Kan man upprätta en gemensam framtidsfullmakt?

2020-09-17 i Avtal
FRÅGA |Framtidsfullmakt - Jag och min hustru avser att utfärda en framtidsfullmakt. Kan dennavara gemensam eller krävs 2 separata och har ni förslag till lämplig mall?
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att du undrar vilka formkrav som måste vara uppfyllda för att en framtidsfullmakt ska vara giltig. Regler om framtidsfullmakter finns i lag om framtidsfullmakter.Vad är en framtidsfullmakt?En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon (fullmaktsgivaren) ger åt en fysisk person (fullmaktshavaren) att företräda fullmaktsgivaren för de fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte länge har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser (1 § lag om framtidsfullmakter).Framtidsfullmakten får omfatta personliga och ekonomiska angelägenheter. Fullmaktshavaren ska bevaka fullmaktsgivarens rätt i de angelägenheter som framtidsfullmakten omfattar (2 § första stycket lag om framtidsfullmakter).Vilka formkrav måste vara uppfyllda för att framtidsfullmakten ska vara giltig?För att kunna upprätta en framtidsfullmakt måste fullmaktsgivaren ha fyllt 18 år och ha förmåga att ha hand om sina angelägenheter (3 § lag om framtidsfullmakter).Framtidsfullmakten ska vara skriftlig (4 § första stycket lag om framtidsfullmakt). Fullmaktsgivaren ska skriva under fullmakten i två vittnens samtidiga närvaro. Vittnena ska ha kännedom om att handlingen är en framtidsfullmakt och bekräfta handlingen med sina underskrifter (4 § andra stycket lag om framtidsfullmakter). Av framtidsfullmakten ska det framgå: 1) Att det är fråga om en framtidsfullmakt, 2) vem eller vilka som är fullmaktshavare, 3) vilka angelägenheter fullmakten omfattar, 4) vilka övriga villkor som gäller (5 § lag om framtidsfullmakter).SammanfattningEn framtidsfullmakt är ett individuellt dokument som en fullmaktsgivare ger till någon annan, vilket betyder att det endast kan finnas en fullmaktsgivare i en framtidsfullmakt. Du och din hustru bör därför upprätta varsin framtidsfullmakt och inte en gemensam.Du kan boka tid hos en jurist på Lawline här, för hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt för dig, och en framtidsfullmakt för din hustru. Våra mallar för framtidsfullmakter hittar du här. Hoppas detta var svar på frågan, annars får du gärna återkomma till oss.Med vänliga hälsningar

Jag och min klass bokade en studentskiva. Om vi avbokar, får vi alla pengarna tillbaka?

