Fullmakt vid försäljning av bostadsrätt

2021-03-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej ! Min mamma kommer att flytta n på ett äldreboende och hon vill sälja sin bostadsrätt. Hon är gammal och svag. Vad gäller vid försäljning av mammas bostadsrätt ? Kan någon utav oss syskon företräda henne gennom fullmakt ? Jag har sedan många år en Generalfullmakt som mamma har skrivit under, kan denna gälla vid dessa tillfällen. Mamma vill att vi syskon ska sälja lägenheten och dela upp möbler etc. Vad ska hon göra ?Vad kan vi göra för henne ?Tacksam för svar.
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!En fullmakt kan vara begränsad och inskränkt till att avse en enda rättshandling. Fullmakter kan även vara obegränsade och därmed avse alla åtgärder som personen själv får göra. Obegränsade fullmakter brukar kallas för generalfullmakt. När det gäller försäljning av bostadsrättslägenhet gäller dock att det ska framgå att fullmaktshavaren har givits rätt att sälja lägenheten för att generalfullmakten ska vara giltig enligt 27 § andra stycket avtalslagen. För att en fullmakt ska vara giltig krävs att personen i fråga är vid sina sinnens fulla bruk och är tillräckligt frisk för att förstå innebörden av en fullmakt. I tveksamma fall kan ni ta hjälp av en läkare för ett eventuellt sjukintyg om att personen var eller är vid sina sinnes fulla bruk.Sammanfattningsvis måste det alltså framgå när det gäller försäljning av en bostadsrätt att fullmaktshavaren har givits rätt att sälja lägenheten för att en fullmakt ska vara giltig. Vidare gäller att personen i fråga är vid sina sinnens fulla bruk och förstår innebörden av en fullmakt för att den ska vara giltig. Detta kan man få hjälp att avgöra genom att vända sig till en läkare.Återkom gärna till oss om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Förtydligande av skrivning i fullmakt

2021-03-25 i Avtal
FRÅGA |Jag skall sälja min bostadsrätt. Jag kan inte medverka på tillträdesdagen för köparen. Mäklaren skickade en fullmakt som skall lösa problemet.Det står såhär:"Fullmakten innefattar rätt för ombudet-Att underteckna köpbevis och likvidavräkningshandlingar.-Att utkvittera och uppbära köpeskillingen.Vad innebär sista meningen? Finns det någon risk att mäklaren kan ta hela köpeskillingen eller är jag garanterad att få hela summan till slut på något vis som inte framträder?Stort tack!
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Fullmakt En fullmakt innebär ett uppdrag att utföra någonting för någon annans räkning. I ditt fall innebär det alltså att mäklaren företar en rättshandling (dvs sluter avtal och uppbär köpeskillingen) å dina vägnar (dvs för din räkning/i ditt ställe). Mäklaren kommer alltså inte att vara part i själva försäljningen och mäklaren har därmed ingen rätt att ta ut köpeskillingen till sig själv, utan det ska givetvis tillfalla dig. Fullmakten säger alltså bara att mäklaren har rätt att ta emot pengarna för att sedan överföra dem till dig. Fullmakten säger inte att mäklaren har rätt till pengarna.FörskingringSkulle mäklaren mot förmodan ta pengarna själv skulle denne troligtvis göra sig skyldig till förskingring. Brottet förskingring föreligger om någon på grund av avtal, allmän eller dylik tjänst fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för den, tillägnar sig egendomen eller åsidosätter vad han har att iaktta för attfullgöra sin skyldighet och gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade (10 kap 1 § BrB). En fullmakt är ett avtal i den mening som avses i paragrafen. Mäklaren får genom fullmakten pengarna i sin besittning som hen har skyldighet att utgiva till dig. Om mäklaren tar pengarna själv skulle det givetvis innebära vinning för mäklaren och skada för dig. Om mäklaren alltså tar pengarna skulle det troligtvis utgöra brottet förskingring.AvslutningDu behöver alltså inte oroa sig för att skrivningen i fullmakten skulle ge mäklaren rätt till pengarna personligen. Fullmakten ger endast mäklaren rätt att ta emot pengarna för din räkning.Om mäklaren ändå skulle ta pengarna skulle denne göra sig skyldig till brott. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är jag bunden av en konkurrensklausul på 5 år?

