Vad bör vara med i ett avtal?

2021-11-03 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett godkännande av ägaren till min granntomt att ta ner tre träd på hans tomt. Han bor inte i huset och besöker det väldigt sällan. Medgivandet har han gett mig via ett skriftligt meddelande på Messenger och jag tänker att jag ska upprätta ett avtal som ger mig rätt att ta ner träden för att vara på den säkra sidan. Vad bör jag tänka på att avtalet ska innehålla?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vad som bör vara med i ett avtal mellan dig och din granne då han ger dig ett godkännande om att ta ned tre stycken träd på hans fastighet. I det följande går jag först igenom lite allmänna saker att tänka på om avtal och sedan går jag igenom 10 saker som kan vara bra att ha med i ett avtal. Allmänt om avtalFörst och främst behöver ett avtal inte vara skriftligt för att det ska vara giltigt. Muntliga avtal är exempelvis precis lika giltiga som skriftliga sådana. Det finns nämligen inga egentliga formkrav på hur ett avtal ska se ut. Att din granne via meddelanden ger dig ett godkännande att ta ned hans träd är således lika giltigt som ett avtal som ni upprättat skriftligt sådant. För att undvika oklarheter är skriftliga avtal dock att rekommendera. För det fall att en eventuell tvist skulle uppkomma mellan parterna efter det att avtalet ingåtts, gör ett skriftligt avtal det mycket enklare att bevisa vad man det är man faktiskt har avtalat om. En annan sak att tänka på vid ingående av avtal är att minderåriga, d.v.s. personer som ännu inte fyllt 18 år, som huvudregeln inte kan ingå avtal med bindande verkan. Det gäller således att ha koll på att den du ingår ett avtal med är 18 år eller äldre.Vad som bör vara med i avtalet1. RubrikDet första man möts av när man kollar på ett avtal är dess rubrik. Rubriken har egentligen ingen jättestor betydelse då det främst är innehållet i avtalet som är viktigt, men om en tvist skulle uppkomma och en domstol måste ta sig an att tolka avtalet så är avtalets rubrik en bra vägledningen om vilket syfte avtalet har. Exempel på rubriker i ditt fall skulle kunna vara "Avtal om att ta ned träd" eller "Tillåtelse att ned träd". 2. InledningEfter rubriken kan det vara bra att ha med en kort inledning till avtalet där ni vidare beskriver dess syfte. Återigen är detta en del som är bra att ha med just ifall en tvist skulle uppstå och någon måste ta sig an att tolka erat avtal. Här bör ni skriva vad ni avser med avtalet, att det faktiskt är fråga om en tillåtelse för dig att med din grannes godkännande ta ned tre träd på hans tomt. Ju mer information desto bättre! Det skadar aldrig att skriva med en liten bakgrund till avtalet, d.v.s. att du kanske har stört dig på träden och att ni således har haft kontakt med varandra på Messenger tidigare osv.3. Avtalets parterEfter inledningen till avtalet är det på sin plats att ange vilka parterna i avtalet är, detta kan verka som en självklarhet för er som ingår avtalet, men återigen är det viktigt att ha med för att undvika eventuella tvister. Så mycket information som möjligt är återkommande en bra utgångspunkt när man skriver avtal, person- och kontaktuppgifter till samtliga parter i avtalet är därför bra att ha med. I ditt fall verkar ni enbart vara två parter så det räcker med era respektive uppgifter. 4. Avtalets föremålSom jag var inne på tidigare är det viktigt att få med vad avtalet faktiskt avser. I ditt fall handlar det om att ta ned tre stycken träd på din grannes tomt, men ju exaktare du kan vara i din beskrivning desto bättre. Vilka exakta träd är det exempelvis som ska få tas ned. Genom att vara väldigt tydlig och konkret i beskrivningen av föremålet för avtalet minskar risken för missförstånd och alternativa tolkningar.5. Pris och betalningEfter att föremålet för avtalet är angett är det viktigt att även ange priset för föremålet. Kanske ska du betala honom en slant för att du får ta ned träden, kanske ska han betala dig, eller kanske ska ingen betalning