2020-09-13 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min klass bokade en studentskiva i mars 2020 och vi ska ha den mars 2021. Om vi avbokar, får vi alla pengarna tillbaka? Det klassiferas väl som force majeure?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som om du undrar om företaget, som ni har bokat studentskivan hos, har en återbetalningsskyldighet om ni tvingas avboka stundetskivan på grund av coronapandemin. Frågor om avtal regleras i avtalslagen. Mitt svar kommer till stor del att utgå från ett nytt avgörande från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) som handlar om en avbokning av ett studentflak under coronapandemin. Avgörandet från Allmänna reklamationsnämndenEnligt ett avgörande från ARN fick en gymnasieklass (konsumenterna) pengarna tillbaka från studentflaksföretaget (näringsidkaren) när de hade bokat ett studentflak som de sedan varit tvungen att avboka på grund av de rådande omständigheterna. I detta avgörande skriver ARN att huvudregeln är att avtal ska hållas. Om den ena parten, näringsidkaren, inte presterar sin del av avtalet bör inte den andra parten, konsumenterna, behöva prestera sin del av avtalet. En näringsidkare kan dock i avtalet begränsa sin skyldighet att återbetala i den mån som sådana begränsningar inte strider mot gällande lagstiftning, enligt ARN. Ansvaret ligger på näringsidkaren att visa att det finns sådana villkor i det gällande avtalet. I studentflaksfallet hade näringsidkaren ett giltigt villkor i avtalet som innebar att konsumenterna inte skulle få tillbaka några pengar från det avbokade flaket. Trots att näringsidkaren har ett villkor i avtalet som begränsade sin återbetalningsskyldighet så kan detta avtalsvillkor bortses ifrån genom 36 § AvtL. I studentflaksfallet så menar ARN bland annat att näringsidkarens villkor ska bortses ifrån då villkoret lägger över en allt för stor risk på konsumenterna som har en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Med bakgrund av 36 § AvtL skulle alltså näringsidkaren återbetala kostnaden för studentflaket till konsumenterna.I ert fallNi kan också ha rätt att avboka studentfesten och få pengarna tillbaka, precis som i studentflaksfallet. Det är i första hand avtalsvillkoren mellan er och studentfestföretget som avgör om ni kan få pengarna tillbaka. Du bör läsa igenom avtalsvillkoren för att se vad som gäller vid avbokning. Ni kan vända er till Lawlines juristbyrå om ni behöver hjälp att tolka avtalet. Om det är så att studentfestföretaget har ett villkor i avtalet som gör att de inte blir återbetalningsskyldiga så kan det ändå, enligt ARN-avgörandet ovan, vara möjligt att argumentera för att ni ska få full återbetalning om ni avbokar.Om du och företaget inte kommer överensOm du och företaget inte kommer till en lösning kan du göra en anmälan till ARN för att få en bedömning. Det kostar inget att få sitt ärende prövat av ARN.Hoppas att du fick hjälp av mitt svar!

Metoder för avtalstolkning

2020-09-12 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har förstått det som att det finns många olika metoder för avtalstolkning, tex. objektiv och intersubjektiv tolkning, oklarhetsregeln, partsbruk osv. Jag undrar om ni hade kunnat lista ALLA metoder för avtalstolkning samt exakt vad varje metod innebär. Vi får ofta uppgifter i skolan där vi läser ett fall och sedan ska tolka avtalet men tycker det är jättesvårt eftersom jag inte har koll på alla metoder som finns. Oerhört tacksam för svar!
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver finns det många olika metoder för avtalstolkning. Ibland kan det vara svårt att dra gränsen för vad som är en metod för avtalstolkning och det finns tyvärr inte en absolut lista för vilka metoder som finns. Men här under går jag igenom alla metoder för avtalstolkning som jag har lärt mig!Metoder för avtalstolkningIntersubjektiv tolkning – Att tolka avtalet efter vad parterna gemensamt menat med avtalet. Att tolka avtalet så att det stämmer överens med den så kallade gemensamma partsavsikten.Objektiv tolkning – Att tolka avtalet efter den faktiska ordalydelsen i avtalet.Ändamålstolkning – Att tolka ett villkor i ett avtal mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser. Att se på avtalet som en sammanhängande helhet som ska hänga ihop och vara logiskt.Omständigheter efter avtalsslut – Att tolka avtalet efter hur parterna agerar efter avtalsslutet. Agerar båda parterna på ett visst sätt efter avtalsslutet kan man ofta utgå från att det var så det var menat att avtalet skulle tolkas.Oklarhetsregeln – Att tolka ett otydligt avtalsvillkor till nackdel för den part som själv formulerat villkoret. För avtal i konsumentförhållanden, när t.ex. en privatperson köpt något av ett företag, finns oklarhetsregeln formulerad i lagtext (10 § avtalsvillkorslagen).Dolus/Culpa – Att tolka avtalet till nackdel för en part som insett (dolus), eller bort inse (culpa), att motparten uppfattat avtalet annorlunda.Partsbruk – Att tolka avtalet efter hur två parter brukar göra saker. Metoden går att använda om parterna har handlat med varandra under en längre tid.Sedvänja/Handelsbruk – Att tolka avtalet efter vad som är vanligt i en viss bransch. Metoden går att använda i affärslivet när det finns ett typiskt sätt som saker brukar vara på i en viss bransch.Lycka till med ditt skolarbete!Vänligen,

Får en part ändra i avtalet utan att informera motparten om det?

