Kan ett aktiebolag överlåta en fastighet till en aktieägare i gåva alternativt genom en riktad underprisförsäljning?

2021-04-18 i Bolag
FRÅGA |Hej igen! Jag ställde den här frågan igår. Men jag vill ha snabbare svar så jag betalar 950 kr så svaret kommer snabbare.. Jag äger ett aktiebolag (100 %). Ftg köpte en fastighet i grannbyn för typ 20 år sedan. På inrådan av en man på skattemyndigheten omvandlades fastigheten till industrifastighet. Nu vill jag överlåta fastigheten till mig privat eller min enskilda firma. Frågan är bl.a 1. Kan jag överlåta fastigheten som gåva? 2. Betala 85% av tax.-värdet (124000kr). Måste företaget betala moms på försäljningspriset?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett bolag och är såvitt jag förstår ensam aktieägare. På tillgångssidan finns en fastighet vilken du har för avsikt att överlåta till dig själv och då antingen som en gåva eller genom en avyttring till underpris. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Inkomstskattelagen (IL).Aktiebolagslagen (ABL).Mervärdesskattelagen (ML).Din första fråga har såväl en civilrättslig (aktiebolagsrättslig) sida som en skatterättsliga sådan varför båda aspekterna kommer att behandlas i det följande och i skilda delar.Den civilrättsliga aspekten, vad gäller?Inledningsvis ska framhållas att den tilltänkta överlåtelsen är att betrakta som en värdeöverföring i ABL:s mening, vilken är en gemensam beteckning för transaktioner som medför att bolagets förmögenhet minskar och då inte sällan genom utdelning till aktieägarna. I 17 kap. 1 § 1 st. 1 och 4 p. ABL sägs att med värdeöverföring avses vinstutdelning och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. En värdeöverföring från bolaget får endast ske under vissa i lag angivna situationer och för att den ska vara giltig och inte rendera i en återbäringsplikt för mottagaren måste två regelkomplex iakttas, jfr 17 kap. 6 § ABL. Först måste överlåtelsen vara förenlig med reglerna i 17 kap. 2 § ABL, vilka i mångt och mycket syftar till att skydda aktieägarkollektivet. Detta torde dock inte vålla några större problem i det här fallet eftersom du är ensam ägare i bolaget, det sistnämnda lagrummet (lagparagrafen) kan nämligen åsidosättas om samtliga aktieägare är överens. Utöver ovanstående måste borgenärsskyddsreglerna i 17 kap. 3 § ABL beaktas, vars syfte är att erbjuda just borgenärerna ett erforderligt skydd (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Där uttalas att en värdeöverföring inte får äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen ska grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med hänsyn till de eventuella ändringar i det egna kapitalet som har skett efter balansdagen. Annorlunda uttryckt får inte överlåtelsen av fastigheten medföra att bolaget inte har täckning för det bundna egna kapitalet, det vill säga, det måste finnas fritt eget kapital som täcker egendomens bokförda värde minskat med eventuellt tillfört vederlag, se Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1995 s. 742. Slutligen krävs också att överlåtelsen framstår som försvarlig med hänsyn till omständigheterna, typiskt sett de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet (17 kap. 3 § 2 st. 1 p. ABL). Sammanfattningsvis har jag svårt att avgöra om ditt bolag på aktiebolagsrättslig grund kan skänka fastigheten till dig eftersom detta är helt avhängigt ditt bolags finansiella ställning. Det är således balansräkningen som styr vad och hur mycket som är möjligt att dela ut till aktieägarna.