Ändring av avtal genom avtalsparts handlande

2006-08-23 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar om en arbetsgivare kan sluta att betala ut lön om grundlön inte är bestämd i anställningsavtalet. Har varit tillsvidareanställd i 5 månader som fastighetsmäklare, alltså ingen provanställningstid. I anställningsavtalet är överrenskommet en provisionslön baserad på försälljning. Arbetsgivaren har frivilligt under 4 månader betalt ut en minimilön på 20 000:- i månaden till samtliga anställda. Vid löneutbetalning den 5 månaden ansåg arbetsgivaren att han inte ville betala ut mer minimilön utan endast den provisionsdel som var baserad på försäljning. Systemet fungerar så att minimilönen har varit 20 000:-, om man inte har uppnått provisionsförsäljning till detta belopp. Det jag undrar är om arbetsgivaren kan sluta att betala ut denna minimilön på 20 000:- till de anställda. Det finns inget kollektivavtal och ingen är ansluten till någon fackförening.
Jonas Forsén |Hej. Som jag förstår frågan så anser du att avtalet som ingåtts med din arbetsgivare skall anses utvidgat i den mån att grundlönen på 20 000 kr/månad numera är en del av avtalet. När det gäller tolkning av avtal så utgår man i första hand från vad parterna önskat vid avtalets slutande och, om det finns, det skriftliga avtalet. Jag tror att man i det fallet endast kan konstatera att någon rätt till grundlön inte föreligger. Att ändra avtalet i efterhand på ett sätt som avviker från vad parterna avsåg från början är något som görs med stor försiktighet. Dessutom så har arbetsgivaren i detta fall varit generös och presterat utöver dennes skyldighet enligt avtalet. Möjligen finns det en chans att tala om att avtalet har ändrats pga din arbetsgivares handlande men jag är mycket osäker om det kan leda till någon framgång för din del. Huvudregeln är nämligen att din arbetsgivares för dig förmånliga tolkning av avtalet inte får verkan som eftergift. Jag vill dock tillägga att när det gäller avtalstolkning så finns det ofta argument för båda sidor och det är svårt att på förhand veta vilka omständigheter en domstol anser vara mest beaktningsvärda. Mvh

Är det olagligt att tiga om att man fått för mycket lön

2006-07-27 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar om det är olagligt att ej berätta för sin arbetsgivare att man fått för mycket i lön? Jag är fullt införstådd med principen om condictio indebiti och under vilka förutsättningar man kan bli tvungen att betala tillbaka lönen, men är det olagligt att för sin arbetsgivare tiga om att man fått felaktigt utbetald lön? (tex. för en månad som man inte jobbat).
Fredrik Jorstadius |Hej! Det är inte i sig olagligt att tiga om att man fått för mycket i lön men, precis som du nämner, kan man bli återbetalningsskyldig om man inte varit i god tro. Mvh

Muntligt avtal som ej hålls - vad kan man göra?

2006-07-28 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag mottog år 2004 nästan 8 500 kronor i bostadsbidrag som jag sparade tillsammans med min dåvarande flickvän till en gemensam resa vi skulle åka på. Vårat förhållande hann ta slut och vi delade därför upp pengarna mellan oss istället mot villkoret att vi gemensamt skulle betala tillbaka bidraget om jag inte blev berättigad till hela summan. Jag fick i våras beskedet att jag inte hade rätt till något bidrag alls då jag hade missat att jag sålt aktier det år jag mottog det och vinsten hade medfört att min årliga inkomst var för stor för jag jag skulle få bidrag. Jag blev därför återbetalningsskyldig för hela beloppet plus ränta, nästan 9 000 kronor. Jag kontaktade därför min före detta flickvän då jag ville att hon skulle betala tillbaka de pengar hon hade fått. Jag fick till svar att hon ansåg att jag hade försatt mig i den här situationen och att hon vägrade betala tillbaka vad jag anser vara mina pengar. Detta trots att hon var helt klar med att hon skulle betala tillbaka lika mycket som mig, om jag skulle bli återbetalningsskyldig, när hon tog emot pengarna. Jag har alltså tagit emot 8 500:- av vilka min före detta flickvän har fått hälften och är nu återbetalningsskyldig för hela beloppet men hon vägrar att hjälpa till att betala. Jag undrar därför om jag har någon laglig rätt att kräva henne på pengarna trots att vi inte har något skrivet utan bara en muntlig överenskommelse och hur ska jag i så fall gå till väga? Med vänlig hälsning
Magdalena Åhlberg |Hej! I sverige gäller "pacta sunt servanda" dvs avtal ska hållas. Detta gäller även muntlig avtal. Svårigheten med ett muntligt avtal är dock att bevisa att det finns och vad det innehåller. Den som hävdar att ett avtal finns har bevisbördan, dvs måste bevisa att så är fallet.Om din fd inte går med på att betala självmant måste du alltså försöka bevisa vad ni avtalat.Om hon förnekar att ett avtal finns kan det tyvärr vara svårt. Mvh

