Får en näringsidkare vägra ta emot mig som kund utan förklaring?

2021-01-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag bokade tid hos en privat massör som sedermera avbokade tiden med hänvisning till att en av hans kollegor haft en incident ihop med mig. Jag får ingen vidare förklaring om vad det gäller. Kan man bara vägra att ta emot en kund utan att ge en mer utförlig förklaring?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som utgångspunkt råder stor avtalsfrihet i svensk rätt, vilket innebär att man är fri att välja vilka kunder man vill erbjuda sina varor/tjänster till. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är att det inte får utgöra diskriminering (2 kap. 12 § första stycket, första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering, dvs sämre behandling (1 kap. 4 §), på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder, såsom kön, etnicitet eller religion, för att nämna några (1 kap. 1 och 5 §). Man är som utgångspunkt inte skyldig att ge en förklaring till varför man väljer att neka en kund, men om du kan visa något som tyder på att anledningen till att de nekar dig som kund egentligen är diskriminering kan de behöva bevisa att så inte är fallet och att deras val att neka dig motiverades av andra skäl som inte har koppling till en diskrimineringsgrund (6 kap. 3 §). Kan de inte det anses de ha brutit mot diskrimineringsförbudet och behöver betala diskrimineringsersättning till dig (5 kap. 1 §). Vad du kan göraOm du anser att de gjort sig skyldiga till diskriminering kan du kontakta diskrimineringsombudsmannen (se här, eller här) för att eventuellt kunna få deras hjälp. Diskrimineringsombudsmannen får dock in många klagomål, och driver endast en mindre andel till domstol (se rubriken Vi driver ärenden till domstol för att få avgöranden). Du kan även kontakta en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj och hjälpa dig avgöra dina chanser till framgång i domstol. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här på Lawline. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Hur utformar jag en framtidsfullmakt

2021-01-20 i Avtal
FRÅGA |Hej ! Var kan jag finna blanketter att fylla i för följande.Om jag eller min maka blir sjuk och inte kan hantera sin eller våran gemensamma ekonomi skall ansvaret överlåtas till make/maka som är frisk och skall då överta ansvaret för gemensamt och den sjukes ekonomi.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På din fråga låter det som att ni vill upprätta en framtidsfullmakt. Jag kommer nedan att förklara vad en framtidsfullmakt är och hur ni kan hitta lämpliga mallar för att utforma en sådan.Vad är en framtidsfullmakt?En framtidsfullmakt innebär att du väljer vem eller vilka som ska företräda dig och ha hand om dina angelägenheter om du i framtiden inte längre kan ha hand om dem själv på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande (1 § lag om framtidsfullmakter). Den person som du väljer att företräda dig kallas fullmaktshavare. Framtidsfullmakten får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter (2 § 1 st. lag om framtidsfullmakter).Vilka angelägenheter får en framtidsfullmakt omfatta?I lagen står vilka åtgärder som en framtidsfullmakt inte får omfatta. Man utgår på så sätt i lagen från att så länge framtidsfullmakten inte berör undantagen, så är den tillåten och giltig. De undantag som finns är att en framtidsfullmakt inte kan ge fullmaktshavaren behörighet i frågor om att ingå äktenskap, upprätta testamente eller liknande frågor av personlig karaktär. En fullmaktshavare får inte heller vidta åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen eller tandvårdslagen (2 § 2 st lag om framtidsfullmakter). Det är dessa undantag som finns för vad en framtidsfullmakt får omfatta. Annars får en framtidsfullmakt omfatta alla andra personliga och ekonomiska angelägenheter.Hur ska en framtidsfullmakt utformas?Det finns ingen generell mall för hur en framtidsfullmakt ska se ut. Det finns dock i lagen en del formella krav som måste uppfyllas. Framtidsfullmakten måste vara skriftlig, du som ger fullmakten måste vara över 18 år och kapabel att själv ta hand om dina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakt). Fullmakten ska undertecknas av dig själv och bevittnas av två personer som också ska underteckna fullmakten. Den som du ger fullmakt till får inte vara vittne (4 § lag om framtidsfullmakter).Av framtidsfullmakten måste det också framgå att det är just en framtidsfullmakt, vem/vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter som fullmakten omfattar och om övriga villkor gäller (5 § lag om framtidsfullmakter).Hur kan man upprätta en framtidsfullmakt?Till att börja med så behöver ni en varsin framtidsfullmakt för att ge varandra fullmakt att företräda varandra om någon av er skulle bli sjuk. Det krävs alltså du upprättar en framtidsfullmakt som ger din maka rätt att företräda dig, samt att din maka upprättar en framtidsfullmakt som ger dig rätt att företräda henne.Genom att söka på google kan ni finna en del gratismallar, för att se ett exempel klicka på någon av dessa:Exempel 1Exempel 2Det ni behöver tänka på är dock att mallen är generellt utformad och kanske inte passar just era önskemål. Ni skulle dock kunna kika på mallen för inspiration och sedan utforma ett eget dokument som passar er.Önskar ni personlig hjälp att utforma en framtidsfullmakt för era personliga behov, så rekommenderar jag er att ta hjälp av Lawlines jurister. För att kontakta dem klicka här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Gåvor och utfästelser om gåvor av lös egendom