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Den skatterättsliga aspekten, vad gäller?Utifrån ett scenario där fastigheten vederlagsfritt övergår till dig kan följande anföras. Skatterättslig anses en utdelning föreligga vid en förmögenhetsöverföring från aktiebolaget till en aktieägare. I skatterättsliga sammanhang används termen förmögenhetsöverföring, men den har samma innebörd som värdeöverföring enligt ABL. Det betyder att en förmögenhetsöverföring existerar så fort ett värde förs mellan bolaget och en enskild aktieägare. Transaktionen blir då att betrakta som en utdelning, vilken utgör en beskattningsbar kapitalinkomst som ska tas upp av aktieägaren i inkomstslaget kapital, 41 kap. 1 § 1 st. och 42 kap. 1 § 1 st. IL, och skattskyldigheten inträder sedan det beskattningsår inkomsten kan disponeras, 41 kap. 8 § 1 st. IL. Det ovan sagda innebär att den inplanerade överlåtelsen kommer beskattas hos dig som en utdelning.Vidare kommer bolaget att uttagsbeskattas enlighet med bestämmelserna i 22 kap. IL eftersom någon marknadsmässig ersättning inte kommer att lämnas vid tidpunkten för överlåtelsen, varken i gåvofallet eller i samband med en underprisförsäljning. När ett aktiebolag överlåter en tillgång utan ersättning eller där ersättningen understiger marknadsvärdet utan att det är affärsmässigt motiverat föreligger ett uttag, 3 §. Ett sådant uttag ska behandlas som om en avyttring skett mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, 7 §. Det sistnämnda innebär att den fiktiva kapitalvinsten som uppstår när fastigheten övergår till dig kommer att inkomstbeskattas hos bolaget och ska tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, 13 kap. 1 § 1 st. och 15 kap. 1 § 1 st. IL. Om du istället skulle betala ett pris som understiger marknadsvärdet gäller fortfarande det ovan anförda och 22 kap. 7 § IL kommer alltjämt att tillämpas. Mellanskillnaden får inte bara skattekonsekvenser för bolaget utan även för dig som aktieägare eftersom denna kommer att ses som en förtäckt utdelning.Slutligen och som svar på din sista fråga gäller att från skatteplikt enligt ML, det vill säga från mervärdesskatt (moms), undantas omsättning av fastigheter, vilket framgår av 3 kap. 2 § 1 st. ML, dock med de begränsningar som följer av 3 §, men det finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att någon begränsning skulle kunna åberopas här varför överlåtelsen av fastigheten inte torde utgöra någon momspliktig försäljning.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en skatterättslig byrå.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Aktieägare ansvarig för bolaget skulder

2021-04-06 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag äger 8% i aktier på ett företag som jag fick som gåva. Om företaget begår ett skattebrott eller blir på något sätt skuldsatt. Hur påverkar detta mig?
Oscar |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Att äga aktier innebär att du äger en del av aktiebolaget. I och med ägandet av aktierna får du ett visst inflytande i bolaget. Du kan bland annat få ta del av eventuella vinster som bolag gör och ha rösträtt i bolagsstämman.Vad säger lagenSom huvudregel har du som aktieägare inget personligt ansvar för aktiebolagets skulder (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Emellertid finns flera undantag. Ett undantag avser den situationen då en aktieägare med vetskap om att bolaget är skyldigt att träda i likvidation, deltar i beslut om att fortsätta bolagets verksamhet (1 kap. 3 § 2 st. och 25 kap. 19 §). I ett sådant läge svarar aktieägaren solidariskt för vissa av bolagets förpliktelser.Ett annat undantag från huvudregeln är en aktieägares eventuella skadeståndsskyldighet, enligt 29 kap., som orsakats av att aktieägaren vållat bolagets fordringsägare skada genom att överträda aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.Vad innebär detta för dig Detta innebär att utgångspunkten att du som aktieägare inte är ansvarig för bolaget skulder, aktioner m.m. Dock om bolaget går så dåligt att bolaget måste träda in i likvidation, men fortsätter att bedriva verksamheten, så blir alla aktieägare solidariskt skyldiga för bolagets skulder. Detta innebär att om en majoritet av aktieägarna röstar för att bedriva verksamheten (men du inte röster eller röstar emot förslaget) när likvidation enligt lag krävs, så kan du bli ansvarig för bolagets skulder. Detta är dock ovanligt och utgångspunkten (samt det troligaste) är att du inte är ansvarig för skulder över huvudtaget. Hoppas att det var svar på din fråga!