Materialkostnad vid entreprenad

2006-10-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi började bygga vårt ekologiska hus för 3 1/2 år sedan. Då hade vi en bekant som kallade sig byggmästare som entrepenör. Efter att bygget kommit till taket insåg vi att det inte fungerade att ha honom kvar då mycket blev fel och kostnader sköt i höjden. Nu till frågan. Vår entrepenör beställde lekablock till vårt hus. Han tog även betalt för dem av oss. Dessutom har han beställt annat material, bl.a. bruk av samma firma. Tydligen har de inte fått betalt av honom för nu skickar de sedan två år tillbaka räkningar till oss. Vi bestrider dem för att de inte stämmer med det överenskomna priset. Dessutom krånglas det hela till med att grannen gjorde beställningar till sitt hus tillsammans med vårt i överenskommelse med entrepenören. Vi har nu sagt till lekablocksleverantören att han får skicka fodringarna till entrepenören. Denne har enligt rykte gått i konkurs. Lekablocksleverantören är mycket arg på oss och hotar med rättsliga åtgärder. Vi menar att han gjort ett avtal med entrepenören och således borde vända sig till honom. Har vi rätt? De saker som grannen beställt åt oss i sitt namn på uppdrag av entrepenören, blir han betalningsskyldig om vi inte vill betala? Eftersom vi inte velat sätta grannen på pottkanten har vi försökt reda ut detta och hitta en lösning men sen vi hittat kvittot å en del av kraven, pengar vi skickat till entrepenören har vi hänvisat kraven till honom. Är det rätt? På den första räkningen står vi som fakturaadress och leveransadress men entrepenören som referens och beställare. En röra som jag hoppas ni kan reda ut lite. Tack
Elzbieta Kaczorowska |Hej, Situationen du beskriver verkar komplicerad och det finns inte enbart ett sätt på vilken den kan klaras upp. Anledningen härtill är att det råder avtalsfrihet mellan parter i Sverige. Detta betyder att det till stor utsträckning står parterna fritt att avtala om vad de vill. Eftersom du ej nämnt något om vad som står i avtalet mellan dig och entreprenören framställer jag här nedan det enligt mig mest troliga sätt på hur situationen skall ses. Ur din fråga kan jag läsa att du med stor sannolikhet i lagens mening betecknas som konsument. Vidare antar jag att den s k byggmästare utför entreprenaden i egenskap av näringsidkare. Därför är konsumenttjänstlagen tillämplig i detta fall. (Se lagen http://www.lagen.nu/1985:716 .) Konsumenttjänstlagen är tvingade till konsumentens fördel. Detta betyder att villkor i avtalet mellan er som är till nackdel för dig är ogiltiga (se lagens 3 §). Däremot är villkor som är betungande för näringsidkaren tillåtna. I vissa frågor har dock lagstiftaren lämnat åt parterna att fritt få besluta hur saken skall lösas. Frågan om material är en sådan. Enligt 4 § 2 st skall dock, om inte annat avtalats, näringsidkaren tillhandahålla materialet. I sådant fall skulle entreprenören själv ha betalat för detta och du borde då inte vara betalningsskyldig. Firman måste i stället rikta sina anspråk mot entreprenören, oavsett om denne skulle råka befinna sig i konkurs eller inte. Enligt principen om avtalets subjektiva begränsningar kan man nämligen inte vända sig med anspråk mot någon annan än sin avtalspart (d v s firman kan inte kräva betalning av annan än entreprenören). Skulle det dock vara så att ni överenskommit att du skall stå för materialkostnaderna själv är du med stor sannolikhet skyldig att betala fakturorna. Din betalning till fel borgenär (d v s betalningen till entreprenören) är nämligen i ett sådant fall inte giltigt mot den rättmätige borgenären (d v s firman). I detta fall kan du emellertid vända dig till entreprenören med ett regresskrav, d v s ett krav på att återfå den summa du felaktigt betalat ut till honom. När det gäller grannen borde det ligga till på samma sätt, så länge även denne hade ett avtal med entreprenören. Om avtal inte fanns och om grannen gjort en beställning i eget namn av firman så är han köprättsligt skyldig att betala för varorna. Senare kan denne utkräva betalning av dig för de varor han köpt för din räkning. Har grannen avtalat med entreprenören om att det skulle vara denne som skulle betala för varorna, så kan grannen även framställa sina anspråk där. Som du ser blir mitt svar rörigt eftersom jag inte känner till de exakta förhållandena. Jag hoppas dock att jag har hjälpt till att reda ut saken åtminstone till viss del. Med vänlig hälsning,

Behörighet att förfoga över samägt gods.

