Vad gäller om man överskrider uppdragsfullmakts befogenhet?

2019-12-31 i Avtal
FRÅGA |om man har en osjälvständig fullmakt -uppdragsfullmakt- och överskrider sin befogenhet. Vad gäller?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om fullmakter finns i avtalslagen (AvtL). Uppdragsfullmakter regleras i 18 § AvtL, för dessa gäller att behörighet och befogenhet sammanfaller. Om den som har fullmakten (fullmäktigen) överskrider sin befogenhet är den inte gällande mot fullmaktsgivaren, trots att tredje man var i god tro (11 § andra stycket AvtL). Som svar på din fråga innebär det att fullmaktsgivaren inte är bunden av t.ex. ett köp som gjorts med stöd av en uppdragsfullmakt, om fullmäktigen överskridit sin befogenhet. Däremot kan fullmäktigen blir skyldig att ersätta tredje man (säljaren) för den eventuella skada hen lider av att köpet inte kan göras gällande mot fullmaktsgivaren (jfr 25 § AvtL).Vänligen,

Har ett leasingföretag återtaganderätt om leasingtagaren inte betalar?

2019-11-11 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vi läser affärsjuridik på gymnasiet och har en fråga angående leasingavtal. Har ett leasingföretag återtaganderätt om personen inte betalat och hur går det isåfall till?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag nämna att vi på Lawline inte besvarar skolfrågor, vilket er är att kategorisera som. Jag kan dock ge lite generella riktlinjer åt er.För att en säljare som säljer på avbetalning eller en leasinggivare ska vara skyddad vid utmätning och om leasingtagaren inte betalar finns det möjlighet att upprätta ett återtagandeförbehåll. Förbehållet ger leasinggivaren rätt att återta varan om leasingtagaren inte betalar i enlighet med avtalet och det ger säljaren ett sakrättsligt skydd till egendomen vid konkurs och/eller utmätning.För att ett återtagandeförbehåll ska vara giltigt måste det avtalas om det senast i samband med köpet eller ingåendet av leasingavtalet. Det går inte att ställa upp ett återtagandeförbehåll efter att leasingtagaren eller köparen fått egendomen i sin hand.Min rekommendation är att ni letar vidare i vår databas, ni kommer sannolikt att hitta svar på er fråga genom att söka. Förslagsvis letar ni efter återtagandeförbehåll och sakrätt.Lycka till!

Följer samäganderättsavtal med vid överlåtelse av andel i fastighet?

2019-10-17 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag äger en sommarstuga tillsammans med min syster. Hon äger 60% av den och jag resterande 40%. Vi har avtalat bort samäganderättslagen dvs vi kan inte köpa ut varandra genom tvångsförsäljning. Vi har ingen klausul som säger att avtalet upphör om det kommer in en ny ägare. Är det då så att avtalet som avtalar bort samäganderättslagen består?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningPrecis som du tar upp i din fråga är samäganderättslagen dispositiv, innebärande att parterna kan avtala bort lagen i dess helhet eller delvis. Vid överlåtelse av andel i den samägda fastigheten gäller som huvudregel att den nya ägaren inte är bunden av samäganderättsavtalet. Anledningen är att enligt svensk avtalsrätt gäller ett avtal mellan de som är parter i avtalet. Parterna kan inte ensidigt binda tredje man (dvs den nya ägaren).Däremot finns det ändå viss möjlighet att binda den nya ägaren till samäganderättsavtalet. Om den nya ägaren övertagit andelen i fastigheten med villkoret att vederbörande också övertar samtliga rättigheter och skyldigheter som den tidigare ägaren hade. I sådana fall är den nya ägaren bunden av samäganderättsavtalet. Det är en god idé att i ett sådant överlåtelseavtal tydligt klargöra att den nya ägaren är bunden av samäganderättsavtalet.I samäganderättsavtalet mellan de nuvarande parterna kan även inkluderas ett villkor att en andel får överlåtas till en ny ägare endast med villkoret att denne inträder i samäganderättsavtalet. Om någon av de nuvarande ägarna då säljer sin andel, utan sådant villkor, blir inte den nya ägaren bunden av samäganderättsavtalet. Däremot kan ägaren som struntat i att inkludera villkoret bli skadeståndsskyldig till övriga samägare.Sammanfattningsvis är utgångspunkten att samäganderättsavtalet inte kommer att binda ny samägare i fastigheten. Detta på grund av att ett avtal som utgångspunkt gäller mellan parterna; parterna kan inte ensidigt binda tredje man. Däremot är det möjligt att i överlåtelsen inkludera ett villkor att den nya ägaren är bunden av samäganderättsavtalet. I ett sådant skede blir även den nya ägaren bunden av avtalet.Om något är oklart eller du behöver hjälp med samäganderättsavtal och överlåtelse, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Lawlines jurister har god erfarenhet av upprättande av allehanda avtal. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man bryta ett ingånget avtal?