Ge anställd delägarskap gratis

2021-04-03 i Bolag
FRÅGA |Driver ett bolag där vi är två stycken delägare (50% var). Vi vill ge en anställd 5% delägarskap gratis då denna personen i stort sätt gör så att företaget går runt. Omsättningen är ca 10 miljoner kr och företaget går med vinst. Hur gör vi detta på bästa sätt?
Adam Winqvist |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga, det finns inget givet svar på vilket sätt som är "bäst" så jag kommer ge er några alternativ som ni kan välja mellan beroende på vad ni prioriterar.Eftersom ni vill ge personen delägarskap gratis är den enda möjligheten att ge bort några av era egna aktier. Ett närliggande alternativ är nyemission, vilket ger er större frihet att reglera personens rättigheter i bolaget. Dock kan man inte göra en gratis nyemission utan personen måste betala minst kvotvärdet för varje aktie denne får, där kvotvärdet är aktiekapitalet delat på antalet aktier innan nyemission (ABL 1:6 & 13:4 3st). Jag beskriver nyemission kort nedan ifall ni skulle vara intresserade av det. Ger ni bort aktierna får personen de rättigheter som följde med era aktier, t.ex rösträtt för varje aktie och eventuell utdelning (ABL 4:1). Detta kan i viss mån regleras genom ett aktieägaravtal där ni villkorar gåvan. Till exempel kan ni skriva ett avtal som innebär att personen måste ge tillbaka aktierna till er ifall denne slutar eller att personen inte ska rösta på bolagsstämman. Ett sådant avtal är inte bindande mot bolaget utan endast mellan er. Detta innebär att om avtalet inte följs så kan inte bolaget rikta något anspråk mot personen utan ni som privatpersoner kan endast begära skadestånd. Eftersom det ibland är svårt att konstatera någon skada kan det vara bra att inkludera en vitesklausul i aktieägaravtalet, t.ex "följs inte avtalet ska skadestånd utgå, kan inte skadan fastställas ska ett vite på X kr utgå". Ni bör dock vara medvetna om att gåvan kan vara skattepliktig som inkomst för mottagaren. Vi har förvisso ingen gåvoskatt i Sverige men det finns en risk att gåvan ses som ersättning för arbete istället, eftersom personen är anställd i bolaget (IL 8:2 och 11:1). Med tanke på att ni verkar vilja ge aktierna på grund av dennes insatser i bolaget lär det ses som ersättning för arbete och därmed vara skattepliktigt (jfr Skatterättsnämndens avgörande 96-19/D). För att genomföra gåvan kontaktar ni den bank där aktierna finns och ber dem göra en överföring till personen. Ofta har olika banker olika tillvägagångssätt men de bör kunna hjälpa er med det specifika. Ger ni lika många aktier var kommer personen ha 5% delägande och ni kommer ha 47.5% var. Exakt hur många aktier ni ska ge bort är inget jag kan räkna ut utan att veta hur många aktier som finns i bolaget. Något ni bör fundera över är ifall ni vill föra in ett förköps eller hembudsförbehåll i bolagsordningen. Ett förköpsförbehåll innebär att om personen vill sälja/ge bort sina aktier måste denne rikta erbjudandet till någon av er först (ABL 4:18). Ett hembudsförbehåll innebär att om aktierna övergår till någon annan genom t.ex försäljning, arv eller gåva så har ni en rätt att lösa in dem (ABL 4:27) I båda fallen kan ni reglera priset/lösensumman med hyfsat stor frihet. Notera dock att ett sådant förbehåll blir bindande även för er eftersom ni endast har ett aktieslag i bolaget. I princip samma resultat kan uppnås genom ett aktieägaravtal men ett sådant är som sagt inte bindande gentemot bolaget utan bara er emellan. Kort om nyemission Ett annat sätt att ge personen delägarskap är att göra en riktad nyemission. Detta är lite krångligare men ger er mer frihet att reglera personens rättigheter i bolaget. Genom att göra en riktat nyemission