Kan urkundsförfalskning utgöra en ogiltighetsgrund för ett avtal?

2020-10-31 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Har ett avtal med en leverantör som jag vill avsluta. Det visar sig att leverantören förfalskat avtalet gällande uppsägningstiden. Är detta laglig grund för omedelbart avslut i samarbetet?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har förstått din fråga som att ni har ingått i ett avtal, men att det senare visar sig att leverantören ändrat avtalets innehåll avseende uppsägningstiden. Reglerna om avtal finns i Avtalslagen (AvtL). Förfalskning utgör inte en ogiltighetsgrund som framgår uttryckligen av lagen. Du kan dock hävda att avtalsvillkoret avseende uppsägningstiden ska lämnas utan avseende eftersom leverantören är ändrat villkoret utan ditt samtycke (36 § AvtL). Vanligtvis används regeln mycket restriktivt i praktiken och det kan därmed vara svårt att vinna framgång med åberopande av generalklausulen, d v s 36 § Avtalslagen. Det kan också vara värt att påpeka för leverantören att handlingen är straffbelagd. Om leverantören har ändrat avtalet på så sätt att det innebär fara i bevishänseende, alltså att denne fått det att se så äkta ut att det som förfalskats kan tas för äkta, har denne gjort sig skyldig till urkundsförfalskning. Straffet för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år (14 kap. 1 § Brottsbalken). Sammanfattningsvis kan du hävda att avtalet med leverantören är ogiltigt med stöd i den s k generalklausulen (36 § AvtL). Du kan också påpeka för leverantören att denne kan bli straffrättsligt ansvar för urkundsförfalskning. Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid förfalskad namnteckning?

2018-10-28 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Föräldrar till tre minderåriga barn ska separera. De är sambo sedan 15 år tillbaka och huset ska säljas. Mannen påstår att kvinnan skrivit under ett papper där hon avsäger sig rätten till halva värdet på huset. Kvinnans namnteckning är förfalskad. Vad är regelverket kring denna situation?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att förfalska en namnteckning är ett förfalskningsbrott som regleras i brottsbalken. Genom att skriva på ett sådant samboavtal med kvinnans namn kan mannen, om underskriften innebär fara i bevishänseende, göra sig skyldig till urkundsförfalskning (14 kap. 1 §). För att underskriften ska innebära fara i bevishänseende ska det vara sannolikt att avtalet ska kunna tas för äkta och att kvinnan alltså ska verka ha avsagt sig rätten till halva värdet på huset. Utöver att en dom om urkundsförfalskning kan innebära att mannen döms till upp till två år i fängelse har det även verkan att det förfalskade avtalet lämnas utan verkan.Hoppas du fick svar på din fråga, om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Vänligen,

Bedrägeri på nätet via ett annat land

2018-02-27 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Jag har blivit lurad på nära 2 miljoner kronor från ett företag i Hong Kong. Pengarna är överförda från min svenska bank, till deras bank i Hong Kong.De skulle trada spot guld åt mig, men har gjort många konstiga saker som har resulterat i att allt har försvunnit. Saker som talar emot vad vi var överens om. Jag har sparat mycket av vad vi sagt till varandra när vi har pratat i chattenFinns det något rättsligt från sveriga jag kan göra, förutom kontakta Hong Kong polisen?
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du bör göra en polisanmälan i Sverige också! Om jag vore du skulle jag höra av mig till den svenska polisen först, de kan också ge dig råd om hur du ska gå vidare gällande just Hong Kong. Du kan även höra av dig till svenska konsulatet i Hong Kong för rådgivning. Dessutom kan du vända dig till Finansinspektionen om ditt ärende, men de kommer inte att kunna driva fallet vidare utan för det måste du vända dig till polisen. Finansinspektionen kan dock förhindra att andra råkar ut för samma sak.Lycka till!

Betydelsen av avsedda felaktigheter i avtal

2016-02-21 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Hej!En f.d. vän är skyldig mig pengar och vi upprättade ett skuldebrev år 2011 med en betalningsplan. Han har inte följt betalningsplanen och idag 5 år senare sedan vi upprättade förbindelsen, hävdar han att jag förfalska hans underskrift (vilket inte stämmer). Han baserar sitt påstående på att det står fel hemadress till honom i förbindelsen (vilket stämmer), han menar alltså eftersom jag förfalskat så missade jag denna detalj. Vi daterade skuldebrevet med år 2009 och inte 2011 - vilket är det som är fel och inte adressen.Är han fortfarande skyldig att betala mig enligt vad som står i skuldebrevet, i och med att han skrivit under? Är detta fall som exemplevis när man köper en bil att man har en undersökningsskyldighet, d v s se att allt stämmer?Tack på förhand!
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Eftersom båda avtalsparter synes ha varit medvetna om förekommande felaktigheter saknar de i formellt hänseende betydelse (jfr 32 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, é contrario). Med detta inte sagt att faktiska problem vore otänkbara. Vid prövning i domstol hade avvikelserna eventuellt kunnat vålla bevissvårigheter om de ansetts ha tillräckligt bevisvärde att göra gäldenärens invändning om underskriftsförfalskning sannolik eftersom det då ålegat dig att (i din egenskap av borgenär) bevisa handlingens äkthet (jfr NJA 1976 s. 667, NJA 1992 s. 263 samt NJA 2008 s. 890). Med anledning av att bevisfrågan vid stämning i domstol riskerar bli problematisk får det (som oftast) anses klokast att försöka förmå gäldenären erlägga sin skuld utan anlitande av statens tvångsmakt. Lämpligast torde vara att framställa betalningskrav och därvid upplysa gäldenären om gällande rätt. Vänligen,