2021-01-20 i Gåva
FRÅGA |Jag fick en gåva av min son. En dammsugare. Jag frågade efter garantibeviset. Det skulle han ha hand om, sa han. Om något händer dammsugaren får du kontakta mig sa han. På garantin råkar det stå priset på dammsugaren så av den anledningen vill han behålla garantibeviset. Jag känner att det inte är rätt utan att det är jag som skall förvara detta. Dammsugaren är ju min. Vore tacksam att få veta vad som gäller.Tacksam Inger
Sophie Amalie Böje |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med så anses en dammsugare vara lös egendom. Gåvor och utfästelser om gåvor av lös egendom regleras i Gåvolagen (Lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva). Gåvolagen ställer upp vissa krav för att en gåva skall anses som bindande. Ett muntligt löfte om en gåva blir inte bindande förrän gåvan har fullbordats, alltså vanligtvis genom att gåvan överlämnas till gåvotagaren så att denne får gåvan i sin besittning. Vid enklare gåvor, såsom exempelvis en dammsugare, räcker det med att gåvotagaren, du, inte protesterar för att du ska anses ha accepterat gåvan.Eftersom en gåva inte är ett avtal utan en så kallad ensidig rättshandling har en gåvotagaren inte krav på annat än det som givits i gåva. Du har därmed inte rätt till att kräva garantibeviset då din son enbart har haft till avsikt att ge dig dammsugaren.Har du fler frågor är du välkommen att ställa fler!Vänligen,

behöver man definiera en gåva som härrör från avkastning?

2021-01-19 i Gåva
FRÅGA |Hej o jag gör ett Nytt försök ang. den "besvarade frågan"-utan svar?Det gäller enskild gåva; mark som säljes o bilar köps. Resterande pengar sätts in på vederbörandes konto. Är då pengarna som finns där att ff att betrakta som "enskild gåva" eller som "avkastning" från marken, dvs försäljningen? Jag Uppskattar svar & Önskar Er Alla en Fin Dag ☮️
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag förstår din fråga rätt så har den som vill avge gåvan sålt mark och köpt bilar. Det belopp som kvarstod har sedan förts över till gåvomottagaren. Den so mottar en gåva behöver inte skatta för denna, detsamma gäller den som avger en gåva. Således spelar det ingen roll hur man betecknar pengarna. Däremot behöver den som säljer marken betala rea-vinstskatt på den affären. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Konkurrensklausul - Vad gäller?