kan ni nämligen begränsa rättigheterna kopplade till aktierna, t.ex rätt till utdelning eller rösträtt. Till skillnad från ett aktieägaravtal är detta bindande gentemot bolaget. Detta kräver att ni gör en ändring i bolagsordningen där ni skriver in vilka skillnader ni vill ska finnas mellan aktierna (ABL 4:2-3). Notera att ni måste skriva hur många av denna nya aktiesort som ska finnas samt reglera om/hur de har företrädesrätt vid bl.a senare nyemissioner (ABL 4:3). Att göra en nyemission är krångligt och har många steg. Eftersom ni ville ge bort aktierna gratis beskriver jag därför inte i detalj hur ni går tillväga. Om ni vill göra en nyemission rekommenderar jag att ni anlitar en jurist just för att det är mycket som måste gå rätt till. sammanfattning Ni kan ge bort aktierna till personen genom att kontakta er bank. Detta kommer förmodligen ses som ersättning för arbete dock och därmed innebära inkomstskatt för personen. Vill ni reglera personens rättigheter som delägare görs detta enklast genom ett aktieägaravtal men det binder inte bolaget utan kan bara ge er rätt till skadestånd ifall avtalet inte följs. Ett alternativ till gåva är nyemission. I en sådan kan ni reglera personens rättigheter i bolaget på ett sätt som är bindande gentemot bolaget. Detta är dock mycket krångligare och kan inte ske gratis.Jag hoppas ni fått svar på er fråga! Ni är varmt välkomna att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Aktiers fria överlåtbarhet och undantagen i ABL

2021-03-30 i Bolag
FRÅGA |Hej. I've got a question about a business partnership where I want to get out off. I own 49% of the company and the other party is owning 51%. I basically want to know my legal rights for stepping out. Can the other party decline/hold back me stepping out? Do they have to buy me out? Stuff like that. Kind regards.
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgå från att det är fråga om en andel i ett aktiebolag. Din fråga regleras i aktiebolagslagen (ABL).En grundläggande princip inom aktiebolagsrätten är aktiers fria överlåtbarhet, 4:7 ABL. Principen innebär att det står dig fritt att själv välja vem du vill sälja, byta eller ge bort dina aktier till. Det är alltså helt upp till dig vilka villkor du vill ställa för att avyttra dina aktier. Det kan dock förekomma tre olika undantag till principen om aktiers fria överlåtbarhet. Om bolagsordningen innehåller klausuler om samtyckesförbehåll (4:8 ABL), förköpsförbehåll (4:18 ABL) eller hembudsförbehåll (4:27 ABL) är din fria rätt att överlåta aktierna lagligt begränsad. Samtyckesförbehåll (4:8 ABL): I bolagsordningen får det tas in ett samtyckesförbehåll (a.k.a. samtyckesklausul). Samtyckesklausulen innebär att bolaget måste ge sitt samtycke för att du ska få rätt att överlåta aktierna. Innehållet i ett samtyckesförbehåll regleras av 4:9 ABL. Av ett samtyckesförbehåll ska det bl.a. framgå om bolagsstämman eller styrelsen ska pröva en fråga om samtycke m.m. (se alla rekvisit i 4:9 ABL). En aktieägare som är missnöjd med bolagets beslut att ge eller vägra samtycke får väcka talan inom den tid som har angetts i samtyckesförbehållet, 4:14 ABL. Förköpsförbehåll (4:18 ABL): I bolagsordningen får det tas in ett förköpsförbehåll. Förbehållet innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. I ditt fall kan detta innebära att om bolagsordningen stadgar att aktieägarna i bolaget ska få företräde vid en eventuell avyttring av aktierna, då blir effekten att din business partner (som äger 51%) ska i första hand erbjudas att få köpa dina aktier före någon annan. Innehållet i ett förköpsförbehåll regleras av 4:19 ABL. Av ett förköpsförbehåll ska det bl.a. framgå vilka slag av överlåtelser som