Fråga om vilken acceptfrist som gäller vid ett muntligt anbud

2021-03-23 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej! Jag såg en annons ute på en hund som jag var intresserad i, i annonsen fanns inget pris angivet. När jag pratade med personen som skulle sälja hunden talade han om för mig att han vill ha 10 000kr för den. Jag bad om betänketid och när jag sedan hade bestämt mig för att köpa den hade priset höjts till 14 000kr. Finns det något i Avtl. som talar för att man får höja priset? Spelar det faktum att han angav priset muntligt någon roll för någon av oss?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om avtal regleras i avtalslagen (AvtL).Ett avtal sluts genom anbud och accept (1 § AvtL). Inom avtalsrätten skiljer lagen på muntliga och skriftliga anbud vad gäller acceptfristen (betänketiden). Av frågan framgår att säljaren angav ett muntligt anbud, därmed kommer frågan besvaras utifrån de regler som gäller för muntliga anbud.Muntliga anbud måste accepteras omedelbartOm säljaren gav dig ett muntligt anbud gäller enligt lag att den som givit anbudet endast är bunden av sitt anbud om den omedelbart får ett svar (3 § andra stycket AvtL). För att få till stånd ett avtal gäller att köparen godtar anbudet direkt, annars gäller inte längre det muntliga anbudet.Det är dock möjligt att avtala om en acceptfrist i anslutning till det muntliga anbudet (2 § AvtL). I en sådan situation är anbudsgivaren bunden av anbudet under den avtalade tiden. Om parterna har avtalat om en acceptfrist men ej specificerat acceptfristens längd gäller att svaret ska inkomma inom skälig tid (3 § AvtL). Skälig betänketidSkälig tid är den tid som anbudsgivaren subjektivt rimligtvis kunde beräkna att vara bunden av sitt anbud. Längden på en skälig acceptfrist varierar beroende på avtalsobjektet, exempelvis kommer ett objekt som utsätts för snabba prisförändringar ha en kortare acceptfrist. Ett argument för en kortare acceptfrist är att anbudsmottagaren inte ska kunna hålla anbudsgivaren ensidigt bunden under en längre tid.Eftersom det saknas information om hur lång tid som gick mellan anbudet och accepten kan jag inte göra någon vidare bedömning huruvida accepten kom inom skälig tid eller ej, det är en bedömningsfråga i varje enskilt fall.Om du accepterade anbudet för sent ses detta som ett nytt anbud och inte som en accept, i en sådan situation har ni ej har ingått avtal och du är nu ensidigt bunden av ditt anbud (under acceptfristen). När säljaren höjer priset svarar han med en oren accept (6 § första stycket AvtL). En oren accept är ett avslag på det ursprungliga anbudet (ditt anbud) i kombination med ett nytt anbud. Om ni förde diskussionen muntligen gäller som ovan i första hand att anbudet måste accepteras omedelbart, annars gäller den legala acceptfristen.Med vänlig hälsning,

Anställningsavtal har inget formkrav - ett muntligt anställningsavtal är därmed juridiskt bindande

2021-03-22 i Anställningsavtal
FRÅGA |Behöver jag säga upp mig då jag inte skrivit på något avtal? Skulle inskolas men efter två dagar insåg jag att det här arbetet och det bemötandet jag fick inte var något för mig.Ingen information om uppsägning eller anställningstid bara att det var timanställning.Kräver ingen lön heller för de timmarna jag provat på arbetet.
