Muntligt avtal och avtalsinnehåll

2021-01-28 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej! Om någon lånar pengar av vänner/bekanta och lovar att betala tillbaka t.ex. det dubbla månaden efter, har man då juridiskt rätt till just det beloppet, eller är det bara det utlånade beloppet man har juridiskt rätt till?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det din fråga rör är frågan om muntligt avtal och avtalsinnehåll. Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt, vilket följer av att avtalslagen inte innehåller några generella krav på form av ett avtal. Ett avtal innehåller det parterna kommer överens om. Ofta beskrivs sättet som ett avtal kommer till stånd på som anbud-acceptmetoden, dvs. att den ena parten lämnar ett anbud, som den andra accepterar och då har parterna ett muntligt avtal (1-9 §§ avtalslagen).I ditt fall nämner du att personen lånar pengar och lovar att betala tillbaka det dubbla. Det kan anses som ett anbud. Om parten därmed accepterar och ger den andra pengarna har denne accepterat anbudet och ett muntligt avtal har uppstått. Därmed är avtalsinnehållet att det dubbla ska betalas tillbaka. Viktigt att konstatera är att för att rättsligt kunna genomdriva ett avtal måste parten kunna bevisa att det finns ett sådant. Muntliga avtal kan vara svåra att bevisa i och med att ord står mot ord. Det finns en generell regel inom civilrätten som innebär att den som påstår något också har att bevisa att så är fallet. Lyckas han bevisa detta går bevisbördan över på den andra parten, som i regel ska visa att omständigheten inte föreligger. Den som påstår att ett avtalsinnehåll exempelvis rör det dubbla beloppet har alltså bevisbördan för detta. Finns ingen sms-konversation, vittnen eller liknande kan detta bli svårt att bevisa i en rättegång, även om det inte är omöjligt. Rekommendationen är därför alltid att satsa på att ha skriftliga avtal. I teorin har alltså personen rätt till det dubbla beloppet. Vänligen,

Får man skriva under styrelseprotokoll och årsmötesprotokoll i en samfällighetsförening med kvalificerade elektroniska signaturer?

2021-01-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej,Får man skriva under styrelseprotokoll och årsmötesprotokoll i en samfällighetsförening med kvalificerade elektroniska signaturer?
Natalin Kabro |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställt behandlar just elektroniska signaturer och behandlas bland annat i EU:a eIDAS-förordning.I Svensk avtalslag föreligger få formkrav beträffande avtal, man kan därför nästan alltid använda elektroniska signaturer för att ingå bindande avtal. EU:s eIDAS-förordning gör att elektroniska signaturer är juridiskt giltiga inom hela EU.Enligt europeisk samt svensk lag är definitionen av en elektronisk signatur "uppgifter i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra uppgifter i elektroniskform och som används av undertecknaren för att skriva under (eIDAS-förordningen artikel 3).Sammanfattningsvis, är det möjligt för dig att skriva under dessa protokoll med förutsättningen att det är kvalificerade elektroniska signaturer.Vänligen,

Bundenhet vid köp av fast egendom

2021-01-27 i Anbud och accept
FRÅGA |Vid vilken tidpunkt är parterna ( alltså säljare och köpare) bundna vid ett köp av en fastighet?
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att det ska komma till stånd ett giltigt köp av en fastighet (fast egendom) finns ett antal formkrav som måste vara uppfyllda. Formkraven finns i 4 kap. 1 § jordabalken. När de uppfyllts har det kommit till stånd ett giltigt köp som båda parter är bundna till. Det som krävs är dels att: - Det ska vara en skriftlig köpehandling där det framgår tydligt att säljaren vill överlåta fastigheten till köparen och att köparen vill ha fastigheten. Muntliga avtal av köp av fast egendom är inte giltiga.- Det ska framgå i köpehandlingen vad det är för objekt som köpet handlar om. Här är det vanligt att använda sig av fastighetsbeteckning.- I köpehandlingen ska köpeskillingen framgå, det vill säga vad fastigheten kostar. - Köpehandlingen ska vara underskriven av båda parter, köpare och säljare.Om alla dessa villkor är uppfyllda finns ett giltigt köp av fastighet. Vänligen,

Kan samäganderättslagen avtalas bort?

2021-01-25 i Samägandeavtal
FRÅGA |Kan man avtala bort Samäganderättslagens regler(1904) och istället skapa ett eget samäganderättsavtal? Om alla ägare är överens om detta?Kan vi i så fall komma undan faran med att fastigheten skulle kunna komma ut till försäljning på offentlig auktion?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När flera personer äger en fastighet tillsammans gäller som huvudregel lag om samäganderätt. Lagen är en dispositiv lag vilket innebär att den går att avtala bort, helt eller delvis. Finns ett samäganderättsavtal gäller det som står i avtalet framför vad som står i samäganderättslagen. I samäganderättslagen finns precis som du nämner en regel som möjliggör det för varje samägare att ansöka om att bjuda ut fastigheten på offentlig auktion (6 § Samäganderättslagen). Genom ett samäganderättsavtal kan den möjligheten mycket riktigt avtalas bort. Samäganderättsavtal är en mycket god idé att upprätta när en fastighet samägs då ni på så sätt kan reglera bland annat nyttjanderätten, hur underhåll ska ske och hur det ska gå till när någon vill sälja sin del av fastigheten. Det som inte regleras enligt avtal regleras istället av samäganderättslagen. Avtalet behöver inte uppnå särskilda kriterier för att bli juridiskt bindande men jag rekommenderar starkt att avtalet är skriftligt och innehåller samtliga samägares underskrift.Hoppas att du fick svar på dina funderingar!Hälsningar,

