Ges medlemsinsats tillbaka vid utträde från ekonomisk förening?

2021-01-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Jag sitter i styrelsen i en ekonomisk förening och undrar vad det finns för regler om medlemsinsater? Ska dessa betalas tillbaka till medlemmarna vid utträde eller kan man använda dom inom föreningen? Det står inget tydligt i våra stadgar.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumEkonomiska föreningar regleras i Lag om ekonomiska föreningar (2018:672), som förkortas EFL. MedlemsinsatsDu säger att det inte står något tydligt i er stadgar kring området, därmed utgår jag från att EFL gäller istället. En medlem har rätt att säga upp sitt medlemskap i en ekonomisk förening (4 kap. 7 § EFL). Den avgående medlem har även rätt att få tillbaka sin medlemsinsats (10 kap. 11 § EFL), detta skall ske inom sex månader efter medlemmen utträtt. Undantag från detta är om medlemmen har förvärvat andelen genom bodelning, arv eller testamente. Om en medlem inte får tillbaka sin medlemsinsats skall denna avsättas till reservfonden (10 kap. 14 § EFL). Du kan läsa mer om vad som sker när en medlem utträder från en ekonomisk förening på Skatteverket: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2020.15/329575.htmlHoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur säger man upp ett bolagsavtal?

2021-01-25 i Uppsägning
FRÅGA |Avsluta delägare handelsbolag
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur man kan avsluta ett delägarskap i ett handelsbolag. Regler om handelsbolag och deras drift finns i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (hädanefter bolagslagen). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.Uppsägning av bolagsavtalEtt handelsbolag bildas genom att två eller flera fysiska eller juridiska personer avtalar att om att bedriva näringsverksamhet i bolagsform och för in bolaget i handelsregistret (1 kap. 1 § bolagslagen). Ett avtal om att driva ett handelsbolag kan slutas på bestämd eller obestämd tid (2 kap. 24 § första stycket bolagslagen). I det fall ett avtal om att driva ett handelsbolag är slutet på obestämd tid kan det sägas upp när som helst oberoende av vilken grund som åberopas (2 kap. 24 § andra stycket bolagslagen). Bolaget ska då träda i likvidation inom 6 månader (det är dock möjligt för bolagsmännen att avtala om andra uppsägningstider). I det fall ett avtal om att driva ett handelsbolag är slutet på bestämd tid ska det som regel upplösas när avtalstiden har gått ut. Det kan normalt sätt inte sägas upp i förtid utan att saklig grund för uppsägning föreligger. Undantag kan dock göras om samtliga bolagsmän är överens om att säga upp avtalet.Sakliga grunder, vilka gör det möjligt för en ensam bolagsman att begära att bolaget omedelbart ska träda i likvidation, oavsett bolagsavtalets löptid, omfattar det fall då en bolagsman väsentligen har åsidosatt sina skyldigheter enligt bolagsavtalet eller att det finns en annan viktig grund för bolagets upplösning, att en bolagsman har dött, eller att en bolagsman har gått i konkurs (2 kap. 25-27 §§ bolagslagen). Vad som är att anse som ett väsentligt åsidosättande av en bolagsmans skyldigheter enligt bolagsavtalet samt andra viktiga grunder för bolagets upplösning får avgöras med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall.I den mån övriga bolagsmän vill fortsätta driva bolaget kan den bolagsman som vill avveckla verksamheten lösas ut (2 kap. 29 § bolagslagen). På så sätt kan likvidation i vissa fall undvikas. I den mån det behövs kan detta även göras med tvång (2 kap. 30 § bolagslagen). Värt att notera är dessutom att om ett handelsbolag, vars bolagsavtal är slutet på bestämd tid, fortsätter sin verksamhet efter det att det ursprungliga avtalet har gått ut anses ett nytt bolagsavtal på obestämd tid vara slutet (2 kap. 24 § tredje stycket bolagslagen).Vad som gäller i ditt fallDin möjlighet att säga upp bolagsavtalet och därigenom utträda ur handelsbolaget kommer således att bero på vilken löptid bolagsavtalet har samt av vilken orsak som du vill säga upp avtalet. Utan att närmare känna till omständigheterna i just ditt fall är det därför svårt att ge dig ett mer exakt svar. Jag hoppas ändå att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. Om något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma med en ny fråga.Vänligen,

Rätt att ta del av en bostadsrättsförenings årsredovisning?

