Kan enskild egendom i gåvobrev ingå som giftorättsgods i bodelning?

2021-01-24 i Gåva
FRÅGA |Min man har fått ett gåvobrev av sin far som han skrivit undet men inte vill ta emot då han tycker vi skall dela lika på pengarna.Om vi skulle skiljas kan han kräva att pengarna vi använt i renovering skall tillfalla honom då eller är det gemensama pengar då vi lagt det på renovering?Kan man avskriva sig gåvobrev i ett äktenskapsförord?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Omständigheterna i din fråga är lite oklara, men jag utgår ifrån att gåvobrevet avser lös egendom i form av pengar och att det i gåvobrevet framgår att gåvan ska vara enskild egendom. Kan pengar som mottagits i gåva och sedan använts för renovering i gemensamt bohag anses vara enskild egendom vid eventuell bodelning?Rättsläget kring frågan när enskild egendom sammanblandas med giftorättsgods är något oklar.I NJA 1992 s. 773 hade makarna ett gemensamt konto med pengar och den ena maken satte in enskild egendom på kontot. Högsta domstolen förklarade att för att den enskilda egendomen skulle fortsätta vara enskild måste pengarna hållas isär på ett tydligt sätt, exempelvis genom att man noggrant bokför och skriver upp exakt hur mycket av pengarna som utgör enskild egendom. I målet hade makarna dock inte gjort det utan pengarna sammanblandades och den enskilda egendomen hade därmed upphört att vara enskild egendom.I NJA 1995 s. 577 hade makarna köpt en bostad gemensamt och den ena maken hade betalat sin andel med enskild egendom. I detta fall var det tydligt att den ena maken hade betalat halva fastigheten med just enskild egendom och därmed ansågs halva fastigheten fortfarande vara hennes enskilda egendom.Av dessa rättsfall kan vi konstatera följandeEn enskild egendom kan tappa sin karaktär som enskild under vissa omständigheter. Det kan exempelvis hända vid en sammanblandning med giftorättsgods. Om ni exempelvis säljer en enskild egendom och sätter in pengarna på ett gemensamt konto, där flera in- och utsättningar sker och ingen noggrann notering eller bokföring förs, kan pengarna förlora sin karaktär som enskild egendom och därmed bli giftorättsgods. Pengar som är enskild egendom kan även användas för att renovera en gemensam bostad, såsom du här har frågat om. I den mån huset är giftorättsgods kommer pengarna att tappa sin karaktär av att vara enskild egendom. Den eventuella värdeökningen som kan uppkomma i samband med renoveringen kommer då att ingå i en framtida bodelning.Skulle ni dock tydligt redovisa hur stor andel av renoveringen som har betalats med den enskilda egendomen, eller pengarna till inredningen tas från ett separat konto med enskild egendom, bör pengarna behålla karaktären av enskild egendom i framtiden. Då skulle din make kunna kräva den andelen som sin enskilda egendom i framtiden vid en eventuell bodelning.Giftorättsgods och gåvobrev Giftorätten innebär att en make har rätt till halva värdet av allt giftorättsgods som tillhör den andre när äktenskapet upplöses. Giftorättsgods kan både vara de saker som den andra maken ägde innan de gifte sig och sådant som tillkommit under äktenskapet. En makes egendom är helt enkelt giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, (7 kap. 1 § äktenskapsbalken).Står det i gåvobrevet att gåvan är enskild egendom kommer det inte ingå i ett framtida bodelning som giftorättsgods, (7 kap. 2 § 1 stycket 2 punkten äktenskapsbalken). Ett gåvobrev har nämligen företräde framför ett äktenskapsförord. Ett äktenskaps­förord kan inte upphäva ett krav från en givare (eller testator för den delen) att det som en make får ska vara hans enskilda egendom, såvida det inte finns en sådan möjlighet inskriven i gåvobrevet (eller testamentet). Detta förutsätter dock att, som ovan, gåvan inte har sammanblandats med övrig giftorättsgods på ett sätt som gör den oskiljbar. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får avtal reglera köparens rätt att eventuellt sälja en hund vidare?

