Hur kan jag kräva tillbaka utlånade pengar?

2021-03-19 i Avtal
FRÅGA |Lånat ut 5100 kr. Vill ha dessa pengar tillbaka. Kvitto finns.
Nathalie Chahine |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar din situation som att du har lånat ut 5100 kr till en privatperson som du nu vill ha tillbaka. Eftersom avtalsfrihet gäller mellan privatpersoner som lånar ut pengar, så är det parterna själva som tillsammans kommer överens om avtalsvillkoren. Det är alltså mellan er att bestämma om saker som förfallodag och eventuella avbetalningsplaner för lånet. Det ni gemensamt kommer överens om gäller enligt 1 kap. 1 § avtalslagen. Principen om att avtal ska hållas, gäller också. Om den ena parten inte uppfyller sin prestation, kan det vara grund för ett avtalsbrott. Det spelar ingen roll om ni haft ett skriftligt avtal eller en muntlig överenskommelse men ett skriftligt avtal kan underlätta när det gäller bevisning. Om en av parterna inte uppfyller villkoren för avtalet (lånet) som ni kommit överens om, så kan du som långivare begära dröjsmålsränta på lånet eller kräva tillbaka betalning genom Kronofogden eller en domstol. Om du utan framgång lyckats kräva tillbaka pengarna genom att kontakta låntagaren så kan du kräva betalningen genom att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om Kronofogden sedan tar upp din ansökan så förläggs den andra parten att yttra sig. Det här kan resultera i att låntagaren betalat av sitt lån direkt men det kan även bli så att låntagaren inte vill betala eller yttra sig. Låntagaren kan även bestrida skulden. Om personen inte yttrar sig så ska Kronofogden meddela utslag, det kan du sedan använda för att begära utmätning. Om låntagaren bestrider skulden, kan du välja om du vill att målet ska skickas vidare till tingsrätten för att saken ska avgöras av en domstol. Du kan läsa mer om betalningsföreläggande på Kronofogdens hemsida. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänligen,

Vilka rättigheter har en köpare av fastighet när en prisuppgift i objektsbeskrivningen visar sig vara fel?

2021-03-18 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har köpt ett friköpt radhus. I objektbeskrivningen angavs avgift för gemensamhetsanläggningen till 2400 kr per år. Nu har jag flyttat in och det visar sig att avgiften instället är 20400 kr per år. Detta är alltså en ökad månadskostnad med 1500 kr i mån. Vad har jag för rättigheter? Jag är ensamstående så denna kostnad har stor påverkan på min ekonomi. Jag anser även att det påverkar det bud jag lagt på huset.
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka rättigheter du har när objektsbeskrivningen anger en kostnad som inte stämmer överens med den verkliga kostnaden. Vilka rättigheter har en köpare när köparen fått felaktiga uppgifter om fastigheten?Eftersom du har köpt ett friköpt radhus äger du hela fastigheten, det vill säga marken, huset står på. Reglerna om köp av fastighet finns i jordabalken (JB). I 4:e kapitlet i JB finns regler om dina rättigheter som köpare. Du som köpare har rätt att göra avdrag från köpeskillingen eller häva köpet enligt 4 kap 19 § JB:Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet, ellerom fastigheten avviker från vad du som köpare med fog kunnat förutsätta. Regeln gäller inte bara fysiska avvikelser utan avvikelser (i alla avseenden) från vad som följer av avtalet.Hävning får bara ske om felet är väsentligt, det framkommer i 4 kap. 19 § JB som hänvisar till 4 kap. 12 § JB. Det finns också en undersökningsplikt för köparen och du kan inte göra gällande sådana fel eller avvikelser som du själv borde ha upptäckt.Köparens undersökningspliktI 4 kap. 19 § andra stycket JB så står det att du som köpare inte får göra gällande en avvikelse som du borde ha upptäckt på grund av de omständigheter som fanns vid köpet. Om den "riktiga" kostnaden har framkommit i köpeavtalet eller avtalats muntligen kan säljaren hävda att det är ett fel som du som köpare borde ha upptäckt. I ditt fall står det en viss kostnad i objektsbeskrivningen som du ska kunna lita på stämmer. Om det inte har funnits några andra prisuppgifter i själva köpeavtalet eller muntligen borde det innebära att du som köpare kan göra gällande att fastigheten avviker från vad som följer av avtalet eller vad du annars kunnat förutsätta eftersom uppgiften inte stämmer.Du som köpare måste höra av dig För att få göra gällande att det föreligger en avvikelse enligt 4 kap. 19 § JB måste du som köpare lämna ett meddelande om detta till säljaren enligt 4 kap. 19 § a JB. Det måste du göra inom en rimlig tid och det är en typ av reklamation. Det finns inget formkrav för reklamationen men den borde göras skriftligen för att du ska kunna visa att du har reklamerat. Du som köpare måste reklamera i rätt tid och kan därför inte vänta för länge. Vad som är rätt tid beror på omständigheterna. Om du väntar för länge förlorar du din rätt att göra gällande att det föreligger en avvikelse från avtalet. Mäklarens ansvarI fastighetsmäklarlagen (FML) står det i 18 § att det är mäklaren som ska ge en tilltänkt köpare en objektsbeskrivning som ska innehålla uppgifter om gemensamhetsanläggningar. Det är mäklarens ansvar att kontrollera uppgifter om gemensamhetsanläggningar enligt 17§. Om det visar sig att mäklaren inte har gjort vad hen ska kan mäklaren behöva ersätta den skada som drabbat dig som köpare enligt 25 § FML. Om du som köpare vill kräva ersättning (skadestånd) måste du meddela fastighetsmäklaren om det inom en rimlig tid enligt 26 § FML. Även säljaren kan kräva skadestånd från en mäklare.SammanfattningDina rättigheter som köpare är att du har rätt till avdrag av köpeskillingen om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den avviker från vad du som köpare med fog hade kunnat förutsätta vid köpet (4 kap. 19 § JB). För att få ha rätt att göra gällande att det föreligger ett fel måste du lämna ett meddelande om detta till säljaren (reklamation, 4 kap. 19 § a JB). Du kan även ha rätt att kräva skadestånd från mäklaren om denne inte lämnat rätt uppgifter i objektsbeskrivningen. Mitt råd till dig är att kontakta säljaren och/eller mäklaren så fort som möjligt för att höra om ni kan komma överens om en lösning!Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Är avtal om köp av bil bindande?