Upphäva samägande av hund

2021-01-28 i Samägandeavtal
FRÅGA |När 2 st står på köpekvitto för hunden och de separerar måste då den andra köpa ut hunden för hela köpeskillingen som hunden kostade för att lösa den andra från ägarskap
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Djur betraktas enligt lag som en lös egendom vilket kan utläsas genom 1 kap. 1 § jordabalken som reglerar vad som är fast egendom, en motsatt tolkning innebär att allt annat (inklusive djur) blir att betrakta som lös egendom. Lös egendom är ett begrepp som omfattar begreppet lös sak. I och med detta så kan det konstateras att det därmed är möjligt att samäga ett djur i enlighet med lagen om samäganderätt (1 § lag om samäganderätt). I ditt fallOm två stycken betalade för hunden och det var menat att de skulle äga hunden gemensamt så innebär det att de i och med köpet blev samägare till hunden i enlighet med lagen om samäganderätt och de har därmed en lika stor rätt till hunden (1 § lag om samäganderätt).För att avgöra hur hanteringen av hunden ska ske framöver så behöver dessa två komma överens. Den ena ägaren får i huvudsak inte vidta en åtgärd med hunden utan den andre ägarens samtycke (2 § lag om samäganderätt). Om dessa två däremot inte kan komma överens om hur de ska hantera hunden framöver så kan de vända sig till tingsrätten som får hantera ärendet.Vänliga hälsningar,

Vem skall betala en gemensam skuld om ena parten saknar betalningsförmåga?

2021-01-27 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag har tillsammans med min f d partner skrivit under ett skuldebrev på 500 000 kronor. Vi drev var sitt företag i en gemensam lokal och beloppet var ett lån för inredning av lokalen. Nu har vi gått skilda vägar och min f d partner har inga pengar att betala lånet med. I dagarna har banken krävt att jag ska betala hela beloppet. Är det inte meningen att vi ska betala hälften var? Vad är det som gäller? Ska jag betala hela lånet?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna som reglerar skuldebrev återfinns i skuldebrevslagen (SkbrL). Huvudregeln enligt 1 § SkbrL är att varje person som har tagit ett lån ansvarar för att betala sin skuld. I detta fall är du och din fd partner gemensamma låntagare, i dessa fall gäller principen om solidariskt betalningsansvar. Det innebär att man svarar för en skuld "en för alla, alla för en". Borgenären har därför rätt att kräva hela skuldens belopp av den ena parten, se 2 § SkbrL. Solidariskt betalningsansvar föreligger uteslutande i kommersiella sammanhang och gäller därför med hög sannolikhet även i ditt fall. Om någon av låntagarna betalar mer än sin egen andel till borgenären har denne därefter så kallad regressrätt mot den andra låntagaren(även kallad gäldenär). I detta fall skulle det betyda att du kan föra regresstalan mot din fd partner förutsatt att du betalar för mer än din andel i skulden, se 2 § andra stycket SkbrL. Detta sagt med utgångspunkt i att ni inte har avtalat om delat ansvar med borgenären, som då hade inneburit att borgenären endast ka kräva dig på din del i lånet. Sammanfattningsvis betyder detta att du troligtvis är skyldig att betala hela beloppet till borgenären med att du i efterhand har regressrätt hos din fd partner för hens belopp i skulden. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänliga hälsningar