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett anställningsavtal har inget formkrav, både muntliga och skriftliga avtal är således juridiskt bindande för båda parter (3 § avtalslagen). Ett anställningsavtal uppkommer alltså när ett muntligt eller skriftligt avtal om arbete har träffats, ett muntligt avtal kan dock vara svårare att bevisa. Om du har tackat ja till tjänsten föreligger det alltså ett anställningsavtal mellan dig och arbetsgivaren.Min rekommendation är att du för en dialog med din arbetsgivare för att se om ni kan lösa problemet på egen hand. Om det skulle uppstå en tvist är det arbetsgivaren som har bevisbördan för att ett anställningsavtal föreligger. Muntliga anställningsavtal kan vara svåra att bevisa vilket kan vara till din fördel. Som anställd har du minst en månads uppsägningstidOm det föreligger ett anställningsavtal kan du säga upp anställningen med beaktande av den uppsägningstid som föreligger. Om inget annat har avtalats (och det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen) gäller som huvudregel en månads uppsägningstid (11 § första stycket lagen om anställningsskydd (LAS)).Med vänlig hälsning,

Krävs det en jurist vid upprättandet av samarbetsavtal?

2021-03-21 i Avtal
FRÅGA |kan man använda gratis samarbetsavtal mellan företag? Eller bör en verkställ jurist skriva och intyga ett samarbetsavtal? Hur ska jag gå till väga ifall ett nystartad företag vill ha ett samarbetsavtalsmall och dra ner kostnaderna?
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar dina frågor som att du undrar om det finns ett krav på att anställa en jurist vid avtalsskrivning eller om det är möjligt att använda en gratis mall för upprättandet av avtalet. Jag tolkar det också som att det rör sig om ett "vanligt" samarbetsavtal mellan två företag. Det finns inget krav på att en jurist måste skriva och intyga ett samarbetsavtal. Det går alltså att använda sig av en färdig mall när du ska träffa ditt samarbetsavtal. Det som kan vara värt att nämna är dock att det är just en mall som ofta är väldigt allmänt utformad. Därmed är din inte specialiserad för din situation och det kan behövas ändringar i det. Av vikt i sammanhanget är också att du enligt 1 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område blir bunden till avtalet. Vad betyder det här för dig? Det finns inget krav på att du måste anställa en verksam jurist för att upprätta ditt avtal. Det är alltså fullt möjligt för dig att använda en gratis mall för upprättandet av avtalet. Fördelen med att anställa en jurist är att hen troligen har en bredare insikt i vad avtalet faktiskt innebär för dig när du blir bunden av det. Det kan också vara till stor hjälp med en jurist för att utforma avtalet så det passar din situation bättre. Samt att det kan bidra till en större förståelse för vad du faktiskt blir bunden till. Storleken på den affär som avtalet ska omfatta är enligt mig avgörande om du är i behov av att anställa en jurist. Om det är en mindre affär kan det fungera lika bra utan att du får juridisk rådgivning. Men om det är en stor affär menar jag att finns anledning att anlita en jurist vid upprättandet av avtalet för att på så sätt skapa en större trygghet för ditt företag i det framtida avtalsförhållandet. Det korta svaret på din fråga är nej det behövs ingen jurist vid upprättandet av avtalet för att avtalet ska bli giltigt. Det kan dock vara en fördel för dig och skapa trygghet i ditt framtida avtalsförhållande att ta hjälp av en jurist. Hoppas detta gav dig svar på din fråga!Vänligen

Kan styrelsen i min bostadsrättsförening godtyckligt återkalla ett lämnat tillstånd gällande ett altanbygge?