2021-01-19 i Föreningar
FRÅGA |Vi är medlemmar i en BRF och undrar om vi kan ta del av Årsredovisningar från Föreningens bildande?
Marina Alsayegh |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Årsredovisningarna är offentliga och ni kan ta del av dem. Vänliga hälsningar,

Likabehandling av föreningsmedlemmar

2021-01-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vår förening har höjt hyran för parkeringen med 300 kr/månaden (från 100 kr/månaden till 400 kr/månaden). Detta då de utfört stambyten i vissa lägenheter i bostadsrättshusen och anser att de behövde dra in mer pengar. Min fundering är om de kan göra så att de endast tar betalt av de som har parkering? Det borde väl läggas på hyran eller något annat så att alla i föreningen hjälps åt? Känns konstigt att bara vi som har bil ska drabbas. Visst, de ökade även årsavgiften med 7-8%. Men parkeringen höjdes med 400%..Mvh
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening (1 kap. 1 § bostadsrättslagen). En allmän princip som gäller för alla typer av associationer inklusive föreningar är likhetsprincipen. Likhetsprincipen innebär att alla medlemmar ska behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för att behandla medlemmarna olika (detta framgår av ett rättsfall benämnt NJA 1977 s. 393).I ditt fall beror svaret på omständigheterna. Ingår kostnaden för stambytet i den ökning som årsavgiften har genomgått? Ökar parkeringsavgiften av andra anledningar? Även om så inte är fallet och det enbart är medlemmar med parkering som drabbas, har föreningen sakliga skäl för att behandla sina medlemmar annorlunda?Om det enbart är medlemmar med parkering som drabbas av kostnaderna för stambytet och föreningen inte har sakliga skäl för detta handlande så finns det en risk för att föreningen har överträtt likhetsprincipen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Vill du ha ytterligare juridisk rådgivning så är du välkommen att ställa fler frågor!Vänliga hälsningar,

Rättshandlings giltighet vid jäv hos bolagsman

2021-01-25 i Bolag
FRÅGA |Hej!Om en bolagsman i ett handelsbolag har handlat jävigt vid ingående av ett avtal mellan tredjeman och handelsbolaget - är avtalet giltigt då? I ABL finns det tydliga regler för jäv. Men vad finns det för regler när det kommer till jäv och bolag (handelsbolag och kommanditbolag)?Tack på förhand!
Peter Pargell |Hej och tack for att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är riktigt som du skriver att det inte finns några uttryckliga jävsregler när det gäller handelsbolag och kommanditbolag. Det finns däremot andra regler som innebär att du som bolagsman kan hindra att en annan bolagsman exempelvis ingår ett avtal med syfte att berika sig själv. Jag utgår i mitt svar från reglerna som gäller förvaltningen av handelsbolag vilka i stor utsträckning också är tillämpliga på komplementärer i kommanditbolag. Kommanditdelägare tar i regel inte del i bolagets förvaltning och är inte heller behöriga att ingå avtal (3 kap. 4 § och 3 kap, 7 § första stycket lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL)).Avtalets giltighet vid jävEtt avtal som ingås av en bolagsman och tredjeman gäller inte om bolagsmannen överskridit sin befogenhet och tredjeman visste om detta (2 kap. 18 § HBL). Visste tredjeman inte om att bolagsmannen inte hade befogenhet gäller alltså avtalet. Tredjeman måste alltså vara i s.k. god tro. Även om avtalet är giltigt kan en annan bolagsman i en sådan situation väcka talan mot den bolagsman som har ingått avtalet (2 kap. 17 andra stycket HBL). Vem får ingå avtal?Bolagsmännen i ett handelsbolag bestämmer själva vem eller vilka som ska företräda bolaget gentemot tredjeman (2 kap. 17 § första stycket HBL). Vidare gäller att förvaltningen av handelsbolag avtalas bolagsmännen emellan (2 kap. 3 § HBL). Även om huvudregeln är att förvaltningen av bolaget sköts av varje enskild bolagsman kan det avtalas om att flera bolagsmän gemensamt ska ha hand om förvaltningen (2 kap. 3 § tredje stycket HBL). Av detta följer att en bolagsman som deltar i förvaltningen kan bemyndiga sig själv att företräda bolaget gentemot tredjeman. Ett beslut om befogenhet att ingå avtal med tredjeman tas alltså genom ett bolagsbeslut. Det är alltså möjligt att en bolagsman kan ingå ett avtal trots att det föreligger en jävsituation om förvaltningen av bolaget sker av varje bolagsman separat och bolagsmannen har rätt att företräda bolaget. Deltar bolagsmannen inte i förvaltningen måste han däremot ha ett bemyndigande från en bolagsman som deltar i förvaltningen. Men en bolagsman som deltar i förvaltningen av bolaget kan lägga in sitt veto mot en åtgärd som en annan bolagsman vidtar (2 kap. 3 § första stycket HBL).När det gäller bolagsmän som inte ingår i förvaltning finns det en bestämmelse som inte går att avtala bort. En bolagsman som inte deltar i förvaltningen har rätt att granska bolagets räkenskaper samt har rätt att få kännedom om företagets förehavanden (2 kap. 5 § HBL). Jävet i handelsbolag och kommanditbolag Sammanfattningsvis gäller alltså att förvaltningen av ett handelsbolag baseras på avtal och avtalsrättsliga principer. Det samma gäller rättigheterna och skyldigheterna bolagsmännen emellan, liksom själva bolagsavtalet som lite hårdraget är handelsbolagets motsvarighet till aktiebolagets bolagsordning. För handelsbolaget och kommanditbolagets del betyder detta att frågan om jäv till stor del är självreglerad. Styrelsen i ett aktiebolag är däremot ett självständigt organ som ska se till bolagets bästa och är ansvariga inför aktieägarna och jäv är därför hårdare reglerat där. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Har en delägares fru rätt till insyn i bolagets räkenskaper?