2021-01-23 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min fru håller på att titta på att adoptera en hund. På en av adoptionsbyråernas hemsida listats det kontrakt man behöver ingår vid adoption av en hund från dem. För att adoptera en hund så betalar man en avgift. Vad jag förstår så ses en hund som lös egendom och i lagens mening är det ingen skilland från att köpa en hund som en möbel från IKEA. Min fråga gäller vissa av de klauser som finns i kontraktet. Under rubriken "Dina skyldigheter som adoptör" kan man bland annat hitta klasuer som: "Om hunden av någon anledning inte kan bo kvar hos Dig måste detta omedelbart meddelas till *adoptionsbyrån*". Adoptören förbinder sig att inte omplacera hunden utan godkännande från oss. Se även punkt15"- Kan de reglera vem jag får överlåta min egendom till?"Vi förbehåller oss rätten att hälsa på hunden i dennes nya hem. Om vi finner att hunden inte behandlats väl eller far illa på annat sätt har vi rätt att återta hunden. Ingen ersättning utgår i dessa fall. Vid behov, om SFS 1988:534, § 2 f f, Djurskyddslagen (med ändringar) är åsidosatt, kommer aktuella tillsynsmyndigheter att kopplas in"- Har de rätt till detta?Under lagvval finner man detta: "Finner *adoptionsbyrån* att kontraktsbrott begåtts kommer skadestånd om minst 15 000kr att utkrävas. Tvist rörande detta avtal eller bedömning av om kontraktsbrott föreligger skall överlämnas till allmän domstol. Svensk lag tillämpas (internationell privaträtt"- Är dessa klauser och kontraktet skäligt?Tack på förhand!
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan du ställer är avtalsrättslig och regleras i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, även kallad Avtalslagen - förkortad AvtL. Enligt 1 § AvtL är avtal bindande. Vid köp av valp från uppfödare är det inte helt ovanligt att det tillkommer klausuler om säljarens rätt att ta x antal valpar på en hund samt krav på att hunden ska ställas ut x antal gånger. Äganderätten kan således göras avhängig på att avtalade antal kullar ska ha fötts innan man helt och hållet äger hundensjälv, och skadestånd kan utgå om man skulle utebli från utställningstävlingar såsom avtalat. Klausuler om att säljaren ska ha rätt att köpa hunden för det fall köparen efter en tid inte kan ha den kvar kallas optionsklausuler, och dessa kan med fördel förenas med vitesklausuler - dvs att ersättning ska utgå om kontraktbrott sker. Får säljare reglera vem du säljer din egendom till?I ditt fall är fråga om en omplaceringshund som i sin tur inte får omplaceras av adoptanten utan adoptionsbyråns godkännande. Detta är visserligen en inskränkning av äganderätten, men eftersom avtalsfrihet som utgångspunkt råder i Sverige så är det fullt tillåtet. Denna avtalsklausul (och övriga klausuer) är enligt min tolkning av hur du redogjort för omständigheterna tydligt intagen i avtalstexten vilket innebär att om du väljer att adoptera en hund därifrån har du accepterat ifrågavarande klausul, och skulle du omplacera hunden utan deras tillstånd begår du således kontraktsbrott. Vad de menar med att godkänna en eventuell vidareöverlåtelse är dock inget jag kan bedöma utifrån frågeunderlaget. Här är mitt råd att du kontaktar dem och ber om förtydliganden på den här punkten så att ni förstår varandra. Är vitesklausulen oskälig?Om adoptionsbyrån skulle kräva 15 000 kronor och