krävas över huvud taget.6. Villkor för avtaletI övrigt kan det även vara bra att ha med vilka villkor som gäller för avtalet. Gäller avtalet kanske bara för en specifik tid, d.v.s. att om du inte tar ned träden innan nästa sommar så ska avtalet inte vara giltigt längre.7. DröjsmålEfter att avtalets föremål, dess pris och villkoren för avtalet är angett är det också bra att komma överens om och skriva ned vad som händer om någon inte presterar sin del av avtalet i tid. För det fallet att ni har kommit överens om betalning kanske betalningsskyldigheten ändå ska infalla, eller inte alls. 8. Fel i avtalets föremålUtöver vad som händer vid eventuella dröjsmål kan det även vara bra att komma överens och skriva ned vad som händer om någon part inte är nöjd med resultatet. Kanske tar du ned ett träd för mycket, eller ett för lite, eller bara tar ned vissa delar av ett träd så att resultatet blir att det ser fult ut. Vad ska hända i sådana fall? Kanske ska du exempelvis vara skyldig att rätta till det i så fall.9. Force Majeure-klausulMot slutet av avtalet är det även bra att föra in en del om vad som händer vid exceptionella förhållanden (s.k. Force Majeure-situationer) där det händer något oförutsägbart som ligger utanför eran kontroll. I dessa sammanhang brukar man prata om exempelvis naturkatastrofer, större olyckor eller krig, som gör det omöjligt för parterna att kunna prestera i enlighet med avtalet. Vid sådana situationer, ska någon, eller kanske båda parterna, vara friskrivna från att fullfölja sina åtaganden enligt avtalet?10. Underteckning Slutligen kommer den troligtvis viktigaste delen av avtalet, nämligen undertecknandet som gör avtalet bindande för parterna. Gör ett utrymme för underteckning och därtill kan det även vara bra med namnförtydligande. Återigen är det bra med så mycket information som möjligt och det skadar därför inte att även ange ort och datum för när undertecknandet av avtalet äger rum. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Formkrav för fullmakt

2021-03-31 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min syster i USA har glömt efternamnet på mig och vår mor i fullmakten gällande bouppteckningen. Det gäller att jag som fullmaktstagare agera ombud Hon har uppgett våra personnummer korrekt. Kan skatteverket godtaga detta?Med vänlig hälsning
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om skatteverket kommer godta en fullmakt där fullmaktsgivaren inte har uppgivit efternamnet på dig (fullmäktigen). Det korta svaret på frågan är att uteblivandet av efternamn i fullmakten sannolikt inte kommer leda till några problem för dess godkännande. För att vara på den helt säkra sidan kan du ta kontakt med skatteverket genom någon av dess kanaler som du hittar här, och ställa frågan till dem.I det följande kommer jag grundligt redogöra för varför jag menar att bristen på efternamn i fullmakten sannolikt inte kommer ställa till några problem. Typiskt sätt finns inga krav på vad som SKA finnas med i en fullmaktReglerna kring fullmakter återfinns huvudsakligen i avtalslagen. Det är dock enbart ett begränsat antal typer av fullmakter som faktiskt har krav på hur de ska vara utformade. De fullmakter som har formkrav är fullmakter som rör köp, byte eller gåva av fast egendom. (2 kap. 27 § st. 2 avtalslagen)Därutöver har även s.k. framtidsfullmakter vissa formkrav som återfinns i lagen om framtidsfullmakter. För majoriteten av alla fullmakter saknas alltså regler kring hur den ska vara utformad, vilket innebär att fullmakter inte ens behöver vara skriftliga utan även muntliga sådana är giltiga. För övrigt ska dock tilläggas att den som ska rättshandla med fullmäktigen – d.v.s. skatteverket i ditt beskrivna scenario – kan ställa krav på vad som ska framgå av fullmakten. Det är trots allt upp till dem att avgöra om de kan lita på att du har en giltig fullmakt eller inte. Som du beskriver i ditt scenario framgår dock både förnamn och personnummer i den aktuella fullmakten, bristen på efternamn borde