omfattas av förbehållet m.m. (se alla rekvisit i 4:19 ABL). Hembudsförbehåll (4:27 ABL): Ett hembudsförbehåll innebär att aktieägarna eller annan angiven person efter att en överlåtelse redan har skett har rätt att köpa aktierna. Av ett hembudsförbehåll ska det bl.a. framgå vilka slag av förvärv som omfattas av förbehållet m.m. (se alla rekvisit i 4:28 ABL). Sammanfattningsvis kan aktier överlåtas och förvärvas fritt (4:7 ABL), om inte annat följer av ett sådant förbehåll i bolagsordningen som anges i 4:8, 4:18 eller 4:27 ABL. Se därför över om det finns förbehåll i bolagsordningen som inskränker aktiernas överlåtbarhet. Om bolagsordningen innehåller ett t.ex. samtyckesförbehåll måste bolaget först samtycka till överlåtelsen. I annat fall är det upp till dig att själv att välja vem du vill sälja, byta eller ge bort dina aktier till om något sådant förbehåll ej finns. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

När är man närstående

2021-04-08 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga om när närståendekretsen inträder. Jag och min sambo driver ett AB tillsammans, vi äger aktierna 50/50. Vi är sambo utan gemensamma barn så för tillfället är vi inte närstående. Vi ska gifta oss innan vi ska lämna in deklarationerna, gör det då att vi blir närstående för perioden som årets deklaration avser, 2020? Vi vill kuna utnyttja huvudregeln och att den ena kan utnyttja den andras löneuttag, därav närståendekretsen. I vilken lagparagraf kan man läsa om dessa regler?
Oscar |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur och när din sambo blir närstående. Jag vill förbehålla mig att din fråga är en komplicerad skatterättslig fråga som kan få stora ekonomiska konsekvenser för dig själv och ditt företag. Jag skulle därmed främst vända mig till skatteverket för att få vägledning i frågan. Jag ska nu efter detta förbehåll besvara frågan efter bästa förmåga. Vad säger lagen om närståendeEnligt 16 a kap 3 § ABL anger att definitionen av närstående vad gällande Aktiebolagslagen (ABL) är densamma som i 1 kap 9 § årsredovisningslagen. Där står det (precis som du säger) att sambo endast är närstående när det finns gemensamma barn. Detta anges även i inkomstskattelagen 2 kap 22 §.Din sambo kommer att ingå i närståendekretsen efter giftermålet, som kommer ske år 2021. Deklarationen som du uppger gäller ditt företags ekonomiska förhållanden m.m. som rådde under år 2020. I och med att din sambo inte var inom närståendekretsen under 2020 får du inte uppge detta i deklarationen. I och med att din sambo dock återfinns i företaget som ägare kan hon utgöra närstående enligt 1 kap 9 § då hon kan uppfylla någon av dessa 3 kriterier:1: Själv eller gemensamt utövar ett bestämmande inflytande över företaget, eller2: annars har ett betydande inflytande över företaget, eller3: är styrelseledamot, VD eller innehar annan ledande befattning inom företaget. Om man utgör närståendekretsen I detta fall om man ingår i närståendekrets så utgår jag ifrån att du syftar på de så kallade 3:12-reglerna när du säger huvudreglerna. Det är 56-57 kap Inkomstskattelagen som reglerar detta. Där anges det (främst i kap 57) hur gränsbelopp (belopp som kommer beskattas som kapital eller lön) räknas ut m.m. I och med att jag inte har några siffor kring detta så kan dock inte ge er någon exakt siffra, utan jag kan endast sägas att i beräkning av gränsbelopp räknas närståendes löneuttag in. Om detta inte är dem du menar, så återfinns det regler kring uttag av lön av familjemedlemmar i 60 kap 12 § Inkomstskattelagen. Där anges i vilken mål make har rätt att ta ut lön och hur stor del av make/makas lön ska få tas ut av båda parterna. Hoppas att det var svar på din fråga!