2021-03-21 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag ansökte om att bygga en altan i BRF. Fick i ett mejl att jag får lov att bygga "280 cm ut på framsidan och ca 320 cm mot baksidan". observera cirka 320 cm. Vid bygget på baksidan fanns stora stubbar och för att få till det byggtekniskt blev det i en mejlkonversation med ordföranden i BRF justerat till 450 cm. Men jag behövde bara bygga 420 cm på baksidan och 280 cm på framsidan. Grannen mittemot som är ledamot i styrelsen tyckte att altanen blev för stor. Han själv har en altan som sticker ut 435 cm från husväggen men han har inte möjlighet att bygga i vinkel som vi har och därför är hans altan 25 kvm stor och vår blev det dubbla. Två veckor efter att altanen var färdig sade BRF upp vår nyttjanderätt och sade att vi får riva bort allt och söka om för att beviljas bara 25 kvm och hänvisar till likhetsprincipen. BRF är en semesterby med olika byggnader, 23 medlemmar, vissa har bara 3 meter husvägg och får inte ihop en altan på knappt 10 kvm och vissa har husväggar som är 20-25 meter och kan få ihop mycket stora altaner. Ingen stans står det något om begränsning till 25 kvm. Det har aldrig varit på tal i BRF om någon storlek på altan. I min ansökan fanns det en skiss på mitt bygge och måtten som jag ansökte och fått beviljade är mått från lägenhetens ytterväggar och ut på tomten. Jag har följt mina ytterväggar. I stadgan står det att man ansvarar för underhåll två meter ut från sina ytterväggar. Kan BRF säga upp nyttjanderätten trots allt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har av styrelsen i din bostadsrättsförening fått tillstånd att bygga en altan i enlighet med vissa givna villkor. Styrelsens godkännande förmedlades till dig per mail genom ordförandens försorg, men två veckor efter arbetets färdigställande blev du förelagd att riva altanen för att sedan på nytt ansöka om erforderligt tillstånd. Anledningen till detta ska ha varit att en av ledamöterna, trots godkännandet, fann att altanen hade blivit för stor. Du undrar därför vad som gäller och huruvida styrelsen verkligen kan ändra ett redan lämnat tillstånd. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen, EFL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Styrelsens beslut, vad gäller?När det gäller styrelsens beslutsförhet kan följande anföras. Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som har bestämts i stadgarna är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen är beslutsför ska de eventuella styrelseledamöter som är jäviga regelmässigt anses som frånvarande (7 kap. 21 § 1 st. EFL). Vidare sägs i föreningslagen att beslut inte får fattas i ett ärende, om inte samtliga styrelseledamöter, för det fall det är möjligt, har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och därtill fått ett tillfredsställande underlag för att kunna avgöra ärendet. Härutöver uttalas att som styrelsens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet om det enligt föreningens stadgar inte krävs en särskild röstmajoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst (7 kap. 22 § 1 st. EFL).Under förutsättning att styrelsen, gällande din ansökan, fattade beslutet i enlighet med ovanstående, det vill säga i behörig ordning, är styrelsen bunden av sitt löfte, eller rättare sagt ditt beviljade tillstånd. Om så verkligen är fallet kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om, men med tanke på ordförandens mail får utgångspunkten naturligtvis bli att beslutet togs i samband med ett sedvanligt styrelsesammanträde. Bedömningen i den här delen framstår därför som ganska otvetydig. Styrelsen torde inte godtyckligt kunna återkalla det först lämnade tillståndet. Men när det sedan gäller de senare gjorda justeringarna i förhållande dina ursprungliga handlingar (skisser) blir den juridiska knäckfrågan om dessa kan tolkas in och anses omfatta det lämnade godkännandet. Om det skulle vara så att ordföranden på eget bevåg, utan att ha förankrat det med övriga i styrelsen, beslutade om de ändringar som diskuterades i den mailkonversation som du refererar till ovan, går det möjligen att argumentera för att ordföranden överskred sin kompetens (befogenhet). Om du insåg det (subjektiv bedömning) eller i vart fall borde ha insett (objektiv bedömning) att det förhöll sig på det viset kan det få betydelse för den avtalsrättsliga bedömningen (jfr 10-11 §§ AvtL).Likhetsprincipen, vad gäller?I ekonomiska föreningar, exempelvis i bostadsrättsföreningar, brukar inte sällan likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna och principen kommer i det följande att beröras närmare eftersom styrelsen åberopar denna som grund för det löfte man nu avser att riva upp. Den är till att börja med inte lagstadgad utan är en så kallad allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar till att omöjliggöra eller i vart fall försvåra för styrelsen eller en majoritet av föreningens medlemmar att missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Men märk väl att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid ska behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2009 s. 550) uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det ifrågavarande rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende just hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten enligt HD var att ta ställning till huruvida det hade funnits beaktansvärda skäl för föreningens beslut om avslag. Domstolen fann att så var fallet eftersom grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden. HD kom därför fram till att beslutet inte utgjorde ett åsidosättande av likhetsprincipen.Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte det per automatik att samtliga andelsägare i bostadsrättsföreningen kommer att få göra detsamma. Det handlar helt enkelt om en bedömning i det enskilda fallet. Givet det ovan refererade HD-avgörandet menar jag att likhetsprincipen ska förstås som att denna i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut, vilket det inte verkar vara fråga om i den nu förevarande situationen. Att du har fått anlägga en altan som råkar ha blivit något större till ytan än redan befintliga altaner är inte synonymt med att styrelsen kommer att behöva godkänna liknande upplägg för övriga i föreningen. I synnerhet inte mot bakgrund av fastighetens beskaffenhet, husens placering och förekomsten av stubbar och annat dylikt. Om det nu är detta man möjligtvis befarar.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningUtan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter, stadgarnas innehåll och vad som egentligen sades mellan dig och ordföranden har jag svårt att närmare kommentera ditt ärende mer än vad jag redan har gjort. Låt oss därför diskutera detta vidare i lugn och ro över telefon. Men min bedömning så här långt och som svar på din faktiska fråga är att styrelsen inte torde kunna utfärda något rivningsföreläggande. I vart fall inte utan att bostadsrättsföreningen i så fall blir ersättningsskyldig för de olägenheter detta sannolikt kommer att medföra för dig.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 22/3 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Giltigt avtal?

2021-03-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Min flickvän har ingått i ett avtal med sitt ex, som exet skrivit själv.I avtalet står det att hon ska hjälpa till att betala av lån som har tagits under tiden dom var tillsammans.Inget av lånen står i hennes namn och han vill att hon hon betalar 3000kr i månaden, vilket enligt honom ska vara hälften av beloppet.Vad de riktiga beloppet ligger på framgår inte i texten, ej heller redovisat vilka lån som tagits eller när.Min flickvän är i dagsläget arbetslös och ansöker om försörjningsstöd hos socialen och kan inte betala till honom, men han kräver henne ändå på pengar, pengarna hon har räcker inte till hennes egna hyra som det är just nu. Han har fast jobb och kan klara sig bra på sin lön om han avstår vissa saker en tid.Är det rimligt eller är ens avtalet giltigt?MVH Andreas Wittur
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om din flickvän och hennes ex har ett giltigt avtal så är hon skyldig att betala enligt avtalet. Huvudregeln är att avtal ska hållas. Det kan dock vara så att avtalet inte är giltigt och då har hon ingen skyldighet att betala till sitt ex.Ett avtal blir bindande när det föreligger ett anbud och en accept, 1§ avtalslagen (AvtL). För avtalsbundenhet förutsätts i princip att parterna slutit avtalet av fri vilja. Ett avtal kan vara både skriftligt och muntligt. I ditt fall verkar det som att det finns ett skriftligt avtal och om din flickvän har accepterat det avtalet till exempel genom att skriva på avtalet så är det bindande. Har hon däremot inte skrivit på det aktuella avtalet är det inte säkert att det föreligger ett bindande avtal.Det går att på vissa grunder ogiltighetsförklara ett avtal om det skulle vara så att det i samband med avtalsförhandlingarna förelegat omständigheter som påverkat möjligheterna för en part att uttrycka sin vilja att binda sig. Det finns regler om detta i 3 kap. AvtL. Exempel på ogiltighetsgrunder är om någon blivit tvingad in i ett avtal, att en part vilselett motparten genom lämnande av oriktiga uppgifter eller utnyttjat någon som är i en pressad situation eller i en beroendeställning.Det är i ditt fall svårt att svara på om avtalet är giltigt eller inte utifrån omständigheterna men du är välkommen att höra av dig igen om du undrar något.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får man ångra ett avtal efter att det fullbordats?

