Associationsform för aktieklubb

2020-05-21 i Bolag
FRÅGA |Hej!Vad är en aktieklubb för associationsform? Kan den vara en ideell förening? Eller räknas den som något helt annat?
Jakob Westling |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Först vill jag bara definiera vad jag ser som aktieklubb. Det är en klubb vars syfte är för två eller fler personer att samla resurser för att investera tillsammans. Det finns inget given associationsform för aktieklubbar, så länge de följer reglerna för den givna formen. Exempelvis kan ni inte välja att ha aktieklubben som ideell organisation om ni planerar på att ta ut vinst.Annars är aktiebolag, enkla bolag,handelsbolag alla former som kan användas. I vanliga fall handlar det om enkla bolag eller handelsbolag. Ett handelsbolag definieras enligt Lag om handelsbolag och enkla bolag som två eller fler personer avtalat att föra en näringsverksamhet, och fört in det i handelsregistret. (även om en aktieklubb kanske inte är en näringsverksamhet, så kallar man det här,då ni planerar på att ta vinst). Skillnaden på handelsbolag och enkla bolag är att enkla bolag behöver man inte registrera hos handelsregistret. Hoppas det besvarade din fråga!

Styrelsebeslut i bostadsrättsförening

2020-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Hej, jag vill glasa in min balkong, jag förstår att jag måste ha tillstånd från Brf samt ett bygglov.Min fråga, har jag rätt att få tillståndet från Brf, eller kan de säga nej till inglasningen? Om man får ett avslag kan man överklaga det ? I så fall till vilken myndighet? Mvh
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger bostadsrättslagen om förändringar och tillstånd?Bestämmelsen för ändringar i lägenheten finner vi i 7 kap. 7 § första stycket BL. I paragrafen framgår det att bostadsrättshavaren inte får utföra vissa åtgärder i lägenheten utan styrelsens tillstånd. Tillstånd ska ges för åtgärder som innefattar:Ingrepp i bärande konstruktion,ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,eller annan väsentlig förändring av lägenheten.Styrelsen måste alltså precis som du säger ge tillstånd till din inglasning av balkong då det men högsta sannolikhet innebär en väsentlig förändring av lägenheten. Tillståndet måste vara välgrundat. I 7 kap. 7 § andra stycket BL framgår nämligen att styrelsen inte får vägra tillstånd till en åtgärd som avses i första stycket, om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Styrelsen måste alltså ha bra skäl för att vägra tillstånd. Sådana skäl kan exempelvis vara att planlösningen förändras så drastiskt att lägenheten kan bli svår att sälja efteråt. Jag har svårt att se varför en inglasning av balkong skulle innebära påtaglig skada eller olägenhet för en förening. Detta begrepp är däremot svårtolkat och oklart och styrelsen kan alltså rent tekniskt säga nej till dig. Vad kan du göra om styrelsen beslutar till din nackdel?Det rättsliga åtgärderna som ligger för handen för dig att överpröva styrelsens beslut är tyvärr få. I bostadsrättslagen finns inget lagstadgat förfarande för en överprövning av tillståndsbeslut från styrelsen. Istället behöver man försöka göra sin röst hörd på föreningsstämma och till styrelsen. Det du i övrigt kan göra är att gå till allmän domstol och göra din röst hörd. Du lämnar således in en stämningsansökan till den tingsrätt belägen i den orten du bor i. I tingsrätten kan du därefter försöka bevisa att styrelsen inte får vägra tillstånd då din åtgärd inte innebär påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Du måste dock komma ihåg att väga för och nackdelar av att gå till domstol och starta en tvist med din förening. En rättsprocess kan vara dyr och ifall du förlorar den, står du för rättegångskostnaderna för båda parterna.Det går även att vända sig till Bostadsrättsnämnden för att få en tvist löst. Deras beslut har dock inte juridiskt bindande verkan och är endast konstruerad i privat regi.Hoppas det var svar på din fråga, annars får du återkomma med en ny.Vänligen

Får ett företag göra utdelningar om de tar emot stöd vid korttidspermittering?