Ogiltighet av avtal som slutits under demens och alzheimers sjukdom

2021-01-26 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Innebär en demensdiagnos att en människa automatiskt betrakta som inte varandes vid sina sinnens fulla bruk i lagens mening? Tex vid ingång av avtal eller vid upprättande av framtidsfullmakr?Alzheimers är ju en progressiv sjukdom och den som har den kan ju absolut ha en lång period då den både förstår och kan ta beslut. Men frågan är om lagen ser annorlunda på detta?
Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagrum du syftar på finns i avtalslagens (AvtL) samt lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Där finns bestämmelser som är till för att skydda personer som inte är "vid sina sinnens fulla bruk". Jag kommer nedan att gå igenom vad detta innebär. Avtalsrättslig lagstiftning:I AvtL 31 § regleras ocker, som innebär att att ett avtal kan bli ogiltigt om någon utnyttjats någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning för att få denne att teckna ett avtal. AvtL 36 § ger möjlighet till jämkning av avtalsvillkor om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst eller omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen kan även ogiltighetsförklara hela avtalet om det är oskäligt.Alzheimers sjukdom:I lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning framgår att avtal som ingåtts av en person under påverkan av psykisk störning är ogiltigt. Huruvida sjukdomen alzheimers hör till kategorin psykiska sjukdomar, får bedömas från fall till fall, bl.a. eftersom att alzheimers är en progressiv sjukdom. I ett rättsfall (Hovrätten för Västra Sverige den 10 september 2015 i mål T 5440-14) uttalade hovrätten, med stöd av läkaruttalanden, att sviktande minnesförmåga inte är detsamma som att sakna omdöme eller inte inneha förmågan att förstå vissa sammanhang. Hovrätten kom fram till att personen som led av alzheimers inte ansågs ha saknat förmåga att förstå vad ett visst avtal innebar eller vilka konsekvenser det medförde.Man har dock i vissa fall kunnat konstatera att Alzheimers sjukdom räknas som psykisk störning i lagen. Det ställs vidare ett krav på orsakssamband mellan en psykiska störningen och avtalets ingående. Den psykiska störningen måste inte ha varit ensamt avgörande för rättshandlingen, men ska ha medverkat till handlandet. Lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning stadgar att om ett avtal ingås då en part är påverkad av en psykisk störning är avtalet ogiltigt, och prestationerna ska återgå.Bevisbörda och rättshandlingsförmåga:Den person som hävdar att det förelegat en psykisk störning vid ingående av ett avtal har bevisbördan för detta. Det krävs att det finns ett orsakssamband mellan störningen (i ditt fall demenssjukdomen) och påskriften. Även en person som är dement har rättshandlingsförmåga och får skriva avtal. Om personen som tecknar avtalet för stunden är "i sina sinnens fulla bruk" så bör avtalet vara giltigt.Godmanskap och förvaltarskap enligt föräldrabalken (FB):Om en person inte kan bevaka sin rätt på grund av sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd kan denne få en god man i syfte att sörja för dessa ändamål, FB 11 kap. 4 §. En förvaltare har precis som en god man till uppgift att bevaka den enskildes rättigheter, FB 11 kap. 7 §. Det som skiljer sig mellan dessa är att godmanskap är en frivillig åtgärd som ska inrättas i första hand. Ett förvaltarskap är mer ingripande för den enskilde, och innebär att förvaltaren har ensam rådighet över den enskildes egendom samt företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget, FB 11 kap. 9 §.Sammanfattning:En person med demens får alltså teckna ett avtal om hon/han vid avtalets ingående är vid sina sinnens fulla bruk. Som du dock ser i mitt svar så finns det flera bestämmelser för att skydda personer som inte kan sörja för sig själva, och ett avtal som tecknats av en person med demens kan därmed jämkas eller ogiltighetsförklaras. Du skulle kunna råda personer som nyss fått en demenssjukdom/annan progredierande sjukdom att anordna en god man (eventuellt förvaltare) som kan hjälpa den sjuke med upprättande av avtal. Enligt FB 11 kap. 15 § kan make, sambo, den enskilde själv och de närmsta släktingarna ansöka om godmanskap eller förvaltarskap. Ansökan sker till den tingsrätt där den enskilde är folkbokförd, FB 11 kap. 25 §. Ofta tillhandahåller kommunernas överförmyndare ansökningsblanketter digitalt. Med vänlig hälsning,

Ingå ett avtal för en annan persons räkning

2021-01-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej jag har godkänt ett elavtal som stor på min fru som hon inte godkänner gör elbolaget rätt som godkänner det Med vänlig hälsning
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I det avtal som du beskriver finns två parter, elbolaget och din fru. För att du ska ha rätten att sluta avtal för din frus räkning på det viset som du har beskrivit så krävs det att du är berättigad att företräda henne, en sådan rätt kan du få genom en fullmakt (10 § avtalslagen). Även om du inte har en sådan fullmakt så kan avtalet bli giltigt genom ratihabition, det vill säga att din fru godkänner avtalet i efterhand.I ditt fall uppfattar jag det som att du varken har en fullmakt eller att din fru har ratihaberat avtalet i efterhand. I och med att du på dessa grunder ingår ett avtal i hennes namn med elbolaget så kan du riskera att hållas ansvarig för att ersätta dem för den skada som de lider genom att de inte kan göra avtalet gällande mot den verkliga parten, det vill säga din fru (25 § första stycket avtalslagen). Detta gäller dock inte om elbolaget insåg eller borde ha insett att du inte hade en fullmakt för att företräda din fru i elavtalet (25 § andra stycket avtalslagen). Svaret på din fråga beror således på omständigheterna i din situation. Det krävs ytterligare information för att kunna avgöra om du riskerar att hållas ansvarig samt om elbolaget insåg eller borde ha insett att du inte hade en rätt att företräda din fru.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om du vill ha ytterligare juridisk rådgivning kan du vända dig till Lawline på info@lawline.se.Vänliga hälsningar,