begära hunden tillbaka så har de naturligtvis bevisbördan för att de omständigheter som åberopas faktiskt föreligger. De kan alltså inte utan vidare kräva hunden tillbaka och 15 000 kronor på det, utan deras påståenden måste bevisas för att du ska ha en rättslig skyldighet att inrätta dig efter de kraven. Om Klasulen är oskälig beror på omständigheter som aktualiserar en eventuell tvist - men i det sammanhang som du presenterat finns det inget särskilt att anmärka på.Får de förbehålla sig rätt till att göra besök efter köpet?Att de vill göra besök hos de som adopterar är inte i sig oskäligt, sett till vad adoptionsbyråns syfte är så får man räkna med att de på ett eller annat sätt ser till att hundarna mår bra när de lämnar byrån - men vad som kan behöva förtydligas är hur dessa besök ska gå till och hur ofta de ska ske. Ett alternativ hade varit att kontakta dem och be dem förklara vad de menar eftersom denna punkt kan innebära att de anser sig ha en bestående rätt att göra besök - men den kan även betyda att de förbehåller sig rätten att komma på ett enda uppföljningsbesök. Det är svårtolkat från mitt perspektiv men du kan konsultera avtalet och se om detta specificeras, och om inte så bör du kontakta dem och se vad de menar med klausulen.Får de kontakta tillsynsmyndigheter om hunden skulle fara illa?Vad beträffar deras rätt att kontakta tillsynsmyndigheter om de skulle upptäcka att en hund hamnat i en miljö som den lider skada av så har de, precis som du själv, rätt till det. Detta är rimligt om du föreställer dig att du själv säljer en hund och denna sedan inte ges tillräcklig tillsyn av köparen (jämför 2 kap 4 § Djurskyddslagen). Djurskyddslagen gäller oavsett om den förs in i avtalet eller inte, men här har adoptionsbyrån satt in den som en "påminnelse". Man kan inte med framgång förhandla bort sin rättighet att anmäla brott och dylikt. Om de, utan ersättning, skulle ta hunden ifrån en adoptant som accepterat avtalsvillkor som säger att de har rätt till det om hunden far illa - så är detta också en del av avtalet och således något de har rätt till. Här ligger åter igen bevisbördan på dem - de kan ju inte sälja en hund till er och sen utan vidare anklaga er för diverse och få tillbaka hunden utan ersättning. SammanfattningDet du redogjort för låter för mig som skäliga villkor och ingenting jag reagerar negativt på. Även skadeståndsbeloppet förefaller rimligt avvägt. Om jag får komma med råd så är det att du kontaktar adoptionsbyrån och ber dem förklara sin praxis främst på hur de utför besöket/besöken men även hur mycket de lägger sig i en eventuell vidareöverlåtelse av hunden. Om de ger dig svar du inte gillar så bör du välja en annan adoptionsbyrå. Detta är trots allt ett utbud och ingenting du behöver binda dig till om du inte gillar deras villkor. Om du skulle gå med på villkoren och sedan bryta mot dem och hamna i en tvist så kan du visserligen hävda att avtalen är oskäliga och bör jämkas mot bakgrund av 36 § Avtalslagen, men eftersom du i det fallet gått med på villkoren, villkoren har varit tydliga -samt att villkoren inte är oförutsägbara eller på annat sätt oskäligt betungande för dig så kommer en sådan tvist sannolikt inte leda till att villkoren anses oskäliga. Jag hoppas att detta besvarar din fråga, tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om du har fler frågor.