2021-03-17 i Anbud och accept
FRÅGA |Jag har offererat att köpa en bil av mitt X för 50.000krHon har muntligen och skriftligen godkänt summan och köpet och pengarna är överförda till hennes konto. Har kopia på godkännandet och överföringen.Nu backar hon och vill inte sälja.Hon vill skicka tillbaka pengarna och häva köpet.Bilen kostade 72.000 vid hennes inköp.Den krävde en del reparationer och anpassning för Svenskt bruk. (Fd importbil från USA) Kostnader som jag stod för.Har hon rätt att häva köpet?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har lämnat ett anbud om att få köpa bilen för 50 000 kr. Anbudet har därefter accepterats. Anbud om att sluta ett avtal och svar på sådant anbud är bindande (1 § första stycket AvtL). Avtal kan vara både muntliga och skriftliga. Ett avtal som medför rättigheter och/eller skyldigheter för parterna har därför uppkommit. En grundläggande princip inom förmögenhetsrätten är att avtal ska hållas. Hon har därför inget rätt att häva köpet. Du har inte heller uppgett några omständigheter som tyder på att avtalet skulle vara ogiltigt på grund av någon ogiltighetsgrund i avtalslagen såsom råntvång, utpressning eller ocker. Avtalet är därför bindande.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Återkallelse av anbud

