Hur granskas att framtidsfullmakter är gällande?

2020-06-21 i Avtal
FRÅGA |Hej, min fråga gäller Framtidsfullmakt. Jag har läst all information från banker mfl rörande detta, men inte kunnat hitta svaret på min fråga. Vad jag undrar över är: Om jag nu ger en person dessa rättigheter genom en framtidsfullmakt, och den då ska skickas in nu när jag är fullt frisk till banker etc, hur säkerställer bank mfl att denna sen gäller om fullmaktshavaren sen begär att kunna använda den. Man ger ju denna till en person man litar på, men jag undrar ändå i terorin rent allmän hur detta fungerar, Alltså, idag ger jag person X rätten att hantera mina bankärenden i det fall att jag i framtiden blir allvarligt sjuk och inte kan göra det själv. Denna skickas in till banken nu när jag är fullt frisk? Och ligger där för framtida behov. Sen om 6 månader meddelar person X att jag nu är allvarligt sjuk och begär tillträde till mina konto. Men i verkligheten är jag inte alls så sjuk. Eller sjuk alls? Hur fungerar detta? Hur säkerställer man att kriteriet i denna fullmakt är uppfyllt? Ska man skiva till något själv i denna fullmakt om detta? Hur ska banken veta att jag är allvarligt sjuk? Intyg fr läkare som komplement eller?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Framtidsfullmakter regleras i lagen om framtidsfullmakter, och det är den lagen jag kommer hänvisa till i mitt svar nedan. En framtidsfullmakt ställs till en fullmaktshavare med lojalitetspliktEn framtidsfullmakt är en fullmakt som ger behörighet för en nämnd fullmaktshavare att företräda fullmaktsgivaren angående ekonomiska eller personliga angelägenheter, om denna i framtiden inte kan åta dessa själv på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagad hälsa eller annat varaktigt förhållande (1 §). I fullmakten ska det tydligt framgå bland annat vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter som omfattas av fullmakten och vilka övriga villkor som gäller (5 §). Fullmakten träder i kraft när fullmaktsgivaren inte längre kan sköta sina egna angelägenheter av anledning som nämnts ovan. De formella kraven såsom skriftlighet och att fullmakten bevittnats måste också vara uppfyllda (9 §). Det kan vara svårt att avgöra exakt när en sådan situation inträder när fullmaktshavaren ska få rätt att företräda fullmaktsgivaren eller inte. Därför säger regeln i 9 § 2 st att det är fullmaktshavaren själv som ska göra bedömningen av fullmaktsgivarens tillstånd, och därmed huruvida fullmakten har trätt i kraft eller inte. Om fullmaktshavaren bedömer att fullmakten ska anses ha trätt i kraft ska hen genast underrätta fullmaktsgivarens make/maka/sambo och närmaste släktingar samt meddela vad fullmakten innebär (10 §). Det finns också alternativet för fullmaktshavaren att ansöka om prövning av fullmaktsgivarens tillstånd hos tingsrätten som därefter kan besluta om att fullmakten har trätt i kraft om förutsättningarna är uppfyllda (11 §). Tingsrätten kan inför sin bedömning behöva begära in sjukintyg eller liknande. Hur granskas det om kriterierna för att fullmakten ska börja gälla är uppfyllda?Svaret är att nej det finns ingen extern granskning av att en framtidsfullmakt används på rätt sätt. Är situationen så att fullmakten inte är giltig på grund av att den ännu inte har trätt i kraft, så sker vanligen att fullmaktsgivaren upptäcker detta och själv kan stoppa. Om situationen är att fullmaktshavaren inte agerar enligt lojalitetsplikten och frångår att agera i enlighet med personens intresse, så finns det vissa åtgärder som kan förebygga detta. Se nedan under nästa fråga.Syftet med en framtidsfullmakt är vanligen att utse en fullmaktshavare som kan ha hand om vardagsekonomin och liknande saker när fullmaktsgivaren inte själv kan det. Personen kan själv reglera i fullmakten vad fullmaktshavaren ska få lov att göra och inte. Banker och andra ska därför kunna utgå från att fullmakter som uppvisas är gällande, under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda. Vad kan göras?Som nämnts ovan får fullmaktsgivaren lov att ställa upp övriga villkor i fullmakten. Ett sådant kan vara att fullmakten enbart kan träda ikraft efter en domstolsprövning. Andra villkor kan vara att utöver fullmaktshavaren också utse en bestämd granskare (23 §). Finns det en utsedd granskare har denna rätt att begära att fullmaktshavaren redovisar till denne. I annat fall har maka/make/sambo eller närmaste släktingar alltid rätt att begära att fullmaktshavaren redovisar till dem en gång om året (24 §). En person som anser att fullmaktshavaren inte sköter sitt uppdrag kan också rapportera detta till överförmyndaren i kommune, vilken kan ha rätt att begära in redovisningar också. Vid bedömning av missbruk kan fullmaktshavaren förlora sin rätt att företräda enligt fullmakten eller att en god man utses istället (25-26 §§). Sammanfattningsvis, vanligtvis utförs inga kontroller hos mottagande bank/ myndighet/ annat av om fullmakten har trätt i kraft eller inte. Däremot ska ett ikraftträdande av fullmakten antingen beslutas av fullmaktshavaren och underrättas till personens närmaste eller beslutas av en tingsrätt. Det finns alltså alltid annat bevis på att fullmakten har trätt i kraft än fullmaktshavarens ord, som skulle kunna uppvisas. Fullmaktsgivaren kan också uppställa vissa villkor i fullmakten såsom utse en granskare för att säkerställa att fullmaktshavaren agerar i enlighet med personens intresse. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering!Vänligen,

Hur återkallar jag en fullmakt?

