Kan den ene ägaren sälja tillbaka samägd hund?

2021-05-17 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hunden köptes tillsammans,där killen betalar hela summan, tjejen står på ägarbeviset,så det är ju gemensam hund. Hunden är köpt av svärmor, kan killen då sälja tillbaka hunden till sin mor utan hennes godskännande?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det låter som att det, precis som du säger, föreligger samägande avseende hunden. Varje part kan i praktiken behöva bevisa att de faktiskt båda äger hunden och att samäganderätt därmed föreligger. Saker som att de båda stått för kostnader avseende hunden (vid köpet och/eller allteftersom sedan dess), samt vem som står på ett eventuellt köpekontrakt och dylikt kan fungera som sådan bevisning. När samäganderätt föreligger gäller som huvudregel att beslut rörande hunden kräver samtycke från samtliga delägare (2 § samäganderättslagen). Ett undantag som kan bli aktuellt när det gäller samägande av en hund är exempelvis brådskande veterinära beslut om hundens hälsa: beslut som dessa kan vid behov fattas utan delägares samtycke, när det inte hinner inhämtas. Beslut att sälja hunden är emellertid ett sådant beslut som omfattas av huvudregeln, och killen kan alltså inte sälja hunden utan tjejens samtycke. Att hunden ursprungligen är köpt av killens mor har ingen betydelse, tjejens samtycke krävs för försäljning även i den situationen. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Får en näringsidkare vägra ta emot mig som kund utan förklaring?

2021-01-21 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag bokade tid hos en privat massör som sedermera avbokade tiden med hänvisning till att en av hans kollegor haft en incident ihop med mig. Jag får ingen vidare förklaring om vad det gäller. Kan man bara vägra att ta emot en kund utan att ge en mer utförlig förklaring?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som utgångspunkt råder stor avtalsfrihet i svensk rätt, vilket innebär att man är fri att välja vilka kunder man vill erbjuda sina varor/tjänster till. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är att det inte får utgöra diskriminering (2 kap. 12 § första stycket, första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering, dvs sämre behandling (1 kap. 4 §), på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder, såsom kön, etnicitet eller religion, för att nämna några (1 kap. 1 och 5 §). Man är som utgångspunkt inte skyldig att ge en förklaring till varför man väljer att neka en kund, men om du kan visa något som tyder på att anledningen till att de nekar dig som kund egentligen är diskriminering kan de behöva bevisa att så inte är fallet och att deras val att neka dig motiverades av andra skäl som inte har koppling till en diskrimineringsgrund (6 kap. 3 §). Kan de inte det anses de ha brutit mot diskrimineringsförbudet och behöver betala diskrimineringsersättning till dig (5 kap. 1 §). Vad du kan göraOm du anser att de gjort sig skyldiga till diskriminering kan du kontakta diskrimineringsombudsmannen (se här, eller här) för att eventuellt kunna få deras hjälp. Diskrimineringsombudsmannen får dock in många klagomål, och driver endast en mindre andel till domstol (se rubriken Vi driver ärenden till domstol för att få avgöranden). Du kan även kontakta en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj och hjälpa dig avgöra dina chanser till framgång i domstol. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här på Lawline. Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Med vänlig hälsning,

Kan en person portas från kiosk?

2020-12-02 i Avtal
FRÅGA |Kan jag avvisa en kund om han eller hon är otrevlig mot mig som står i kassan och porta ut personen för en viss tid. Jag jobbar i en kiosk och undrar vad lagen säger i sådana fallet.Tack på förhand
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har rätt att avvisa kunderSom utgångspunkt råder stor avtalsfrihet i svensk rätt, vilket innebär att du är fri att välja vilka kunder du vill erbjuda dina varor/tjänster till. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är dock att dina val inte får utgöra diskriminering (2 kap. 12 § första stycket, första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder, såsom kön, etnicitet eller religion, för att nämna några (1 kap. 1 och 5 §). Om anledningen till att du nekar en kund är deras uppförande utgör det alltså inte diskriminering, och du står fri att "porta" dem och be dem lämna kiosken. Om det kan verka som att ditt nekande av en kund är diskriminering kan du dock behöva visa att så inte är fallet, utan att ditt val motiverades av andra skäl (6 kap. 3 §). Den portade personen kan dock fortfarande gå ditEftersom kiosken är en allmän plats skulle emellertid kunden som portats inte göra sig skyldig till något brott, såsom olaga intrång (4 kap. 6 § andra stycket brottsbalken), om den skulle besöka kiosken portningen till trots (detta har prövats och slagits fast i ett mål i Högsta Domstolen). Du kan fortfarande neka kunden dina varor/tjänster, men du kan alltså inte hindra personen från att befinna sig på platsen. Skulle personen fortsätta bete sig illa skulle de dock kunna göra sig skyldiga till andra brott, exempelvis ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken). Lycka till, och tveka inte att återkomma om du har fler funderingar. Med vänlig hälsning,

