Utgör uteblivna föreningsavgifter under drygt ett års tid ett tillräckligt skäl för styrelsen att besluta om påtvingat utträde (uteslutning)? Och vad gäller kring eventuell återbäringsplikt avseende vissa av medlemmen tidigare erlagda avgifter?

2020-04-06 i Föreningar
FRÅGA |Om en person/fastighet inte betalar årsavgiften under 2019 trots faktura och påminnelser under året. Dessutom får ytterligare en möjlighet under 5 dagar på sig, januari 2-7 januari 2020. Med en förklaring att om inte personen/fastigheten betalar inom den tiden kommer personen/fastigheten förlora sitt medlemskap. Nu i slutet av mars och början av april hör personen av sig men står inte längre som ägare till fastigheten och kräver att få vara med. Styrelsen anser att fastigheten inte tillhör föreningen då de inte följt stadgarna. Har styrelsen rätt att anse att den fastigheten ej längre har något medlemskap? Vi undrar även vad personen har rätt att kräva tillbaka av medlemsavgift och årsavgifter?Det gäller en ekonomisk förening.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar din fråga enligt följande. I den ekonomiska förening som du verkar företräde har ni en medlem som inte har betalat in årsavgiften för 2019 trots flertalet påminnelser. Ytterligare en erinran skickades ut i början på 2020 i vilken ni lämnade ett betalningsanstånd på fem dagar och information om att en utebliven betalning skulle rendera i en uteslutning och ett förlorat medlemskap. Och såvitt jag förstår har ännu inga pengar kommit föreningen tillhanda. Du undrar därför om det mot bakgrund av det inträffade ger styrelsen rätt att utesluta medlemmen trots att denne nu ger sig till känna och önskar fortsatt medlemskap (men utan lagfart, har personen i fråga avyttrat fastigheten?). Vidare finns vissa frågor kopplade till styrelsens eventuella återbäringsplikt av erlagda avgifter. Jag är medveten om att du in din ärendebeskrivning uppger att spörsmålet rör en ekonomisk förening. Men jag har ändå lite svårt att tyda och konkretisera vad för typ av organisation som här åsyftas. Du använder begrepp som "person" vilket talar för att det skulle handla om en bostadsrättsförening. Men samtidigt skriver du "fastighet" på flera ställen i din text vilket istället pekar på att frågan avser en samfällighet till vilken fastigheten tillhör. Å andra sidan verkar den ifrågavarande medlemmen vilja att medlemskapet ska bestå utan att denne (enligt dig) är lagfaren ägare till fastigheten, vilket rimligtvis torde utgöra en förutsättning för ett sådant medlemskap. Och skulle den aktuella medlemmen i själva verket ha sålt ett (sitt) objekt i en bostadsrättsförening upphör medlemskapet per automatik eftersom medlemskapet är knutet till andelstalet och föreningens eviga upplåtelse av lägenheten. I en sådan situation kan alltså ett fortsatt medlemskap inte krävas. Annorlunda uttryckt: Jag är med andra ord lite smått desorienterad. Men tillämplig lagstiftning och utgångspunkten för den fortsatta framställningen får bli lagen om ekonomiska föreningar (även kallad föreningslagen, FL) vilken trots allt är att betrakta som det huvudsakliga regelverket på det här området. Även bostadsrättslagen (BRL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) kommer i viss mån också att behandlas i utvalda delar och detta mer som en service då jag som sagt inte riktigt kan fastställa beskaffenheten på din förening. Generellt om uteslutning i en ekonomisk förening - Vad gäller?Föreningslagen föreskriver att fråga om uteslutning av medlem ska hänskjutas till föreningsstämman för avgörande om inte stadgarna innehåller andra bestämmelser (4 kap. 8 § 2 st. FL). På de i stadgarna angivna grunderna för vilket en medlem kan uteslutas fordras att dessa är objektivt och sakligt utformade. Det är således inte möjligt att genom ett stämmobeslut i stadgarna uppta uteslutningsklausuler som ger ett beslutande organ (exempelvis en styrelse) en rätt att helt skönsmässigt (godtyckligt) utesluta misshagliga medlemmar. Den ifrågavarande medlemmen måste i princip grovt ha åsidosatt sina skyldigheter mot föreningen eller inte deltagit i dess verksamhet på det sätt för vilket det i behörig ordning har beslutats om (4 kap. 8 § 1 st. FL). Men under förutsättning att stadgarna tillåter att styrelsen på saklig grund fattar beslut i frågor som rör uteslutning av medlemmar äger denna alltså ensamt rätt att lämna ett sådant besked. Beskedet bör dock ha föregåtts av en eller flera varningar, allt för att ge den berörda medlemmen en ärlig chans till självrättelse. Notera att även föreskrifter i stadgar som inrymmer mera allmänna positiva krav stundtals kan tolkas som indirekta uteslutningsbestämmelser (trots att några uttryckliga sådana inte finns), vilket innebär att beteenden som strider mot de positiva påbuden många gånger kan utgöra grund för uteslutning.Din första fråga - Äger styrelsen rätt att numera betrakta personen eller fastigheten som en icke-medlem?Mot bakgrund av det ovan anförda finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna i din förening. För det fallet det saknas ett särskilt bemyndigande för styrelsen att fatta beslut i den här typen av ärenden har ni inget annat val än att låta årsstämman pröva frågan