2019-12-26 i Avtal
FRÅGA |Hur återkallar jag en fullmakt av mig utställd till en person i Norge?Har via brev meddelat att fullmakten skall retuneras till mig.Personen har ej ännu efter 1månad ej svarat mig.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakter finns i avtalslagens andra kapitel (Avtl). Hur återkallas en fullmakt? Enligt 2 kap. 12 § Avtl kan en fullmakt återkallas när som helst när fullmaktsgivaren inte längre vill att den ska fortsätta gälla och kan gå till på flera sätt. Huvudregeln säger dock att om tredje man (alltså den som vill åberopa fullmakten) inte kan göra detta om den vet om att fullmakten har återkallats (2 st). Ett sätt att återkalla är alltså att meddela tredje man om att fullmakten inte längre ska gälla (13 § Avtl). En skriftlig fullmakt kan återkallas genom att fullmaktsgivaren får tillbaka fullmakten och förstör den (16 § Avtl). Om fullmaktsgivaren inte kan göra detta på grund av att fullmakten har tappats bort eller av annan anledning inte kan ges tillbaka, så kan fullmaktsgivaren istället göra en kraftlöshetsförklaring som en giltig återkallelse (17 § Avtl). Enligt paragrafens andra stycke görs en sådan kraftlöshetsförklaring genom att fullmaktsgivaren ansöker om det hos tingsrätten där den bor, och om det blir beviljat ska fullmaktsgivaren sätta in en annons i tidningen för att återkallelsen ska göras offentlig. Vad kan du göra för att återkalla din fullmakt? Du har meddelat den andra personen om att du vill återkalla men inte fått tillbaka fullmakten efter begäran om det. Du har gjort rätt i att be om att få skickad fullmakten till dig, då du hade kunnat förstöra den och med det återkallat den. Du kan också be personen att själv förstöra fullmakten. Om personen nu inte kan eller vill skicka den till dig, finns alternativet om att göra en kraftlöshetsförklaring eller ogiltighetsansökan, för om du vill garantera att fullmakten återkallas. Detta gör du hos tingsrätten närmast dig. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, annars får du gärna ställa en ny fråga till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid felskrivning i anställningsavtal?

2019-08-12 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hejsan! Jag undrar om du har skrivit på ett kontrakt/avtal för ett jobb och det står att du ska få 130kr/ i timmen men sedan när de betalar ut får du endast betalt för 100kr i timmen för de sa att de hade skrivit fel? Men båda parterna hade redan skrivit på avtalet för 130kr/ i timmen, är det olagligt att betala ut för 100kr/ i timmen då?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett anställningsavtal regleras av den allmänna avtalslagen (AvtL) och lagen om anställningsskydd (LAS). 3 kap. 32 § AvtL beskriver vad som gäller i en situation där exempelvis någon har skrivit något fel i ett avtal och viljan med innehållet därmed har ändrats. Regeln vid ett sådant s.k förklaringsmisstag lyder att parten som skrev fel inte är bunden vid den nya lydelsen ifall motparten insåg eller borde ha insett att det var fel. Motsatsvis innebär det att din arbetsgivaren är bunden vid lydelsen i avtalet och ska betala ut 130 kr/ tim ifall du inte hade anledning att misstro att det var den lönen de tänkte betala dig. Det är alltså rätt som du säger att de är skyldiga att betala dig den lönen som står på avtalet, eller i annat fall upprätta ett nytt anställningsavtal med dig.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!

Vem får vara vittne av en framtidsfullmakt?

