Hur gör vi för att hjälpa våra barn med ett huskonto till samägd fastighet?

2020-07-13 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag och min man ska ge bort vårt fritidshus som gåva till våra tre vuxna barn. I samband med det vill vi skapa ett "huskonto" till dem så att de har råd med underhåll under de första åren. Hur gör vi med detta konto så att det " säkras"? Kan alla tre stå som innehavare eller hur blir det bäst?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär barnen mottager fritidshuset som gåva kommer de att äga fastigheten gemensamt. Om inte annat är avtalat gäller bestämmelserna i lagen om samäganderätt (samäganderättslagen). Samäganderättslagens bestämmelser innebär exempelvis att samtliga delägare måste vara överens för förfogande eller förvaltning av det samägda godset i dess helhet (2 § samäganderättslagen). Bestämmelsen innebär i praktiken att alla tre barnen måste vara överens om t.ex. renovering av fastigheten. Om inte annat är avtalat ska kostnad för förvaltning av det samägda fördelas utifrån hur stor andel en delägare innehar (15 § samäganderättslagen). Om era barn kommer att äga fastigheten med 1/3 var innebär det att de ska svara för kostnaderna enligt samma andel.Som jag tolkar det har ni för avsikt att starta ett "huskonto" till dem för att de ska ha råd med underhåll de första åren. Det ni kan göra är att antingen (1) skänka lika stor summa till vardera barn eller (2) starta ett konto där de gemensamt är kontohavare. Alternativ 1 innebär att ni helt enkelt skänker (nu eller löpande) en lika stor summa till vardera barn. Alternativ 2 innebär att barnen öppnar ett konto där alla tre är delägare; de måste dock gemensamt öppna kontot. Ni har inte möjlighet att öppna konto i barnens namn, varken enskilt eller gemensamt. Barnen är vuxna och måste öppna kontot själva.Bankerna brukar erbjuda möjligheten att ha flera kontohavare till samma konto. Min rekommendation för det fall att ni vill att barnen ska ha ett gemensamt konto till vilket ni för över pengar är att ni tillsammans med era barn bokar en tid med er bank. Banken kan hjälpa er att starta ett konto under de förutsättningar ni önskar. Det finns i princip inget hinder mot flera kontohavare till samma konto om det inte är särskilt föreskrivet i lag att så inte kan ske. Ett exempel på konto som inte kan ha flera kontohavare gemensamt är investeringssparkonto, ISK (jfr 9 § lagen om investeringssparkonto).Sammanfattningsvis finns det möjlighet att öppna ett konto med flera kontohavare. Då detta är en banktjänst är min rekommendation att ni kontaktar er bank för ett möte. Ni kan inte öppna ett konto i era barns namn utan det förutsätter att era barn själva öppnar kontot. Ett alternativ är att ni skänker samma summa till vardera barn då de ändå svarar för 1/3 av förvaltningen av det samägda.För det fall att ni önskar hjälp med upprättande av gåvobrev av fastigheten eller med upprättande av samägandeavtal är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har vi rätt att kräva att leasinggivaren erbjuder det bilmärke vi vill ha när vi ska ingå nytt avtal?