2020-09-05 i Avtal
FRÅGA |Jag tackade ja till en lägenhet och fick därmed ett avtal, vi läste igenom detta och accepterade det. Sedan träffade vi hyresvärden och skrev under avtalet. Vid detta tillfälle skummade vi igenom avtalet då vi redan noggrant läst det men hyresvärden hade tydligen ändrat i avtalet och lagt till en tre månaders deposition som vi får veta nu 2 månader efteråt då han skickar fakturan. Får han göra så?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din hyresvärd kommit överens om ett hyresavtal och att han vid signeringen, utan att ha informerat dig om det, lagt till avtalsvillkor om att du ska erlägga tre månaders deposition.Avtalet du signerat är bindande och det är varje parts skyldighet att läsa igenom det man godkänner med sin signatur. Jag förstår att det känns tråkigt för dig att din hyresvärd inte informerat dig om depositionen, men rättsligt sätt är det inte hans skyldighet att göra det, utan det åligger dig att läsa igenom avtalet noggrant.Det är alltså tillåtet för en part att lägga till klausuler i avtalet innan signering, då det förväntas läsas och godkännas av den part som avtalet ingås med. Hade scenariot varit annorlunda, t.ex. att du inte ännu signerat det nya avtalet, hade du kunnat hävda att ni redan ingått ett muntligt avtal med de villkor ni kom överens om tidigare. Denna chans förloras emellertid när du signerar det nya avtalet.Jag förstår att det är en tråkig situation och det kan anses oetiskt av din hyresvärd att agera som han gjort, men det är tyvärr inte otillåtet enligt lag.Jag önskar dig lycka till med lägenheten och du är varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen vid ytterligare frågor!Vänligen,

Kan en anställd teckna avtal i firmans namn med uppdragsgivare?

2020-09-16 i Avtal
FRÅGA |Kan en anställd teckna avtal i firmans namn med uppdragsgivare?Hej !Min fru har en städfirma och jag är marknadsansvarig fast ej firmatecknare, det är hon det. Jag pratade med Dorunner och dem lovade mig många uppdrag och de vill prata med min fru och hon tackade nej och ville ej. Jag skrev mejlet i hennes namn att teckna avtal i 6 månd. Det vissade sig att uppdragen är oseriösa kunder som svarar ej på tel el email. Min fru bestred fakturorna och sa att finns ej något avtal med dem. Dem vill ändå skicka fakturorna till kronofogden.MVH
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att du signerat ett avtal under din frus bolags signatur genom att beställa en tjänst via hennes mail och nu vill du avbeställa. För att svara på din fråga tänker jag redogör för vilka avtal en arbetstagare kan signera för sin arbetsgivares räkning (bolaget) med bindande verkan. Dessutom tänker jag översiktligt redogöra för vad som gäller om man utger sig för att vara någon annan om man signerar ett avtal. Din fråga regleras i brottsbalk (Brb) och avtalslagen (avtL) Kan en arbetstagare ingå avtal för sin arbetsgivares räkning?Den som är anställd omfattas även av en s.k ställningsfullmakt (10 § 2 st avtL). En ställningsfullmakt berättar vilka typer av avtal en arbetstagare kan ingå för sin arbetsgivares räkning. Oftast så begränsas detta av anställningsavtalet, anställningsuppgifterna och vilken befattning man har. Ex om en kassörska som arbetar i en livsmedelsbutik tar emot betalning från en kund har hen ingått ett köpavtal (pengar mot vara) men hen har agerat inom ramen för sin anställning och därmed inom sin ställningsfullmakt och avtalet är därmed bindande för arbetsgivaren. Skulle samma kassörska skriva under ett avtal om att livsmedelsbutiken ska köpa in 300 liter färg är det avtalet inte bindande för bolaget då det inte faller inom ramen för avtal som en kassörska vanligtvis ingår i för arbetsgivarens räkning. Du som marknadsansvarig har troligtvis inte behörighet att ingå avtal av denna karaktären för din arbetsgivares räkning. Således är avtalet inte gällande mot din arbetsgivare och hon behöver inte betala räkningar. Situationen kompliceras något av faktumet att du utgett dig för att vara din fru, och därmed behörig firmatecknare. Vad gäller om du signerar ett avtal under annans namn?Om du obehörigen försöker handla med någon annans signatur bland annat kan brottet urkundsförfalskning aktualiseras (14 kap. 1 § Brottsbalk). Brottet innebär att man utger sig för att vara någon man inte är eller framställer en handling (ex körkort, Id-handling). Brottet har fängelse i högst 2 år på straffskalan, men i ringa fall högst 6 månaders fängelse (14 kap. 2 § brottsbalk). Detta är troligtvis isåfall ett ringa fall och rubriceras som förvanskning av urkund. Troligtvis kommer denna bedömning resultera i att du som marknadsansvarig har handlat utanför din behörighet och därmed inte kan binda bolaget till det avtalet som föreligger. Ni ska således bestrida fakturorna och meddela vad som skett. Om de fortsätter häva att ni är betalningsskyldiga kan det vara lämpligt att kontakta en jurist. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Framtidsfullmakt - vad är det och hur upprättas en sådan handling?