Suddbar penna i avtalssammanhang

2021-01-28 i Formkrav
FRÅGA |Jag har en suddbar kulspetspenna. Kan man använda den i alla sammanhang? Jag har hittills bara använt den privat. Texten är möjlig att sudda ut enbart med just den kulspetspennan, inget annat suddgummi fungerar.Jag ser många fördelar med pennan, men det slog mig att den kanske inte ska användas i t ex avtalsskrivning, mm.
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Suddbar text är antagligen tillåten, men olämpligSom utgångspunkt är detta nog en detaljfråga som rättsvärlden inte behandlat, och det är med andra ord varken uttryckligen förbjudet eller tillåtet att använda sig av sådana pennor. Vissa avtal behöver ingås på särskilda sätt för att bli giltiga, såsom fastighetsköp (4 kap. 1 § jordabalken), men inte heller de uttalar sig närmare om sådana detaljer om hur underskriften får uppnås. Syftet med att nedteckna namnteckning och avtalsvillkor är dock att säkerställa bevisning om att ett bindande avtal ingåtts, och vad det avtalet innehåller. Avtal är som utgångspunkt bindande även om de inte är skriftliga (framgår exempelvis av 1 kap. 3 § andra stycket avtalslagen), men ord står mot ord om parterna skulle bli osams om avtalet. För samtliga inblandade är det därför mer lämpligt att använda sig av permanenta medel, och detta är alltså inte minst för din egen skull. Det kan missbrukas, men bevisning kan även förloras av misstagVärt att veta om sådana pennor, om det är samma teknik som jag är bekant med, är att texten kan försvinna även om den kommer i kontakt med värme (en varm kaffekopp, en dator som går på högvarv, ett värmeelement etc.) Texten kan alltså dels ändras med avsikt, vilket kan missbrukas av den som blev missnöjd med avtalet, men även av misstag. Tveka inte att återkomma med en ny fråga om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Kan restaurangpersonal vägra en kund en rätt om de misstänker allergi?

2021-01-03 i Avtal
FRÅGA |Hej! Kan personal som jobbar på restaurang vägra servera en viss rätt till en gäst om de har skälig grund att tro att gästen är allergisk mot ingredienserna i rätten, men gästen vill ändå beställa den rätten?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som utgångspunkt råder stor avtalsfrihet i svensk rätt, vilket innebär att man är fri att välja vilka kunder man vill erbjuda sina varor/tjänster till. Det gäller även restauranger och deras personal. Det viktiga undantaget mot denna valfrihet är att det inte får utgöra diskriminering (2 kap. 12 § första stycket, första punkten diskrimineringslagen). Det som förbjuds är diskriminering på grund av vissa uttryckligen angivna diskrimineringsgrunder, såsom kön, etnicitet eller religion, för att nämna några (1 kap. 1 och 5 §). Om den enda anledningen till att de nekar en kund en viss rätt är att de befarar att kunden annars skulle få en allergisk reaktion, och de inte baserar detta på exempelvis fördomar om etnicitet eller någon annan diskrimineringsgrund får de alltså fritt välja att neka kunden. Det kan vara en försiktighetsåtgärd från restaurangens sida för att inte riskera att belastas med skadeståndsanspråk mot restaurangen, även om det torde vara överdrivet försiktigt eftersom de knappast kan anses ha agerat vårdslöst om de diskuterat saken med kunden och kunden själv fortfarande vill beställa rätten. Med vänlig hälsning,

Innebar mitt telefonsamtal med en blocket-spekulant ett bindande avtal?