2020-05-07 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |I vilken lagparagraf regleras att man inte får ge utdelning till aktieägarna om företaget tar emot bidrag från skattebetalarna under Coronakrisen?
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Staten har med anledning av coronapandemin kommit ut med flera olika stödpaket för företag. Jag vet inte riktigt vilken det är du undrar över, men jag tänker att det du menar är den ekonomiska ersättning företag kan få om de korttidspermitterar sin personal. Reglerna om korttidspermittering finns i lag om stöd vid korttidsarbete.Företaget måste ha tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheterDet står inte rakt ut i lagen att företag inte får göra utdelningar om de tar emot stöd vid korttidspermittering. Det finns däremot en bestämmelse i 5 a § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete att företaget måste ha tillfälliga och ekonomiska svårigheter för att få stöd. En tolkning av den bestämmelsen kan innebära att det är olämpligt för ett företag att göra utdelningar om det har beviljats ersättning. Om företaget har möjlighet att göra utdelningar kan det ju ifrågasättas om företaget verkligen har sådana ekonomiska svårigheter att det är i behov av stöd.Vänliga hälsningar

Hur många ska ingå i en styrelse?

2020-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Hur många skall ingå i en styrelse ?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gäller din fråga en ekonomisk förening, ska föreningens styrelse ha minst tre ledamöter (7 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar).Gäller din fråga aktiebolag, ska aktiebolagets styrelse ha minst en ledamot (8 kap. 1 § aktiebolagslagen).Gäller din fråga en ideell förening, finns det ingen lag som reglerar ideella föreningar så det är praxis vi utgår från då. Enligt Bolagsverket bör styrelsen i en näringsdrivande ideell förening bestå av minst tre ledamöter. Är den ideella föreningen inte näringsdrivande finns det inte något sådant krav.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

formkrav för bostadsrättsupplåtelse, preskriptionstid och skadestånd.

2020-05-14 i Föreningar
FRÅGA |Vi bor i en bostadsrättförening (brf). I juni 2010 skrev brf:en och vi ett upplåtelseavtal för en biarea under mark, att tillhöra vår bostadsrätt. Avtalet vi fick från brf:en innehöll formfel. Upplåtelseavgift, insats och årsavgift fattades. Detta korrigerades efter avtalets undertecknade med att det lades till en bilaga till detta avtal med upplåtelseavgift, insats och ytterligare årsavgift. Vi som brf-innehavare betalade upplåtelseavgiften och insatsen samt de bokfördes korrekt vid tidpunkten. Vi har betalt förhöjd kvartalsavgift sedan dess. Under åren runt detta ärende, 2008-2012, har alla årsredovisningar på årsstämmorna godtagits. Detaljerad redovisning har skett på några stämmomöten. Revisorerna har inte haft invändningar och det finns mejl mellan styrelse och revisorer i ämnet som visar att upplåtelsen är ok. Andra medlemmar har också upplåtits ytor under exakt samma villkor och former. Andelstal finns med nya ytan inkl, 2019. I maj 2020 kommer ett brev till oss från brf:en. En advokat anför att nämnda upplåtelseavtal (utan bilaga enl ovan) har formfel, det fattas upplåtelseavgift, insats och angiven årsavgift. Brf:en säger nu att avtalet är att se som ett "nyttjanderättsavtal" och vill säga upp det. Samtidigt erbjuder brf:en sig att förhandla om vi vill "erhålla hela utrymmet genom bostadsrättsupplåtelse". Fråga: Kan brf:en nu efter nära 10 år använda de ursprungliga formfelen, utan nämnda bilaga, hävdande nyttjanderätt enl ovan och säga upp det/kräva mer betalt?
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: bostadsrättslag (BrL).Formkravet - räcker en bilaga?Formkravet finner vi i 4 kap 5§ BrL. Där står det att avtalet ska vara skriftligt samt att parternas namn, den lägenhet upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas som insats och årsavgift samt i förekommande fall upplåtelseavgift ska finnas. Man ska även kunna identifiera upplåtelseobjektet i avtalet. Av 4 kap. 7 § samma lag framgår att en upplåtelse som skett i strid med nämnda formkrav är ogiltig. Det är en väldigt strikt regel, det innebär att det inte spelar någon roll om hur parterna har agerat utan om formkraven inte uppfylls så är det ogiltigt i alla fall.En lösning genom ett kompletterande bilaga är väldigt sedvanligt och används väldigt ofta i praktiken i olika rättsområden. En bilaga är ett fullgott komplement om en upplåtelseavtal har ett formfel och behöver kompletteras. Enligt de uppgifter du har givit mig så finns det ingenting som skulle leda till en annan slutsats.Är det en hyresrätt?Det stämmer att de kan yrka på att det är en hyresrätt om upplåtelseavtalet inte uppfyller formkraven. Det verkar dock som att de har förutsatt att tillägget inte finns. Det är inte helt omöjligt att de har gjort ett misstag och att de inte har beaktat tillägget. Däremot, om de har beaktat tillägget så kan de inte säga att det är en hyresrätt eftersom upplåtelseavtalet uppfyller alla formkrav.Preskriptionstid och skadeståndI 4 kap 7§ sista meningen upphör rätten att göra ogiltighet gällande när två år har förflutit från upplåtelsen. Det innebär att ni eller bostadsrättsföreningen har förlorat rätten att väcka talan om ogiltighet eftersom det har gått 10 år.Dessutom finns det en skadeståndsregel om upplåtelsen visar sig vara ogiltig, vilket innebär att föreningen i det fallet skulle vara skyldig att betala tillbaka allt som erlagts i anledning av upplåtelsen, dvs. insats, eventuellt upplåtelseavgift och årsavgift, samt skadestånd så att ni försätts i samma läge som om en giltig upplåtelse har skett. Skadestånden lär dock inte bli aktuellt eftersom upplåtelsen inte är ogiltig. Råd och rekommendationerFörst bör ni informera bostadsrättsföreningen om tillägget. Du bör omedelbart leta reda på tillägget, helst om ni har det i pappersform eller digitalt och upplysa bostadsrättsföreningen om detta. Det kan helt enkelt vara ifråga om ett missförstånd. Det bör leda till att deras påståenden omedelbart motbevisas och de lär inte göra anspråk på upplåtelsen något mer. I vilket fall som helst har deras talan gått förlorad då det har gått 10 år sedan upplåtelsen. Om de fortfarande gör detta så ser jag inte en chans för dem att vinna om de vill ta det till rätten. Har ni följdfrågor så kan ni höra av er till Binh.Tran@lawline.se. Har ni andra frågor så är ni varmt välkomna att höra av er till oss på Lawline igen.Vänligen,