2020-07-03 i Avtal
FRÅGA |Privatleasade en ny Alfa Romeo av ett lokalt bilföretag. I juli/augusti går kontraktet ut. Under tiden som det har löpt har bilföretaget bytt ägare och de säljer inte längre Alfa Romeo. Vi la mycket pengar i kontantinsats för vi trodde det gynnade oss. Det har det inte alls gjort. Känns som att vi har blivit grundlurade. Bilen vi leasar kostade i nyskick 310 000. Vi betalade 190 000 kontant och har sedan levt i någon konstig värld där vi trott att vår insats skulle föras vidare till den nästa bil vilket det inte alls är. Nu erbjuder bilföretaget oss att byta in mot en Peugot vilket inte alls är vårt bilmärke. Vår tanke har hela tiden varit att vi ska byta till en annan Alfa modell. Banken som är tredje part säger nu att vi ska betala 100 000 kronor alternativt att vi får 24 månader på oss att betala resterande skuld.Vi var tydliga med att vi ville byta upp oss när det hade gått tre år. Men det alternativitet finns inte kvar när de har bytt bilmärke. Vad kan vi göra? Kan vi säga att bilföretaget har brutit mot Avtalslagen genom att inte tillhandahålla vad som har varit förväntan? Hade de inte haft Alfa Romeo hade vi inte köpt/leasat bilen, hur konstigt som helst tycker vi. De kan säkert tillgodose vårt önskemål men vill sannolikt sälja sitt eget märke. Har pratat med Alfa centralt och bilföretaget är fortfarande auktoriserad verkstad för bilmärket.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga privatleasade ni en Alfa Romeo, kontraktet går ut månadsskiftet juli/augusti. Under leasingtiden har företaget bytt ägare och man säljer inte längre Alfa Romeo. Ni la mycket pengar i kontantinsats då ni trodde det gynnade er. Bilen kostade 310.000 kronor nypris och ni betalade 190.000 kronor i kontantinsats. Ni har levt i förhoppningen att kontantinsatsen skulle föras vidare till nästa bil, vilket inte är fallet. Bilföretaget erbjuder er nu att byta in mot en Peugeot, vilket ni inte vill. Er tanke har hela tiden varit att ni ska byta till en annan modell av Alfa Romeo. Ni var tydliga när ni ingick leasingavtalet att ni ville byta upp er efter tre år, vilket inte är möjligt när bilfirman nu bytt bilmärke. Du undrar om ni kan anföra att bilfirman brutit mot avtalslagen genom att inte tillhandahålla vad som var förväntat av er. I ert fall styrs allting av vad som är avtalat er emellan i leasingavtalet. Står det att ni får ta med er kontantinsatsen in i nästa bil är det vad som är avtalat. Som jag tolkar det är så inte avtalat utan mer vad ni har förväntat er. Om det står i avtalet att ni vid leasingavtalets slut ska få byta upp er till en annan Alfa Romeo kan man argumentera utifrån att bilfirman brutit mot avtalet. Avtalsbrott föreligger om en part inte uppfyller det den genom avtalet förbundit sig att göra. Däremot är det inte ett avtalsbrott att bilfirman inte tillhandahåller vad ni förväntat er. Det finns en distinktion mellan förväntan och avtal.I ert fall, utifrån såsom frågan är ställd, tolkar jag det som att det inte finns avtalat om byte till en nyare Alfa Romeo. Tvärtom löper leasingavtalet ut och ni är fria att antingen ingå ett nytt leasingavtal eller att låta bli. Tyvärr kan bilfirman inte hållas ansvarig för vad ni förväntat er om det inte avtalats om något det bryts mot. I ert fall torde valet stå mellan att antingen ingå ett nytt leasingavtal och välja en av de bilar som erbjuds er, eller att lösa ut bilen, sälja den och ingå ett nytt leasingavtal med en annan leasinggivare. Tyvärr är det inte ett avtalsbrott att era förväntningar inte uppfylls. Avtalsbrott föreligger endast om man inte uppfyller vad man förbundit sig att göra.Sammanfattningsvis och utifrån de omständigheter du presenterar i frågan blir det svårt att argumentera för ett avtalsbrott. Om du vill anlita en av våra jurister för att gå igenom ert avtal och vad som finns avtalat er emellan är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.seMed vänliga hälsningar,

Kan ett avtal rivas upp för att ändringar inte nedtecknats och undertecknats?