2019-10-03 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |I min roll som kurator på en skola för vuxna har jag en elev som tecknat ett avtal med en privatperson( avtal mellan 2 privatpersoner). Detta avtal är ett mycket dåligt som aldrig borde har skrivits,. Kan man, och i så fall hur, bryta ett dylikt avtal? Måste man i så fall hänvisa till att man varit satt under press?Väldigt tacksam för svar i denna fråga !
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Då din fråga är väldigt generellt ställd kan jag inte ge ett så ingående svar utan jag kommer att redogöra för vilka möjligheter det finns att ogiltigförklara ett avtal. Bestämmelser härom finns i avtalslagen (AvtL).Ogiltighetsgrunderna framkommer i 28-36 § AvL. Ett avtal kan ogiltigförklaras om den som ingått det utförts för s.k. råntvång. För rånvtvång krävs ett starkt hot eller våld mot personen (jfr 28 § AvtL). Ytterligare en ogiltighetsgrund är lindrigt tvång, innebärande att tvånget måste ha orsakat rättshandlingen (ingåendet av avtalet) och hotet måste vara rättsstridigt. Ett exempel på lindrigt tvång är om man blivit utsatt för utpressning för att ingå ett avtal (jfr 29 § AvtL). Det finns därutöver även bestämmelser om svek (30 § AvtL), ocker (31 § AvtL) och felskrivning (32 § AvtL). För ogiltighetsgrunder finns 36 § AvtL, den s.k. generalklausulen. Bestämmelsen innebär att ett avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Utgångspunkten för avtal är att avtal ska hållas, men det finns som sagt i vissa fall möjlighet att bryta ingångna avtal. Om den som ingått avtalet bryter det (genom att vägra att uppfylla sin prestation) kan motparten stämma vederbörande till domstol, som i sådana fall får avgöra om någon av ogiltighetsgrunderna är för handen. Min rekommendation i ert fall är att du återkommer med en ny fråga, antingen en gratisfråga eller till en av våra expressrådgivare, för att få bättre utredning av vad som gäller i fallet.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Får min BRF förbjuda mig att ladda min elbil i p-stolpen på parkeringsplatsen?