Vad gäller för en aktieöverlåtelse?

2020-05-11 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag och min businesspartner äger ett aktiebolag 50/50. Bolaget genererar vinster, men jag misstänker att den annan delägare är inte ärlig och jag vill inte fortsätta med att vara delägaren i bolaget. Han kan få mina aktier gratis, för att jag ska öppna nytt företag själv. Vilka papperna behövs och hur kan jag göra detta att det blir allt rätt? Tack.
Tilde Skånvik |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. När det kommer till överlåtelser utan ersättning så kommer det att utgöra en gåva Lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva. Aktierna kommer anses överlämnade när aktiebrev överlämnats eller kan styrkas på annat sätt att överlåtelsen ägt rum. Huvudregeln är att aktier är fritt överlåtbara (ABL 4:7). Däremot så är det viktigt att se över bolagsordningen så att det inte föreligger någon begränsning där.Jag skulle rekommendera dig att besöka bolagsverkets hemsida för vägledning i samband med överlåtelsen av aktierna. En avräkningsnota fungerar som ett kvitto för överlåtelsen och ni bör även meddela skatteverket om det förändrade ägandet. Detta var två punkter jag valde uppmärksamma vid överlåtelse.Det är svårt att veta vad "inte riktigt ärlig" innebär men är det något mer allvarligt som skulle kunna leda till skadeståndsansvar så bör ni avtala om någon ansvarsfrihet för din del. Sammanfattningsvis så skulle jag råda dig att besöka bolagsverket och skriva ett aktiebrev där du skriver att överlåtelsen görs till NN. Hoppas svaret varit behjälpligt, du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen om du har fler frågor. Allt gott,

Kan ordförande i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja gemensamhetsanläggningen?