Har budat på tradera, är det bindande?

2021-01-23 i Avtal
FRÅGA |Har budat på en telefon på Tradera och jag vill begära kvitto men det finns inget att det hade jag inte bett från början skriver säljaren och nu vill han att köpet ändå ska genomföras Vad har jag för lagliga rättigheter i denna fråga
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att ställa din fråga till oss på Lawline. Jag förstår det som att du har köpt varan från en privatperson genom Tradera. Vi kommer därför behöva använda oss av köplagen, men även avtalslagen i viss mån. Skulle det vara så att du har köpt från en näringsidkare genom Tradera kan svaret skilja sig något åt och du är i sådana fall varmt välkommen att skicka in en ny fråga. Bindande avtalDu har genom att lägga ett bud på telefonen ingått ett avtal med säljaren. Detta avtal är juridiskt bindande för dig och säljaren (1 § avtalslagen). Vad gäller de olika bestämmelserna i köplagen så gäller dessa såvida du och säljaren inte har kommit överens om något annat (3 § köplagen). Eftersom köpet har skett på Tradera kommer vi behöva beakta deras bestämmelser. Tradera har ett villkor som säger att ett bud är bindande. Med detta menas att du är skyldig att betala för det bud du har lagt. Möjlighet att frångå bindande avtalDe olika påföljderna i köplagen gäller vid fel i vara. För att kunna häva avtalet skulle det således krävas ett fel på telefonen (30 § köplagen). Att det saknas kvitto när säljaren inte har utlovat ett sådant utgör enligt min bedömning inte ett fel. Inom avtalsrätten finns det en stark princip vid namn pacta sunt servanda. Denna innebär att avtal ska hållas. Eftersom du genom att bli användare hos Tradera har godkänt avtalsvillkoren så behöver du visa varför du inte ska behöva betala. Jag kan förstå att du vill ha kvittot till mobiltelefonen, men såvida det inte framgick i annonsen att ett sådant skulle medfölja har jag svårt att se hur du ska kunna undgå att behöva betala. Mina råd till digDet är möjligt för dig att frångå avtalet, men det kan vara svårt att påvisa att du har anledning nog att göra det. Om du misstänker att varan utgör stöldgods eller liknande rekommenderar jag dig att kontakta Tradera. Det skulle eventuellt utgöra en godtagbar anledning till att häva köpet. Du kan även uttryckligen fråga säljaren om varan utgör stöldgods eller om det finns något du behöver känna till om varan. Vill du ha mer ingående hjälp kan du välja att kontakta någon av Lawlines jurister. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och allt allt ordnar sig för dig. Med vänliga hälsningar,

Kan ena parten hävda att det finns ett köpeavtal om det innehåller ofördelaktiga villkor som den andra parten inte fått ta del av?

2021-01-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!1. Jag undrar om ett företag kan hävda att det finns ett köpeavtal mellan oss där vissa (för mig ofördelaktiga) villkor finns nerskrivna, men som inte syns i vare sig på hemsidan, i offerten, eller i mail-korrespondens? Kan det så att säga finnas dolt någon annanstans och kan de hävda att det är giltigt?2. Det för mig ofördelaktiga villkoret är att jag (i egenskap av näringsidkare) inte har rätt att söka skadestånd pga kraftigt försenad/utebliven leverans. Är det möjligt för ett företag att ha en sån klausul?Tack för en fin tjänst!
Ellen Lagnéus |Hej,Vad kul att du gillar Lawline, och tack för att du vänder dig hit med din fråga.Eftersom du nämner att ni båda är näringsidkare är det köplagen (KöpL) som blir tillämplig för att besvara din fråga. Vi kommer också att använda oss av avtalslagen (AvtL).Kan ena parten hävda att det finns ett köpeavtal om det innehåller ofördelaktiga villkor som den andra parten inte fått ta del av?Till att börja med kan ett avtal vara ogiltigt i sin helhet, eller till vissa delar. Ett sånt exempel är om det finns ett visst avtalsvillkor som anses ogiltigt, då kan det enskilda villkoren komma att jämkas. Detta betyder alltså inte nödvändigtvis att hela avtalet är ogiltigt.Som jag tolkar din fråga är det inte köpeavtalet i sin helhet som du ifrågasätter, utan mer specifikt det påstådda villkoret om att du inte får lov att söka skadestånd för utebliven leverans. Då jag inte vet något mer om erat köpeavtal i övrigt kommer jag därför bara att kommentera detta enskilda villkor, med utgångspunkt i att avtalet i övrigt är att betrakta som giltigt.Inledningsvis gäller avtalsfrihet mellan parterna som ingår ett avtal, och det innebär bl.a. att eftersom köplagen är dispositiv kan parterna avtala andra villkor än de som framgår av lagen (3 § KöpL). Avtalsfriheten har dock en viss begränsning, om det finns ett oskäligt avtalsvillkor kan detta komma att jämkas (36 § AvtL).När man väl ingått ett avtal ska det inte finnas några oklarheter om vad som gäller, dvs vad som har avtalats. Om din motpart t.ex. har finstilta avtalsvillkor är du i regel bunden av dem även om du inte har läst igenom dem. Detta förutsätter dock att de ska ha funnits tillgängliga för dig före köpet eller avtalets ingående. Villkor får inte heller ändras i efterhand, utan att båda parter går med på det.Om det finns oklarheter i ett avtalsvillkor ska dessa tolkas till nackdel för den som har formulerat villkoret. I detta fall är det alltså till nackdel för den andra näringsidkaren, som du gjort affärer med. Detta kallas för oklarhetsregeln, vilket är en oskriven rättsprincip men som används flitigt i praxis.Är det möjligt för ett företag att ha en klausul i avtalet om att motparten inte har rätt att söka skadestånd?I och med avtalsfriheten så skulle det vara möjligt att ha en sådan klausul, men detta under förutsättning att båda parter har fått ta del av, och accepterat klausulen i förväg.Sammanfattningsvis behöver klausulen som sådan alltså inte vara ogiltig, men eftersom du inte fått ta del av den i samband med att avtalet skrevs bör denna del av avtalet tolkas till nackdel för din motpart och därmed jämkas.Hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!Vänliga hälsningar,