2019-12-12 i Avtal
FRÅGA |Laddning av elbil på p-platsHej, jag bor i en BRF och införskaffade för snart 2 år sedan en laddhybrid-bil.Jag har sedan inköpet laddat den i p-stolpen på min carportplats och det har inte funnits några synpunkter på det - varken att det skulle vara tillåtet eller inte tillåtet.(Det har så vitt jag vet inte funnits några formuleringar öht vad som är tillåtet rörande p-platserna, varken i stadgar eller andra dokument.)Nu kom ett allmänt brev från föreningen till samtliga medlemmar där man anger att laddning i p-stolpe inte är tillåtet och man hänvisar till p-platser med laddstolpe men utan tak.Jag har varit i kontakt med föreningen och de kan erbjuda en sådan p-plats utan tak men det skulle för min del innebära en väsentlig nedgradering, dels för att jag stått i kö till carport i flera år och nu pga ändrade regler skulle tvingas till en sämre lösning.Fråga: Vilka juridiska rättigheter har jag i det här läget när det är förändrade villkor som inte funnits dels när jag tecknade carport-platsen men inte heller när jag skaffade bilen? Jag tolkar det i grunden som ensidigt ändrade avtalsvillkor. Kan jag t ex ställa krav att om jag byter ner så tecknar vi ett avtal där jag får automatisk förtur till carport-plats när dessa väl är uppgraderade till laddplatser?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör att kunna besvara din fråga behövs det i princip att avtalet för parkeringsplatsen granskas och eventuellt tolkas. Mitt svar kommer därför att bli någorlunda generellt och endast utifrån det du skrivit i frågan.Att det i avtalet inte finns angivet att man får, eller inte får, ladda en elbil innebär inte per automatik att ni ingått ett avtal om att så får ske. Om det i avtalet hade stått att det i anslutning till parkeringsplatsen finns en p-stolpe vari hyresgästen har möjlighet att ladda elbil vore det avtalat. Finns det inte uttryckligen avtalat innebär det därför inte heller någon ensidig ändring av avtalsvillkoren. Eventuellt att det kan argumenteras för att det förekommit ett tyst samtycke genom att du fått ladda bilen utan att någon opponerat sig. Det är dock enligt min mening väldigt långsökt att argumentera för ett tyst samtycke i fallet. P-stolpar på parkeringsplatser används i regel till att t.ex. ansluta motorvärmare och liknande, sannolikt har inte syftet när stolparna monterades varit att hyresgäster ska ladda elbilar.Då ni, enligt ovan, inte avtalat om att du ska ha möjlighet att ladda din elbil har det inte skett någon ensidig ändring av avtalsvillkoren. För att exemplifiera det tydligare; om vi antar att en hyresgäst hyr en parkeringsplats med tillhörande p-stolpe och sedan kopplar in något som drar mycket ström eller belastar uttagen mer än vad syftet varit – då kan hyresvärden utfärda regler om vad användningssyftet för p-stolpen är. Så länge det inte uttryckligen avtalats om annat. Då det enligt den bedömning jag gör inte skett en ensidig ändring av avtalsvillkoren har du inte heller någon rättighet att ställa krav om att du automatiskt ska få förtur till carport-plats när de väl är uppgraderade till laddplatser. Givetvis står det dig fritt att avtala med hyresvärden om sådan förtur, om ni kan komma överens om det. Däremot är inte hyresvärden skyldig att ingå sådant avtal med dig. Ytterligare ett alternativ är att kontrollera med hyresvärden om du själv, mot att du står för kostnaden, får lov att uppgradera med en laddstolpe på din parkeringsplats.Avslutningsvis rekommenderar jag att du kontrollerar vad som står i ditt hyresavtal med hyresvärden. Finns det angivet att du får lov att använda p-stolpen till att ladda din elbil går det att argumentera för en ensidig ändring av avtalsvillkoren. Om det inte står så har det i praktiken inte skett någon ändring av villkoren.För det fall att något är oklart eller du behöver ytterligare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Gäller en bestämmelse om provision även om vi inte uttryckligen avtalat om det?

2019-10-23 i Avtal
FRÅGA |Hej.Var på auktion med en häst och satte ett reservationspris på 65000 kronor. Auktionsförrättaren har i avtalet skrivit dom skall ta ut en avgift på 8% av försäljningspriset och det kan väl vara okey. Buden på hästen gick till 60000 kronor, kan dom ta ut 8% på reserven också? I avtalet står det inget om reservationspris utan detta är en efterkonstruktion. Kan förstå att dom vill ha 8% på återköpsanbudet och försäljningspriset. Men kan man ta procent på reserven också speciellt när det inte är med i avtalet från början?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det har du ett avtal med auktionsförrättaren om i vilka fall det ska tas ut en avgift, bland annat vid försäljningspriset. Auktionsförrättaren hävdar nu att en avgift även ska tas ut på reservationspriset, vilket ni inte skriftligen avtalat om.Utgångspunkten när det gäller avtal är att avtal ska hållas. Ett skriftligt avtal är ofta ett bra bevismedel för vad som avtalats mellan parterna. För det fall att parterna inte kan komma överens och någon av parterna går till domstol får det ske en avtalstolkning. Avtalstolkningen innebär att domstolen försöker fastställa vad den gemensamma partsviljan varit. Med den gemensamma partsviljan avses att domstolen använder sig av alla omständigheter som presenteras för den och utifrån det kommer fram till om parterna haft en gemensam avsikt i en viss fråga eller ej. Bestämmelsen om den gemensamma partsviljan gäller även om parterna skrivit något annat i ett gemensamt skriftligt avtal. I ert fall innebär det att även om ni inte skriftligen avtalat om villkoret kan det vara giltigt, om det kan visas att det var er gemensamma vilja att en avgift skulle tas ut även för reservationspriset.Ofta går det däremot inte att fastställa vad parternas gemensamma avsikt vid avtalstillfället var. I praktiken använder domstolen då olika principer och tekniker för att komma fram till hur avtalet ska tolkas. Tekniker som används är bland annat läsning av det skriftliga avtalet, tolkning till nackdel för författaren av sådant som är oklart, tolkning som innebär minsta möjliga belastning och en ändamålstolkning (dvs. vad en bestämmelse i ett avtal kan tänkas ha för ändamål blir viktigare än den exakta ordalydelsen).I det fallet du beskriver tolkar jag det som att auktionsförrättaren kräver betalt för något du anser att ni inte avtalat om. I regel måste parterna vara överens om ett villkor för att det ska vara bindande (jfr den gemensamma partsviljan ovan). Har ni inte avtalat om att det ska tas ut en avgift för reservationspriset finns det mycket som talar för att det inte gäller er emellan. Som nämnts ovan tolkas i regel ett oklart avtal till nackdel för den som skrivit det. Som jag förstår det av din frågeställning har auktionsförrättaren upprättat avtalet varför eventuella oklarheter eller tvetydigheter bör belasta vederbörande.Ovanstående är vad som gäller generellt vid ingående av avtal och avtalstolkning vid eventuell tvist. Ett mer specifikt svar kan eventuellt ges om en jurist mer ingående går igenom avtalet och ger sin syn på det. Om du vill anlita en jurist på Lawlines juristbyrå som granskar avtalet och råder dig vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Hur avstyckar jag samägd fastighet?

