Samäganderättsavtal

2021-03-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Finns någon mall för utformning av avtal mellan syskon som äger en fastighet tillsammans ?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Då två eller fler individer gemensamt äger egendom tillsammans rör det sig om samägande. Varje person som äger en andel av egendomen har samäganderätt. Oftast måste dessa delägare till egendomen vara överens om de flesta angelägenheterna som rör egendomen. Lagen om samäganderätt är tillämplig, och reglerar bland annat delägarnas olika rättigheter och skyldigheter. Det råder dock avtalsfrihet, vilket innebär att parterna i stor utsträckning är fria att själva avtala om hur de vill lösa situationen. Det är därmed klokt att upprätta ett samäganderättsavtal sinsemellan. Detta avtal kan reda ut oklarheter samt inkludera övriga villkor, som lagen eventuellt inte tar upp. Samägande kan ofta leda till konflikter, att tidigt upprätta avtal kan således minska risken för onödiga konflikter mellan parterna. I samäganderättsavtalet kan delägarna exempelvis reglera:hur stor andel varje delägare ska erhållavad som gäller vid försäljning av fastighetenhur disponeringen och nyttjanderätten av fastigheten ska se ut hur mycket pengar som ska läggas på underhåll av fastigheten hur vinstfördelningen av fastigheten ska fördelasDet finns många online tjänster som erbjuder mallar av samäganderättsavtal. Det viktigaste är däremot att ert samäganderättsavtal är baserat på era specifika förhållanden och omständigheter. Ett samäganderättsavtal som i stor mån är skräddarsydd för er situation är att föredra.Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad är viktigt i ett skuldebrev?

2020-11-16 i Skuldebrev
FRÅGA |Vad är viktigt i ett skuldebrev?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Det finns två olika former av skuldebrev, enkla och löpande. Jag har ingen uppgift om vad för form av skuldebrev du vill ha information om. Det finns olika risker med de olika skuldebreven, samt olika saker man bör tänka på vid utfärdandet. De olika skuldebreven har olika funktioner i samhället. Lagen om skuldebrev (SkbrL) är här tillämplig. Ett enkelt skuldebrev är ett bevis på att det finns en skuldrelation mellan gäldenären (den som lånat pengarna) och borgenären (den som har lånat ut pengarna). Brevet har inget ekonomiskt värde och skuldförhållandet kvarstår även om brevet skulle förstöras eller tappas bort. Den på skuldebrevet angivna borgenären är alltid den som har rätt till betalningen, om inget annat framgår. Denna form är mer likt en enkel fordran, som man stöter på ofta (SkbrL 26 §). Ett löpande skuldebrev är en värdehandlingen, den som äger och kan visa upp brevet har rätt till betalning. Man kan överlåta löpande skuldebrev, det finns en marknad för dem, där en ny borgenär kan kräva gäldenären på pengar. Löpande skuldebrev kan innebära en större risk för gäldenären, då skuldebrevet kan hamna i fel händer och man skulle ev. behöva betala flera gånger (SkbrL 15 §). Det finns inga strikta formkrav för hur ett skuldebrev ska se ut. Det finns dock en del mallar man kan vända sig till för vägledning. Parterna ska bestämma om innehållet i skuldebrevet. Ni ska skriva ner de villkoren ni kommer överens om i skuldebrevet, det som ska gälla mellan er. I ett skuldebrev ska det helst tydligt framgå att det rör sig om ett skuldförhållande. Man kan exempelvis skriva vilken summa pengar man står i skuld i, vilken dag de lånades ut, vilken ränta som ska gälla samt hur amorteringsplanen ser ut. Att parterna undertecknar är även viktigt. Man kan även ha vittnen till skuldebrevet. Hoppas att du har fått vägledning i din fråga!Vänligen,

Krav för en giltig framtidsfullmakt

2021-03-25 i Formkrav
FRÅGA |Hej!När man skriver en framtidsfullmakt makar emellan vad menas med oberoende vittnen?Skall vittnen skriva med personnr och eller adress?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!En framtidsfullmakt är ett ganska nytt fenomen, som man kan upprätta i förebyggande syfte. Fullmaktsgivaren kan således utse en fullmaktstagare som företräder fullmaktsgivaren om han på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande, inte längre har förmåga att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. Fullmakten kan omfatta både ekonomiska och personliga ärenden. Regler om framtidsfullmakter finner du i Lagen om framtidsfullmakter. För att fullmakten ska vara giltig krävs det att vissa krav är uppställda. Några formkrav är till exempel att fullmakten behöver vara skriftlig, att det tydligt ska framgå att det är en framtidsfullmakt det rör sig om samt namn på de inblandade ska inkluderas. Framtidsfullmakten ska även bevittnas av två oberoende vittnen, vilket är ett ytterligare formkrav för att framtidsfullmakten ska vara giltig. Att vittnena är oberoende innebär att de inte får ha någon stark anknytning till partnerna, de bör vara ganska objektiva. Fullmaktshavaren får inte vara en av vittnena. Ett vittne får inte heller vara make/maka, släkting, sambo eller syskon till någon av parterna. Dessutom, måste vittnena vara över 15 år och de får inte ha någon psykisk störning. Vittnena ska båda närvara vid upprättandet av fullmakten, för att anteckna sin namnteckning samt ange deras yrke och hemvist. Personnummer är inget krav jag känner till, men vittnenas yrke och hemvist bör antecknas vid sidan av deras namnteckning. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Prästers Tystnadsplikt

2020-10-14 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Religiösa ledares tystnadsplikt. Enligt kyrkoordningen har präster absolut tystnadsplikt för uppgifter som lämnats under bikt eller enskild själavård. Men hur är det med religiösa ledare i andra kristna kyrkor än Svenska kyrkan eller andra religioner? Gäller absolut tystnadsplikt för uppgifter som t.ex. lämnats under bikt eller enskild själavård till en imam (islam) eller en rabbin (judendomen)?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Inom den svenska kyrkan har präster och diakoner tystnadsplikt. Prästen har en så kallad absolut tystnadsplikt, vilket innebära att det inte finns några undantag från denna (31 kap. 9 § Kyrkoordningen). Prästen får inte föra information vidare som man berättat för denne. en präst får inte heller kallas för att vittna i rättegång gällande något man exempelvis berättat under bikt eller själavård. En diakon inom svenska kyrkan har som nämt även en sorts tystnadsplikt, men inte absolut tystnadsplikt. En diakon kan under vissa reglerade omständigheter bryta sin tystnadsplikt (32 kap. 9 § Kyrkoordningen). En diakon har exempelvis anmälningsplikt enligt lag, om den får reda på ett barn far illa, vilket en präst inte har. Således, är tystnadsplikt ett känt fenomen inom kristendomen för präster och liknande. Tystnadsplikten grundar sig på att man ska känna sig trygg i att berätta saker för en präst, med vetskap om att informationen inte förs vidare. Det ska hjälpa folk att prata och öppna upp sig, samtal anses hälsosamt inom kristendomen. Vad jag vet, så finns det inget liknande koncept inom andra religioner, utan där gäller det andra regler och ritualer. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,