2021-03-14 i Anbud och accept
FRÅGA |HejMitt företag (A) fick ett erbjudande om att köpa exklusiva möbler från ett företag (B). Vi blev sena med accepten då jag som VD var på semester i två veckor dvs att vi blev en vecka sena med accepten. Vi accepterade och företaget (B) antog accepten. Dagen efter ser vi att ett liknande företag (C) i stan sälja likadana möbler för ett betydligt billigare pris, till hälften av vårt erbjudande. Jag hörde genast av mig till företaget (B) som erbjöd oss möblerna och säger att jag gärna vill återkalla accepten innan de skickat något faktura eller möblerna till Sverige. Företaget (B) menar på att de inte kan återkalla accepten då de redan beställt möblerna och skickar en faktura till mig. Min fråga är, har jag något rätt till att återkalla accepten enligt ångerrätt eller liknande? vi hade inget skriftligt avtal utan allt skedde via mail.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är inte helt säker på att både köpare och säljare befinner sig i Sverige eftersom du skriver "skickat möblerna till Sverige". Det framstår som att köparen A och säljaren B har sina affärsställen belägna i olika stater. Jag kommer i mitt svar att beakta både den svenska avtalslagen och internationella köplagen (CISG). CISG är tillämplig på avtal om köp av varor mellan parter, vilkas affärsställen är belägna i skilda stater. Det förutsätts att dessa stater är fördragsslutande stater eller att internationellt privaträttsliga regler leder till att lagen i en fördragsslutande stat ska tillämpas (se artikel 1).Huvudregeln är att en accept av ett anbud som är försenat gäller såsom nytt anbud (4 § första stycket AvtL). Den sena accepten från A är därför ett nytt anbud. B valde därefter att acceptera anbudet. Anbud om slutande av avtal och svar på sådant anbud är bindande (1 § första stycket AvtL, se även artikel 14 CISG). Ett bindande avtal har därför uppstått. En grundläggande princip är att avtal ska hållas.Ett anbud skulle endast kunna återkallas om B fått återkallelsen innan B tagit del av anbudet eller samtidigt därmed (7 § AvtL, se även artikel 15 CISG). Om företaget B redan tagit del av anbudet innan de fått återkallelsen är avtalet bindande. Om de däremot ser anbudet i samband med det nya mejlet (återkallelsen) har de fått återkallelsen samtidigt som anbudet och återkallelsen är då giltig. I detta fall skriver du att företaget B antog anbudet innan du skickade återkallelsen. De har därmed tagit del av anbudet och accepterat anbudet innan återkallelsen kom. Det är därför inte möjligt att återkalla anbudet. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Sälja fastighet till dement person

2021-03-18 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Vad kallas det när någon duperat en dement person att sälja en fastighet till underpris?
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett fastighetsköp är ett bindande avtal om det uppfyller formkraven. Huvudregeln är att avtal skall hållas men ett avtal kan i vissa fall ogiltighetsförklaras. Det finns regler om detta i 3 kap. avtalslagen. I detta fall skulle det kunna handla om vad som kallas för ocker. Ockerparagrafen i 31 § avtalslagen handlar bland annat om fall när en part inser att motparten är "oförståndig" eller "lättsinnig" och sedan utnyttjar detta. Det kan också handla om att motparten är pressad eller har en beroendeställning. Motparten befinner sig alltså i ett oförmånligt läge och parten utnyttjar det otillbörligt till sin fördel. Enligt 31 § avtalslagen ska det föreligga ett "uppenbart missförhållande" mellan prestation och motprestation. Det skulle även kunna handla om ogiltighetsgrunden svek som regleras i 30 § avtalslagen. Svikligt förfarande kan bestå i vilseledande genom lämnande av oriktiga uppgifter alternativt svek genom förtigande. Det måste vara fråga om ett avsiktligt vilseledande för att svekparagrafen ska vara tillämplig.Utan att veta de exakta omständigheterna är det svårt att säga exakt om detta skulle kunna klassas som ocker eller möjligtvis svek. Det skulle även kunna omfattas av lag (1924:323) om verkan av avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning. Det beror alltså på omständigheterna i det enskilda fallet vad detta kommer att kallas för.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad är den grå listan för något?

2021-03-18 i Avtal
FRÅGA |Hej! Vill ni förklara lite kring den "grå listan" som finns och om avtalsvillkor saknas i listan innebär det att de automatiskt är skäliga eller? Är det riktiga(officiella) namnet den "grå listan" eller något annat?Tack på förhand!
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den så kallade grå listan framgår i en bilaga till rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal. Listan gäller endast för avtal mellan konsumenter och näringsidkare (företag). Den är inte uttömmande utan är endast vägledande för vad som kan anses utgöra oskäliga avtalsvillkor (art 3.3 direktiv 93/13/EEG) Om innehållet i ett avtal stämmer överens med ett eller flera exempel på listan innebär detta inte automatiskt att villkoret är att anse som oskäligt, dock talar det starkt för det. Listan kan ses som en indikation på vilka avtalsvillkor i konsumentförhållanden som i allmänhet är oskäliga enligt EU-rätten. Om du refererar till den gråa listan i ett juridisk sammanhang är det bra att samtidigt hänvisa till direktivet och bilagan. I själva direktivet används inte termen "grå lista" men i allmänhet brukar listan att kallas för det.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan vi skriva villkor så fastighet vi skänker stannar inom släkten?