2019-10-06 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej jag kan få en del av en fastighet som jag idag nyttjar som gåva om jag får ett gåvobrev måste jag i så fall redan nu stycka av eller kan jag vänta tills mina föräldrar är avlidna? Eller hur kan jag göra bäst? Vi är tre systrar som ska ärva och resten av fastigheten kommer att ägas av oss tre tillsammans ostyckad.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga nyttjar du en fastighet som dina föräldrar äger. Din avsikt är att skilja en bit av marken och bilda en ny fastighet, s.k. avstyckning. Du undrar för det fall att du får en del av fastigheten som gåva om du måste stycka av den nu eller om du kan göra det efter att dina föräldrar gått bort och du äger fastigheten tillsammans med dina systrar. Om du får en del av fastigheten av dina föräldrar i nuläget kommer du att äga den tillsammans med dina föräldrar, ett s.k. samägande. Detsamma gäller om dina föräldrar går bort och ni ärver och du därför äger fastigheten tillsammans med dina systrar. Den lag som reglerar samägande är samäganderättslagen (SamägL). Som utgångspunkt vid samägande krävs det att samtliga delägare är överens om såväl förfogande som förvaltning av den samägda egendomen (2 § SamägL). Med förfogande avses att delägarna måste vara överens om de t.ex. vill sälja hela det samägda objektet eller hyra ut det. Med förvaltning avses faktiska åtgärder för fastighetens vård. För avstyckning av fastigheten krävs det således samtliga delägares samtycke för åtgärden. I ditt fall innebär det att om du får en del av fastigheten av dina föräldrar nu, kan du ansöka om avstyckning. Om du istället väntar tills dina föräldrar går bort måste du vara överens med dina systrar om en avstyckning. För dig innebär det således att du bör göra en avvägning om vem du bäst kommer att komma överens med. Kommer du lättare överens med dina föräldrar än med dina systrar är det kanske mer lämpligt att diskutera en avstyckning med dem. Sammanfattningsvis kommer du att äga fastigheten gemensamt med dina föräldrar om de skänker dig en andel genom ett gåvobrev. Om du istället ärver fastigheten tillsammans med dina systrar kommer du att äga fastigheten gemensamt med dem. I båda fallen är samäganderättslagen tillämplig vilken ställer ett krav om att delägarna ska vara överens om förfogande och förvaltning av den samägda fastigheten. Oavsett vem du äger fastigheten gemensamt med måste ni således vara överens om en avstyckning; i ditt fall innebär det att du gör bäst i att göra en avvägning om vem du bäst kommer överens med om en avstyckning, dina föräldrar eller dina systrar.Om något är oklart eller du behöver hjälp med gåvobrev eller ansökan om avstyckning kan en av Lawlines jurister hjälpa dig vidare. Är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är jag betalningsskyldig om jag byter juridiskt biträde?

2019-10-03 i Avtal
FRÅGA |Skilsmässomål. Är ej tillfreds med mitt juridiska biträdes insats i min pågående skilsmässa. Hon har fakturerat???? Kr och ej kommit med något konkret. Blir jag betalnlgsskyldig till henne vid byte till nytt biträde?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utgångspunkten när du ingår ett avtal med någon är att avtalet gäller. Har du anlitat ett juridiskt biträde är du därmed som utgångspunkt betalningsskyldig för det arbete hon hitintills lagt ner. Undantaget är om det skulle vara någon form av fel i tjänsten, eller att tjänsten inte utförts men det ändå fakturerats.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,