om uteslutning. Vidare krävs objektivt sakliga skäl, andra mer skönsmässiga motiv får inte ligga till grund för det som ni, antingen genom stämmans försorg eller själva genom ett sedvanligt styrelsesammanträde, nu har för avsikt att besluta om. Föreningslagens regler är i stora delar tillämpliga på verksamheten i en bostadsrättsförening och principerna för kompetensfördelningen mellan stämman och styrelsen i en sådan förening är här identiska (2 kap. 14 § 2 st BRL). Det kan också konstateras att om den "fastighet" som du syftar på skulle utgöra en bostadsrättslägenhet, vilket vederbörande enligt vad jag förstår i nuläget har avyttrat, är ett fortsatt medlemskap uteslutet. En medlem som upphör att vara bostadsrättshavare ska anses ha utträtt ur föreningen (2 kap. 11 § BRL). Detsamma torde gälla samfälligheter vad gäller såväl årsstämmor som krav på fastighetsinnehav som förutsättning för fortsatt medlemskap. Stämmobestämmelserna för samfälligheter står för övrigt att finna i 47-50 §§ SFL. Och beträffande de uteblivna avgifterna kan ingenting annat sägas att dessa bör utgöra grund för uteslutning och eventuellt till och med ett grovt åsidosättande av de skyldigheter som tillkommer en föreningsmedlem (4 kap. 8 § 1 st. FL). I synnerhet eftersom ni under drygt ett års tid regelbundet har skickat betalningspåminnelser. Men oaktat detta är min bedömning att den information som du ger i fråga om ägarskap väger tyngst här. Att personen inte längre är, så som jag uppfattar det, lagfaren ägare eller bostadsrättshavare menar jag är tillräckligt för att ni ska kunna utesluta densamma. Din andra fråga - Måste föreningen återbetala de tidigare av medlemmen erlagda avgifterna?Den som inträder i en ekonomisk förening är skyldig att skjuta till en eller flera medlemsinsatser, vilka närmast motsvarar inbetalningen av aktiekapitalet i ett aktiebolag (10 kap. 2 § FL). Antalet och storleken på dessa ska framgå av stadgarna. Om stadgarna tillåter äger föreningen rätt att debitera både inträdesavgifter och löpande medlemsavgifter (3 kap. 2 § FL). I samband med att ett medlemskap upphör ska den medlem som gått ur föreningen sex månader efter att medlemskapet formellt upphörde få ut sina medlemsinsatser (10 kap. 11 § FL). Det nu sagda är dock villkorat med att detta kan ske utan att föreningens ekonomiska ställning enligt den senast fastställda balansräkningen eller övriga medlemmars lika rätt äventyras (10 kap. 11 § 3 st. FL) eller att stadgarna inte föreskriver att erlagda medlemsinsatser ska tillfalla föreningen. Det förstnämnda kravet avseende föreningens ekonomiska ställning bygger på det jag inledningsvis i det här stycket berörde vad gäller aktiebolag. Medlemsinsatserna är nämligen att likställa med ett aktiekapital och är därför bundet enligt de principer om skyddet för det bundna egna kapitalet i bolag som kommer till uttryck i aktiebolagslagen (ABL) och där särskilt den så kallade försiktighetsregeln som analogt kan sägas bli tillämplig till viss del även i föreningsrättsliga sammanhang (17 kap. 3 § ABL). I den information som ges i ditt inskickade ärende nämner du medlemsavgift (i singular) och årsavgifter (i plural). Hur detta ska tolkas bereder vissa smärre svårigheter för mig. Etiketterna på beloppen är dock mindre viktiga. Det är avgifternas faktiska innebörd som blir avgörande. Men eftersom medlemsavgift anges i singular menar jag att det tyder på en motsvarande medlemsinsats medan årsavgifterna som beskrivs i plural mer torde vara avgifter av regelbunden natur (som i lagtexten kallas för medlemsavgifter). Trots att misskötsamhet verkar ligga till grund för det beslut om uteslutning som styrelsen eller stämman ämnar fatta inom kort finns det ingenting i föreningslagen som uttryckligen stipulerar att medlemsinsatsen kan hållas inne. Den aktuella medlemmen torde alltså, trots en påtvingad uteslutning, kunna begära insatskapitalet åter så länge ingen annan reglering finns upptagen i stadgarna och så länge föreningens bundna kapital tillåter detta. De övriga avgifterna knutet till medlemskapet som löpande har betalats under medlemskapets bestånd är emellertid ingenting som jag menar behöver återbetalas. SAMMANFATTNINGSammantaget kan följande fastställas. Frågan om uteslutning bör enligt grundregeln prövas av årsstämman oavsett typ av förening. Endast stämman, genom det föreskrivna majoritetskravet för stämmobeslut, kan delegera beslutanderätten till er styrelse via uttryckliga föreskrifter i stadgarna varför dessa ingående bör studeras. Vidare fordras någon from av saklig grund och denna ska framstå som objektiv för att inte ett beslut ska strida mot likabehandlingsprincipen. Föreningslagens regler är i mångt och mycket tillämpliga på bostadsrättsföreningar och samfälligheter. Det är vidare enligt min mening klart att de uteblivna föreningsavgifterna under drygt ett års tid jämte det numera icke-existerande ägarskapet utgör tillräckliga skäl för en uteslutning. Huruvida styrelsen ensamt kan besluta detta låter jag dock vara osagt på grund av det tidigare anförda. Och märk väl att eventuella medlemsinsatser kan komma att behöva återbäras till medlemmen. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme. Vänligen,