2020-02-28 i Formkrav
FRÅGA |Hej gäller en framtidsfullmakt om en svägerska skriver under som vittne. Står olika i olika skrifter om framtidsfullmakt som jag har läst. Tack på förhand.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Framtidsfullmakter regleras i Lagen om framtidsfullmakter. Förutsättningar för framtidsfullmaktFramtidsfullmakter är ett sorts alternativ till god man eller förvaltare, alltså en fullmakt som ger behörighet till någon annan att sköta personliga angelägenheter och annat ifall personen blir sjuk och inte längre kan ha hand om sådant själv (1-2 §§ lagen om framtidsfullmakter). En sådan fullmakt skrivs i förebyggande syfte det vill säga innan ett behov finns.I följande paragrafer i lagen finns olika villkor för att upprättandet av en framtidsfullmakt ska vara giltigt ex. personen ska vara 18 år, fullmakten ska vara skriftlig, det ska finnas två vittnen, personen ska vara införstådd i vad fullmakten innebär och själva fullmakten ska vara tydlig och innehålla vem fullmaktshavare och vad fullmakten omfattar ex. vilka saker som personen ska få lov att sköta m.m. Vem får lov att vara vittne?Kravet på att fullmakten ska bevittnas av två personen finns i 4 § 2 st i lagen om framtidsfullmakter. Gällande vittnena beskrivs att de måste förstå vad fullmakten innebär och att fullmaktshavaren inte får lov att vara vittne. Om övriga krav på vilka som får vara vittne hänvisar paragrafen till ärvdabalken och de regler som finns kring vittnen till testamente. I 10 kap. 4 § 1 st Ärvdabalken står att ett vittne måste vara införstådd i vad den bevittnar och får inte vara maka/make, sambo eller nära släkting (till den som upprättar fullmakten i detta fallet). Som nära släkting räknas någon i rakt uppåt- eller nedstigande led (föräldrar, deras föräldrar, barn, barnbarn m.m.), syskon eller svåger/svägerska. Som svar på din fråga, är en svägerska till fullmaktsgivaren inte ett godkänt vittne till en framtidsfullmakt. Dock med hänvisning till framtidsfullmakternas särskilda karaktär så träder de inte i kraft förrän situationen inträder att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att ta hand om vissa saker (9§ lagen om framtidsfullmakter) och fullmaktshavaren har meddelat släktingar samt ansökt hos tingsrätt om att fullmakten ska träda i kraft (10-11 §§ lagen om framtidsfullmakter). För att fullmakten då ska kunna träda i kraft måste alla förutsättningar som nämnts ovan vara uppfyllda, bland annat godkända vittnen. Det som kan göras är helt enkelt att en ny framtidsfullmakt kommer få upprättas för att kunna vara giltig och kunna träda i kraft senare när situationen för en fullmakt är behövlig. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,

När är 36 § i avtalslagen tillämplig?

2019-11-22 i Avtal
FRÅGA |Redogör innefattande ett exempel för 36 paragraf Avtl.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad säger 36 § avtalslagen?3 kap. 36 § avtalslagen är en så kallad generalklausul vilket innebär att syftet är att den är allmänt skriven för att kunna tillämpas på flera olika situationer. Regeln säger att avtalsvillkor som av olika anledningar är oskäliga kan jämkas eller lämnas utan avseende. Villkoren behöver inte ha ansetts oskäliga när det skrevs utan kan även räcka om de anses oskäliga efter att förhållandena exempelvis mellan parterna förändras. Jämkningen kan gälla vissa villkor som anses oskäliga eller avtalet i sin helhet. När används 36 § avtalslagen?I paragrafens andra stycke skrivs att bedömningen av vad som är oskäligt ska främst tas hänsyn till partsförhållandena. Paragrafen används väldigt sällan om det inte föreligger en situation där partsförhållandena är endast lite eller inte alls ojämna. Ett exempel på väldigt ojämlika parter är en konsument å ena sidan med en väldigt underlägsen ställning i förhållande till ett stort företag på andra sidan. Paragrafen används väldigt restriktivt, vilket innebär att den väldigt sällan används. Det finns inte heller några skriva riktlinjer för vad som innebär oskäligt. Nedan redovisar jag för några situationer där 36 § kan samt har tillämpats. - Missförhållande mellan parternas förmåner ex. jämkning av en väldigt skevdelning till fördel för ena parten i ett bodelningsavtal och där andra parten inte hade varit i fullt friskt tillstånd för att inse det när delningen gjordes (NJA 1982 s.230) - Oskäliga förlängningsvillkor av abonnemang ex. gymkort som förlängdes enligt avtalsvillkor trots att kunden inte hade fått någon påminnelse om uppsägning i NJA 2012 s.776 och ett abonnemangsavtal som förlängdes i ett år ifall kunden inte sade upp avtalet två månader innan dess utgång i RH 2011:20. Andra situationer där paragrafen kan tillämpas är exempelvis, - om det finns en orimlig proportion mellan kontraktsbrott och påföljd. - om ena parten förbehåller sig ensam beslutanderätt i en viss fråga. - om en avtalspart utsätts för diskriminerande behandling. Exempelvis i RH 2019:13 hade en bostadsrättsförening uppsatt ett villkor om att främst personer som fyllt 55 år fick bli medlemmar. Domstolen menade att villkoret endast var baserat på skönsmässig bedömning och att det inte var ett giltigt villkor. Sammanfattningsvis, 36 § avtalslagen är en generalklausul som används väldigt restriktivt, för att jämka oskäliga avtalsvillkor. Tillämpningen sker främst i situationer där det finns ett väldigt stort missförhållande mellan parterna och den den ena parten har en väldigt överlägsen ställning och med det fått en bättre position i avtalet. Det finns dock inga särskilda riktlinjer för vad som är oskäligt och en argumentation kan alltid göras för huruvida paragrafen ska tillämpas i en viss situation. Jag hoppas att detta svarade på din fråga. Annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Vänligen,