således inte innebära att det inte går att identifiera dig som fullmäktigen. Vad som BÖR vara med i en fullmaktÄven om det för de flesta fullmakterna saknas formkrav så finns det en del saker som bör framgå för att det praktiskt sett ändå trots allt ska röra sig om en fullmakt. I det följande listar jag några av de mest centrala delarna.1. Fullmäktigen Först och främst måste fullmakten praktiskt sett ha en fullmaktstagare (fullmäktigen). Utan fullmaktstagaren finns det ju ingen som kan rättshandla enligt fullmakten. Fullmäktigen bör uppges med namn och personnummer. Som huvudregel kan man säga att ju mer information desto bättre. 2. FullmaktsgivarenSedan måste fullmakten även ha en fullmaktsgivare, d.v.s. den å vems vägnar som fullmäktigen ska rättshandla. Även här bör namn och personnummer finnas med. 3. Fullmaktsförklaring (fullmäktigens behörighet)Detta är förmodligen den delen av fullmakten som på sätt och vis är viktigast. Här bör du beskriva vad fullmakten går ut på, alltså vad fullmäktigen har behörighet att göra. Ett enkelt exempel är att skriva något i stil med "Härmed ger jag (person X), i fullmakt åt person Y, att köpa en bil för min räkning". Som sagt är en bra utgångspunkt att ju mer information man har med i fullmakten desto bättre. Det är således bra att vara väldigt tydlig med vad fullmäktigens behörighet faktiskt är. Vilken typ av bil ska det exempelvis vara? Är det kanske fråga om någon specifik färg? Bilen kanske inte får kosta mer än ett visst belopp? Osv. 4. Fullmaktens tidsperiodFör att en fullmakt inte ska missbrukas eller användas på ett sätt som fullmaktsgivaren inte tänkt sig är det även bra att sätta en tidsbegränsning på fullmakten. Således kommer fullmakten automatiskt bli ogiltig efter en bestämd tidpunkt. 5. Signering och eventuell bevittning Slutligen bör fullmakten signeras och eventuellt även bevittnas av någon utomstående. Genom ett sådant förvarande försäkrar man sig om att fullmakten godtas av motparten i rättshandlingen. SammanfattningSammanfattningsvis finns det för de flesta fullmakterna inget formkrav, det finns dock vissa saker som praktiskt sätt måste finnas med för att det ska röra sig om en fullmakt och även vissa saker som bör vara med säkerhetsskull. Det bästa sättet för att försäkra sig om att motparten i rättshandlingen – d.v.s. den som ska godta fullmakten (i ditt beskrivna scenario skatteverket) – är att kontakta dem och fråga vilka krav de ställer på fullmakten. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får man låna ut bilen till sitt barn?

2021-02-18 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min son är 20 år och har körkort vi är bokförda och bor på samma adress , frågan är om han få lov att låna och köra min bil . Finns det några begränsningar vårt bil är försäkrat hos folksam.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över hur långt din bilförsäkring sträcker sig samt om det är tillåtet för dig att låna ut din bil din son. Frågorna är dock svåra att svara på utan att se hur ditt försäkringsavtal ser ut. Därför kommer jag i det följande bara kort att redogöra för hur många försäkringsbolag generellt sett brukar lägga upp sina bilförsäkringar. För att få ett helt korrekt svar på dina funderingar uppmanar jag dig att ta kontakt med ditt försäkringsbolag istället. Hur långt sträcker sig bilförsäkringen?En del bilförsäkringar tillåter att andra som är bosatta på samma adress som försäkringstagaren också får använda bilen utan några inskränkningar i försäkringen. Det är åtminstone vanligt att försäkringstagarens eventuella partner eller sambo får använda bilen på samma sätt som försäkringstagaren själv utan att det har någon påverkan på vad som täcks av försäkringen. Många försäkringsbolag brukar dock dra en gräns för vilka man kan låna ut bilen på detta sätt till. Vanligtvis är det helt okej att låna ut bilen till en vän eller bekant vid något enstaka tillfälle utan att det ska få någon påverkan på vad försäkringen täcker. Men om det sker så ofta att man