Kan styrelsemedlemmar i en ideell förening fatta beslut om fastighetsförsäljning?

2020-03-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej !Kan enskilda styrelsemedlemmar i en ideell förening besluta om försäljning av fastighet som ägs av föreningen utan att detta beslutats på ett årsmöte ?
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ideella föreningar är lite speciella då de inte regleras i svensk lag. Istället blir det föreningens stadgar som reglerar hur föreningen ska skötas och vad som kan hända om något missköts. Vägledning kan hämtas från praxis och god föreningssed.Hur större beslut ska fattas i er förening beror alltså på vad som står i föreningens stadgar. Själva försäljningen av en fastighet behöver dock uppfylla vissa krav för att vara giltig. Formkraven inbegriper bland annat en skriftlig köpehandling med båda parters underskrifter. Uppgifter om köpeskillingen och fastigheten måste stå med tillsammans med en överlåtelseförklaring (4 kap. 1 § första stycket jordabalken). Uppfylls inte formkraven är avtalet som ligger till grund för försäljningen ogiltigt (4 kap. 1 § tredje stycket jordabalken).Med vänliga hälsningar,

Kan årsstämman hållas via telefon?

2020-03-29 i Bolag
FRÅGA |Kan medlem deltaga på årsstämma via telefon ?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap. 15 § aktiebolagslagen ska bolagsstämman hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Det får dock i bolagsordningen föreskrivas att bolagsstämman kan hållas på annan ort i Sverige. Andra stycket samma lagrum anger att om extraordinära omständigheter föreligger så kan stämman hållas på annan ort. Av förarbetena framgår att bestämmelsen om orten för stämma inte hindrar att aktieägare med hjälp av modern kommunikationsteknik deltar i stämman från en eller flera andra orter, inom eller utom landet (se prop.1997/98:99 s. 102 f.). Så länge inte annat föreskrivs torde frågan om hur stämman ska organiseras ligga i styrelsens händer, fastän med möjlighet för stämman att ompröva styrelsens arrangemang. Den som ansvarar för ordningsfrågor vid stämman, dvs. stämmans ordförande, ska ta ställning till om vidtagna tekniska förberedelser är tillfredsställande. Det torde med dagens audiovisuella teknik (ex: telefon eller videolänk) vara möjligt att åstadkomma ett deltagande på distans på i det närmaste samma villkor som gäller för de aktieägare som är personligen närvarande, även i de större bolagen, (se mer i prop. 2004/05:85 s. 301). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en ordförande i en ekonomisk förening använda fullmakter från medlemmarna för att rösta fram ansvarsfrihet för styrelsen?