2006-08-19 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej ! Jag undrar vad som gäller om man är flera delägare om en sommarstuga och en delägare ingår ett avtal utan de andras samtycke, kan då de andra delägarna bli ekonomiskt ansvariga om delägaren som skrivit på avtalet inte betalar det som står i avtalet ?
Elzbieta Kaczorowska |Hej, Enligt 2 § lagen om samäganderätt (se http://www.lagen.nu/1904:48_s.1 ) krävs samtliga delägares samtycke vid ett förfogande över godset, såvida inte den vidtagna åtgärden var av sådant slag att den skäligen inte kunde väntas med. När en delägare ensam förfogar över godset i dess helhet handlar han därför utan behörighet. Han har nämligen endast rätt att förfoga över sin egen andel i den samägda egendomen. Anser ni att delägaren utan rätt ingått avtal rörande hela egendomen så kan förfarandet angripas genom prövning i domstol. Om parten inte förfogat över hela egendomen, utan endast över sin egen del, blir ändå inte ni andra betalningsansvariga för hans skulder i fall han hamnar på obestånd. I stället kan hans ideella andel t ex tas i mät för hans skulder. Med vänlig hälsning,

Partsbestämning i ett avtal

2006-07-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |I ett samäganderättsavtal, vem är part 1 och vem är part 2? Vad är det som avgör vem som blir part 1 respektive part 2? Om advokat har varit inblandad är det den som har startat processen som är part 1?
David Lillo |Hej, Vem som är part 1 respektive 2 i ett samäganderättsavtal beror helt på hur man definierat parterna. I en av de inledande avtalsklasulerna brukar man ange vem som är t.ex. part 1, vilka åligganden och skyldigheter denna har osv. Svaret på din fråga är alltså att avtalets innehåll, dvs. hur man skrivit avtalet, avgör vilken benämning respektive part skall ha. En advokats inblandning saknar betydelse i denna fråga. Om detta inte besvarar din fråga är du välkommen att höra av dig igen. Kom ihåg att försöka vara så specifik som möjligt så att vi kan ge dig det svar du söker. Med vänlig hälsning

Kan man hävda samäganderätt efter 35 år (hävd)?

2006-07-31 i Samägandeavtal
FRÅGA |Har man laglig rätt att efter 35 år från ett arvskifte (finns inga handlingar) komma och hävda samägande rätt (enligt dem var vissa delar oskiftat) till vissa saker från ett annat dödsbo?
Daniel Svensson |Hej och tack för din fråga,Det finns en regel i lagen om godtrosförvärv (4§, se http://lagen.nu/1986:796) som säger att om man innehaft egendomen i 10 år så vinner man hävd, det vill säga att egendomen blir ens egen även om någon annan egentligen äger den. Detta gäller dock inte om man var i ond tro, det vill säga att om man kände till den egentliga äganderättssituationen kan man inte vinna egendomen genom hävd. Därför kan man alltså inte komma efter 35 år och göra anspråk på egendomen. Återkom gärna om det är något mer du undrar över.Med Vänliga Hälsningar,

Väsentligt avtalsbrott

2006-07-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som menas med "väsentligt avtalsbrott" och hur detta skiljer sig mot bara "avtalsbrott"? Tack på förhand! Med vänlig hälsning Robin Nilsson
Daniel Waerme |Hej! Med väsentligt avtalsbrott menas oftast ett avtalsbrott som ger den andra parten grund för att häva avtalet. Vad som skiljer ett väsentligt avtalsbrott från ett vanligt avtalsbrott beror på vad det är för avtal och vad avtalsbrottet består i. I de flesta fall finns inga fasta ramar utan t.ex. sedvanor och domstolspraxis är avgörande för vad som utgör ett väsentligt avtalsbrott. Återkom gärna med mer information om avtalssituation och vad avtalsbrottet består i. Med vänliga hälsningar