2021-01-21 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hejsan.Startade ett Aktie-bolag med tanke på bedriva detta under annat Franchisebolag i Stockholm och efter det gått ca 6 månader och våra spelregler ändrades ofta och märkte att VD gjorde lite som han själv ville och vi inte hade skrivit på något avtal. I detta läge begärde vi få in ett avtal, detta var då han under ett möte säger högt att om inte jag är tyst och lyssnar kan jag få "gå på dagen"Fick avtalet men var så många punkter som jag kände var konstiga i detta läge, så valde att ej skriva under detta avtalet och senare hade vi ett fysiskt möte där det var mycket saker i luften och inte alls ett bra samarbete, då berättade jag att vi inte skrev på avtalet pga vissa punkter.I detta läge är relationen väldigt dålig och efter ca 3-4 månader, säger han upp mitt bolag med 2 månaders varsel ca.Han anser att jag nu även sitter i konkurrens klausul. I det stora hela det vi jobbar med är hyra ut massagestolar och en relaxstol till allt från vården till spa, så hela affärsiden bygger endast på provision på sålda produkter. Vi har jobbat och sålt hans bolags produkter och fått provision när vi väl har sålt något.Vad skulle ni säga sitter vi i en konkurrens klausul eller inte? Jag tog över en tidigare säljare där, som gått i konkurs och dom hade fodringar på denna vilket väldigt många hade då denna gått i konkurs, då helt plötsligt valde franchise-givaren att kvitta mina första fakturor mot dennes gamla skuld ? låter olagligt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett aktiebolag och agerar inom ramen för det här bolagets verksamhet franchisetagare. Något uttryckligt avtal manifesterat i skrift saknas mellan ditt bolag och uppdragsgivaren varför det hittills endast har förelagt en muntlig, eller nästintill konkludent, sluten överenskommelse (konkludent avtal = avtal slutet genom parternas ageranden, underförstådda avtal). Men tillslut begärde du ett skriftligt avtalsförslag, ett avtal som du sedermera valde att inte skriva på mot bakgrund av dess innehåll. Såvitt jag förstår är samarbetet numera avbrutet efter en uppsägning ifrån din uppdragsgivares sida. Vederbörande har ensidigt åberopat en konkurrensklausul och vidare hävdar denne att en tidigare verksam franchisetagares skulder nu ska avräknas mot några av ditt bolags först utställda fakturor. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).De gjorda kvittningarna och den tidigare franchisetagaren, vad gäller?Det kan inledningsvis och ganska snabbt konstateras att de skulder som den tidigare franchisetagaren har till din uppdragsgivare och som denne numera har låtit gå i avräkning mot dina fakturabelopp naturligtvis inte kan åberopas som en kvittningsgill motfordran i det här sammanhanget. Endast om du frivilligt och på avtalsrättslig grund skulle ha gått på en så kallad substitution, ett gäldenärsbyte (gäldenär = den skuldsatte), och därmed övertagit den tidigare franchisetagarens skulder hade detta varit möjligt. Det skuldförhållandet som råder mellan denne och uppdragsgivaren har du ingenting med att göra och det ankommer således på den förra att se till att självmant reglera de eventuella kvarvarande skulder, det vill säga för det fall uppdragsgivaren i egenskap av borgenär inte har fått någon utdelning i gäldenärens konkurs (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och därför någonting helt annat).Konkurrensklausulen, vad gäller? Och existerar ens en sådan i den förevarande situationen?Den centrala regleringen avseende konkurrensklausuler finns i 38 § AvtL i vilken det sägs att om någon för att förebygga konkurrens har betingat sig av annan att denne inte ska bedriva verksamhet av visst slag eller inte ta anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen inte bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Under förutsättning att parterna är överens härom innebär detta att en konkurrensklausul i princip alltid är giltig så länge denna inte framstår som oskälig. Men mer än så går egentligen inte att utläsa av lagtexten och inte heller sägs någonting om vilka faktorer som ska beaktas vid skälighetsbedömningen varför 38 § behöver tolkas för att närmare kunna förstå dess faktiska innebörd. Och det är framförallt Arbetsdomstolens (AD) praxis (praxis = tidigare domstolsavgöranden) som är vägledande på det här området och således behöver studeras (AD är för övrigt sista instans i arbetsrättsliga mål (tvister) som överklagas från tingsrätter). Det ska dock framhållas att AD:s avgöranden många gånger endast tar sikte på rena anställningsavtal och inte på den här typen av uppdragsavtal som är träffat mellan två näringsidkare, men domstolens tolkning torde ändå få stor bäring på den rättsliga bedömningen i det här fallet.I det följande kommer därför begreppen arbetsgivare och arbetstagare att användas trots att ditt fall avser ett uppdragsförhållande. Det finns åtskilliga rättsfall som har behandlat tolkningen av 38 § AvtL och den skälighetsbedömningen som ska göras enligt lagrummets (lagparagrafens) sista led. Generellt kan sägas att bedömningen inte sällan utgår från vad arbetsgivaren kan sägas ha för syfte med den aktuella klausulen. Syftet ska vara berättigat och ett berättigat syfte kan exempelvis vara att skydda tekniskt eller företagsspecifikt kunnande som arbetsgivaren har förvärvat, beständiga kundrelationer och/eller eventuella företagshemligheter. Även om arbetsgivaren kan sägas ha ett betydande intresse av att skydda sig mot konkurrens kan klausulen ändå komma att underkännas vid en rättslig prövning om dess utformning är sådan att den går utöver vad som egentligen krävs för att tillgodose dessa intressen (se bland annat rättsfallen AD 2001 nr 91 och AD 2010 nr 52). En domstol beaktar, förutom bindningstiden, även omständigheter som arbetstagarens lön, förtroendeställning och/eller position i företaget samt de begränsningar i arbetstagarens möjligheter att ta nya anställningar eller idka näring som följer av klausulen. Hänsyn tas även till om någon kompensation utgår under bindningstiden, om klausulen har varit föremål för förhandling vid tidpunkten för avtalsslutet eller om denna ensidigt har beslutats av arbetsgivaren och om avtalsregleringen i sin helhet påtagligt kan sägas begränsa arbetstagarens möjligheter till försörjningen.Det är med andra ord en intresseavvägning som ska göras, men i allmänhet har AD anlagt en ganska restriktiv syn på konkurrensklausuler till förmån för arbetstagaren, i synnerhet om dessa har legat utanför eventuella kollektivavtalsområden (se exempelvis rättsfallet AD 2002 nr 115). I ditt fall handlar det emellertid om två stycken näringsidkare som har slutit ett kommersiellt avtal och i den här typen av situationer anses parterna var mer jämbördiga än vad fallet är i ett arbetsgivar-arbetstagar-förhållande. Men utifrån din ärendebeskrivning kan det till och med ifrågasättas om det överhuvudtaget föreligger någon konkurrensklausul eftersom denna verkar ha kommit som en smärre överraskning för dig. Det har tidigare påpekats att en grundläggande förutsättning, innan ens skäligheten kan komma under prövning, naturligtvis är att konkurrensklausulen har godkänts av båda avtalsparterna. Jag misstänker dock att så inte är fallet och jag utgår därför ifrån att det också saknas skriftlig dokumentation. Eftersom att det inte finns någon egentlig överenskommelse härvidlag och inte heller några avtalade sanktioner och/eller vederlag så menar jag du inte kan åläggas att betala något till ditt bolags motpart, det vill säga till den som ovan har refererats till som uppdragsgivaren, och än mindre hindras att idka näring på annat håll i samma bransch. Skulle det mot all förmodan ha träffats ett avtal innehållandes en särskild konkurrensklausul får en prövning göras mot de faktorer som ska beaktas enligt AD:s praxis och därigenom avgöra om klausulen ska bedömas som giltig.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Ofullständig fråga