2020-03-23 i Föreningar
FRÅGA |Styrelsen i vår ideella förening gjorde ett utskick till alla medlemmar inför årsmötet info brev, kallelse, dagordning och en fullmakt med text. Här med lämnar jag fullmakt till XXX XXX, ordförande i vår båtklubb, att företräda mig och rösta för mig på båtklubbens ordinarie årsmöte den 12 april 2020. Kan ordf använda denna fullmakt i alla omröstningar även i att frågan om att bevilja ansvarsfrihet om ordf räknar bort röster som kommer från styrelsemedlemmar i denna omröstning.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ideella föreningar styrs i hög grad av dess stadgarFörst och främst ska påpekas att det inte finns någon lagstiftning som reglerar ideella föreningar och frågor kopplade till dess organisation, vilket gör dessa svårhanterliga ur ett rent juridiskt perspektiv. Vad som gäller dikteras istället av allmänna associationsrättsliga principer och avgöranden från Högsta Domstolen (men även Arbetsdomstolen). Vissa ideella föreningar har även bokföringsplikt, i den mån man bedriver näringsverksamhet i föreningen. Detta innebär i varje fall att det inte finns något konkret och tydligt svar på din fråga. Vad som istället gäller blir alltså i mångt och mycket en fråga om argumentation i det enskilda fallet.Den ideella föreningens stadgar har en central betydelse för föreningens organisation och regler - för att förebygga svårlösta konflikter i en ideell förening bör man alltså initialt utforma effektiva stadgar. Föreningens syfte, preciserat i dessa stadgar, binder medlemmarna på det sättet att beslut som står i strid med föreningens syfte inte får fattas. Om stadgarna dessutom medger att fullmakt kan användas för att rösta för annan medlem i nu nämnd omfattning, så finns det egentligen inte mycket att anmärka på. Associationsrättsliga principer och bestämmelser från andra regelverkVidare gäller för alla ideella föreningar likabehandlingsprincipen, innebärande att samtliga medlemmar har rätt till lika behandling beträffande exempelvis frågor om avgifter eller rösträtt, i den mån stadgarna inte medger något annat. Vidare gäller även de generella generalklausulerna i 7 kap. 42 § och 6 kap. 38 § lagen om ekonomiska föreningar (med liknande bestämmelser i aktiebolagslagen) om att föreningsstämman, styrelsen eller en ställföreträdare för en förening inte får rättshandla eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel till en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller för en annan medlem.En annan bestämmelse från lagen om ekonomiska föreningar som kan vara relevant för din situation är den som återfinns i 6 kap. 37 § om jäv. Den innebär att en medlem inte själv eller genom ombud får rösta i frågor som handlar om talan mot denne, dennes befrielse från skadeståndsansvar eller annan skyldighet gentemot föreningen, eller en talan eller fråga liknande någon av de två nyss nämnda som inte riktar sig mot medlemmen, men som medlemmen kan ha ett väsentligt intresse i (och detta intresse strider mot föreningens). Ett exempel på sistnämnda situation är när en medlem röstar om skadeståndsbefrielse gentemot föreningen för medlemmens sambo eller make. Denna bestämmelse är inte direkt tillämplig eftersom den hämtats från lagen om ekonomiska föreningar, men det är inte ovanligt att analoga tolkningar från andra associationsrättsliga lagar görs i mål som handlar om ideella föreningar.I ditt fall skulle det eventuellt gå att argumentera för att ordföranden är jävig när denne röstar för ansvarsfrihet för sig själv/styrelsen. Det beror visserligen på hur själva fullmakten är utformad och hur vid den är i sitt omfång, men det borde vara en ytterst liten skillnad på en ordförande som röstar i kapacitet av medlem och som ombud åt annan medlem. När ordföranden genom fullmakt för andra medlemmar röstar för ansvarsfrihet för sig själv, borde det dessutom gå att argumentera för att denne agerar på ett sätt som är ägnat att bereda honom/henne själv en otillbörlig fördel. Det är dock inte helt enkelt att måla upp en definition på vad som utgör en otillbörlig fördel, och agerandet måste dessutom innebära en nackdel for föreningen, vilket kan vara ännu vanskligare att försöka bevisa. Jag tror således att den här vägen är svårare att gå.Ett praktiskt sätt att lösa saken borde vara begränsa själva fullmaktens omfattning, exempelvis genom att de medlemmar som använder sig av fullmakt skriver i fullmaktens instruktion att ordföranden får använda fullmakten för att rösta i frågorna X och X, men inte i frågan X. På detta sätt kan frågan om ansvarsfrihet lämnas till de vid årsmötet faktiskt närvarande medlemmarna att rösta om.Jag kan tyvärr inte ge dig ett klarare svar än så på din fråga. Jag rekommenderar att du i första hand tittar på föreningens stadgar för att kontrollera om de säger någonting om tillåtligheten av ordförandens förfarande. Om de inte innehåller någon användbar information får du helt enkelt luta dig mot de principer och bestämmelser i annan lagstiftning som lagts fram i svaret ovan, och argumentera för att förfarandet strider mot dessa, eller i varje fall är högst opassande.Om det är någonting som är oklart i svaret eller dylikt får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se så reder vi ut det därifrån.