kan ifrågasätta vem som den verkliga nyttjaren av bilen är så är det möjligt att vissa försäkringsbolag inte kommer täcka eventuella skador på fordonet. Får jag låna ut bilen till min son?Om du vill låna ut fordonet till din son är det först viktigt att tänka på att han uppfyller de kraven som ställs på honom för att köra bilen (ålder, körkort m.m.). Om de kraven är uppfyllda får du vanligtvis låna ut bilen till din son under samma förutsättningar som du får låna ut den till någon annan (se ovan). Att tänka på är således att man inte försäkrar sonens bil så att säga. Om det är sonen som är den verkliga nyttjaren av bilen kommer försäkringsbolagen i de flesta fallen genomskåda upplägget och någon ersättning vid en eventuell skada kommer sannolikt inte utgå. Om det emellertid enbart rör sig om några enstaka gånger som sonen lånar bilen, brukar de flesta försäkringsbolagen inte invända. Att tänka på är som sagt att reglerna ofta skiljer sig från försäkringsbolag till försäkringsbolag. Därutöver spelar också försäkringens omfattning stor roll samt vad det är som gör att bilen eventuellt skadas. Mitt råd är alltså att ta kontakt med ditt aktuella försäkringsbolag och fråga dem vad som gäller vid din specifika försäkring. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Skriva fel namn på ett avtal

2021-08-26 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag tog i samband med giftermål min makas efternamn vilket som jag förstår och fick förklarat av Skatteverket trädde i kraft då vi gifte oss eftersom jag ansökt om efternamnsbyte (till min makas) redan vid hindersprövning. Jag undrar om det är lagligt för mig att underteckna ett avtal/dokument med mitt gamla efternamn dvs. det jag hette innan giftermålet (efter att vi gift oss och tagit över min makas efternamn vid giftermålet)? För jag menar att lagligt så har jag ju i samband med giftermålet ändrat till min makas efternamn och det bör väl vara det som är det giltiga då när man skriver på ett avtal/dokument?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över när ditt nya namn börjar gälla efter det att du tagit din makas efternamn vid giftermål, och dels huruvida det är lagligt eller ej att efter namnbytet underteckna avtal eller andra dokument med ditt gamla namn. Det korta svaret är att ditt nya efternamn börjar gälla så snart hindersprövningen och vigselintyget kommer in till Skatteverket, vilket inte brukar ta mer än ett par dagar efter vigseln. Efter det bör du underteckna avtal med ditt nya efternamn, men skulle du råka skriva ditt gamla efternamn är det ingenting som är olagligt så länge du inte försöker förfalska en urkund genom att uppge en annan persons namn. I det följande går jag lite mer grundligt igenom vad som gäller om du skriver fel namnteckning på ett avtal efter det att du har bytt efternamn. Att råka skriva fel namn är ingen större faraEn av de viktigaste principerna när man tolkar avtal inom svensk rätt är att se till vilken avsikt parterna hade med det aktuella avtalet. Om du skulle råka underteckna med ditt gamla namn på ett avtal behöver det således inte få några större konsekvenser. Förutsatt att du och motparten är överens om vem som ska prestera vad enligt avtalet kommer ett felskrivet namn i praktiken inte vara märkbart för någon av er så länge ni följer era åtaganden i enlighet med det undertecknade avtalet. Skulle en eventuell tvist uppstå mellan er kan ett felskrivet namn leda till vissa svårigheter med bevisningen, men så länge det går att avgöra vilka parterna av avtalet är och vad ni avsåg med avtalet så kommer det inte få några större konsekvenser. Om du vet med dig att du efter giftermålet har skrivet ditt gamla namn på ett avtal i pappersform kan du enkelt korrigera det genom att exempelvis stryka över din gamla namnteckning och skriva dit din nya, eller genom att sätta ett av namnen inom parantes och på så sätt förtydliga vilket som är ditt gamla namn. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad ska vara med i ett avtal?