2021-03-21 i Avtal
FRÅGA |Hej. I okt -20 köpte vi en vuxen, renrasig hund av min sambos mamma. Hon hade frågat ett 10tal ggr och efter funderingar valde vi att genomföra köpet. Hon ville ha 10k vilket swishades till henne när vi hämtade hunden, dock skrevs inget köpekontrakt. Hon skickade in ägarbytet till jbv men inte till skk (att det inte ändrats till skk upptäckte vi idag) Nu efter 5 månader vill hon köpa tillbaka hunden pga att hon ångrar sig och saknar den, men vi är inte intresserade av att sälja. Vi har konversationer på sms på att vi endast skulle köpa om hon var helt säker på att hon ville sälja vilket hon skrev att hon var. Hon säger att hon kommer göra allt för att få tillbaka hunden. Har hon juridisk rätt att få/köpa tillbaka hunden iom hon fortfarande står som ägare på skk och att heller inget köpekontrakt skrevs vid köpet/hämtningen? Vi och barnen är helt knäckta över situationen.
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga är avtalsrättslig och regleras i 1 § Avtalslagen. Enligt bestämmelsen är anbud och accept bindande för den som avger anbudet/accepten. I detta fall är anbudet den ifrågavarande hunden i utbyte mot 10 000 kronor, vilket enligt dina uppgifter har fullbordats varför det finns ett bindande och fullbordat avtal enligt anbud/accept-modellen. Grundprincipen i svensk avtalsrätt är att avtal ska hållas (pacta sunt servanda) och det är därför svårt att föreställa sig, enligt de förutsättningar du angivit, att säljaren av hunden kan kräva att köpet ska återgå. Det finns däremot utrymme för att ändra avtalet med stöd av 36 § Avtalslagen, men det förutsätter att det finns en oskälighet som behöver justeras, ett exempel kan vara att hunden i själva verket är värd 40 000 kronor och att er motpart inte vetat om detta - men även här så ska det mycket till innan man kan jämka avtalet (och det hade i ert fall troligen resulterat i att ni skulle behövt komplettera er prestation genom att betala lite mer till säljaren för att balansera era respektive intressen). Men eftersom du uttryckligen skriver att säljaren ångrar sig pga att hen saknar hunden så finns det ingen oskälighetsproblematik här, och huvudregeln om att avtal ska hållas står sig. Att ni inte är registrerade ägare hos SKK saknar i sammanhanget betydelse eftersom en registrering på SKK inte konstituerar ett ägarbevis. Däremot kan registrering hos jordbruksverket ha betydelse i den mening att det ska framgå vem som har tillsyn över hunden, men detta är inte ett problem i ert fall, vilket framgår av de uppgifter du redogjort för. Att det saknas skriftligt köpekontrakt är i normalfallet inte optimalt, men inte heller detta påverkar giltigheten i er affär. Även muntliga avtal är bindande även om de är svårare att bevisa när man väl behöver göra sin rätt gällande. Om det skulle bli tvist vid allmän domstol om detta så kan köpet framgå av vittnesutsagor, sms- och swishhistorik, utdrag ur konton etc. Man får helt enkelt, vid tvister, använda de bevismedel man har tillgång till när det saknas ett skriftligt köpekontrakt. Sammanfattningsvis så verkar det (utifrån de omständigheter du givit mig) inte finnas någon grund för säljaren att kräva en återgång av avtalet - och hunden är sedan oktober förra året ingen annans än er. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig till oss igen om du har fler funderingar eller om jag varit otydligt.