2021-03-24 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej, Jag har blivit erbjuden en obetald praktik i 2 månader hos ett start-up företag. Jag har precis fått anställningsavtalet/praktik-avtalet, men har inte signerat det än. På avtalet har de inkluderat en konkurrensklausul i 5 år, och det står att jag inte får "fortsätta/vara direkt engagerad/intresserad av något företag som konkurrerar med företagets verksamhet.". Spontant känner jag att konkurrensklausul i 5 år känns inte alls rimligt, speciellt när praktiken är endast 2 månader lång. Vill även tillägga att iom att företaget är i start-fas är det svårt att veta vad de kommer att utvecklas till, och hurdana företag kommer att klassifieras som deras konkurrenter i framtiden.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga så ska vi kika i företagshemlighetslagen (LFH), avtalslagen (AvtL) och det så kallade konkurrensavtalet (Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal mellan Svenskt näringsliv och PTK).LojalitetspliktMed anställningsavtalet följer en lojalitetsplikt som bland annat innebär att en arbetstagare inte får starta upp eller ta anställning hos en konkurrerande verksamhet. Denna lojalitetsplikt gäller under hela anställningstiden och alltså också under uppsägningstiden. Om det inte finns någon konkurrensklausul upphör lojalitetsplikten när anställningstiden har löpt ut och det finns då inte några principiella hinder mot att starta upp eller ta anställning hos ett konkurrerande företag.KonkurrensklausulOm man dock inför en konkurrensklausul i anställningsavtalet förlängs denna lojalitetsplikt till att gälla även efter anställningstidens slut.I det så kallade konkurrensavtalet finns bestämmelser om just konkurrensklausuler. Konkurrensavtalet är dock bara tillämpligt om företaget du ska praktisera hos är medlem i Svenskt näringsliv och har kollektivavtal med ett fackförbund som är medlem i PTK. Jag kommer dock utgå ifrån att konkurrensavtalet inte är tillämpligt i detta fallet.Det regelverk som blir tillämpligt är därmed 38 § och 36 § AvtL. Vid tolkningen av dessa paragrafer tar man dock vägledning av konkurrensavtalet, så det blir trots allt relevant. För att man ska få införa en konkurrensklausul krävs för det första att företaget har företagshemligheter, att du har tillgång till dessa företagshemligheter och att det skulle innebära en skada i konkurrenshänseende om uppgifterna läcktes eller användes i en konkurrerande verksamhet (2 punkten konkurrensavtalet).FöretagshemlighetEn företagshemlighet är information om affärs-eller driftsförhållanden som inte är allmänt kända eller lättillgängliga på företaget, som är hemlighållna och som kan skada i konkurrenshänseende om de läcktes (2 § LFH). Exempel på företagshemligheter kan vara kundlistor, ritningar, modeller osv.Får man införa en konkurrensklausul i ditt fall?Det är osäkert om det finns företagshemligheter på bolaget, men det kan mycket väl vara så. Det verkar dock ganska osannolikt att du som praktikant skulle få tillgång till dessa företagshemligheter. Om det dock är så att du får tillgång till företagshemligheter så kan en konkurrensklausul införas i ditt fall.Konkurrensklausul i 5 år?I 38 § AvtL stadgas att en konkurrensklausul är ogiltig om den sträcker längre än vad som kan anses vara skäligt. Vid bedömningen avseende vad som kan anses vara skäligt brukar vägledning tas i konkurrensavtalet.I konkurrensavtalet punkt 5.1 framgår att en konkurrensklausul inte får ha längre bindningstid än vad som är nödvändigt. Bindningstiden får som utgångspunkt inte vara längre än 9 månader. Om det finns särskild risk för att företagshemligheterna utgör fara i konkurrenshänseende kan denna bindningstid sträcka sig till 18 månader. Med det sagt kan det alltså konstateras att en bindningstid på 5 år är alldeles för lång tid och därför oskälig. Därmed kan konkurrensklausulen ogiltigförklaras i sin helhet (38 § AvtL). Avslutning och rådDen konkurrensklausul som införts i avtalet är därmed oskälig. Om du inte får tillgång till företagshemligheter kan en konkurrensklausul inte införas alls. Om du dock får tillgång till företagshemligheter kan en konkurrensklausul införas. En klausul på 5 år är dock oskälig och kan ogiltigförklaras i sin helhet (38 § AvtL) eller jämkas (36 § AvtL).Jag skulle rekommendera dig att prata med din arbetsgivare och fråga varför de avser införa en konkurrensklausul och upplysa dem om att konkurrensklausulen är oskälig. Ytterst sett kan en tvist om konkurrensklausulen behöva lösas i domstol, men eftersom det är väldigt dyrt rekommenderar jag dig att först försöka prata med arbetsgivaren och lösa det på det sättet.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Tro och heder eller psykisk störning?