2020-06-24 i Avtal
FRÅGA |Undrar om ett Samarbetsavtal som i paragraf säger: Ändring av och tillägg till avtalet ska för att vara bindande vara skriftligen författade och undertecknade av parterna.Rivs hela avtalet upp & räknas avtalet som icke bindande då flertalet ändringar i avtalet ägt rum sedan tecknande & aldrig har skrivits ner & undertecknats?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga finns det mellan två parter ett samarbetsavtal. Enligt avtalet krävs det skriftlighet och undertecknande av parterna för att dessa ska vara bindande. Sedan avtalet skrevs har det skett flertalet ändringar, dock har dessa aldrig skrivits ner och undertecknats. Du undrar om hela avtalet därmed kan rivas upp och avtalet kan räknas som icke-bindande.Utgångspunkten för avtal är att sådana ska hållas. I ert fall innebär det att utgångspunkten är att det krävs skriftlighet och undertecknande för att ändringar och tillägg ska vara bindande. Om det görs ändringar/tillägg och dessa inte skrivits ner eller undertecknats är ändå huvudavtalet i sig bindande; dvs. hela avtalet rivs inte upp på grund av att det saknas nedskrivet och undertecknat gällande ändringar och tillägg. Trots klausulen om skriftlighet och undertecknande kan det argumenteras för att ändringarna ändå är bindande. Om det blir en tvist i domstol om vad som avtalats kan klausulen vara användbar ur bevissynpunkt för den part som anser att eventuella ändringar inte är bindande då de inte nedtecknats och undertecknats. Samtidigt kommer domstolen att göra en helhetsbedömning utifrån vad parternas intentioner verkligen varit (partsviljan). Om det betalats fakturor som avser tillägg kan det tala för att parterna haft en intention att göra tillägg till avtalet. Om båda parterna infogat sig efter ändringen kan det argumenteras för en bundenhet genom konkludent handlande.I ditt fall går det inte för mig att ge ett svar på hur det eventuella avtalet ska tolkas. Däremot, som svar på din fråga, kommer inte avsaknaden av skriftlighet och undertecknande att innebära att hela avtalet rivs upp. Min rekommendation är att du anlitar en jurist som företräder dig för det fall att det uppstått en tvist om vad som avtalats. Juristen kan vara behjälplig med att tolka avtalet och att företräda dig och din ståndpunkt. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad ingår i vårt garantiåtagande vid större entreprenad?

2020-05-16 i Avtal
FRÅGA |Hej,Vi är ett måleriföretag som utfört en större ROT-entreprenad. Där vi spacklat och målat 84 lgh. Nu har byggaren efter 2 år gjort en garantibesiktning, där de ska åtgärda en hel del fel. Bl a sprickor i takvinklar och innerhörn. Dessa sprickor anser byggaren ska ingå i vårt garantiåtagande, alltså att vi ska åtgärda detta utan betalt. Vi anser att vi inte gjort något fel, utan att det är vanliga sättningsskador.Vem har rätt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av frågan har ni utfört en större ROT-entreprenad innefattande spackling och målning av 84 lägenheter. Kunden har nu gjort en garantibesiktning och upptäckt en del sprickor i takvinklar och hörn. Enligt kund ska dessa sprickor åtgärdas av er då det ska ingå i ert garantiåtagande, dvs att det ska åtgärdas utan ersättning till er. Ni anser att ni inte gjort något fel, utan att det är vanliga sättningsskador.För att utröna vad som ingår i ert garantiåtagande måste en genomgång ske av avtalet mellan er och kunden. Desto tydligare avtal ni har av vad som innefattas desto enklare blir det att avgöra. Om det t.ex. står att garantin inte omfattar naturliga sättningsskador täcker garantin det inte heller. Det kan dock bli en tvist för avgörande om det är sättningsskador eller inte. Om ert garantiåtagande är otydligt formulerat blir det i slutändan upp till domstol att avgöra vad som ingår och vad som inte ingår, för det fall att ni inte kan enas. Om ni anser att kunden har fel och att det inte ingår i ert garantiåtagande bör ni informera kund härom och varför ni anser att det inte ingår i garantin. I slutändan blir kunden tvungen att vända sig till domstol för att få avgjort om det ingår i ert garantiåtagande eller ej. Tyvärr går det inte att ge ett klart svar avseende vem som har rätt. Ofta går det i ärenden som ert inte att avgöra om inte avtalet och ert åtagande är väldigt tydligt formulerat. Om du vill ha en närmre prognos för att tydligare kunna argumentera för att det inte ingår i ert garantiåtagande är min rekommendation att du anlitar en jurist som går igenom avtalet och ert garantiåtagande ni har med kunden. Juristen kan givetvis även kontakta kunden (er motpart) och redovisa er inställning. Är du intresserad av att anlita en av våra jurister för ändamålet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Vi erbjuder möten dels per telefon, men även per e-post eller Skype; det som passar bäst för er!Med vänliga hälsningar,

Kan jag begära tillbaka katten jag skänkt bort för att jag anser att den missköts?