2021-03-15 i Gåva
FRÅGA |Vi äger en fritidsfastighet som vi avser att skriva över på våra 2 barn, gammal fäbodmark klassad som jordbruksfastighet (ingen verksamhet bedrivs). På grund av fastighetens utformning är en rättvis delning omöjlig så den ska vara samägd och även vara enskild egendom. Detta kommer att villkoras i gåvobrevet. vi skulle vilja att dessa villkor ska följa fastigheten även när den går i arv till kommande generationer- Är detta möjligt? Hur går vi i så fall till väga?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga vill ni skänka en fastighet till era två barn med villkoret att fastigheten ska utgöra deras enskilda egendom. Ni vill även att villkoret ska följa fastigheten när den går i arv till kommande generationer och undrar om så är möjligt.Det är fullt möjligt att uppställa villkor vid gåva av fastighet. Detsamma gäller vid testamente. Det finns vissa villkor som är vanliga, vilka jag kommer att gå igenom nedan.ÖverlåtelseförbudÖverlåtelseförbud innebär att arvtagaren/gåvotagaren inte får sälja sin andel i den samägda fastigheten. Förbudet innebär även att andelen inte kan utmätas för vederbörandes skulder eller ingå i en eventuell konkurs. Fördelen med överlåtelseförbudet är att det hindrar en delägare att sälja sin andel och att gården stannar inom släkten. Nackdelen med ett överlåtelseförbud är att det inte är möjligt att belåna fastigheten. Om man vill belåna fastigheten för att renovera den får man helt enkelt lösa finansiering på annat håll. Anledningen är att när man belånar en fastighet får banken pantbrev i denne. Om lånen inte betalas kan banken begära att fastigheten säljs. Eftersom en försäljning hindras av ett överlåtelseförbud innebär det även att fastigheten inte kan pantsättas för lån.Villkor om enskild egendomYtterligare ett vanligt villkor är att den ärvda egendomen ska utgöra mottagarens enskilda egendom. Att det är mottagarens enskilda egendom innebär att andelen inte ska ingå i bodelning och därmed inte tillfalla någon annan vid en skilsmässa.HembudsklausulEtt alternativ till överlåtelseförbudet är en s.k. hembudsklausul. En hembudsklausul är endast giltig om den stadgas i ett gåvobrev eller testamente (dvs. ej vid försäljning). En hembudsklausul innebär att delägaren är skyldig att erbjuda övriga delägare att köpa andelen till ett visst pris. Endast om dessa säger nej får delägaren sälja andelen till någon annan. Hembudsklausulen är ett bra alternativ till överlåtelseförbudet då det inte skapar något hinder för att belåna fastigheten. Det är en god idé att i förväg skriva in vilket pris delägaren är skyldig att sälja sin andel för (t.ex. ett fast pris eller viss procent av marknadsvärde, taxeringsvärde etc.). Allt för att minska risken för tvister.Möjligheten att få villkor att gå vidareOm ni upprättar ett testamente gick det tidigare, men inte numera, att skapa så kallat fideikommiss – det vill säga att föreskriva att en egendom ska gå i arv i släkten på ett föreskrivet vis. Vid testamente kan ni dock bestämma hur den arvtagare som ni testamenterar till ska disponera över egendomen, men alltså inte hur dennes arvtagare får disponera över egendomen. Ni kan dock välja vem som ska ärva egendomen efter den första arvtagaren genom att införa ett villkor om så kallat efterarv.I ert fall förstår jag det som att testamente inte är aktuellt utan gåva. I gåva kan ni inte bestämma vem som sedermera ska ärva fastigheten. Det ni kan göra är att som villkor ha ett överlåtelseförbud eller en hembudsklausul. Ett överlåtelseförbud innebär att gåvotagarna förbjuds från att sälja fastigheten under sin livstid. När gåvotagaren går bort kommer den däremot att fördelas enligt den legala arvsordningen eller testamente. Rättsläget är något oklart om eventuella villkor gäller för den som tar över fastigheten genom arv eller gåva. I ett rättsfall från Högsta domstolen (NJA 2017 s. 289) kom domstolen fram till att köparen av en fastighetsandel inte blev bunden av ett villkor, som föreskrivits i samband med att säljaren tidigare fått fastighetsandelen i gåva, med innebörden att fastigheten inte fick bjudas ut till försäljning på offentlig auktion enligt samäganderättslagen. Köparen ansågs sammanfattningsvis inte bunden av villkoret som säljaren varit bunden av. I ett senare rättsfall från Svea hovrätt (26 oktober 2020, T 624-20) var bakgrunden till tvisten att en pappa givit en fastighet som gåva till sina tre döttrar. I gåvobrevet fanns en hembudsklausul med innehållet att del av fastigheten inte fick säljas utan att hembudsskyldighet till övriga delägare eller deras legala arvingar hade iakttagits. Pappan ville genom hembudsklausulen söka behålla fastigheten inom släkten genom att ge övriga delägare eller deras arvingar en möjlighet att köpa fastighetsandelen innan den såldes till en utomstående person. Parterna i målet var barnbarn till den ursprungliga gåvogivaren och de hade fått sin fastighetsandel genom arv eller gåva från de ursprungliga gåvomottagarna. Käranden i målet hade fått sin fastighetsandel i gåva av sin mamma. I gåvobrevet från mamman till käranden fanns ingen motsvarande hembudsklausul intagen. Tvisten som uppstod mellan käranden och övriga delägare av fastigheten var om käranden var bunden av den ursprungliga hembudsklausulen som tagits in i det gåvobrev varigenom kärandens mamma blev delägare till fastigheten. Två av delägarna medgav att käranden inte var bunden av hembudsklausulen medan den tredje delägaren ansåg det motsatta.Käranden åberopade rättsfallet från 2017 (se ovan) till stöd för att hon inte skulle anses bunden av hembudsklausulen. Svea hovrätt ansåg att den princip som Högsta domstolen ställt upp i rättsfallet NJA 2017 s. 289 inte utan vidare kunde tillämpas vid förvärv genom gåva eller arv, detta då det fanns anledning att skilja ett förvärv genom gåva eller arv från ett förvärv genom köp. Hovrätten ansåg att det i detta fall i stället fanns starka skäl att respektera den ursprungliga gåvogivarens vilja att behålla fastigheten inom släkten. Vidare ansåg hovrätten att käranden inte var tvingad till ett fortsatt samägande då hon hade möjligheten att sälja sin fastighetsandel till en utomstående, om ingen av de andra delägarna vill köpa hennes fastighetsandel. Sammantaget kom hovrätten fram till att käranden var bunden av hembudsklausulen i det ursprungliga gåvobrevet och därigenom hade en skyldighet att vid en försäljning först hembjuda andelen till övriga delägare. Utifrån detta rättsfall kan det åtminstone argumenteras för att en hembudsklausul kan vara fortsatt gällande. Personligen är jag däremot av uppfattningen att det är mer tveksamt vad gäller ett överlåtelseförbud (sett till att domstolen la fokus på att delägaren inte var tvingad till ett fortsatt samägande utifrån hembudet, vilket hon hade varit med ett överlåtelseförbud).Min rekommendation är att ni skriver de villkor ni önskar. Då rättsläget är något oklart går det inte att garantera att villkoren kommer att gå vidare, även om det som rättsläget ser ut just nu kan argumenteras för det. Dessutom vet vi inte hur rättsläget kommer att se ut i framtiden. Jag rekommenderar er i övrigt att ni pratar med era barn om vad er önskan är med förhoppning om att de respekterar er vilja i framtiden.Om ni vill ha hjälp med att upprätta gåvobrev kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Om så är intressant är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är löfte om gåva av fast egendom mellan makar bindande?

