. Det handlar om en summa på 25 000kr. Han lovar betala tillbaka allt i år, men det litar jag inte på. Vad är mina alternativ för att tvinga han att göra rätt för sig? Tacksam för all hjälp!
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag poängtera att det är förbjudet att som aktieägare låna pengar från sitt aktiebolag. En person som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. (21 kap. 1 § och 30 kap. 1 § aktiebolagslagen.) Du har således möjlighet att polisanmäla din kompis för brott mot låneförbudet som gäller i aktiebolag.För att aktiebolaget ska få tillbaka pengarna kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden för aktiebolagets räkning. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Är det vanligt att ordförande väljs för längre tid än ett år?

2018-03-16 i Bolag
FRÅGA |Hej!Min fråga gäller val av ordförande. Är det vanligt att ordförande väljs på mer än ett år??
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 8 kap. 17 § 2 st. aktiebolagslagen framgår, att om annat inte föreskrivs i bolagsordningen eller har beslutats av bolagsstämman, väljer styrelsen ordförande. Detsamma gäller enligt 6 kap. 8 § 2 st. lag om ekonomiska föreningar avseende föreningar och 9 kap. 14 § bostadsrättslagen avseende bostadsrättsföreningar. I lag om handelsbolag och enkla bolag föreskriva inga krav om styrelse eller ordförande. Ordförande kan alltså sitta hur lång tid som helst, förutsatt att denne vid varje val blir återvald.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Får ett aktiebolag skänka bort sina enda inkomstbringande tillgångar till kommun?

2018-03-15 i Bolag
FRÅGA |Får ett aktiebolag skänka bort sina enda inkomstbringande tillgångar till kommunen.De fasta tillgångarna består av en hamnanläggning med tillhörande mark.Rörelsen går med vinst och det finns betydande tillgångar i kassa och bank.Aktieägarna är oeniga, vilken majoritet behövs för ett sådant beslut?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att ett bolag inte får ge bort egendom, eftersom bolagets syfte är vinstsyfte och gåvor skulle strida mot detta syfte. Reglerna om olika former av värdeöverföringar från bolaget finns främst i 17 kap. aktiebolagslagen (här); dessa regler är ganska komplicerade, men innebär i korthet att ett bolag sällan får ge bort egendom. Det enda som skulle vara tillämpligt i detta fall, är att bolagsstämman enligt 17 kap. 5 § aktiebolagslagen, eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte strider mot kravet att en värdeöverföring inte får äga rum om det efter överföringen inte finns full täckning för bolagets bundna egna kapital (17 kap. 3 § aktiebolagslagen). Visserligen skulle gåvan till kommunen kanske kunna anses vara allmännyttig beroende på ändamålet; gåvans användande. Men med hänsyn till att det är fråga om bolagets enda inkomstbringande tillgång, får emellertid en sådan transaktion inte anses vara acceptabel. Det finns också regler i 25 kap. 13 – 20 § aktiebolagslagen om att ett bolag som har för lite förmögenhet måste likvideras och att VD, styrelse och aktieägare kan i värsta fall bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder (här). Det kan eventuellt vara möjligt, att likvidera bolaget för att därefter ge egendomen i gåva till kommunen. Med hänsyn till att fler omständigheter inte finns tillgängliga, kan jag emellertid inte uttala mig mer ingående.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Återbetalningsskyldighet vid lån i strid med 21 kap. ABL

2018-03-14 i Bolag
FRÅGA |Laneforbudet enl ABL kap21Om ett bolag har 2 aktieagare agandes 50% vardera och dar den ene ar styrelseordforande: om styrelseordforanden (som tecknar firman och har utslagsrost pa stamman) tar ut pengar fran bolaget (utan att ha nagon fordran pa bolaget) anses detta da tillhora den forbjudna kretsen nar det galler lan till narstaende? Det finns inget gemensamt beslut om detta uttag.Merparten av pengarna aterbetalades 5 manader senare men det fanns en brist i aterbaringen: ar styrelseordforanden betalningsansvarig for denna brist?
Jenny Wärnerup |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Styrelseledamöter och då även styrelseordförande omfattas av den förbjudna kretsen, detta framgår av 21 kap. 1 § andra punkten. Precis som du anger uppstår det då en återbetalningsskyldighet för styrelseordförande, påföljden av lån i strid med reglerna i 21 kap. framgår av 21 kap. 11 § ABL.Vänligen,

Blir man borgensman om ens bolag lånar pengar?

2018-03-13 i Bolag
FRÅGA |Undrar om man bli borgenär i sitt eget företag vid lån. Företaget lånar pengar jag som äger företaget blir borgenär som privatperson
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag förtydliga begreppen borgenär, gäldenär och borgensman.Borgenär är fordringsägare. Det är alltså den part som har en fordran mot någon annan och som har lånat ut pengar. Den som lånat pengar kallas gäldenär. Begreppet borgenär får inte förväxlas med borgensman, som är den som går i borgen för någon annan vid lån.I din fråga anger du inte vilken form av bolag du har, varför jag i det följande utgår från att du har ett aktiebolag. Skulle det vara fråga om någon annan form av bolag än aktiebolag, föreligger nämligen personligt betalningsansvar.Det som skiljer ett aktiebolag från andra företagsformer är framför allt att aktieägare inte har något personligt betalningsansvar för aktiebolagets skulder. Detta framgår av 1 kap. 3 § aktiebolagslagen. De pengar bolaget lånar, kommer du sålunda inte automatiskt träda in som borgensman för. Det finns vissa undantag till huvudregeln om frihet från personligt betalningsansvar. Dessa fall rör tvångslikvidation, personligt betalningsansvar för skatter, samt vissa otillåtna värdeöverföringar.Träder du sålunda inte frivilligt in som borgensman, har du inte något personligt betalningsansvar.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen