Kan jag avbryta en affär när jag ingått ett muntligt avtal?

2021-01-30 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej.Jag har lagt ut en annons på en vara till priset 1100kr. Privat. En person ringer mig och undrar om hen kan få köpa till priset om 700kr, pga hen är en fattig pensionär. Jag är mitt i arbetspasset på jobbet, stressad och försöker tänka klart.Efter en viss medling under samtalet kommer vi överens om priset: 800kr. Och stämmer av möte. Sittandes på fikarasten tar jag mig i kragen, "vad håller du på med?!", smsar personen om att jag cancelerar dealen och vill inte längre sälja till hen till så lågt pris. Strax därpå ringer människan upp och meddelar mig att vi ingick i ett muntligt avtal och han kommer stämma mig om jag inte tänker sälja till priset om 800kr, som kryddning på det så kallade mig person för förnedrande saker och var allmänt hotful.Vad gäller egentligen? Vem har rätt/fel i fallet?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga rör den allmänna avtalsrätten och jag inleder därför med att förklara några viktiga begrepp.Anbud = en förfrågan om att köpa eller sälja en viss vara till ett visst prisAccept = att godta ett anbudNär personen ringer dig och frågar om han får köpa varan för 700 kr kommer han med ett anbud. Eftersom du skriver att ni kom överens om priset 800 kr utgår jag ifrån att du inte accepterade anbudet på 700 kr och att någon av er kom med ett nytt anbud på 800 kr, vilket den andre av er accepterade. Anbud och accept är bindande för personerna som lämnat dem (1 § AvtL). Detta är i enlighet med principen om att avtal ska hållas. Eftersom ni var överens om priset 800 kr har ni ingått ett avtal, och även muntliga avtal är giltiga. Köparen kan därför väcka talan mot dig om du inte säljer varan för det överenskomna priset om 800 kr. Köparen har rätten på sin sida. En helt annan sak är att muntliga avtal är svåra att bevisa. Köparen kan dock hålla ditt sms emot dig, som ett bevis på att ni haft ett avtal.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Kan man avbryta ett avtal om ridlektioner om man upplever att dessa inte håller måttet?

2021-01-30 i Avtal
FRÅGA |Hej.Jag har börjat rida på en Ridklubb sedan några veckor tillbaka.Ridklubben har som policy att man "skriver upp sig" och betalar terminsvis. I December betalade jag enligt överenskommelse halva terminsavgiften för vårterminen. Den andra halvan skall jag betala senast 30e mars. Tyvärr håller lektionerna inte måttet och det finns ingen glädje i att gå dit. Jag undrar vad lagen säger nu? Kan jag få återbetalt den delen av lektionerna jag inte rider? Kan jag avbryta terminen efter de lektioner jag redan betalat för och inte betala för resterande delen av terminen?På deras hemsida skriver dom att återbetalning endast görs om man har läkarintyg som styrker att man inte längre kan delta i lektionerna. Vad har jag för skyldigheter och rättigheter i detta?Vore enormt tacksam för svar!MVH
Elin Englund |Hej, För att besvara din fråga så vänder jag mig till de allmänna avtalsrättsliga principer som vi har, bland annat den starka huvudregeln inom avtalsrätt "pacta sunt servanda" som innebär att avtal skall hålas. I och med att du betalade den första halvan av terminsavgiften och hade avtalat om att betala den andra halvan senast den 30 mars så har ni ingått ett avtal. Om det inte finns specifierat i det avtalet vad som förväntas av ridlektionerna, utan enbart att du ska få ett visst antal ridlektioner vid en viss tid så kan det vara svårt att hävda att ridskolan brutit mot avtalet. Om ridskolan inte har brutit mot avtalet, utan har presterat den tjänst som dem ska enligt ert avtal så finns det tyvärr ingen grund för dig att inte fullfölja dina förpliktelser enligt avtalet och betala även den resterande delen av terminsavgiften enligt just principen att avtal skall hållas.Jag förstår dock att detta känns surt om det inte är så att lektionerna är vad du förväntade dig. Därmed föreslår jag ändå att du talar med ridskolan och förklarar hur du känner och ser om ni kan komma överens om en annan lösning eller om de kan förbättra sina lektoner på något sätt. Annars så bör du helt enkelt fullfölja de prestationer du är skyldig att göra enligt avtalet, vilket är att betala hela terminsavgiften, annars så riskerar du att begå ett avtalsbrott. Sedan behöver du givetvis inte gå på de resterande lektionerna om du inte vill, även om du enligt avtal ska betala för dem. Mina tips till dig:-Läs på om hela avtalet på deras hemsida om det står mer där än det du angivit i din fråga. För det är viktigt för dig att veta precis allt du har avtalat om genom att betala terminsavgiften, står det inget mer än det du sagt så har ni inte avtalat om mer än att du ska betala för hela terminen och dem ska ge de antal ridlektioner som är på en termin. Sedan går det absolut att göra en tolkning av allt och börja vrida och vända på vad som skall tolkas in i en ridlektion till exempel. -Prata med ridklubben och berätta hur du känner och att du upplever att de inte ger dig vad du förväntade dig. Fråga om ni kan komma överens om en alternativ lösning där du slipper betala hela terminsavgiften, eller om det går att förbättra lektionerna på något vis.-Om det inte är specifierat i avtalet hur ridlektionerna ska se ut och det därmed ges vad som avtalats så bör du betala även resterande belopp för terminsavgiften för att inte riskera att begå avtalsbrott. -Om det är specifierat hur ridlektionerna ska se ut i avtalet och lektionerna inte ser ut så kan du istället hävda att ridklubben begått avtalsbrott och därmed begära att häva avtalet om det är ett väsentligt fel, vilket man lätt förklarat kan säga är ett stort fel i vad de levererat jämfört med vad som avtalats. Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga och jag håller tummarna för att du och ridklubben kan komma överens om en lösning som passar er båda!Med vänlig hälsning,

Vad gäller när en delägare av en samfälld fastighet vill sälja sin andel?

2021-01-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vi har vår sommarstuga på en gemensamt ägd tomt. Nu vill vår"granne" sälja sitt hus. Vilkamöjligheter har vi? Vi vill gärna köpa hans hus men dock inte till det överpris som han begär. Har vi några rättigheter eftersom det rör sig om en samägd tomt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en fritidsfastighet tillsammans med en annan person och den senare har nu för avsikt att sälja sitt hus. Begreppet "hus" föranleder dock vissa smärre tolkningsproblem, men jag utgår ifrån att det som avses i din ärendebeskrivning är dennes ideella andel av fastigheten (som inkluderar huset). Du skulle vilja förvärva andelen, men enligt din mening framstår inte det begärde priset som marknadsmässigt. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och huruvida du som delägare eventuellt har några särskilda rättigheter. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Jordabalken (JB).Lagen om samäganderätt (samäganderättslagen, SamägL).Inledningsvis ska framhållas att när två eller flera personer tillsammans äger egendom föreligger så kallad samäganderätt och generellt kan sägas att en delägare i det gemensamt ägda godset egentligen har full rätt att avyttra sin andel till vem som helst. För du nu sagda krävs inte heller något godkännande från övriga delägare och detta gäller även vid försäljning av ideella andelar i fast egendom, jfr 4 kap. 8 § 1 st. JB. I 1 § SamägL sägs, med lagtextens ganska ålderdomliga uttryckssätt, att äro två eller flera samfällt ägare av fastighet eller lös sak, tillkomme envar av dem viss lott i godset. I 2 § SamägL stadgas vidare, och då återigen något ålderdomligt, att för förfogandet över det samfällda godset i dess helhet eller för vidtagande av åtgärd i godsets förvaltning erfordras samtliga delägares samtycke. Det ska dock noteras att åtgärder som inte tål uppskov i regel kan vidtas utan övrigas tillstånd. Men annars tillkommer i praktiken en slags vetorätt för varje enskild delägare och detta oaktat storleken på delägarnas andelar. Men märk väl att detta endast gäller förvaltningen av fastigheten. Precis som tidigare har påpekats står det din granne fritt att avyttra dennes andel. Det är till och med så att grannen, just mot bakgrund av att tomten ägs med samäganderätt, i förlängningen genom en begäran hos domstol (en tingsrätt som första instans) kan framtvinga en försäljning av hela tomten, vilket innebär att fastigheten då för gemensam räkning kommer att säljas genom ett offentligt auktionsförfarande och det är faktiskt tillräckligt att endast en utav er begär detta för att en sådan försäljning ska bli verklighet, 6 § SamägL. I det här läget skulle du förvisso som delägare, i samband med tingsrättens förordande av den offentliga auktionen, kunna yrka att domstolen bestämmer ett pris under vilket fastigheten inte får säljas. Det betyder att du i viss mån kan hindra en försäljning, men dock endast temporärt. Det ovan anförda kan naturligtvis komma att innebära uppenbara olägenheter för dig. En försäljning av en ideell andel i en fastighet kan i vissa fall resultera i en relativt låg köpeskilling eftersom det inte sällan för en köpare framstår som mindre attraktivt att äga en fastighet tillsammans med en eller flera okända personer. I värsta fall kan din grannes andel bli helt omöjlig att sälja, vilket i praktiken betyder att en överlåtelse av hela fastigheten kan bli det enda kvarstående alternativet. Och en sådan försäljning har som sagt din granne dessvärre möjlighet att kunna få till stånd och detta helt utan ditt samtycke. Min uppfattning är därför att du på sikt, trots den begärde köpeskillingen, kan bli nödgad att acceptera din grannes anbud avseendet huset och den tillhörande marken (eller rättare sagt hela dennes ideella andel). I vart fall om du önskar undvika att någon annan utomstående får del i din fastighet och om inte annat för att kunna förhindra att den tvångsmässigt säljs genom en offentlig auktion.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Suddbar penna i avtalssammanhang

2021-01-28 i Formkrav
FRÅGA |Jag har en suddbar kulspetspenna. Kan man använda den i alla sammanhang? Jag har hittills bara använt den privat. Texten är möjlig att sudda ut enbart med just den kulspetspennan, inget annat suddgummi fungerar.Jag ser många fördelar med pennan, men det slog mig att den kanske inte ska användas i t ex avtalsskrivning, mm.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Suddbar text är antagligen tillåten, men olämpligSom utgångspunkt är detta nog en detaljfråga som rättsvärlden inte behandlat, och det är med andra ord varken uttryckligen förbjudet eller tillåtet att använda sig av sådana pennor. Vissa avtal behöver ingås på särskilda sätt för att bli giltiga, såsom fastighetsköp (4 kap. 1 § jordabalken), men inte heller de uttalar sig närmare om sådana detaljer om hur underskriften får uppnås. Syftet med att nedteckna namnteckning och avtalsvillkor är dock att säkerställa bevisning om att ett bindande avtal ingåtts, och vad det avtalet innehåller. Avtal är som utgångspunkt bindande även om de inte är skriftliga (framgår exempelvis av 1 kap. 3 § andra stycket avtalslagen), men ord står mot ord om parterna skulle bli osams om avtalet. För samtliga inblandade är det därför mer lämpligt att använda sig av permanenta medel, och detta är alltså inte minst för din egen skull. Det kan missbrukas, men bevisning kan även förloras av misstagVärt att veta om sådana pennor, om det är samma teknik som jag är bekant med, är att texten kan försvinna även om den kommer i kontakt med värme (en varm kaffekopp, en dator som går på högvarv, ett värmeelement etc.) Texten kan alltså dels ändras med avsikt, vilket kan missbrukas av den som blev missnöjd med avtalet, men även av misstag. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Har säljare rätt att ställa krav på kastrering i efterhand?

2021-01-30 i Avtal
FRÅGA |Köpte en 3 åring katt, därav jag frågade om honan var kastrerad. Svaret var nej, samt att jag fick avgöra själv om jag ville kastrera henne eller inte. Kontraktet gjordes och inget krav av kastrering specificerades eller andra överenskommelser, allt gick bra. Nu har det gått två månader efter, och personen kräver att jag kastrerar katten! Nu undrar jag om h*n har rätt till att sätta det kravet?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom köpet redan är genomfört och ingen bestämmelse om kastrering har avtalats kan säljaren inte kräva att du kastrerar katten. Du begår inget avtalsbrott genom att inte kastrera katten och det står dig därför fritt att besluta i frågan som du själv vill.Hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Hur skriver man en fullmakt?

2021-01-29 i Formkrav
FRÅGA |Hej!Jag vill veta hur man skriver en enkel fullmakt, för att kunna hjälpa min son med vissa saker, ex hjälp med att kunna närvara vid möten ex med AF, Försäkringakassan och A-kassan.Tacksam för snabbt svar!
Sara Djogic |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om fullmakt hittar du i 2 kap. avtalslagen (AvtL). En fullmakt ger personen som fått fullmakten (fullmäktige) kompetens att sluta avtal och företa rättshandlingar för någon annans räkning (fullmaktsgivaren). Denna kompetens kan begränsas både i omfattning och tid. Huvudmannen blir alltså direkt bunden av de rättshandlingar som fullmäktigen företar gentemot tredje man (jfr 10 § AvtL). Fullmaktens giltighet och innehållDet finns inget lagstadgat formkrav vid upprättandet av en fullmakt (undantag vid köp av fast egendom). En fullmakt kan därmed vara både skriftlig och muntlig. Ur bevishänseende är dock en skriftlig fullmakt att föredra. Det bör framgå av fullmakten vem fullmakten är ställd till, vilken handling fullmakten omfattar och underskrift med datum. Exempel på en fullmaktVid upprättandet av en fullmakt kan du använda dig av följande exempel: "Härmed ger jag, (din sons namn), min mor, (ditt namn och personnummer), fullmakt att i mitt ställe interagera med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och A-kassan. Det innefattar befogenhet att begära ut handlingar och utfå information ifrån samt diskutera mina ärenden med samtliga angivna myndigheter. Den här fullmakten är giltig till (datum)."Din sons underskrift, namn, personnummer och dagens datum.Ett tips är att besöka respektive myndighets hemsida då det kan förekomma att de tillhandahåller blanketter på fullmakter. Du finner exempelvis Försäkringskassans fullmakt här. Hoppas du fick svar på din fråga! Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Övriga samägares rättigheter vid en samägares försäljning av dennes andel

2021-01-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |Om en av tre delägare av en skogsbruksfastighet avlider och dennes arvinge vill sälja sin del vilka rättigheter/skyldigheter har de övriga delägarna då
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då ni är tre ägare som samäger en fastighet så blir lagen om samäganderätt tillämplig (1 § lag om samäganderätt). Samäganderätt kan du som i ditt fall beskriver det uppstå bland annat genom att ägandet övergår i arv.Vid samägande så krävs det i regel samtycke från samtliga ägare för att förfoga över den samägda egendomen (2 § lag om samäganderätt). Det finns däremot inget som hindrar en ägare från att sälja sin egna andel utan övriga delägares samtycke. Detta framgår genom att tolka 2 § lag om samäganderätt motsatsvis. Lagregeln ställer enbart upp ett hinder för en samägare att förfoga över hela den samägda egendomen utan övriga samägares samtycke. Lagregeln ställer däremot inte upp ett hinder för en samägare att fritt förfoga över sin egna andel av den samägda egendomen.Jag hoppas att detta besvarade din fråga!Vänliga hälsningar,

När upphör en fullmakt att gälla?

2021-01-28 i Avtal
FRÅGA |Jag har fullmakt för min mans samtliga bankärenden för obegränsad tid. Upphör den att gälla om jag eller någon annan aktiverar en framtidsfullmakt?
Natalin Kabro |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakter finns i avtalslagen (AvtL). I 2 kap. 12 § AvtL regleras återkallande av fullmakt, beroende fullmaktstypen finns olika sätt att återkalla en fullmakt. Om fullmakten är begränsad till viss angiven tid, upphör den att gälla när den angivna tiden löpt ut. Är fullmakten som i ditt fall, obegränsad i tid, måste den återkallas. Utgångspunken är att återkallelsen sker på samma sätt som den meddelats.Vad gäller för digDet viktiga för dig att veta är att en framtidsfullmakt inte ersätter en vanlig fullmakt, utan fungerar mer som ett komplement till den vanliga fullmakten. Den vanliga fullmakten för din mans samtliga bankärenden upphör alltså inte att gälla om din man aktiverar en framtidsfullmakt.Vänligen,