Överlåtelse av onoterade aktier - Går det att framtvinga en försäljning?

2021-04-05 i Bolag
FRÅGA |HejStäller en fråga angående min far 74 år och farbror 75 år som har haft bilfirma med lika del i ägande tillsammans i över 50år. Min far vill lägga av ( har han velat göra i många år ) och hans bror låtsar att även han vill detta men i själva verket motarbetar detta för att hans son jobbar i företaget. Sonen har fått frågan om han vill köpa ut min far men han säger att han inte är intresserad. Med andra ord så återstår bara en försäljning men där blir han motarbetad av brodern samt hans familj. Jag har tagit upp detta med min kusin ( sonen ) att fassan inte vill hålla på längre MEN han menar på att min far kan sluta jobba om han vill men man behöver ju inte stänga ner firman.Jag menar på att min far skall inte behöva tvingas ha sina pengar låsta i företaget om han inte vill fortsätta men blir som sagt motarbetad på alla punkter när man talar om utköp försäljning mm.Min fråga är finns det något sätt att tvinga fram antingen en försäljning eller att dom köper ut honom så han äntligen kan få njuta av pensionärslivet.Farbrodern och hans fru samt son jobbar i firman och styr och ställer mot min far som är ensam och han orkar inte ta diskutionerna med om för han får det surt i efterhand så han orkar/vill inte ta tag i det därav drar det bara ut.Kan han inte tvinga fram utköp eller försäljning är det möjligt att han skriver någon form av kontrakt där han skriver över äganderätten på mig men har rätt till tillgångarna ?Som sista utväg så får jag ta fajten med dom.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din pappa äger en bilfirma tillsammans med sin bror, det vill säga din farbror, och ägarandelarna är lika stora. Såvitt jag förstår önskar din pappa avyttra sin andel, ett besked som dock inte har mottagits särskilt väl av övriga i släkten. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och huruvida han kan framtvinga en försäljning. Utifrån din ärendebeskrivning går det inte att avgöra i vilken associationsform rörelsen bedrivs, men utgångspunkten i den fortsatta framställningen kommer bli att det rör sig om ett aktiebolag och av uppenbara skäl ett onoterat sådant. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är aktiebolagslagen (ABL).Givet ägarstrukturen i bolaget lyder det korta svaret på din första delfråga att det inte är möjligt att framtvinga en försäljning, vilket ska utvecklas nedan. Däremot står det din pappa fritt att, i enlighet med principen om aktiers fria överlåtbarhet (4 kap. 7 § 1 st. ABL), sälja sina aktier till vem han vill varför svaret på din andra delfråga blir att det är fullt möjligt att överlåta ägarandelen till dig. Det ska emellertid noteras att inkråmet, det vill säga tillgångarna i bolaget, inte är knutna direkt till innehavet av aktierna (jfr 4 kap. 1 § ABL). Ett aktiebolag är en egen juridisk person varför tillgångarna formellt ägs av bolaget och inte av delägarna personligen. Om din pappa överlåter sitt innehav till dig är det du som sedan har rätt till utdelning i bolaget. Inte din pappa. Därför kan denne inte heller "ha rätt till tillgångarna" såsom du beskriver det ovan. Men för det fall du skulle inträda som ägare i bolaget finns det naturligtvis ingenting som hindrar dig från att i gåva skänka vidare all erhållen utdelning till din pappa. När det gäller din första delfråga kan följande anföras i ett något mer utvecklat