2021-03-24 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad det är för skillnad att få ett avtal ogiltigförklarat med hänvisning till psykisk störning genom 1924 års lag och förfarande i strid mot tro och heder? Enligt min lärare kan båda ogiltighetsgrunderna aktualiseras. Kan man välja vilken av dem som helst eller reglerar de olika situationer?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill veta skillnaden mellan att ogiltigförklara avtal enligt tro och heder, eller psykisk störning. Jag kommer nedan att redogöra för vad vardera rekvisit innebär. Avtalslagen och lag om avtal som har slutits under påverkan av psykisk störning kommer tillämpas i min förklaring. Ogiltigförklara enligt 33 § Avtalslagen - Regeln om tro och heder finns i 33 §. Denna regel anger att ett avtal som inte kan ogiltigförklaras enligt 31 §, eller de övriga ogiltighetsreglerna, kan ogiltigförklaras om det strider mot tro och heder att åberopa avtalet. Här ska en rättshandling ogiltigförklaras om omständigheterna vid dess tillkomst är sådana att de skulle strida mot tro och heder att med vetskap åberopa rättshandlingen, t.ex. ett avtal. I förarbetena till avtalslagen benämner man att något strider mot tro och heder när situationen strider mot "rättskänslan", det vill säga den egna uppfattningen om vad som är rätt. Man kan här dra paralleller till moral och samvete, när man genomför handlingar som strider mot den moraliska uppfattningen skulle det strida mot tro och heder att åberopa dessa handlingar. Typiskt sett avses att en underlägsen part ingått avtal som formulerats av hans motpart och att den underlägsne parten inte har förstått eller varit okunnig om vad som avses med vissa villkor som gynnar motparten. Ett annat exempel är att motparten lämnar oriktiga uppgifter om villkor eller om hur dessa brukar tillämpas.Ogiltigförklara med stöd av psykisk störning - Precis som du säger kan Lagen (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning medföra av avtal ska förklaras ogiltiga. Lagen syftar med "psykisk störning" både på tillfälliga störningar skapade av t ex bruk av alkohol eller narkotika, samt även på långvariga problem med t ex psykossjukdomar.För att hävda att avtal är ogiltiga på denna grund måste man bevisa två saker. För det första behöver man visa att man varit påverkad av en psykisk störning då avtalen ingicks, t ex genom intyg från läkare eller psykolog.För det andra behöver man visa att det finns ett samband mellan den psykiska störningen och att man ingick avtalet, alltså att störningen bidrog till att man slöt avtalet.Sammanfattning - Dessa två grunder för att ogiltigförklara avtal reglerar delvis samma och delvis olika situationer. Avtalslagens 33 § reglerar ett större område där man kan inkludera ett stort antal aktioner. Psykisk störning reglerar situationer där man tillfälligt eller permanent har en störning av något slag, genetiskt, kroniskt eller tillfälligt genom olika kemiska medel. Dessa två grunder kan anses täcka samma situationer, då det mycket rimligen bör strida mot tro och heder att åberopa ett avtals verkan gentemot någon som var hög på droger när avtalet ingicks. Man tillämpar dock mycket troligt lex specialis vid dessa tillfällen när psykisk störning har uppkommit. Detta innebär med stor sannolikhet att när psykisk störning uppkommer så använder man sig av endast lagen om psykisk störning. Om frågan inte kan utredas enligt denna lag vänder man sig till 33 § avtalslagen. Både lagarna kan därför bli aktuella men man vänder sig till lex specialis för att avgöra lämpligt rättsligt lagrum. Hoppas att det var svar på din fråga!

