Har en aktieägare rätt att få se bolagets alla styrelseprotokoll?

2021-11-18 i Bolag
FRÅGA |HejHar en delägare (aktieägare) rätt att få se (alla) styrelseprotokoll trots att hen inte varit med i styrelsen, bolaget har ca 1200 aktieägare?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Insynsreglerna i aktiebolag ser lite olika ut beroende på hur många aktieägare det finns, eller om det är ett börsnoterat bolag eller ej. Det framgår av ditt brev att det bolag du syftar till är ett stort bolag med 1200 aktieägare. Däremot framgår det inte om det är publikt eller ej.InsynsreglernaI aktiebolag med tio eller färre aktieägare finns det en rätt till insyn i bolaget, se 7 kap 32 § aktiebolagslagen. Anledningen till att insynsreglerna finns, är att det ofta kan uppstå intressekonflikter i små bolag mellan aktieägarna. Reglerna tar främst sikte på bolagets redovisning eller ett specifikt stämmobeslut. Dessa uppgifter kan lämnas muntligt. Om Styrelsen anser att uppgifterna du vill åt kan skada bolaget, har de ingen skyldighet att lämna ut dem, se 7 kap 34 § aktiebolagslagen. I ett bolag med färre än tio aktieägare har du även rätt till skriftliga handlingar, som styrelsen ska tillhandahålla och till viss del hjälpa till att utreda om det behövs, se 7 kap 36 § aktiebolagslagen. Motsätter sig styrelsen din begäran kan du väcka talan vid domstol.Aktiebolag med 1200 aktieägareVid stora publika bolag finns motsvarande bestämmelser i 7 kap 57 § aktiebolagslagen. I det fall det bolag du avser få information ifrån är publikt, har styrelsen endast skyldighet att lämna uppgifter om de inte skadar bolaget. Uppgifterna lämnas i sådana fall vid bolagsstämma där årsredovisningen behandlas, se 7 kap 57 § aktiebolagslagen.SammanfattningI små bolag har du som aktieägare rätt till insyn om informationen inte skadar bolaget. I stora publika bolag, har du en begränsad insyn som meddelas vid bolagstämma där årsredovisning behandlas. Vänligen

Vad kan jag göra om styrelseordföranden vägrar att skriva under årsredovisningen?

2021-06-28 i Bolag
FRÅGA |Tidigare Styrelseordförande vill inte skriva under Årsredovisningen för 2020På dagen för bolagsstämman blev det en ny ordförande som tidigare varit suppleantTidigare Styrelseordförande är numera ledamotNuvarande ordförande/tidigare suppleant äger 50%Förre ordf och numera ledamot äger 50 %På årsstämman anmäldes inte någon protest mot årsredovisningen.Totalt finns 2 ägare med 50 % varEnligt Aktiebolagslagen kan man inte vägra att skriva under. Men vad gör man om detta inte sker
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som det gäller undertecknande av årsredovisningen för ett aktiebolag.Enligt 2 kap 7 § årsredovisningslagen ska hela styrelsen underteckna årsredovisningen.Som medlem i styrelsen i ett aktiebolag omfattas den tidigare styrelseordföranden av lojalitetsplikten. Det vill säga personen i fråga ska agera lojalt mot bolaget, för bolagets bästa. Om ordförande vägrar att skriva under årsredovisningen, kan ordförande anses hindra övriga i styrelsen att få ett tillfredställande beslutsunderlag. Vilket leder till att styrelsen inte får fatta beslut, se 8 kap 21 § aktiebolagslagen. Om det i sin tur leder till att den andra delägaren skadas ekonomisk till följd av underlåtelsen att underteckna årsredovisningen, kan det leda till skadeståndsansvar för den förre ordföranden enligt 29 kap 1 § aktiebolagslagen. Det är dock viktigt att övriga styrelsemedlemmar protokollför att de är eniga om att skriva under, men att den tidigare ordföranden vägrar. Anledningen till att det är viktigt är att utgångspunkten är att styrelsen svarar solidariskt för skadestånd, se 29 kap 5-6 §§ aktiebolagslagen.Om du beslutar dig för att väcka talan mot den tidigare styrelseordförande, måste detta ske inom ett år från den dagen årsredovisningen lades fram, se 29 kap 10 § aktiebolagslagen.SammanfattningStyrelsen ska agera lojalt mot bolaget, och se till bolagets bästa. Genom att vägra skriva under årsredovisningen, hindra ordföranden övriga styrelsen att fatta beslut. Om det leder till att bolaget eller aktieägarna skadas, kan du rikta skadeståndsansvar mot ordföranden. Årsredovisningen i ett aktiebolag ska undertecknas av samtliga i styrelsen enligt årsredovisningslagen. Om du behöver hjälp med att rikta ett skadeståndsanspråk mot ordförande, är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Kan jag betala tillbaka pengar som jag tillfört mitt bolag utan att det blir ett förbjudet lån?