Kan styrelsen förbjuda medlem att skicka e-post till den?

2020-04-06 i Föreningar
FRÅGA |Hej,kan en styrelse förbjuda en medlem att skicka mail till styrelsens mail box?Undrande
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga undrar du om en styrelse kan förbjuda en medlem att skriva till nämnda styrelses e-post. Din fråga är väldigt kortfattad varför det inte finns mycket bakgrund för mig att tillgå om vilka diskussioner som varit aktuella i det specifika fallet. Det finns inget stöd för att varken för styrelse, eller någon annan, att förbjuda någon att skicka e-post till vederbörandes e-postadress. Kortfattat är därmed svaret på din fråga att det inte är möjligt att förbjuda någon att skicka e-post till en; oavsett om det handlar om en styrelse eller någon annan. Givetvis kan man, oavsett om det rör sig om en styrelse eller någon annan, informera om att man inte vill att kontakt tas på den aktuella e-postadressen.Det finns en möjlighet att, i vissa fall, begå ett brott om man kontaktar någon så mycket att det rör sig om brottet ofredande. Brottet ofredande innebär bland annat att man utsätter någon för störande kontakter, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt (4 kap. 7 § brottsbalken). Exempel på ofredande kan vara t.ex. telefonterror eller en stor mängd e-postmeddelanden.Om något är oklart eller du vill förtydliga någonting är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är vinsten från lotto gemensam?