2021-01-20 i Gåva
FRÅGA |Ena barnet köper ut andra barnets del vid gåva av hus med lån kvar värdering av huset 2900000 taxering ca2000000 skuld kvar 1200000
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Tyvärr kan jag inte utläsa av din fråga vad du önskar få hjälp med. Vänligen försök att ställa din fråga på nytt på ett så kortfattat men tydligt sätt som möjligt så att vi snarast kan återkomma med ett svar.Jag beklagar olägenheten.Vänligen,

Behöver vi skriva en framtidsfullmakt eller räcker det att vi är gifta?

2021-01-19 i Avtal
FRÅGA |Jag och min man är gifta. Min fråga är om vi har någon nytta av att skriva framtidsfullmakt där maken får fullmakten eller om det redan täcks av det faktum att vi är gifta?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En framtidsfullmakt utges till en annan person som senare ska kunna ta hand om fullmaktsgivarens angelägenheter när denne själv inte längre kan sköta sånt med anledning av sjukdom eller annat försvagat tillstånd (1 § i lagen om framtidsfullmakter). Fullmakten får omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, som kan anges i fullmakten om det önskas (2 § lagen om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt kan vara ett alternativ till en god man.För att svara på din fråga, har äkta makar inte rätt att företräda varandra utan den andres samtycke. Exempelvis om ni har gemesamma tillgångar, ägodelar eller bankkonton kommer det krävas samtycke/ underskrifter eller en fullmakt ifall en av er vill göra något utan den andra vad gäller dem. Därför kan det vara bra att skriva en framtidsfullmakt, även kan det vara bra att ha för säkerhets skull. Mitt råd är att ni skriver en framtidsfullmakt för att ha tryggheten att veta att den andra redan har fullmakt att fortsätta sköta angelägenheterna, ifall något skulle drabba någon av er. Jurister brukar kunna hjälpa till med att upprätta en framtidsfullmakt. Om ni vill skriva en själva är kraven att den ska 1) vara skriftlig, 2) bevittnas av två personer, därbland inte fullmaktshavaren och 3) att det står tydligt med på fullmakten vem som utfärdar den, vem som är fullmaktshavare, vad fullmakten ska omfatta, och om det ska finnas andra villkor ex. när den ska bedömas träda i kraft (3-5 §§ lagen om framtidsfullmakter).Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

Hur löser man ut delägare ur samägt gods när det finns hembudsklausul?