2020-07-06 i Gåva
FRÅGA |Hejsan!Jag har ett problem angående min katt som jag gav bort till min sambos polare. Iaf jag gav bort katten med krav på att katten skulle vara få vara en utekatt. Polaren till min sambo mottog detta och tog mot katten. (Jag vet efter sökningar att gåvor är juridiskt bindande men vet inte hur det funkar i detta fallet.) när jag någon månad senare träffar katten, så har han ont i svansroten för att han blivit trampad på, han är inte rumsren ( vilket han inte är om han inte får gå ut), han är strävare än sandpapper i pälsen, fäller ofantliga mängder päls, luktar fruktansvärt illa, han hålls inne, jag kan rabbla upp i evigheter. Jag har försökt få tillbaka honom genom att prata med honom men han vägrar släppa katten. Jag har dragit det till länsstyrelsen men har inte hört någonting. Vad ska och kan jag göra? Han var inte alls i det skicket när jag lämnade honom, jag anser att han är misskött och även andra människor som jag inte känner alls som håller med mig. Jag är förtvivlad
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEn gåva är fullbordad när det som skänks bort överlämnas till mottagaren (jfr 1 § gåvolagen). I ditt fall har gåvan fullbordats i samband med att du skänkte bort katten och den du skänkte katten till tog emot den. I samband med gåvan övergick äganderätten till gåvomottagaren. Rent juridiskt innebär det att gåvomottagaren nu är ägare av katten. I ditt fall verkar det som att du ställt vissa villkor för gåvan som mottagaren nu inte uppfyller. Problemet är att då du inte avtalat om vad som ska ske vid avtalsbrott finns det inte mycket du kan göra. Du kan exempelvis inte begära skadestånd då du inte lidit någon ekonomisk skada av det eventuella avtalsbrottet och du har ingen rätt att få tillbaka katten.Om du anser att katten far illa kan du, precis som du verkar ha gjort, göra en anmälan till Länsstyrelsen som kan göra en kontroll av ärendet. Tyvärr finns det inte mer du kan göra; du har ingen rätt att få tillbaka katten om inte du och gåvomottagaren är överens om det. Givetvis kan ni komma överens om att du ska få tillbaka katten eller att du ska få köpa tillbaka den; däremot har du ingen juridisk rätt att få tillbaka den.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag behålla min andel av samägd fastighet vid tvångsförsäljning?