resonemang. Avtalsfriheten är tämligen långtgående i Sverige. I vissa i lag angivna situationer kan det förvisso föreligga en kontraheringsplikt (tvång att avtala) och ohederliga avtal eller avtal om att begå brott kan i regel inte civilrättsligt genomdrivas i domstol (pactum turpe). Men i mångt och mycket är det parterna själva som dikterar villkoren för ett avtal och när ett sådant överhuvudtaget ska träffas. Följaktligen går det i regel inte att tvinga någon att ingå ett avtal. I aktiebolagslagen finns dock regler om tvångsinlösen av aktier. Där sägs att en aktieägare som innehar mer än 90 % av aktierna i ett aktiebolag (majoritetsägaren) har rätt att av övriga aktieägare i bolaget lösa in återstående aktier och den vars aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren (22 kap. 1 § 1 st. ABL). I klartext innebär detta att om din farbror hade ägt mer än 90 % av bilfirman hade din pappa kunnat framtvinga en försäljning och således begärt att din farbror skulle lösa ut honom, eller rättare sagt lösa in hans aktier. I det här sammanhanget ska det även framhållas att det är förbjudet för onoterade aktiebolag att förvärva egna aktier (19 kap. 4 § ABL). Ett upplägg enligt vilket firman, genom en minskning av förmögenhetsmassan, hade löst ut din pappa är alltså inte heller möjligt att genomföra.Avseende din andra delfråga om äganderätten till din pappas andel i bolaget kan övergå till dig gäller följande. Mot bakgrund av den ovan nämnda principen om aktiers fria överlåtbarhet är detta, som tidigare påpekats, fullt möjligt. Risken för inlåsning av aktieägare i ett bolagsförhållande har varit starka skäl för lagstiftaren att på olika vis skydda ägare mot otillbörliga begränsningar i rätten att avyttra aktier. Men märk väl att bolagsordningen kan uppställa vissa hinder som i praktiken leder till inskränkning av den fria överlåtbarheten, vilka följer enligt nedan.Samtyckesförbehåll - Ett sådant får upptas i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär att en eller flera aktier endast får överlåtas med bolagets samtycke (4 kap. 8 § ABL). Det ska också framgå av förbehållet om det är styrelsen eller bolagsstämman som ska pröva frågan (4 kap. 9 § 1 st. 1 p ABL).Förköpsförbehåll - Ett sådant får tas in i bolagsordningen för ett bolag som inte är avstämningsbolag och innebär en aktieägare eller annan viss utpekad person först ska erbjudas att få köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare (4 kap. 18 § ABL).Hembudsförbehåll - Tas också upp i bolagsordningen och innebär mycket förenklat att trots att en äganderättsövergång har skett åläggs förvärvaren av aktierna att efterhöra om det finns någon annan (i regel annan befintlig aktieägare) som vill lösa in aktierna till det pris som har erlagts (4 kap. 27 § ABL).Avslutande ord och ytterligare rådgivningDet finns ingenting i din ärendebeskrivning som tyder på att det i bilfirmans bolagsordning har tagits in något eller några av de ovan nämnda förbehållen. Min uppfattning är att din pappa inte kan framtvinga ett förvärv av hans andel i bolaget, men att det samtidigt står honom fritt att godtyckligt sälja innehavet till vem han vill, vilket självfallet även innefattar personer utanför släkten.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad är skillnaden mellan publika och privata aktiebolag?

2021-03-31 i Bolag
FRÅGA |Hej, Kan ni förklara vad skillnaden på ett privat och publikt bolag är? Tack på förhand!