2021-01-18 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,jag, mina syskon och kusiner samäger en fastighet vi ärvt av vår mormor. Hon var klok nog att göra ett avtal med bla regler angående hembud, när någon deltagare vill dra sig ur stugföreningen.Nu vill vår bror avvyttra sin andel, och både jag och min syster vill ta över. Hur ser alternativen ut?Så här är formuleringen i gåvobrevet från vår mormor:" Lagen om samäganderätt skall ej vara tillämplig vad gäller gåvotagarnas eller deras rättsinnehavare rätt att överlåta fastigheterna. Delägarna i fastigheterna skall således ej kunna påfordrar tvångsförsäljning av fastigheterna.Ingen gvotagare eller dela rättsinnehavare äger rätt att utan medgivande från övriga gåvotagare överlåta sin fastighetsandel.Skulle gåvotagare önska avveckla sitt andelsinnehav skall skriftligt hembud ske till övriga syskon, mor eller övriga gåvotagare i nu nämnd ordning.Hembjudande gåvotagare är bunden av denna klausul under en tid av tre (3) månader från det att hembudsskyldigheten fullgjortsGåvotagare som önskar avyttra sin andel, skalll äga påfordra inlösen av övriga syskon, mor eller övriga gåvotagaren."
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSamäganderättslagen gäller normalt sett när två eller flera gemensamt äger något, till exempel en fastighet. Lagen ger bland annat möjlighet till tvångsförsäljning av en fastighet. Lagen är däremot dispositiv, vilket ger möjligheten att bestämma att den inte ska tillämpas. Så kan ske i ett gåvobrev, vilket har skett i ert fall. Istället för samäganderättslagen gäller då vad som står i gåvobrevet. I ert fall framgår av första stycket i det du refererar till i din fråga att samäganderättslagen inte är tillämplig och att ingen delägare kan begära tvångsförsäljning. Normalt sett kan en delägare till samägt gods göra vad den vill med sin andel i det samägda. Det innebär att en delägare inte kan sälja hela fastigheten utan att alla är överens men att hen kan sälja sin andel. Även denna möjlighet har tagits bort genom gåvobrevet (andra stycket i det du hänvisar till).I ert fall finns det en hembudsklausul. Hembudsklausulen innebär att den som inte längre vill vara delägare ska de andra delägarna erbjudas att köpa ut vederbörande. Som jag förstår det av det du refererat till i frågan ska hembudet ske skriftligen och i en särskild ordning (1. övriga syskon, 2. mor, 3. övriga gåvotagare). När den som vill avveckla sitt delägarskap hembjudit sin andel är hen bunden av det i tre månader enligt villkoren i gåvobrevet.Utifrån det du refererat till i texten ska er bror därför skriftligen erbjuda er att lösa ut honom ur delägarskapet. Nu vet jag inte om det finns ytterligare villkor i gåvobrevet (hur priset ska beräknas m.m.). Om så inte finns är det i princip upp till er bror att erbjuda ett pris som det sedan är upp till er att ta ställning till. När er bror erbjudit er att lösa ut honom är han bunden av det i tre månader. Vad som gäller om ni inte godtar erbjudandet kan jag dessvärre inte ge ett rakt svar på. I första hand är det utifrån vad som står i gåvobrevet. Står det inte i gåvobrevet eller är otydligt formulerat kan det i sista hand bli till en tvist som ni får avgöra i domstol.Min rekommendation är att din bror hembjuder sin andel till er skriftligen och ni ser om ni kan komma överens. Kommer ni inte överens kan det vara en god idé att ni anlitar en jurist som går igenom gåvobrevet och villkoren och är vidare behjälplig.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på onsdag, den 20 januari, klockan 10.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en tid som fungerar bättre. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,