2021-03-27 i Avtal
FRÅGA |Hej. Man ska sälja cykel till en vän. Upprätta ett köpeavtal mellan mig och min vän. Fundera på vad som bör vara med i avtalet för att inte några tvister ska uppstå i framtiden. Tack
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vad som bör vara med i ett avtal mellan två stycken privatpersoner vid köp/försäljning av lösöre – d.v.s. lös egendom som inte utgörs av pengar, värdepapper eller olika slags rättigheter. I det följande kommer jag först gå igenom lite allmänna saker att tänka på och sedan går jag igenom 10 saker som kan vara bra att ha med i ett avtal. För att vara på den säkra sidan är det dock alltid bäst att låta någon av våra jurister vara med vid utformandet av avtal, sådana tjänster har vi till fastpris här. Allmänt om avtalFörst och främst behöver ett avtal inte vara skriftligt för att det ska vara giltigt. Muntliga avtal är exempelvis precis lika giltiga som skriftliga sådana. För att undvika oklarheter är skriftliga avtal dock att rekommendera. För det fall att en eventuell tvist skulle uppkomma mellan parterna efter det att avtalet ingåtts, gör ett skriftligt avtal det mycket enklare att bevisa vad man det är man faktiskt har avtalat om. En annan sak att tänka på vid ingående av avtal är att minderåriga, d.v.s. personer som ännu inte fyllt 18 år, som huvudregeln inte kan ingå avtal med bindande verkan. Har man ingått avtal med en minderårig finns det risk för att prestationerna enligt avtalet ska gå åter. Om du således skulle sälja cykeln till någon som inte har fyllt 18 år än kan det leda till att köparen måste lämna tillbaka cykeln och att du måste lämna tillbaka den ersättning du erhöll vid försäljningen. (9 kap. 1 och 7 § föräldrabalken)En sista allmän sak om köpeavtal är att köplagen blir tillämplig. Det är en s.k. dispositiv lag vilket innebär att det går att avtala bort det som följer av lagen, men om man skulle upptäcka att avtalet inte fullständigt reglerar vilka prestationer som gäller mellan dig och köparen, kommer lagen användas för att fylla ut "luckorna" i avtalet. Vad som bör vara med i avtalet1. RubrikDet första man möts av när man kollar på ett avtal är dess rubrik. Rubriken har egentligen ingen jättestor betydelse då det främst är innehållet i avtalet som är viktigt, men om en tvist skulle uppkomma och en domstol måste ta sig an att tolka avtalet så är avtalets rubrik en bra vägledningen om vilket syfte avtalet har. Exempel på rubriker skulle kunna vara "köpeavtal" eller "upplåtelseavtal". I ditt fall skulle det första passa då det faktiskt rör sig om ett köp och inte någon uthyrning. 2. InledningEfter rubriken kan det vara bra att ha med en kort inledning till avtalet där man vidare beskriver dess syfte. Återigen är detta en del som är bra att ha med just ifall en tvist skulle uppstå och någon måste ta sig an att tolka erat avtal. Här bör man skriva vad parterna avser med avtalet, att det faktiskt är fråga om en överlåtelse där den ena parten åtar sig prestera något (i ditt fall en cykel) och den andra parten åtar sig en motprestation (att betala). Ju mer information desto bättre så det skadar aldrig att skriva med en liten bakgrund till avtalet. 3. Avtalets parterEfter inledningen till avtalet är det på sin plats att ange vilka parterna i avtalet är, detta kan verka som en självklarhet för er som ingår avtalet, men återigen är det viktigt att ha med för att undvika eventuella tvister. Så mycket informations som möjligt är återkommande en bra utgångspunkt när man skriver avtal, person- och kontaktuppgifter till samtliga parter i avtalet är därför bra att ha med. I ditt fall verkar ni enbart vara två parter så det räcker med era respektive uppgifter. 4. Avtalets föremålSom jag var inne på tidigare är det viktigt att få med vad avtalet faktiskt avser. I ditt fall handlar det om en cykel, men ju exaktare du kan vara i din beskrivning av cykeln desto bättre. Vad är det exempelvis för märke, modell, färg etc. Genom att vara väldigt tydlig och konkret i beskrivningen av föremålet för avtalet minskar risken för missförstånd och alternativa tolkningar om vad det är du faktiskt åtar dig att sälja till avtalets motpart. 