Tolkning av servitutsavtal

2021-03-21 i Avtal
FRÅGA |Hej, Jag är nyinflyttad i ett hus som är den Härskande fastigheten i ett befintligt inskrivet/registrerat avtalsservitut. I detta avtal står beskrivet att "Ägaren till den Tjänande fastigheten ger ägaren till den Härskande fastigheten rätt att begagna över den tjänande fastighets befintligt väg om 3m beredd enligt bifogad karta" Utöver detta står det även beskrivet att " Vägen skall hållas farbar för motorfordon året om."Våra nya grannar menar på att detta enbart tillåter oss att färdas över vägen med motorfordon och inte genom att gå eller cykla över vägen. Hur ska detta tolkas?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår frågan, undrar du hur avtalet ska tolkas samt om denna tolkning ger dig rätt att gå och cykla över vägen.ServitutRegler om servitut finns i jordabalken (JB) 14 kap. I den tjänande fastigheten får det genom avtal upplåtas rätt för ägaren av annan fastighet att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta i anspråk den tjänande fastigheten (servitut) (JB 14 kap 1 §). Bestämmelsen innebär att det i servitutsavtalet ska anges i vilket hänseende den tjänande fastigheten får nyttjas.Vidare är servitutet förenat med äganderätten till fastigheten (JB 14 kap 3 §), vilket i praktiken innebär att du som köpare ska ha samma rättigheter enligt avtalet, som den tidigare ägaren hade.AvtalstolkningOm avtalets innebörd är oklar, måste avtalet tolkas för att dess innebörd ska kunna fastställas. I svensk rätt finns det vissa regler och principer om hur avtal ska tolkas. Dessa finns utspridda i olika lagar, men saknas till stor del också i lagstiftningen. Här spelar domstolspraxis en viktig roll (se exempelvis här, med hänvisning till olika rättsfall där domstolar har tolkat avtal). Med utgångspunkt i avtalstolkningsprinciper och den praxis som finns på området, är en första utgångspunkt vid avtalstolkning den gemensamma partsviljan: Vad ville egentligen parterna när avtalet ingicks? Eftersom du inte var part när servitutsavtalet skrevs, kan frågan bli svår att avgöra. Det kan därför vara en bra idé att kontakta den tidigare ägaren av fastigheten. För att få reda på hur avtalet har tillämpats i praktiken - något som anses ge uttryck den gemensamma partsviljan - kan du fråga säljaren av fastigheten om denne tidigare har fått använda vägen för gång och cykling. Om så är fallet, bör den gemensamma partsviljan också anses vara att avtalsservitutet ger den härskande fastigheten rätt att bruka vägen såväl med motorfordon, som med cykel och genom gång. Om den tidigare ägaren endast nyttjade vägen med motorfordon, kan det istället vara så att avtalet ska tolkas på så sätt som dina grannar hävdar.Om någon gemensam partsvilja inte kan fastställas, får istället en objektiv tolkning tillämpas för att fastställa avtalets innebörd. Avtalets ordalydelse är därmed viktig: Vad står i avtalet? I detta fall anges i avtalet att den härskande fastigheten har rätt att "begagna" vägen. Avtalet begränsar enligt dess ordalydelse inte begagnandet till att endast omfatta nyttjande av vägen med motorfordon. Begreppet "begagna" bör alltså omfatta en rätt att nyttja vägen med både motorfordon, cykel och genom att gå på den. Att det i avtalet anges att "Vägen skall hållas farbar för motorfordon året om" bör inte kunna tolkas på så sätt att nyttjandet begränsas endast till motorfordon. Jag anser därför att en objektiv tolkning av avtalet bör utfalla till din fördel och att grannarnas tolkning av avtalet är inkorrekt.Om däremot varken den gemensamma partsviljan eller en objektiv tolkning kan ge ett tydligt svar på hur avtalet ska förstås, kan man försöka fastställa innebörden med hjälp av avtalets syfte, struktur, hur avtalet har tillämpats och förhållandena vid avtalets tillkomst. I slutändan kan man behöva göra en helhetsbedömning av alla faktorer för att försöka förstå hur avtalet ska förstås.SammanfattningAvtalstolkning kan vara knepigt, särskilt när den gemensamma partsviljan kan vara svår att bestämma. Dock tycks ordalydelsen i avtalet tala för att du har rätt att också gå och cykla på vägen. För att du ska kunna göra en ordentlig tolkning av avtalet, rekommenderar jag dig dock att kontakta den tidigare ägaren av fastigheten och fråga denne hur avtalet tidigare har tillämpats och hur denne uppfattar avtalets innebörd. Du bör också fråga grannarna varför de anser att du skulle sakna rätt att gå och cykla på vägen, samt hur de uppfattar att avtalet ska tolkas och varför.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur bedöms och värderas en skada av försäkringsbolaget?