Hur kontaktar jag era verksamma jurister?

2021-01-24 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag skulle vilja få hjälp med att fylla i och skicka in det som behövs av handlingar och för att söka det som är tänkt av/inom innovation av hänvisningar hur göra om det, jag har idén om det men känner att jag vill ha rätt ifyllt av en kunnig jurist som kan alla bitarna om/inom det.Skulle ni kunna ge den hjälpen?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att du ska kunna få den bästa hjälpen i ditt ärende som vi kan erbjuda råder jag dig att boka tid med våra verksamma jurister här eller kontakta oss på info@lawline.se, och beskriv vad ditt ärende gäller.Hoppas att du får den hjälpen du behöver!Med vänliga hälsningar,

Kontraktsbrott, vad kan jag göra?

2021-01-23 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och mitt kompisgäng slog vad vid en klubbtävling om ett trocaderoflak. De som förlorade har nu ungefär 9 månader senare inte gett oss vårt flak. Nu har vi skrivit ett kontrakt att de måste ge oss det här flaket inom tre dagar. Vad skulle hända om de bryter detta kontrakt?
Frida Deivard |Hej, tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Vad som händer vid kontraktsbrott är olika beroende på vad som står i kontraktet. Vissa väljer att skriva in att tex vite följer ett eventuellt kontraktsbrott och då är saken enkel att avgöra. Om en konsekvens inte är reglerad i kontraktet så finns det möjlighet att stämma din motpart i domstol och kräva fullgörelse av kontraktet, det vill säga att de som förlorade ger er ert flak trocadero. Vid kontraktsbrott kan det även bli fråga om skadestånd för skada som uppkommit på grund av avtalsbrottet. Om skada föreligger kan eventuell ersättning fastställas för att du, den drabbade parten, ska försättas i samma ekonomiska position som om avtalsbrottet inte hade skett. I detta fall kan det vara fråga om värdet för flaket. Dock är tvister i tingsrätten en lång och tidskrävande process som kan kosta mycket. Ofta kan en lång tvist i domstol undvikas genom att diskutera/förhandla privat med sin motpart. Så ett alternativ för dig kan även vara att berätta om hur du tycker att denna situation skall lösas och se ifall motparten går med på det, och att du annars funderar på att gå till domstol, vilket många vill undvika. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga och att ni får trocaderoflaket utan vidare diskussion! Vänligen,

Hur ska vårt nyttjanderättsavtal tolkas när mycket har lämnats oreglerat?