2020-05-07 i Föreningar
FRÅGA |Vi har en sommarstuga som ingår i gemensamhetsanläggning för vatten.En medlem i samfällighetsföreningen (tillika ordförande) vill nu förbjuda oss att använda vattnet vintertid med hänvisning till att vi förstör vattenkvaliteten för hans fastighet. Anledningen är att vi stänger av/på vattnet vid våra besök. Så gör även andra medlemmar i samfälligheten o har sagt det till honom. Det här problemet har uppstått nu efter nästan tjugo år.Rörmokare vi pratat med säger att vi är i vår fulla rätt att stänga av/på vattnet när vi vill o rekommenderar vår ordf att installera ett filter för att råda bot på sina upplevda problem (vilket han vägrar). Mäklare vi pratat med säger samma sak (vi håller på att sälja stugan).Kan en medlem i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja det som ingår i gemensamhetsanläggningen hela eller del av året? Till ex väg, vatten, brygga. Finns detta stipulerat i någon lag för gemensamhetsanläggningar?Tacksam för svar.
Binh Tran |Lawline: Hejsan, Aktuell lagstiftning: lag om förvaltning av samfälligheter.Kan en medlem i en samfällighet förbjuda en annan medlem att nyttja gemensamhetsanläggningen?Ni förvaltar vattensystemet i en samfällighetsförening. Enligt 18§ så är ändamålet för förening att förvalta den samfällighet som föreningen var gjord för. Det stipuleras i lag att samfällighetsföreningen ska tillvarata alla medlemmars gemensamma bästa, se 19§. En samfällighetsförening styrs av en styrelse som medlemmarna väljer ut, de har ansvaret att ta hand om den löpande förvaltningen av gemensamhetsanläggningen och dess angelägenheter, 35§ och de ska göra detta i enlighet med lag och föreningsstadgarna. Om stadgarna strider mot lagen så gäller lagen först. När de beslutar om saker för förvaltningen så ska styrelsen rösta om detta, 38§ och det beslut som får flest röster ska genomföras om inte annat skrivs i stadgarna. Om en ledamot har personligt intresse i frågan så får denna inte va med och rösta, se 36§.Vad innebär dessa regler i ditt fall? Kort och gott innebär det att en styrelseledamot får inte ta beslut egenhändigt på detta vis utan måste kalla till en styrelseträff och styrelsen har till ansvar att kalla till en föreningsstämma där man får rösta om saken. Röstberättigad medlem, som är närvarande vid föreningsstämma, har, oavsett om han äger en eller flera delägarfastigheter, en röst, se 49§. Det beslut som får bifall från mer än 50% av rösterna ska verkställas. Sammanfattningvis så kan det sägas att ordförande av föreningen får inte bestämma över medlemmarnas användning av gemensamhetsanläggningar som denna ordförande har gjort. Ni borde därför fortsätta använda anläggningen som vanligt. Samfällighetsföreningen kan istället bestämma att fixa problemet med olika filter eller dylikt som ni har rekommenderat vilket är mer i linje med samfällighetsföreningens ändamål att ta hand om alla medlemmars intressen. Jag hoppas jag har kunnat besvara din fråga. Har du följdfrågor kan du ställa dem till mig på Binh.Tran@lawline.se så kan jag besvara dessa.Med vänliga hälsningar.

Bolagslagen

2020-04-30 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag antar att handelsbolag och enkelt bolag regleras av handelsbolagslagen eller är det bolagslagen?isf, hur fungerar den lagen i praktiken? Jag inte hitta någonting om det, förstår allting om hur det teoretiska fungerar men hur blir det praktiskt? tack!
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Såsom du säger regleras handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag av lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag. I vardagligt språk brukar lagen kallas "bolagslagen" eller "handelsbolagslagen" men lagen ska tillämpas för handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag (1 kap. 1-3 §§ bolagslagen).Gällande hur lagen fungerar i praktiken förstår jag tyvärr inte riktigt vad du menar. Eftersom bolagslagen är svensk lag ska alla bestämmelser i lagen gälla i praktiken. Då jag inte förstår vad du menar med hur lagen fungerar i praktiken kan jag tyvärr inte svara på din fråga. Har du funderingar om hur man startar ett bolag, se Bolagsverkets hemsida för mer information om hur du går tillväga.Jag hoppas att du åtminstone delvis fick svar på dina frågor, och om du har fler funderingar hör gärna av dig till oss igen med mer information så hjälper vi gärna till!Med vänlig hälsning,