2020-11-01 i Anbud och accept
FRÅGA |Jag har efter mycket vånda bestämt mig för att sälja min skivsamling. Lägger ut en annons på blocket där jag beskriver samlingen med ord och några bilder. 15 minuter efter inlägget får jag ett samtal där personen vågar om de finns kvar. Jag skrattar lite och säger att du är den förste som ringer. Vi pratas vid lite medans jag går min lunchpromenad med min kollega. han frågar om skick och berättar om UPS som jag kan anlita för att skicka skivorna om det blir affär. Jag säger att jag är lite upptagen nu men jag har hans nummer och kan höra av mig senare. Säger också "vi får se vad som händer". under lunchen fick jag ytterligare tre-fyra samtal. Väl tillbaka på jobbet hade jag cirka 20 mail. Det blev sug efter mina skivor. En kontakt jag har erbjuder mig 3000:- mer än utgångspriset och erbjuder sig att hämta alla 500 skivorna själv. Jag är pressad och säger okey. Jag tar bort annonsen och tänker skicka ett meddelade till dem jag har pratat med men han som ringde först skickar en massa meddelande, är arg och hotar med stämning. Jag struntar i all konversation med honom och nu idag skickar kopior på sin stämningsansökan. Jag har aldrig lovat honom någon affär, min kollega som går bredvid mig kan vittna om hela mitt samtal. Alltså det är enligt mig ingen muntlig överenskommelse vilket han tycker. Han har gjort en egen värdering av vad han tror att samlingen är värd och vill ha 15 000:- av mig. Han har aldrig sett den. FRÅGA: Har han överhuvudtaget något att hämta här?
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du främst undrar om denna person har rätt eller fel uppfattning om huruvida ni ingått en överenskommelse eller inte, men även om den ersättning han begär är rimlig, om en överenskommelse anses ha ingåtts. Frågan rör därmed dels avtalsbundenhet vilket regleras i avtalslagen, dels skadestånd på grund av köpeavtal mellan två privatpersoner vilket regleras i köplagen. När blir man bunden vid en överenskommelse?Avtalsbundenhet kan uppstå först efter att någon lämnat ett anbud till dig, dvs sagt sig vilja köpa skivsamlingen, och du accepterat anbudet (1 § avtalslagen). Din annons utgör inte ett anbud, eftersom det inte riktar sig till en tillräckligt bestämd krets. Den utgör istället ett utbud, en uppmaning till andra att lämna anbud, och denna är du inte bunden vid. Det kan vara svårt att dra en gräns mellan ännu icke bindande förhandlingar och bindande anbud/accept. I varje enskilt fall ska personens uttalanden och även beteenden beaktas, samt hur dessa rimligtvis kan ha uppfattats av motparten. Även uttalanden som inte direkt uttryckligen utgör en viljeförklaring att ingå avtal kan utgöra en bindande accept om de i samband med personens beteende rimligen kunde tolkas som en vilja att ingå avtalet. Är samtalet att anse som en bindande överenskommelse? Man behöver med andra ord inte uttryckligen lova någon en affär för att bli bunden, men med hänsyn till hur du beskriver situationen borde dina uttalanden och ditt beteende inte rimligen ha gett ett sådant intryck att motparten skäligen kunnat utgå ifrån att du ingick avtal. Detta är dock förstås svårt att säga med säkerhet, eftersom det är svårt att veta vad exakt som sades under ert telefonsamtal.Om han t.ex. uttryckligen sa "om det blir affär" i samband med att han berättade om UPS tyder det på att han inte tolkat dina uttalanden som en bindande accept. Ditt uttalande om att ni "får se vad som händer" skulle kunna tolkas som att du förtydligar att ni inte ingått avtal ännu, men beroende på sammanhanget kanske motparten tolkade det som att ni får se om du kommer använda dig av UPS eller inte. Den som påstår något ska enligt huvudregeln i svensk rätt behöva bevisa detta. Med andra ord är det den andre personen som i en tvist i domstol skulle behöva styrka att du accepterade hans anbud och ingick ett bindande avtal under telefonsamtalet. Sammantaget är det inte omöjligt att motparten i och för sig fick intrycket att ni nådde en bindande överenskommelse, men för att han ska få framgång i domstol behöver han ha stöd för att han skäligen kunnat utgå ifrån att avtal ingåtts. Med tanke på hur förbehållsamt du tycks ha uttryckt dig ser hans chanser för framgång dåliga ut. Är 15 000 kr skälig ersättning för avtalsbrott?Om han trots allt skulle få framgång i domstol och det skulle anses att ni ingått ett bindande avtal skulle du anses ha hävt köpet utan befogad anledning. I en sådan situation har köparen rätt till skadestånd motsvarande skillnaden mellan priset enligt det brutna avtalet och varans gängse pris (69 § köplagen), om köparen inte gjort ett täckningsköp (dvs köpt en likvärdig vara från en annan säljare). Med gängse pris får förstås marknadspriset, vilket här skulle utgöra vad du i slutändan sålde skivsamlingen för. Alltså skulle ersättningen inte uppgå 15 000 kr, utan snarare utgöras av skillnaden mellan vad han erbjöd och vad du i slutändan sålde skivsamlingen för. Högsta Domstolen har behandlat ett liknande fall på detta sätt (NJA 2016 s. 1195, p. 23). Lycka till, och om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till oss. Med vänlig hälsning,