2020-09-13 i Avtal
FRÅGA |Jag och min särbo sparar gemensamt på ett konto i en bank som står i mitt namn. Jag vill ju så klart att han ska ha alla pengarna från just detta konto om jag tex. drabbas av ngn sjukdom eller olycka om gör att jag inte kan förmedla min vilja. Kan man skriva ngn typ av dokument som automatiskt öppnas om jag drabbas så att min särbo kan ta ut pengarna.
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad jag förstår det som handlar din fråga om huruvida det finns möjlighet för din särbo att sköta dina ekonomiska angelägenheter vid en eventuell sjukdom eller olycka. Det finns en handling av rättslig betydelse som kallas för framtidsfullmakt och berör just detta. Framtidsfullmakter regleras i Lagen om framtidsfullmakter.Vad är en framtidsfullmakt? En framtidsfullmakt är ett dokument som blir giltigt i framtiden om du som fullmaktsgivare skulle drabbas av en sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande långvarigt. Det ska leda till att du inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som står angivna i fullmakten (1 § lagen om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt får innebära att någon annan tar hand om dina ekonomiska angelägenheter, såsom pengarna på ert gemensamma konto i detta fall (2 § lagen om framtidsfullmakter). Det är fullmaktshavaren och därmed din särbo som får ta ställning till när fullmakten ska att träda i kraft, om den skulle behöva det. Din särbo ska i sådana fall informera dig och dina närmaste släktingar om det. Om din särbo vill går det också att vända sig till tingsrätten och låta dem besluta om saken (9-11 § lagen om framtidsfullmakter). Hur upprättar man en framtidsfullmakt? Det finns vissa bestämmelser om vad som ska framgå av en framtidsfullmakt, samt hur det ska gå till när den upprättas (4-5 § lagen om framtidsfullmakter): Hur det ska gå till: - en framtidsfullmakt måste vara skriftlig- fullmaktsgivaren ska underteckna - två vittnen ska tillsammans närvara- vittnena ska förstå att det är en framtidsfullmakt - vittnena ska bekräfta med sina underskrifterVad som ska framgå av fullmakten:- att det är en framtidsfullmakt- vem som är fullmaktshavare (alltså tar emot fullmakten)- vilka angelägenheter fullmakten omfattar- vilka övriga villkor som gäller.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma. Med vänliga hälsningar,

Är ett muntligt avtal lika bindande som ett skriftligt avtal?