2021-01-22 i Avtal
FRÅGA |Hej,Vi har sjöbodskontrakt som skrevs 1971, där delägare betalade för uppförande , står för kostnad av underhåll och har dispositionsrätt.Bodarna och mark ägs av tomtägarföreningen. Ovan dokumenterat i ett avtal som gäller tillsvidare utan något slutdatum.Så funderingar/frågor,- Det är ingen tidsgräns definierad i dessa, behövs inte det i avtal som gäller dispositionsrätt eller finns det någon lagstadgad tidsgräns ? (Motsvarande Arrende avtal som har en begränsning på 50 år om jag fattar rätt) Om inte så gäller dessa avtal tillsvidare.- Delägarna har betalt för sjöbod och ansvarar för löpande underhåll, men det finns ingen typ "årlig avgift". Är detta ok, eller behöver vi ngn form av avgift för att avtalet skall vara giltigt ? - Om, kan underhållskostnaden ses som årlig avgift?
Jacob Björnberg |Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. En tomtägarförening äger en fastighet på vilken det står ett antal sjöbodar som från början och till fullo upprättades av andelsägarna (medlemmarna) själva som idag även står för det löpande underhållet. Mot detta besitter vissa av föreningens medlemmar, bland annat du själv, en nyttjanderätt till sjöbodarna och kopplad till detta har du några avtalsrättsliga frågor, vilka följer av din ärendebeskrivning enligt ovan. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av frågorna är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL), men viss hänsyn måste även tas till avtalsrättsliga principer och/eller resonemang eftersom lösningen egentligen inte går att finna direkt i den för avtalsrätten ganska så allmänt hållna lagstiftningen. I Sverige råder det nämligen en mycket långtgående disposivitet, avtalsfrihet, varför det i första hand ofta ankommer parterna att själva reglera sina inbördes förehavanden. Några inledande hållpunkter och ett avtalsrättsligt resonemangAvtal kan ingås muntligt, skriftligt och konkludent. Den sistnämnda varianten betyder "underförstått" eller "genom parternas ageranden". Bindande avtal kommer sedan till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Utifrån din ärendebeskrivning är det tydligt att någon form av anbuds- och acceptutväxling i vart fall skedde vid tidpunkten för avtalsslutet, alltså när du skrev på sjöbodskontraktet, och vad som däri manifesterades utgör naturligtvis basen för den rättsliga bedömningen. Men samtidigt och mot bakgrund av dina frågor verkar mycket ha lämnats oreglerat varför avtalet i övrigt kan behöva tolkas för att utröna om några tilläggsklausuler eventuellt kan ha införlivats i avtalet, antingen muntligt eller genom ett av parterna konkludent handlande, och som då kanske skulle kunna ge svar på en eller flera av de nu uppkomna frågorna.Under förutsättning att du och tomtägarföreningen, utöver den befintliga avtalstexten, har handlat utifrån och följt vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser avseende kostnader, bruket och förvaltningen av sjöbodarna talar detta för att det ligger något sorts konkludent ingånget avtal i botten för den aktuella situationen. Avtalsinnehållet kan jag då av förklarliga skäl inte närmare uttala mig om eftersom den praxis (sedvänja, partsbruk) som eventuellt kan ha utbildats mellan dig och tomtägarförening naturligtvis inte är någon allmänt känd materia. Men så länge du och föreningen inte har accepterat att en part ensamt äger rätt att diktera nya villkor (vilket i de allra flesta snarlika sammanhang torde framstå som högst osannolikt) bör en godtycklig justering av avtalsinnehållet utgöra ett avtalsbrott. Vid konkludent ingångna avtal, och i förekommande fall även vid skriftliga sådana, saknas dock inte sällan uttryckliga bestämmelser om eventuella påföljder vid brott mot avtalet och den tillhörande lojalitetsplikten gentemot motparten varför allmänna skadeståndsrättsliga principer istället kan komma att aktualiseras i en sådan situation.Måste det finnas en tidsgräns i den här typen av nyttjanderättsavtal? Och vad gäller egentligen angående den uteblivna avgiften?Det korta svaret på den första frågan lyder; Nej, ett tillsvidareavtal, likt andra typer av avtal som löper tillsvidare (exempelvis ett anställningsavtal avseende en tillsvidareanställning), behöver inte tidsbestämmas, vilket ligger i sakens natur. Det stämmer förvisso att det för arrendeavtal föreligger en bortre tidsgräns om 50 år (jfr 7 kap. 5 § jordabalken), men i det här fallet handlar det om en dispositionsrätt, en sedvanlig nyttjanderätt, och precis som vid andra hyresavtal kan ett sådant gälla tillsvidare. Mot bakgrund av den ovan nämnda avtalsfriheten ska dock noteras att det inte finns någonting som hindrar parterna från att avtala om annat, vilket även är möjligt inom arrenderätten. Min uppfattning är således att ditt sjöbodskontrakt löper tillsvidare.När det sedan gäller avgiftsfrågan finns det dessvärre inga givna svar, men som det inledningsvis påpekades utgör avtalet grunden för den rättsliga bedömningen och av sjöbodskontraktet framgår det i och för sig inte uttryckligen, men indirekt, att dispositionsrätten inte ska vara förenad med något avgiftsuttag. Givet att några dolda (tysta) avtalsvillkor inte har förts in konkludent i kontraktet och därmed förändrat innehållet bedömer jag, som svar på din andra fråga, att avtalet är giltigt trots att dispositionsrätten eventuellt utgår mot noll kronor i ersättning. Skulle det föras fram en annan uppfattning, alltså en avvikande mening, från styrelsens sida blir detta i praktiken en ren förhandlingsfråga er emellan och skulle inte frågan kunna lösas internt kommer ni bli nödgade att behöva hänskjuta ärendet till en domstol. Detsamma gäller huruvida det går att likställa underhållskostnaden med en årlig avgift för det fall styrelsen skulle begära att en sådan tas ut av dig. Men med tanke på att såväl uppförandet som underhållet har bekostats av dig själv menar jag att det går att argumentera för din mening, men samtidigt är det naturligtvis också fullt brukligt att ta ut en avgift vid begagnande av annans mark. Och av processekonomiska skäl är definitivt en uppgörelse i godo att föredra för alla inblandade framför en domstolsförhandling. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är muntliga avtal bindande?