Krav för en giltig framtidsfullmakt

2021-03-25 i Formkrav
FRÅGA |Hej!När man skriver en framtidsfullmakt makar emellan vad menas med oberoende vittnen?Skall vittnen skriva med personnr och eller adress?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!En framtidsfullmakt är ett ganska nytt fenomen, som man kan upprätta i förebyggande syfte. Fullmaktsgivaren kan således utse en fullmaktstagare som företräder fullmaktsgivaren om han på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande, inte längre har förmåga att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Fullmakten kan omfatta både ekonomiska och personliga ärenden. Regler om framtidsfullmakter finner du i Lagen om framtidsfullmakter. För att fullmakten ska vara giltig krävs det att vissa krav är uppställda. Några formkrav är till exempel att fullmakten behöver vara skriftlig, att det tydligt ska framgå att det är en framtidsfullmakt det rör sig om samt namn på de inblandade ska inkluderas. Framtidsfullmakten ska även bevittnas av två oberoende vittnen, vilket är ett ytterligare formkrav för att framtidsfullmakten ska vara giltig. Att vittnena är oberoende innebär att de inte får ha någon stark anknytning till partnerna, de bör vara ganska objektiva. Fullmaktshavaren får inte vara en av vittnena. Ett vittne får inte heller vara make/maka, släkting, sambo eller syskon till någon av parterna. Dessutom, måste vittnena vara över 15 år och de får inte ha någon psykisk störning. Vittnena ska båda närvara vid upprättandet av fullmakten, för att anteckna sin namnteckning samt ange deras yrke och hemvist. Personnummer är inget krav jag känner till, men vittnenas yrke och hemvist bör antecknas vid sidan av deras namnteckning. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan en säljare ändra ingånget avtal i efterhand?

2021-03-25 i Avtal
FRÅGA |Hej,Vi har köpt en bil på avbetalning av en bilhandlare. Vi skrev kontrakt online där vi signerade. Räntan var mycket låg vilket vi såg som positivt. Nu när fem veckor har gått efter att vi skrivit avtal och drygt fyra veckor efter att vi hämtat bilen så hör bilfirman av sig och menar att de angivit fel ränta och att banken inte godkänner densamma. Avtalet är skrivet med ett finansieringsbolag som är knutet till bilfirman. Vår fråga är ifall de har rätt att häva ingånget avtal då vi uppfyllt alla delar i ingånget avtal.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår utifrån din fråga har du köpt en bil på avbetalning. Kontrakt tecknades online och signerades av båda. En av fördelarna ni såg var att det var väldigt låg ränta. Nu, fem veckor senare efter avtalsslut och fyra veckor efter att ni hämtat bilen, har säljaren hört av sig och sagt att de angett fel ränta. Din undrar är om de har rätt att häva det ingångna avtalet då ni uppfyllt alla delar i det.Utgångspunkten i svensk rätt är att avtal ska hållas. Till huvudregeln om att avtal ska hållas finns vissa undantag. Ett av dessa är s.k. förklaringsmisstag i 32 § avtalslagen. Med förklaringsmisstag avses att om någon i ett avtal skrivit fel vilket gör att avtalet får ett annat innehåll än vad som åsyftats är vederbörande inte bunden. För det krävs det däremot att den andra avtalsparten insåg eller borde ha insett misstaget. Om vi t.ex. tänker oss att du köpt en bil du vet är värd ca 100 000 kronor men säljaren av misstag skrivit 10 000 kronor kan det tänkas att du insett eller borde ha insett att det rörde sig om en felskrivning och säljaren vore inte bunden. När det gäller räntor är det å min mening inte lika självklart att du borde ha insett en eventuell felskrivning. Räntor varierar och är något som ofta används som säljargument