5. Pris och betalningEfter att föremålet för avtalet är angett är det viktigt att även ange priset för föremålet. I vissa fall kan prissättningen vara mer komplicerad men det vanligaste är att man anger ett fast pris som ska betalas vid en viss tidpunkt. Det kan då vara bra att exempelvis ange vem som ska genomföra sin prestation först, alltså om betalningen ska ske innan eller efter det att motparten i ditt scenario får cykeln. Det bör även framgå hur betalningen ska ske, exempelvis kontant med hela summan på en gång. 6. Villkor för avtaletI övrigt kan det även vara bra att ha med vilka villkor som gäller för avtalet. Gäller avtalet kanske bara för en specifik tid, d.v.s. att om köparen inte dyker upp inom en viss tid så går anbudet (ditt åtagande att sälja cykeln) åter. Det är i detta hänseende även bra att klargöra vem som står för den eventuella leveransen av cykeln, kommer köparen och hämtar den eller ska du på något sätt frakta den till köparen, och vem står i så fall för fraktkostnader. Vilka platser respektive tid och datum är det i så fall som gäller.7. DröjsmålEfter att avtalets föremål, dess pris och villkoren för avtalet är angett är det också bra att komma överens om och skriva ned vad som händer om någon inte presterar sin del av avtalet i tid. Ska du som säljare kanske få någon form av dröjsmålsränta om köparen inte betalar i tid? Och om du som säljare inte lyckas leverera cykeln i tid, ska köparen då kanske ha rätt till någon ersättning för förseningen eller t.o.m. få dra sig ur avtalet helt och hållet?8. Fel i avtalets föremålUtöver vad som händer vid eventuella dröjsmål kan det även vara bra att komma överens och skriva ned vad som händer om köparen inte är nöjd med cykeln och tycker att den inte uppnår det du som säljare utlovade. Om det visar sig att någon del på cykeln var trasig, ska du som säljare då få en chans att rätta till felet eller ska köparen kanske få lämna tillbaka cykeln och få tillbaka sina pengar?9. Force Majeure-klausulMot slutet av avtalet är det även bra att föra in en del om vad som händer vid exceptionella förhållanden (s.k. Force Majeure-situationer) där det händer något oförutsägbart som ligger utanför eran kontroll. I dessa sammanhang brukar man prata om exempelvis naturkatastrofer, större olyckor eller krig, som gör det omöjligt för parterna att kunna prestera i enlighet med avtalet. Vid sådana situationer, ska någon, eller kanske båda parterna, vara friskrivna från att fullfölja sina åtaganden enligt avtalet?10. Underteckning Slutligen kommer den troligtvis viktigaste delen av avtalet, nämligen undertecknandet som gör avtalet bindande för parterna. Gör utrymme för underteckning och därtill kan det även vara bra med namnförtydligande. Återigen är det bra med så mycket information som möjligt och det skadar därför inte att även ange ort och datum för när undertecknandet av avtalet äger rum. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

"Råd eller då" – konkurrensklausul

2021-01-30 i Anställningsavtal
FRÅGA |Vad betyder denna text i mitt anställningsavtal , det jag är osäker på är i raden 9.3.1 " eller på annat sätt bistå sådant företag med råd eller dåd " Betyder det att man inte ens få ta anställnig hos en konkurerent ? Konkurrensförbud. Den Anställde förbinder sig att inte under anställningstiden och under en tid av tolv månader räknat från anställningens upphörande starta en verksamhet, eller ingå som delägare i en verksamhet som konkurrerar med verksamhet som bedrivs av bolaget. Den anställde får således inte under en tid av tolv månader räknat från anställningens upphörande;9.3.1 Ingå som delägare i sådant företag eller på annat sätt bistå sådant företag med råd eller dåd;9.3.2 Eller själv eller genom annan starta eller driva med Bolaget konkurrerande verksamhet.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det du är osäker över är vad det innebär att bistå ett företag med råd eller dåd. Det korta svaret på den frågan är att det innebär en form av medverkan, närmare bestämt ett medhjälp som antingen psykiskt eller fysiskt främjar det konkurrerande företaget i fråga. I det följande kommer jag utveckla vad som menas med detta."Råd eller dåd"Uttrycker "råd eller dåd" är inom juridiken främst förknippat med straffrättens lära om medverkan till brott. Huvudregeln inom straffrätten är att inte bara den som har utfört en brottslig gärning kan dömas till ansvar, utan detsamma gäller för den som har främjat denna gärning med råd eller dåd (23 kap. 4 § brottsbalken).Att främja en gärning med råd eller dåd innebär helt enkelt att man hjälper till antingen psykiskt eller fysiskt. Det psykiska främjandet kan bestå i att man exempelvis med sitt kroppsspråk eller verbalt visar uppmuntran för gärningsmannen eller helt enkelt bistår med råd. Det fysiska främjandet å andra sidan består i att man fysiskt hjälper till genom att t.ex. skaffa fram hjälpmedel. KonkurrensklausulenFör att nu koppla denna straffrättsliga parallell till konkurrensklausulen i ditt beskrivna scenario, innebär det helt enkelt att du under en tid av tolv månader räknat från anställningens upphörande inte får psykiskt eller fysiskt hjälpa ett konkurrerande företag. Det innebär däremot inte att du överhuvudtaget inte får ta anställning hos en konkurrerande arbetsgivare. Det du hindras från att göra är att i ett sådant företag ta en tjänst där du kan tänkas utnyttja din kunskap om de företagshemligheter du tagit del av i arbetet för det företag som du eventuellt tecknar detta anställningsavtal med. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,