2021-01-21 i Muntliga avtal
FRÅGA |Jag har tagit ett privatlån för att hjälpa en person som inte själv kan ta lånet, pga personen har "en prick i registret" Vi har förövrigt en son tillsammans.Nu kan hon inte betala det fulla månads beloppet därför att hon tydligen varit sjukskriven i 8 mån. Detta är inget som jag har fått reda på av henne därför att hon skäms inför vår son om detta. För drygt ett år sedan så pratade vi om att byta bank till Bynk för att man där kan få 4 stbetalningfria månader/år. Vi kom bara överens muntligt om detta, så vad säger lagen? Är det lika starkt bindande som ett skriftligt avtal?Nu bytte jag lånet till en annan bank än det vi sa för att jag fick bättre villkor där, men då menar hennes advokat att jag gått bakom hennes rygg och om detta, är det straffbart?
Ebba Frisk |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om ett avtal blir bindande när det ingås muntligen. Ett avtal kommer till stånd genom att en part kommer med ett anbud som en motpart antar genom en accept, 1 § avtalslagen. Huvudregeln är att avtal ska hållas. I vissa fall uppställs det krav i lag på att ett avtal ska ingås på ett visst sätt till exempel vid fastighetsköp. Utöver det kan avtal ingås både skriftligen och muntligen vilket alltså betyder att ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt avtal. Vid muntliga avtal måste det dock redas ut vad parterna har sagt vi avtalsförhandlingarna, vilket ibland kan medföra problem. Det kan vara svårt att bevisa vad parterna sagt och kommit överens om.Under förutsättning att ett avtal kommit till stånd så är avtalet i ditt fall bindande även om det ingicks muntligen.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,