vid bilförsäljning (låg ränta, "räntefritt" etc.). Motsatsvis innebär bestämmelsen att trots en felskrivning kan parten som skrivit fel bli bunden om motparten inte insåg eller inte borde ha insett att det rörde sig om en felskrivning.Ytterligare ett undantag är generalklausulen i 36 § avtalslagen. Enligt bestämmelsen får avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen tillämpas restriktivt och utifrån hur du beskriver det i din fråga torde det inte vara möjligt att jämka avtalet er emellan heller.Utifrån hur du beskrivit det i frågan verkar det som att säljaren helt enkelt lovat dig en lägre ränta än vad den kan stå för. Om säljaren "tänkt fel" eller "skrivit fel" är egentligen egalt. En eventuell felskrivning kan bara vara skäl för att ändra avtalet om du insett eller borde insett det. För att ändra avtalet efter att det ingåtts krävs att ni båda är överens om det. Min rekommendation är att du kontaktar säljaren och informerar om att det avtal ni har ingått gäller och att du motsätter dig den ändring som föreslagits.Om du önskar hjälp i ärendet från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur länge löper ett nyttjanderättsavtal?

2021-03-24 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag har ett nyttjanderätts avtal med texten: " Nyttjanderätten skall gälla under 25 år eller under GB:s livstid." Avtalet är undertecknat 14/8 2001 och är instämplat på inskrivningsmyndigheten i januari 2002. Fråga 1: gäller avtalet efter 25 år om jag, G lever fortfarande?Fråga 2: Vid tvist om avtalets längd, vart kan jag då vända mig? Själv tycker jag att avtalet är tydligt, att det gäller så länge jag lever, dvs även efter 25 år. Nu har jag hamnat i vad som kanske kan bli en"ändlös" diskussion med en som menar att avtalet bara gäller i 25 år, även om jag lever.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGI din ärendebeskrivning nämner du begreppet nyttjanderätt. Härutöver uppges även att nyttjanderätten är registrerad hos inskrivningsmyndigheten, vilket jag tolkar som den statliga lantmäterimyndigheten, det vill säga Lantmäteriet. Utgångspunkten nedan kommer därför bli att din nyttjanderätt avser fast egendom, men vad för typ av nyttjanderätt som det är fråga om är för mig alltjämt ovisst. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är jordabalken (JB).Det ska inledningsvis framhållas att jag likaledes kommer att utgå ifrån att det inte rör sig om något servitut eftersom du endast nämner nyttjanderätt ovan, jfr den åtskillnad som görs mellan de båda begreppen i 7 kap. 1 § JB. Utgångspunkten är för övrigt att servitut ska gälla obegränsat i tiden, vilket normalt sett inte är fallet beträffande övriga former av upplåtelser. Men avseende din första fråga kan följande anföras. I 7 kap. 5 § 1 st. JB sägs att avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt är inte bindande längre än femtio år från det avtalet slöts. Upplåtelse av fast egendom inom detaljplan och upplåtelse av jordbruksarrende är dock inte bindande längre än tjugofem år. Upplåtelse av annan nyttjanderätt än jordbruksarrende för någons livstid gäller utan begränsning till viss tid.Av ovanstående kan utläsas att nyttjanderätter som inte utgör tomträtt eller jordbruksarrende i regel inte kan löpa längre än 50 år, vilket gäller oaktat vad parterna eventuellt har avtalat om. Bestämmelsen är således tvingande. Detta förutsätter dock att upplåtelsen inte har ägt rum inom ett detaljplanerat område, vilket uttalas i lagrummets (lagparagrafens) andra mening. Skulle den senare situationen aktualiseras i ditt fall är det 25 år som gäller varför formuleringen som knyter an till din livstid i så fall helt