2021-03-20 i Avtal
FRÅGA |Hej. Jag fick plåt och lackskador när en bil kört på min parkerade bil. Föraren smet. Detta var vänster sidaAnmälde till polis och försäkringsbolag, If, helförsäkradInom loppet av 6 dagar, repade en annan bil upp högersidan samt stötfångare bak, vid parkering på helt annat ställe. Personen var ärlig och lade ett telefonnummer på vindrutan. Han anmälde skadan på sitt och mitt fordon till polis och försäkringsbolag, Folksam.Nu hävdar mitt försäkringsbolag, If, att det skall bedömas som en skada och att då reparationerna överskrider bilens värde och vill då lösa in den för 48 000kr, som då är under marknads värde ca 55 000kr. Jag har fått pris från väl ansedd bilfirma för plåt och lackskador att den första skadan kan repareras för ca 30000 kr ( mitt försäkringsbolag, If) den nästkommande skadan kanrepareras för ca 25 000 kr, som Folksam skall stå för. Båda inkl momsIf har fått en offert från deras reparatörer på Vänstersida 48 000 kr och Högersida 42 000kr, totalt ca 90 000krJag hävdar att reparationerna enskilt inte övertstiger bilens värde och att de ska repareras enskilt. Hade den första skadan blivit reparerad före den andra skadan. hade den andra skadan också reparerats under bilen marknads värde, oavsett vilken offert som åberopasHur ser det ut juridiskt.Folksam betalar If när det skickar faktura. Hur mycket vill inte Folksam eller If uppgeHur ser det ut juridiskt?Bästa hälsningar
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag ska börja med att förklara det juridiska läget, vilket tyvärr inte är så lätt då det är ert avtal som är avgörande. Sedan ska jag försöka ge dig råd om hur du kan gå vidare om du är missnöjd med försäkringsbolagets bedömning. Juridisk utgångspunkt - flera skador och värderingenDenna fråga har i huvudsak två delar, den ena som berör huruvida försäkringsbolaget ska bedöma skadorna som en enda skada, och den andra om värderingen av skadorna. Svaret på dessa frågor hänger delvis ihop. Rent juridiskt råder ganska vid avtalsfrihet och utgångspunkten för er skulle jag säga är ert försäkringsavtal, och det är då svårt att säga vad som rent juridiskt gäller utan att ha sett avtalet. Utgångspunkten för värdering av egendom är att värdet ska motsvara återanskaffningspriset omedelbart före försäkringsfallet, med avdrag för bland annat ålder och bruk och liknande. Men om egendomen istället kan repareras, som i ditt fall, så är utgångspunkten för värderingen istället reparationskostnaderna (6 kap. 2§ försäkringsavtalslagen). Detta ska tolkas så att försäkringshavaren inte har rätt till ersättning för reparationskostnader som är högre än minskningen av värdet på egendomen. Lagen ger uttrycket att vid en ersättningsbedömning, ska den totala skadan beräknas och då får reparationskostnaderna inte vara högre än värdet på bilen. Det talar för att man under vissa omständigheter kan slå ihop skador om de är tillräckligt sammanhängande. Bedömningen generellt kring vad som ska räknas som en skada görs utifrån tidsramen inom vilken skadorna inträffade, om det inte förflutit alltför lång tid mellan skadetillfällena, vilket är olika beroende på vad som skadats och vad försäkringen säger. I bedömningen beaktas också oftast om det är samma typ av orsak som vållat skadorna. Det är inte helt solklart att skadorna som uppstått på din bil ska räknas som en skada, men det är inte heller orimligt. Lagen säger dock uttrycklige att ovan inte gäller om annat framgår av försäkringsavtalet, vilket gör att jag har svårt att säga vad som rent juridiskt gäller utan att veta vad som framgår av ert avtal. Frågor om hur skador ska värderas och beräknas är dispositivt och regleras oftast i försäkringsavtalet, och då gäller det. Om villkoren istället är oklara kan allmänna bestämmelser användas som