2021-01-23 i Bolag
FRÅGA |Hej,Min man är delägare i ett företag tillsammans med en annan. Han äger 40% och den andre 60%.Min förta fråga är, har dom lika mycket att säga till om? Kan han med 60 % ta beslut rörande företaget på egen hand? Min andra fråga är, jag som fru, vad har jag för rätt att till exempel få se företagets ekonomiska välmående? Har jag rätt att titta i bokföringen? Kan jag kräva detta? Till saken hör att jag har haft tillträde dit tidigare men sambon(dom är inte gifta) till han som äger 60 % har tagit bort mig från detta och raderat mitt inlogg! Hon har hand om den löpande bokföringen. Jag ska enligt vad som sagts och bestämts sedan tidigare göra löner och sköta ordrar mm. Är detta ok? Kan hon göra så? Vilka rättigheter har jag som fru till delägare.
Jessica Sarhede |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom jag saknar uppgifter om vad det är för bolagsform företaget bedrivs i delar upp mitt svar i tre av de vanligaste bolagsformerna, handelsbolag, enkla bolag och aktiebolag. Mitt råd är, oavsett bolagsform, att ni sätter er ner alla fyra och diskuterar hur ni ska förhålla er. Som du nedan kommer att kunna läsa i mitt svar så har varken du som egenskap av fru till en delägare, eller din mans delägares sambo, rätt till insyn i räkenskaperna eller rätt att delta i beslut gällande bolagets förvaltning, men då det bara är två delägare kan dessa avtala om det mesta så länge det är överens. Eftersom det finns chans att deras verksamhet påverkar både din och delägarens sambos, ekonomi kanske det inte är mer än rätt att ni får ta del av räkenskaperna, men detta är upp till bolagsmännen. Det spelar in huruvida du är ansvarig för den löpande förvaltningen eller inte, och där bör ni också upprätta ett avtal om så ni är överens om vad som gäller. Fråga 1 Handelsbolag och enkla bolag Utgångspunkten är att de som bolagsmän har lika stor rösträtt, 2:8 handelsbolagslagen. Dock kan delägarna reglera detta sinsemellan genom ett bolagsavtal och där kan de avtala bort vad som gäller i lagen, förutom rätten till insyn i räkenskaperna som bolagsman, 2:1 HBL. Aktiebolag Gällande aktiebolag är huvudregeln att det majoriteten röstar för är den mening som vinner, 7:42 aktiebolagslagen. Förutsatt att din man och hans delägare inte avtalet om annat, så kommer deras ägarandelar motsvara deras aktieinnehav. Då kommer din mans delägare alltid på egen hand uppnå majoritet eftersom han äger 60% av aktierna. Detta kan de ha reglerat på annat sätt, då det råder avtalsfrihet och det är upp till dem två att komma överens. Vad de har kommit överens kan du i så fall läsa om i bolagsordningen, 4:2 ABL. Fråga 2 Handelsbolag och enkla bolag Bolagsmännens rättigheter och skyldigheter reglerar de själva genom ett bolagsavtal, 2:1 HBL. Alla bolagsmän har som utgångspunkt rätt att delta i förvaltningen av bolaget, dvs ingå avtal med andra parter, agera i bolagets namn rent generellt. Från denna rätt kan man bli utesluten om de andra bolagsmännen röstar för detta, men oavsett om man är utesluten från det praktiska arbetet med förvaltningen har man som bolagsman alltid rätt att ha insyn i och granska bolagets räkenskaper och angelägenheter, den rätten kan man som bolagsman aldrig förlora, 2:5 HBL. Denna rätt tillfaller bolagsmännen, dvs din man och hans delägare, den rätten tillfaller tyvärr inte dig utan endast din man enligt lagen, sen kan ni alltid komma överens om annat, det råder avtalsfrihet. Om du fortfarande ska sköta den löpande bokföringen, behöver du ha tillgång till räkenskaperna för att kunna utföra ditt arbete. Problemet blir om ni inte har någon skriftlig överenskommelse om din roll i bolaget så kommer det att bli svårt att hävda att du har den roll/ska fortsatt ha den rollen utan då hade jag gett dig rådet att din man påtalar denna otydlighet med sin delägare, eftersom den andra delägarens sambo är inte heller en av bolagsmännen så har denna person inte heller enligt lag rätt till insyn, utan där bör ni sätta er ner för att diskutera. Eftersom det rör båda parens ekonomi så är kanske rimligaste är att bådas respektive har insyn i bolaget men det är som sagt upp till er att avtala om. Aktiebolag Är det aktiebolag så är det styrelsen som har huvudansvaret för bolagets förvaltning och ekonomi, är det mindre bolag brukar delägarna själva inneha dessa roller, 8:4 ABL. För övrigt har även aktieägarna rätt till insyn i bolagets räkenskaper om det inte skulle vara till skada för bolaget att informationen lämnas ut, 7:32 jämte 7:36 ABL. Eftersom det finns två ägare så kan så länge de är överens avtala om det mesta så länge det inte är till skydd för borgenärerna t.ex., enligt principen om samtliga aktieägares samtycke. Desamma gäller där det är aktieägarnas som har rätt till insyn, inte utomstående, du har ingen automatisk rätt att se räkenskaperna i rollen som fru till en delägare. Även med denna bolagsform bör ni sätta er ner och komma överens, har du roll som ekonomiansvarig så sätter det allt i ett annat läge, men då hade jag gett dig rådet att få skriftligt att du har det ansvaret så att ni är överens om vad som gäller framöver. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har en suppleant rätt till ersättning?