2020-09-07 i Avtal
FRÅGA |HejJag har en hund tillsammans med mitt ex som jag har tagit hand om sedan uppbrottet för ca 2 år sedan. Vi står båda som ägare på kontraktet från uppfödaren men hade ett muntligt avtal om att skulle det ta slut så skulle jag ta hunden. Jag har stått för majoriteten av utgifterna, dock ej alla. Försäkringen står på honom samt att han har betalat sporadiskt under åren för vissa saker, ex halva månadsavgiften för hunddagiset m.m. Han har hittills inte indikerat att han vill ha hunden själv men säger att han vill ha mer tid med hunden när han får ordning på sitt liv. Jag pratade med några jurist-vänner som tryckte starkt på att jag skulle få det i skrift att jag var ensam ägare om han skulle vilja något i framtiden. Pratade med honom om detta med det vägrade han. Blev då nojig om att han skulle i framtiden vilja dela mer på hunden. Undrar därför om och isåfall hur jag skulle gå tillväga för att bli ensam hundägare? Kan jag ta det till domstol?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lag för din frågaJag tolkar det som att din fråga gäller om ert muntliga avtal, gällande vem som ska ta hunden vid ett uppbrott, är gällande eller ej. Du undrar även om du kan ta hjälp av en domstol att fatta beslut om vem som äger hunden. Därför kommer jag huvudsakligen använda mig av avtalslagen (nedan förkortad AvtL) samt rättegångsbalken (nedan förkortad RB).Vilket av avtalen gäller?Av omständigheterna nämner du att du och ditt ex gemensamt står som ägare till hunden på kontraktet från uppfödaren. Du nämner även att du och ditt ex i ett muntligt avtal kommit överens om att du ska ta hunden om det skulle ta slut mellan er. I ert fall rör det sig därför om:1. ett köpeavtal, och2. ett framtida överlåtelseavtal för att undvika en framtida tvist.Det som inledningsvis kan sägas rent generellt för alla typer av avtal är principen om avtalsbundenhet (pacta sunt servanda) som säger att avtal ska hållas. Denna princip är starkt knuten till tanken om avtalsfrihet.Ett avtal ingås genom att den ena parten kommer med ett anbud (förslag) och den andra personen med en accept (godkännande) (1 § stycke 1 AvtL). Det finns inget som säger att ett avtal måste vara skriftligt, utan ett avtal kan även upprättas på andra sätt, däribland muntligen. Ett muntligt avtal är lika bindande som ett skriftligt avtal. Huvudregeln för samtliga avtal, oberoende av hur de upprättats, är därför att de ska hållas och vara bindande för samtliga parter som ingått avtalet. Observera dock att vissa avtal måste ingås skriftligen för att de ska gälla och detta gäller bland annat fastighetsköp.Jag tolkar det som att ert köpeavtal avseende kontraktet från uppfödaren är upprättat skriftligen, vilket gör det väsentligt mycket enklare att bevisa än ert muntliga överlåtelseavtal. Muntliga avtal är generellt sett svårare att bevisa, varför du fått råd av dina vänner som är jurister att få samma överenskommelse nedskriven och undertecknad av ditt ex. Detta är däremot något som är svårt att göra i efterhand, i synnerhet efter att en relation har tagit slut och de inblandade kan ha ändrade åsikter.Det som kan sägas är att du och ditt ex framtida överlåtelseavtal ska gälla och är bindande. Det är däremot svårbevisat eftersom det just har upprättats muntligen. Du som påstår att ett muntligt avtal föreligger bär bevisbördan för att så även är fallet. Lyckas du bevisa detta slutar det skriftliga avtalets rättsverkan att gälla, med andra ord så blir det ogiltigt.Få hjälp av domstol att fastställa vem som äger hundenDet råder onekligen oenighet om vem av er som äger hunden efter ert uppbrott. En hund är i juridisk mening att bedöma som lös egendom. Eftersom det råder oenighet om vem av er som äger hunden (och därigenom ska ha hand om den) så kan man väcka en fastställelsetalan vid en tingsrätt (13 kap. 2 § stycke 1 RB). Genom en fastställelsetalan fastställer domstolen ett rättsförhållande mellan parterna, dvs hur någonting är, vilket kan ske genom att t.ex. fastställa vem som har bättre rätt till en egendom.Tar tingsrätten upp din fråga är det därefter upp till domstolen att avgöra vem som har äganderätt till hunden (fastställa ägandeskapet). Det blir därefter upp till dig och ditt ex att presentera bevis för era respektive påståenden som tingsrätten sedan kommer använda i sitt avgörande. Domstolen kommer inledningsvis sannolikt försöka få er att förlikas, dvs förmå er att lösa er tvist utan en huvudförhandling och dom. Kan du och ditt ex inte förlikas kommer frågan förmodligen tas upp vid en huvudförhandling istället.En fastställelsetalan ska väckas genom att du skickar in en stämningsansökan till tingsrätten (13 kap. 4 § stycke 1 RB). Den domstol du ska väcka din talan vid är rätten i den ort där svaranden (ditt ex) har sitt hemvist, dvs på den ort där han har sin boplats (10 kap. 1 § stycke 1 RB). Stämningsansökan ska vara skriftlig (42 kap. 1 § RB).SammanfattningFör att svara på din fråga gällande hur du kan gå tillväga för att bli ensam ägare till hunden, är mitt tips i första hand att försöka få er muntliga överenskommelse nedskriven och undertecknad av er båda. Fungerar inte detta skulle jag råda dig att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten för att förmå domstolen att besluta i saken. Det är upp till dig och ditt ex att presentera relevant bevisning för er respektive sida, där det skriftliga ägarkontraktet från uppfödaren kan väga tungt just för att det är skriftligt. Att bevisa att ett muntligt avtal föreligger är dessvärre svårare. Det du kan använda som bevisning skulle kunna vara kvitton på utgifterna som hunden kostar dig i månaden. Dessa skulle kunna bevisa din starka inblandning och ditt alldagliga omhändertagande av hunden.Det kan vara klurigt att skriva en stämningsansökan på egen hand då det finns ett antal punkter som måste finnas med i ansökan för att den ska ses som giltig (42 kap. 2 § RB). Jag skulle därför råda dig att ta juridisk hjälp om du känner att det är något du vill ta vidare till domstol. För att få hjälp med ditt ärende av någon av våra jurister kan du enklast kontakta oss på:- Telefon: 08-533 300 04 (mån-fre kl 10-16)- Mejl: info@lawline.seJag hoppas du fick svar på din fråga och får önska dig ett stort lycka till!Med vänlig hälsning,