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag tillämpa reglerna i Aktiebolagslagen (2005:551) ( ABL). I ABL finns nämligen regler för både publika och privata aktiebolag. Ett privat aktiebolags företagsnamn får inte innehålla ordet publikt (28 kap. 2§ ABL), och ett publikt aktiebolags namn får inte innehålla ordet privat (28 kap. 7§ ABL).När det kommer till aktiekapitalet ska det i privata aktiebolag finnas minst 25 000 kronor, enligt 1 kap. 5 § försa stycket ABL. Publika aktiebolag ska istället ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor, enligt 1 kap. 14 § ABL. Den viktigaste skillnaden mellan privata och publika aktiebolag är att privata aktiebolag inte får annonsera ut aktier till försäljning till allmänheten (1 kap. 7§ ABL). Eftersom de inte får säljas till en bredare krets får de därför inte handlas på börsmarknader. Hoppas du fick svar på din fråga, tveka inte på att höra av dig om du har fler funderingar!Vänligen,

Starta ett aktiebolag

2021-03-29 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag funderar på att öppna upp ett AB där affärsidén är att hyra ut virtuella varor såsom CS:GO skins. Vilka lagar skulle jag behöva kolla upp för att se till att allt sker lagligt?Tänker lagar som GDPR, godtrosförvärv och liknande.Tack!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Affärsidén Det är inte helt tydligt om din affärsidé är att själv hyra ut virtuella varor (det vill säga egendom som du själv äger) eller om du endast ska tillhandahålla en webbtjänst för andra att hyra ut varorna till varandra. Att starta ett aktiebolagI aktiebolagslagen (ABL) finns bestämmelser om aktiebolag. Till exempel återfinns bestämmelser om bildande av aktiebolag (se 2 kap. ABL). Vid bildande av ett aktiebolag krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kronor (1 kap. 5 § ABL). Ett aktiebolag bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer, s.k. stiftare (2 kap. 1 § ABL). Den som är underårig, är i konkurs, har förvaltare eller näringsförbud kan inte vara stiftare (2 kap. 2 § ABL). Viktigt att komma ihåg är att ett aktiebolag måste registreras för att kunna förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter (2 kap. 25 § ABL). Registrering sker hos bolagsverket, här hittar du deras hemsida.Hyra ut virtuella varorLös egendom är egendom som inte är fast egendom. Virtuella varor i form av CS:GO skins utgör därför lös egendom. Det finns ingen specifik lag som reglerar uthyrning av lös egendom. Vanligen tillämpas annan lagstiftning på samma sätt (analogt) på avtalet. Principen om avtalsfrihet gäller. Det är därför möjligt att villkoren avtalas mellan parterna, till exempel hyrestiden, kostnader och räntor.Däremot gäller lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (AVLK) i fråga om avtalsvillkor som näringsidkare använder när de erbjuder varor, tjänster eller andra nyttigheter till konsumenter (1 § AVKL). Lagen medför bland annat att oklara avtalsvillkor ska vid en tvist mellan en näringsidkare och en konsument tolkas till konsumentens förmån (10 § AVKL). Det är därför viktigt att näringsidkaren har ställt upp tydliga och uttömmande villkor.GDPRI dataskyddsförordningen finns regler som företagare ska känna till för att garantera att de behandlar personuppgifter på ett korrekt sätt. Här finns en länk till enkla grunder om dataskyddsförordningen för dig som företagare.GodtrosförvärvslagenHar någon förvärvat lösöre (lösa saker) genom överlåtelse från någon annan som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den, får förvärvaren äganderätt till egendomen, om han har fått den i sin besittning och var i god tro (2 § GFL). Det är dock inte möjligt att godtrosförvärva stöldgods (3 § GFL).Inkomstskattelagen och bokföringslagenOm du yrkesmässigt (under en längre tid och i vinstsyfte) och självständigt bedriver förvärvsverksamhet så kan det innebära att du bedriver en näringsverksamhet (13 kap. 1 § IL). Ersättningen ska då redovisas som inkomst av näringsverksamhet (15 kap. 1 § IL). Det medför också bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen. Här kan du läsa mer om beskattning av virtuella varor.Det är svårt att ge ett heltäckande svar på en sådan öppen och omfattande fråga. Du är däremot välkommen att ställa en mer specificerad fråga.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,