2021-01-18 i Övrigt
FRÅGA |Har jag som suppleant någon rätt till ersättning eller avkastning
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av din fråga förstår jag att du vill veta om du har någon rätt till ersättning eller avkastning till följd av din roll som suppleant i någon form av association. Det är emellertid svårt att ge dig ett exakt svar utan ytterligare information om omständigheterna i just ditt fall. För att kunna ge dig ett exakt svar hade det underlättat att veta i vilken typ av association du är suppleant. Det kan dock sägas att beslut om arvode eller annan ersättning för styrelsemedlemmar, där innefattat styrelsesuppleanter (8 kap. 3 § 2 st. aktieblagslagen och 7 kap. 3 § 2 st. lag om ekonomiska föreningar), alltid bestäms av bolagsstämman i aktiebolag (8 kap. 23 a § aktiebolagslagen) och av föreningsstämman i ekonomiska föreningar (7 kap. 26 § lag om ekonomiska föreningar). För ideella föreningar saknas lagstiftning varför ledning istället får sökas i såväl rättspraxis som i juridisk doktrin. Det är dock rimligt att anta att eventuella beslut om styrelseledamöters arvode lär beslutas av föreningsstämman även i ideella föreningar. Det ska däremot sägas att det är ganska ovanligt att styrelsearvode betalas ut inom ekonomiska föreningar. Vad gäller stiftelser så har styrelseledamöter, även där innefattat styrelsesuppleanter (2 kap. 18 § stiftelselag), en rätt till skäligt arvode (2 kap. 15 § stiftelselagen). Arvodet kan bestämmas utav styrelsen själv men även andra regler kan gälla.Vad som gäller din rätt till ersättning kommer således att bero på vilken typ av association du är suppleant i och på vilka beslut som tagits angående arvode av associationen i fråga (av stämman i ett aktiebolag eller förening och av styrelsen i en stiftelse).Jag beklagar att jag inte kan ge dig ett tydligare och mer utförligt svar. Jag hoppas att det åtminstone ger dig någon ledning i ditt ärende. I det fall något är oklart eller om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma. Du kan då ställa en ny fråga via hemsidan eller vända dig till vår juristbyrå. Du kan även kontakta oss via telefon för mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar får du gärna återkomma.Vänligen,