Ska fodervärden eller ägaren betala om hästen bli halt?

2020-09-01 i Avtal
FRÅGA |Hej. I avtalet för ponnyn vi är fodervärdar åt står det. "Fodervärden står ej för skador som visar sig vara "gammal skada"/förslitningsskada, såsom kotledsinflammationer som uppkommer pga ryggproblem med nacke eller rygg eller knäproblem, pålagringar eller lösa benbitar som upptäcks under kontraktstiden."Nu är ponnyn halt pga meniskskada och artros i ena bakknät. Uppkom ej från ridolycka utan plötsligt. Vem skall betala för behandling? Mvh Undrande
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med är det bra att veta att det inte finns någon lag som reglerar fodervärd till häst. Utgångspunkten är alltså att det är vad som står i avtalet som gäller. Jag tolkar det som att du undrar om det är ni som fodervärdar eller ponnyns ägare som ska betala för skadorna som har uppkommit. Du beskriver att ponnyn är halt på grund av artros i ena knäet samt en meniskskada, och det rör sig med andra ord om två knäskador. Enligt fodervärdsavtalet står det uttryckligen att ni som fodervärdar inte ska stå för skador som uppkommer på grund av knäproblem. Utgångspunkten är alltså att ni inte behöver betala för behandlingen. I avtalet står också att detta endast gäller gamla skador som upptäcks under kontraktstiden. Det som är avgörande är alltså om ni kan visa att skadorna inte har uppkommit under tiden ni har varit fodervärdar. Det enklaste är att låta en veterinär göra en bedömning för att på så vis kunna få ett intyg på att skadorna inte är nya. SammanfattningOm ni kan visa att skadorna beror på förslitning och/eller fanns där redan innan ni blev fodervärdar ska ägaren till ponnyn enligt avtalet stå för behandlingen. Om det däremot visar sig att skadorna är nya måste ni själva betala för behandlingen. Bedömningen av om skadorna är gamla eller nya borde lättast kunna göras av en veterinär. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,