grund för tolkning av avtalsvillkoren. Är det dessutom så att det är något i avtalet som är oklart, så ska det tolkas till konsumentens förmån (10§ lag om avtalsvillkor i konsumentförhållande). Överlag är det så i konsumentförhållande, att villkor inte får innebära sämre omständigheter än vad lagen ger.Vad kan du göra om du är missnöjd?I första hand är det viktigt att du begär ett skriftligt beslut hos försäkringsbolaget så du har underlaget. Försäkringsbolaget bör motivera sitt beslut och är skyldiga att göra det tydligt för dig hur de kom fram till beslutet, och vilka villkor i ert avtal som de hänför beslutet till. Om du inte redan har gjort det, rekommenderar jag dig att också att så snart som möjligt vända dig till din handläggare eller ansvarig inom bolaget för att uttrycka ditt klagomål, då det löper en preskriptionstid. Du kan då begära en omprövning av deras beslut och ge in underlag för ditt klagomål om varför de gjort en felaktig bedömning. Viktigt är att du har koll på vilka villkor som framgår av ert försäkringsavtal, och att du kan underbygga din bedömning, genom intyg eller liknande från bilfirman du fått värderingen från. Det är bra att du fått ett utlåtande från en annan firma som intyga värderingen. Begäran om omprövning bör du kunna göra genom att maila försäkringsbolaget. Vissa försäkringsbolaget har interna nämnder eller klagomålsansvariga som du kan vända dig till med klagomålet och ifrågasätta värderingen som gjorts. Om ni fortfarande inte kommer överens kan du vända dig till en oberoende värderingsman från Svenska Handelskammaren. Det lär framgår av era försäkringsvillkor hur denna kostnad kan fördelas. Du kan läsa mer om detta på deras hemsida. Om det fortfarande inte löser sig med försäkringsbolaget kan du vända dig till en del externa klagoinstanser. Du skulle exempelvis kunde vända dig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som behandlar ditt ärende kostnadsfritt. Försäkringsbolaget är dock inte skyldiga att följa ARNs avgörande, då de endast är rekommendationer. Oftast följer dock företagen dessa rekommendationer. I sista hand kan du vända dig till domstol med ärendet, och då kan du använda bedömningen som ARN gjort som underlag för din talan. SammanfattningsvisUtgångspunkten för svaret på dina frågor är ert försäkringsavtal. Dessa typer av frågor regleras oftast där, då bland annat värderingsfrågor och liknande oftast är dispositiva frågor. Det är därför svårt för mig att säga något mer konkret utan att veta hur villkoren ser ut, men spontant låter det inte orimligt att bedöma båda skadorna samtidigt vid bedömningen, men det är dock något som inte står helt klart. Utgångspunkten i försäkringsrätten är att en skada utgör ett försäkringsbelopp, men när en skada exempelvis har orsakats i nära tid till varandra, och av liknande skadehändelser, finns visst utrymme att bedöma skadorna som en enda. Men återigen är utgångspunkten villkoren i ert avtal och hur ditt försäkringsbolag definierar olika skador.Jag rekommenderar dig att kontakta ditt försäkringsbolag och framföra ditt klagomål om att skadorna ska räknas som en, men först hade jag kontrollerat avtalsvillkoren. Vad gäller värderingsfrågorna kan du också begära överprövning av försäkringsbolagets bedömning, och då ge in underlaget som du har. Ni kan också välja att ta in en opartisk värderingsman som gör värderingen. Om ni fortfarande inte kommer överens kan du gå vidare till ARN eller i sista hand domstol. Inom ramen för expresstjänsten och den information jag har kan jag tyvärr inte ge ett närmre besked. Om du önskar vidare hjälp från en av våra jurister exempelvis med tolkningen av avtalet, kontakten med försäkringsbolaget eller hjälp vid ett eventuellt domstolsärende, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,