2020-06-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vi är sex syskon som är delägare i ett dödsbo, dödsboet är registrerad som lantbruksenhet. Dödsboet har varit oskiftad i 19 år. Min avsikt är att enligt samäganderättslagen tvinga fram en försäljning. Jag har lagfart på 3/47 andel i lantbuksenheten - resterande andelar tillhör dödsboet efter vår far. Min fråga är om jag kan behålla min andel i nämnda lantbruksenhet även om jag tvingar fram en försäljning av vår fars andel i lantbruksenheten, Ingår lösöret i tvångs försäjnigen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningOm lantbruksfastighet ägs gemensamt av minst tre delägare gäller lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter istället för 2-6 § samäganderättslagen. Ägs fastigheten gemensamt av endast två delägare gäller samäganderättslagen. När det gäller tvångsförsäljning på offentlig auktion är dock reglerna desamma; varje delägare har en möjlighet att för gemensam räkning begära tvångsförsäljning på offentlig auktion. Rätten ska inte besluta om försäljning om någon av de andra delägarna visar synnerliga skäl för anstånd (13 § lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter, jfr 6 § samäganderättslagen). I praxis har rekvisitet "synnerliga skäl" tolkats strängt och det ska mycket till innan synnerliga skäl anses föreligga för att skjuta upp/få anstånd med försäljningen.Eftersom lagen bara ersätter 2-6 § i samäganderättslagen är övriga lagrum i den lagen tillämpliga i ert fall. För det fall att ni endast är två delägare gäller samäganderättslagen fullt ut, om inte annat avtalats. Om någon av delägarna begär det, ska domstolen besluta om ett minimipris som fastigheten inte får säljas under (9 § SamägL). Minimipriset har funktionen av ett minimiskydd för att fastigheten inte ska säljas så billigt att det blir oförmånligt för delägarna. Minimipriset får inte sättas så högt att det i praktiken förhindrar eller försvårar en försäljning. Högsta domstolen har i praxis uttalat att när en fastighet utbjuds till försäljning enligt samäganderättslagen är utgångspunkten för minimipriset att det ska motsvara taxeringsvärdet. Om en utredning i det särskilda fallet ger stöd för bedömningen att försäljningspriset kommer att avvika från det marknadsvärde som ligger till grund för försäljningen, ska minimipriset sättas till tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris (NJA 2012 s. 757). Om delägarna är närvarande under auktionen och överens om att anta eller förkasta ett anbud gäller det beslutet (12 § första stycket SamägL). Är delägarna inte ense gäller det högsta budet, så länge det inte understiger eventuellt beslutat minimipris (12 § andra stycket SamägL). Under auktionen kan såväl du som andra intressenter lägga bud på fastigheten. I ditt fall innebär tvångsförsäljningen (oavsett vilken av ovan presenterade lagar som är aktuella) en försäljning av hela fastigheten. Du kan således inte tvinga fram en tvångsförsäljning av endast din fars/dödsboets andel. Det innebär att du inte får behålla din andel av fastigheten utan att vem som helst har rätt att lägga bud under auktionen. Tvångsförsäljning är till just för att ha möjlighet att sälja sådant som är samägt och att man inte ska vara tvungen att äga något gemensamt.Lösöret ingår inte i fastigheten i sig, däremot kan det (och lär det) föreligga ett samägande även för det varför det är möjligt att begära tvångsförsäljning även av lösöret. Antingen av endast lösöret eller av lösöret tillsammans med fastigheten.Om du önskar hjälp av en av våra jurister med att begära tvångsförsäljning är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur avtalar vi om framtida vinst?

2020-06-22 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag behöver ett avtal för att jag och min far ska ingå i en långsiktig ekonomisk överenskommelse. Jag ska köpa en lägenhet som min far ska hjälpa mig med rent ekonomiskt. Han ska lägga in hälften av pengarna. Vid en eventuell försäljning ska han ha hälften av försäljningspriset. Vad kan man använda sig av för avtal och vad ska man skriva i det?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga ska du köpa en lägenhet och din far ska hjälpa dig ekonomiskt. Din far ska betala hälften av pengarna och vid eventuell försäljning ska han ha hälften av försäljningspriset. Vid besvarandet av din fråga blir jag något osäker på om din far ska garanteras att få tillbaka det han betalt in eller ej. Om så är fallet är min rekommendation att ni upprättar ett skuldebrev. Regler om skuldebrev finns i skuldebrevslagen. Lagen ger dock ingen ledning för hur exakt ett skuldebrev ska vara utformat. Av praxis och lagförarbeten framkommer dock följande. Ett skuldebrev ska vara:1. Skriftligt. 2. Till det yttre fristående (dvs det ska bara ge uttryck för en fordran). 3. Ensidigt (eventuella motprestationer ska inte framgå). 4. En utfästelse om ett penningbelopp.I teorin krävs det inte att skuldebrevet är undertecknat, däremot är det ur bevisskäl en god idé att ha det underskrivet. I skuldebrevet kan ni skriva in eventuell ränta och betalningsplan. Om ni inte skriver in när lånet ska betalas gäller skuldebrevlagens regler, att det ska betalas vid anfordran (dvs. när din far begär det). Det går även att villkora skuldebrevet innebärande att det förfaller om du t.ex. säljer din bostadsrätt och då ska återbetalas.Om din far utöver det han betalt in ska ha rätt till överstigande för att uppnå hälften av vad du säljer fastigheten för måste ni avtala om det separat. I ett skuldebrev måste ett specifikt penningbelopp framgå, vilket ni inte kan skriva in just nu (då ni inte vet vad lägenheten kommer att säljas far). Detsamma gäller om din far inte ska garanteras det han betalt ut till dig. Inte heller i det fallet är det möjligt att skriva ett skuldebrev, av samma skäl. Enligt svensk rätt föreligger det däremot avtalsfrihet. Avtalsfriheten innebär friheten för två parter att sluta avtal som innefattar vilka termer som helst. I avtalsfriheten finns inskränkningar, innebärande att man t.ex. inte kan avtala om något som är olagligt. Ni kan därmed i princip avtala om vad som helst, t.ex. att din far ska erhålla hälften av vad du säljer lägenheten för i framtiden.För att ni ska få till ett avtal ni båda blir nöjda med och båda känner er trygga med är det viktigt att ni är så specifika som möjligt i dess utformande. För att exemplifiera det; ska din far ha rätt till försäljningssumman före eller efter eventuell vinstskatt? Vad händer om du skulle hamna på obestånd och lägenheten utmäts? Min rekommendation är att ni vänder er till en jurist som hjälper er att upprätta ett avtal som är så tydligt som möjligt och som uppnår det resultat ni önskar. Ett annat alternativ är att du och din far köper lägenheten tillsammans så att han äger hälften av den. Vid en försäljning kommer vinsten att fördelas er emellan enligt ert ägande. Äger ni hälften var kommer vinsten att fördelas därefter.Om du önskar hjälp av en av våra jurister med upprättande av avtalet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan en fullmakt återkallas av dödsboet trots oenighet?

2020-04-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan en gällande fullmakt återkallas av vilken dödsbodelägare som helst även när dödsboet inte är enigt? Till saken hör att fullmaktshavaren är också en delägare i dödsboet och har inte gett sitt samtycke.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEn fullmakt är som utgångspunkt giltig även efter fullmaktsgivarens död (21 § avtalslagen). HD har i ett nyligen avhandlat rättsfall ("Fullmaktsgivarens död", Högsta domstolens dom den 9 april 2020, mål nr T 6146-18) uttalat att utgångspunkten gäller för alla fullmakter (generalfullmakter, framtidsfullmakter m.m.). HD uttalade i samma dom att ett dödsbo däremot alltid har möjlighet att återkalla en fullmakt. Om dödsbodelägarna inte kan enas om en sådan åtgärd, kan rätten på begäran av dödsbodelägare förordna en boutredningsman. En begäran om förordnande om boutredningsman kan även ske interimistiskt (dvs. direkt fram till ett slutligt beslut tas).Utgångspunkten är således att dödsbodelägarna ska vara överens vad gäller allt, det ska ske s.k. samförvaltning av dödsboet (jfr 18 kap. 1 § ärvdabalken). Jag kan inte finna något juridiskt stöd för att det finns möjlighet att undanta den av dödsbodelägarna det finns en fullmakt utställd till i beslutet. Däremot kan det givetvis argumenteras om lämpligheten i att den som har fullmakten utställd till sig och är dödsbodelägare ska ha möjlighet att hindra en återkallelse. Som svar på din fråga kan inte en dödsbodelägare ensidigt besluta om återkallelse av fullmakten. Utgångspunkten är att alla dödsbodelägare ska vara överens om återkallelsen.Min rekommendation om ni inte kan komma överens i dödsboet och någon av er vill att en fullmakt återkallas är att vederbörande begär att en boutredningsman utses. Boutredningsmannen tar då över dödsbodelägarnas uppgift om förvaltning av dödsboet och har även en möjlighet att bestämma att fullmakten ska återkallas (19 kap. 1 § och 10-12 § ärvdabalken).Om du behöver hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,