2021-03-14 i Gåva
FRÅGA |Hej! Jag och min make ska nu skilja oss. Jag undrar nu hur det blir med huset vi äger tillsammans? Han sa att jag ska få den som gåva, men frågan är nu så. Hur är det med att ge en gåva? Kan den personen som gav gåvan ångra sig? Alltså kan personen ta tillbaka sin gåva?Tack på förhand!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur blir det med huset?I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods såvida den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Därmed kommer huset att ingå i bodelningen om den inte är enskild egendom. Eftersom du skriver att huset ägs av er båda kommer den andel som vardera make äger att ingå vid beräkning av andelarna i boet (11 kap. 1 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods efter avdrag av skulder läggs sedan samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Löfte om gåvaEn utfästelse av den ena maken att under äktenskapet ge den andra maken en gåva är utan verkan (8 kap. 2 § ÄktB). Att en make lovar eller säger att den andre maken ska få en fastighet är inte bindande. Maken har då ingen rättslig skyldighet att överlåta huset till dig.När är en gåva av fast egendom bindande mellan makar?För att en gåva om fast egendom mellan makar ska vara bindande krävs en skriftlig handling som uppfyller samma formkrav som vid köp av fast egendom (4 kap. 29 § JB). Det måste med andra ord finnas en skriftlig handling som är undertecknat av båda parter samt innehåller en överlåtelseförklaring. Det krävs också att gåvan har registrerats hos Skatteverket (8 kap. 1 § ÄktB).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,