Fördelning av utdelningen till aktieägare

2021-01-17 i Bolag
FRÅGA |Hejsan ska starta aktiebolag jag kommer äger 50% och andra ägaren 50% av bolaget. ( är ett byggbolag)Ena ägaren kommer jobba ca 5-10 % mer timmar än den andra ägaren, om vi vid slutet efter alla omkostnader efter 1 år går med vinst 100 000kr hur gör man rättvist eller vanligt vist med vinsten?Anledningen att den ena jobbar mindre är för den vill jobba mindre än normal 40 timmars vecka.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga aktualiseras två delfrågor. För det första undrar du hur en utdelning från ett aktiebolag fördelas mellan aktieägarna. För det andra undrar du ifall fördelningen kan regleras på ett annat sätt som aktieägarna kommer överens om.Svaret på dessa delfrågor regleras i aktiebolagslagen (ABL).Hur sker fördelningen vid en utdelning mellan aktieägarna?Huvudregeln vid en utdelning är att vinsten fördelas i förhållande till hur många aktier aktieägaren äger. Detta kan utläsas ur 18 kap. 3 § p. 1 ABL och 4 kap. 1 § ABL, förutsatt att alla aktier är av samma slag. Detta innebär att två aktieägare som vardera äger 50 % av samtliga aktier kommer dela lika på utdelningen.Detta innebär att själva utdelningen kommer fördelas 50–50 oavsett hur mycket arbete vardera aktieägaren utför.Kan fördelningen regleras på något annat sätt?Huvudregeln är alltså att utdelningen fördelas efter antalet ägda aktier. Däremot så finns det en möjlighet att frångå detta. Så länge aktieägarna däremellan kan komma överens om hur en utdelning ska ske så kan alltså en annan kvotdel bestämmas som avviker från det faktiska aktieinnehavet (exempelvis 40/60). Eftersom det endast är ni två som äger aktier i bolaget så finns det heller ingen risk för att någon annan aktieägare skulle invända mot beslutet förutsatt att ni är överens.Det är däremot viktigt att beakta olika aktiebolagsrättsliga regler så att ni säkerställer att beslutet sker på ett formellt korrekt sätt (se särskilt 18 kap ABL). Exempelvis så ska styrelsen ge ett yttrande om storleken på utdelningen enligt 18 kap. 4 § ABL. Men i slutändan så är det alltså aktieägarna som har möjligheten att bestämma över den slutliga fördelningen av utdelningen förutsatt att de är överens.Det är viktigt att ta ett nytt beslut om en avvikande fördelning inför varje utdelning, då jag anser att ett beslut som är ämnad att reglera fördelningen för alla framtida utdelningar obeaktat aktieinnehavet inte är möjligt.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,