2021-11-16 i Bolag
FRÅGA |Hej.jag står som ensam ägare till vårt aktiebolag, jag har under en ekonomisk dipp då aktiekapitalet var förbrukat, lånat in 300tusen till aktiebolaget från mig privat.när får jag ta ut dessa pengar till mig privat UTAN att det blir ett förbjudet lån? får återbetalning göras lite då och då eller måste hela beloppet betalas tillbaka som klumpsumma samt måste ränta tas ut på lånebeloppet?Mvh
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!AktiekapitalDu skriver i ditt brev att du skjutit till kapital eftersom aktiekapitalet var förbrukat. Jag tolkar det som du menar det bundna aktiekapitalet. Aktiekapitalet får inte understiga hälften av det registrerade värdet, se 25 kap 13 § aktiebolagslagen. Om det gör det måste du upprätta en kontrollbalansräkning, vilket du verkar ha gjort eftersom du tagit beslutet att skjuta till kapital.Form av kapitaltillskottDet går att skjuta till kapital på olika sätt. Om du har gjort ett aktieägartillskott kan det göras villkorat om att du ska få återbetalning när bolaget har likvida medel att göra en vinstutdelning. Det krävs då att det finns tillräckligt med kapital, så du inte återigen understiger hälften av aktiekapitalets registrerade värde, se 17 kap 3 § aktiebolagslagen. En sådan form av återbetalning får du ta upp för beskattning av kapital enligt reglerna i inkomstskattelagen.Du kan även låna ut kapital till ditt aktiebolag. Förutsättningarna för att det ska vara giltigt är att bolaget är i behov av kapital. Eftersom du tar en risk i att låna ut kapital till ditt bolag, har du rätt att ta ut ränta på lånet. Det är dock viktigt att den ränta du tar ut är marknadsmässig. Vad som avses med marknadsmässig ränta har framkommit genom tidigare rättspraxis. Högsta domstolen har godkänt en ränta som motsvarar statslåneräntan + 3%.I det fall du har gjort ett lån till ditt bolag är det viktigt att du har upprättat ett skuldebrev där det framgår kapitalbelopp, amorteringsplan och eventuell ränta.Ränteutgifterna får ditt bolag göra avdrag för, samtidigt som du gör en privat ränteintäkt på lånet. Den ska du ta upp till beskattning. I praktiken innebär det att om du har lånat ut 300 000 kr. till en ränta om 3%, får du en årsränta på 9000kr. Du kommer då beskattas med 30 % på det beloppet, vilket innebär 2700 kr i skatt och 6300 kr i vinst efter skatt till dig.LåneförbudDet framgår inte av ditt brev hur du har tillfört bolaget kapital. Men precis som du skriver är det förbjudet för bolaget att ge så kallade närståendelån, se 21 kap 1 § aktiebolagslagen. Reglerna har kommit till för att skydda borgenärer och andra aktieägare mot att kapital försvinner ut ur bolaget genom lån som aldrig betalas tillbaka. Likväl har det syfte att hindra skatteplanering. Det innebär att om du har gjort ett aktieägartillskott, måste du ta ut kapitalet i form av vinstutdelning. Om du däremot har ett avtalat lån med ditt bolag, har du rätt att få återbetalning enligt amorteringsplan.SammanfattningBeroende på vilken form du har tillskjutit kapitalet kan du antingen få det återbetalat genom ett avtalat lån mellan dig och bolaget. Annars har du gjort ett villkorat aktieägartillskott som du kan ta ut vid vinstutdelning. Du kan däremot inte låna ut summan till dig själv. Om du behöver hjälp med att reda ut situationen mer exakt är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Vem bär ansvar för sociala medier i en ideell förening?

2021-06-15 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en ideell förening för seniorer och har en hemsida samt öppnat en offentlig Facebook-grupp.1. Vilket ansvar har föreningen resp. användaren för det som skrivs?2. Hur kan föreningen förekomma ansvar t.ex. användarregler?3. Vem i föreningen är ansvarig för de digitala medierna?
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom associationsrätten (föreningsrätten) finns det olika former som omfattas av lagstiftning. Exempelvis handelsbolag, enkla bolag och ekonomiska föreningar. Det som är speciellt med ideella föreningar är att det inte finns någon speciell lagstiftning som reglerar de olika situationer som kan uppstå.I en ideell förening ska det finnas stadgar som beskriver vad verksamheten avser och vad syftet är med den. Det går naturligtvis att skriva in regler i stadgarna. Förhållandet blir då avtalsrättsligt. Det vill säga var part ansvarar för sina handlingar. Det innebär som utgångspunkt att den av er som publicerar ett inlägg på sociala medier ansvarar för det.Det är vanligt att utse en administratör för hemsidan som ansvarar för det som medlemmarna lägger upp på hemsidan. Beroende på vad er förening har för syfte och inriktning kan det en god idé att utse en administratör, så inga upphovsrättsliga problem uppstår.Ni är varmt välkomna att kontakta oss för en närmare rådgivning, då vi får veta mer om er verksamhet.Vänligen,