kommer att sakna verkan, det vill säga bli ogiltig. Detsamma gäller om det handlar om ett jordbruksarrende. Men upplåtelse av annan nyttjanderätt än jordbruksarrende för någons livstid gäller enligt bestämmelsens tredje mening utan begränsning till viss tid, vilket innebär att om du har en allmän nyttjanderätt, ett bostadsarrende, ett anläggningsarrende eller om det skulle röra sig om en helt vanlig hyra blir ditt nyttjanderättsavtal undantaget lagrummets regler om maximitid. För den specifika och tämligen olyckliga formuleringen i ditt avtal innebär detta enligt min mening att den 25 åriga löptiden förvisso kan åberopas av din motpart, vilken jag misstänker är markägaren, men att det samtidigt även gäller livstidsbestämmelsen. I praktiken torde det här betyda att det sistnämnda kommer att trumfa den tidsbestämda avtalstiden.Det korta svaret på din andra fråga lyder att för det fall era meningsskiljaktigheter inte skulle gå att lösa på frivillig väg, det vill säga genom en förhandling, kommer frågan att behöva hänskjutas till hyres- eller arrendenämnden eller till allmän domstol (till en tingsrätt som första instans). Exakt vilket forum som ska pröva tvisten kan jag inte svara på eftersom det är avhängigt vad för typ av nyttjanderättsavtal som är slutet mellan dig och din motpart.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis för din räkning kontakta fastighetsägaren och/eller ombesörja upprättandet av ett kravbrev riktat mot denne och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Samägande av fastighet - vem bestämmer?

2021-03-23 i Samägandeavtal
FRÅGA |Om 3 st äger delar av en fastighet. En äger 2/5 och de andra 1/5 i var. Har då den som äger mest mera rätt till fastigheten och mera rätt att vistas på där? Det är en sommarstuga med lite skog där ingen vistas mer än nån vecka i taget ett par, tre ggr per år. Har den personen som äger mest rätt att "slänga ut" övriga, vara den som har hand om nyckeln, bestämmer när övriga ev har rätt att vistas där och börja renovera efter eget huvud?
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samägande av fastighet - vem bestämmer?I lagen om samägande regleras er situation - nämligen när flera personer samäger delar av fastighet ex (1 § samäganderättslagen). Huvudregeln vid samägande är att varje samägare har bestämmanderätt över sin andel i fastigheten (1 § samäganderättslagen). Det innebär i ert fall att ni äger och har bestämmanderätt över era andelar. Dock ingår ni i ett samägande och ingen kan bestämma utan att först kolla med de andra. Det är alltså att det inte finns någon av er som har mer rätt än en annan - ni samäger fastigheten och har endast bestämmanderätt över er andel. Skulle det vara att ni inte kommer överens sinsemellan kan det bli aktuellt att sälja fastigheten för att den ska tillfalla endast en av er (6 och 12 § samäganderättslagen). Endast på detta sätt så kan en av er få full bestämmanderätt över fastigheten. Sammanfattning Personen med störst andel i samägandet av fastigheten har inte någon ensamrätt på fastigheten då ni alla har bestämmanderätt över era delar. Enda sättet för den här personen att kunna slänga ut andra och bestämma helt över fastigheten är att köpa hela från er andra. Tills dess har ni alla med era kvotdelar rätt att bestämma i ärenden om fastigheten. Det framgår dock inte mycket mer information i frågan, varpå jag rekommenderar dig att ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information i ärendet. Det kan finnas många faktorer som spelar roll i en sådan situation, och jag kan endast utgå ifrån det som du har angivit i frågan.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!