2020-03-30 i Bolag
FRÅGA |Jag och min kompis har spelat stryktipset varje vecka genom att lämna in en tidskupong och dela på kostnaden. Ibland betalar vi gemensamt och ibland turas vi om att betala varannan gång. Förra veckan vann vi 350.000 kr men denna gång var det min vän som betalade för tidskupongen själv. Han säger nu att han inte kommer att dela pengarna med mig. Kan jag ta till med någon rättslig åtgärd eftersom vi alltid brukar dela och betala gemensamt ? Ibland tillsammans, ibland jag och ibland han. Vi har inte ingått ett muntligt avtal om att dela vinsten. SNÄLLA svara snabbt jag vet int vad jag ska göra !!Med vänliga hälsningar
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vad tråkigt att ni kommit på kant med varandra. Du nämner inte i din fråga hur länge ni har spelat tillsammans men ditt ordval "brukar" säger mig att det i alla fall hänt så pass ofta att det blivit en vana. Rent juridiskt så finns det inga formkrav för hur ett enkelt bolag uppkommer såsom det finns för handelsbolag som ska registreras för att vara giltiga. Det finns dock några villkor som måste vara uppfyllda som statueras i handelsbolagslagen (HBL) 1 kap. 1 § och 1 kap. 3 § som säger att ett enkelt bolag uppkommit om det inte kan anses vara ett handelsbolag. För att ett bolags ska anses ha uppkommit måste det dels finnas ett avtal (även muntliga avtal är giltiga) om samverkan (t ex att spela tillsammans och dela på kostnaden och arbetsinsatsen i och med det) och dels ett gemensamt ändamål (t ex att generera vinst genom att spela på lotto). Har man uppfyllt dessa så har man rent juridiskt ett enkelt bolag tillsammans och kan ha rättigheter och skyldigheter gentemot varandra och i vissa fall mot tredje man. I praxis har det ansetts att ett enkelt bolag kan uppkomma genom så kallat konkludent handlande vilket innebär att man har agerar som att det finns ett avtal, alltså ni behöver inte uttala specifikt varje gång att ni ska spela tillsammans för att samma överenskommelse ska gälla eftersom ni gjort det så ofta att det kan anses självklart. Då åligger det snarare den parten som inte vill att det ska se ut som vanligt ska tydliggöra detta för den andra parten för att det inte ska följa samma norm. Normen är alltså att ni spelar tillsammans och det inte har så stor betydelse vem som betalar just den gången eftersom det hör till vanligheten att ni alternerar mellan vem som betalar men att det alltid varit gemensamt ändå. Vill någon spela för sig själv så ska detta tydliggöras för den andre. Kommer man fram till att ni har ett enkelt bolag tillsammans gäller grundprincipen i handelsbolagslagen 2 kap. 8 § vilken säger att bolagsmännen delar på resultatet. Så, för att sammanfatta: Har ni delat på kostnader och lämnat in kuponger så många gånger att det blivit en tydlig vana som följt samma regler så har ni skapat ett enkelt bolag. Har ni skapat ett enkelt bolag så ska vinsten delas om det inte gjorts synbart att den ena parten önskade frånträda avtalet som gällt och spelade ensam. Med detta sagt så är detta för tillfället den hjälp jag kan ge dig. Saken kan ytterst prövas av domstol och skulle du behöva ytterligare hjälp så är du mer än välkommen att höra av dig till oss och boka en tid och prata om hur du skulle kunna fortsätta om du fortfarande inte kan övertyga din kompanjon om att ni ska dela vinsten. www.Lawline.se/boka Hoppas du fått någon hjälp på vägen och lycka till!

Fusion av aktiebolag

2020-03-24 i Bolag
FRÅGA |Jag äger två aktiebolag (A och B) och jag vill på något sätt göra en fusion. Jag vill behålla företag A historik, bokslut med mera, då den grundades år 2012 och har en väldigt bra historik. Jag vill dock använda företag Bs namn som är mycket bättre. I företags B så kommer jag stänga första räkenskapsåret nu 31:a Mars 2020. Hur gör jag detta på bästa sättet?Tack på förhand!
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Fusion av aktiebolag regleras i Aktiebolagslagens(ABL) 23 kapitel.Fusioner av aktiebolag ska granskas av en revisor (23 kap 11 § ABL). Det är troligen bäst om du anlitar en revisor som också kan ge dig råd och vägledning, eftersom jag inte vet hur ditt bolag är uppbyggt. Det bästa sättet att genomföra en fusion beror helt på situationen som bolagen som ska fusioneras befinner sig i. Revisorn är ändå en oundviklig utgift, så det är bäst om du får hjälp av en expert som kan granska varje detalj av bolagen. I längden sparar du troligen mer pengar på att följa deras råd, snarare än att spara in genom att göra det själv, vilket motiverar rådgivningskostnaderna. De kan t.ex. hjälpa dig med avdragsgilla kostnader, administrativa lösningar, etc.Jag hoppas du lyckas bra med fusionen.Med vänlig hälsning,

Vem är ansvarig ägaren eller den som har fullmakt i ett aktiebolag ?

2020-03-20 i Bolag
FRÅGA |Vem är ansvarig ägaren eller den som har fullmakt i ett aktiebolag ?Mvh Yvonne
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Svar på din fråga kan en finna i Aktiebolagslagen . Vem som är ansvarig på ett aktiebolag kan variera beroende på de uppgifter som ska utföras. Dock kan man fastställa att styrelsen för ett aktiebolag är den främsta företrädaren för bolaget och har till huvuduppgift att exempelvis teckna dess firma, det vill säga företräda bolaget utåt där man har behörigheten att ingå rättsligt bindande avtal, se 8 kap. 35 § ABL. Styrelsen fattar trots detta normalt sätt inte alla beslut i ett aktiebolag, utan lämnar över en del uppgifter till den verkställande direktören (VD) där denne ska sköta den löpande förvaltningen av bolaget, 8 kap. 29 § ABL. Har du fler frågor eller funderingar är du välkommen att skicka in en ny fråga. Vänligen,