Borgenärsskydd för bostadsrätt

2019-10-04 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Överlåtelse Bostadsrätt (brf). Se bla fråga 20051130 Lawline - Bränna StojkovicNJA 1971s66 fastslår att överlåtelse av brf blir skyddad mot överlåtarens borgenärer först då föreningen blivit underrättad.C förvärvade brf för 6 år sedan. Säljarna A o B hade enl uppgift bara skulder för brf. Inga utmätningskrav fanns. C (pensionär) tilläts inte överta bef banklån i sitt namn. A o B har kvar sina banklån och svarar mot banken. C svarar mot A o B för samma banklån. C löste A o B topplån. Ägarskap registrerades hos brf samt medlemskap föt C. Bank informerades ej då låntagare o säkerhet är samma. A bör kvar i bostaden som hyresgäst. C disponerar ett rum av 4. B har hela tiden bott på annan adress. För ca 4 år sedan intecknade C brf för ett privatlån. För2 år sedan hyrde C ut del av brf till annan som mantalsskrev sig där. För drygt 1 år sedan mantalsskrev sig B på brf. Utan C:s vetskap. B bosatte sig aldrig på brf utan på hemlig adress. C har nu skatteskuld. C överlät brf i apr 2019 till D med tillträde 1 juni. Överlåtelsen o medlemsansökan skickades till brf. 18 juni kommer fogden med utmätningsbeslut på brf. Brf styrelse vägrar ta beslut med ref till krfm. Krfm menar att C:s förvärv från A o B är bluff o gjordes enbart för att undvika krav mot A o B. A,B o C bestrider fogdens yrkande och menar att förvärvet är helt riktigt. Ärendet ligger nu i domstol. D vet inget annat än att bakomliggande förvärv är riktigt i alla delar.Föreligger inte borgenärsskydd??
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din fråga och situationen för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat din fråga och situationenJag uppfattar det som att din fråga handlar om vem som har bäst rätt till bostadsrätten. Inom juridiken kallar vi detta för sakrätt. Du ställer din fråga då du undrar om Kronofogden kan utmäta en bostadsrätt till förmån för A och B:s borgenärer. Du anser att D borde vara skyddad mot A och B:s borgenärer. Frågan du ställer är: Föreligger inte borgenärsskydd?Disposition och begränsningar i svaret Jag kommer att besvara din fråga utifrån de uppgifter du lämnat. Jag vet för lite om hela situationen för att göra en rättsfallsanalys av NJA 1971 s 66 och svara på om det Högsta domstolen kom fram till också är applicerbart på ditt fall. Du skriver att den tvist du redogjort för nu är i domstol. Jag kan inte svara på hur en domstol kommer att döma i det enskilda fallet - åter igen - jag vet för lite om samtliga omständigheter. Frågan du ställer kommer at utgöra rubrik i det följande. I brödtexten under rubriken lämnas en motivering till svaret på din fråga. Själva svaret lämnas under rubriken "Sammanfattning och slutsats". Föreligger inte borgenärsskydd?Den som har förvärvat en bostadsrätt ska antas som medlem i föreningen och förvärvaren får inte utöva sina rättigheter i föreningen förrän denne blivit medlem. När föreningen har underrättats om att bostadsrätten har övergått till en medlem i föreningen, slutar den tidigare bostadsrättshavaren svara för de förpliktelser som åligger den som innehar bostadsrätten. En bostadsrätt är inom juridiken att klassificera som en lös sak. Förvärvaren av en lös sak blir skyddad mot säljarens borgenärer först då den lösa saken överlämnats. Borgenärsskyddet gäller mot omvärlden d.v.s. mot tredje man. Det speglar, till skillnad från själva köpet inte bara ett avtalsförhållande mellan säljaren och köparen, utan speglar också vilken utomstående part som har rätt att kräva innehavaren av bostadsrätten på vilka rättigheter. När köparen av en bostadsrätt har blivit medlem i bostadsrättsföreningen och bostadsrättsföreningen har underrättats om köpet, blir köpet tillräckligt offentligt för att man sakrättsligt ska anse att köparen har ett skydd mot säljarens borgenärer. Jag utgår från att både C och D antogs som medlemmar i föreningen och att föreningen i båda fallen underrättades om överlåtelsen kort tid efter att köpekontraktet med respektive säljare skrevs under. I ditt fall ska det enligt huvudregel alltså anses som att C fick skydd mot A och B:s borgenärer för sex (6) år sedan och D fick i sin tur borgenärsskydd vid köpet i april 2019. Denna huvudregel är inte utan undantag. Som jag skrev inledningsvis är en bostadsrätt att klassificera som en lös sak. Sakrättsligt skydd för lösa saker uppkommer i regel när de traderas d.v.s. överlämnas och tidigare innehavare mister sin besittning över saken. I ditt fall har A och B aldrig riktigt släppt bostadsrätten. De har aldrig mist sin besittning över bostadsrätten. Det gör att förvärvet av bostadsrätten för en tredje part, såsom Kronofogden, kan tolkas vara en skenhandling. Sammanfattning och slutsats I samband med att D blivit medlem i föreningen och underrättat föreningen om köpet ska D enligt huvudregel anses ha ett skydd mot A och B:s samt även C:s borgenärer. I det fall du nämner finns särskilda omständigheter som gör att det sakrättsliga skyddet kan ifrågasättas och det är inte säkert att huvudregeln då gäller för D. Domstolen kan anse att A och B inte i tillräcklig mån har förlorat sin besittning över bostadsrätten för att ett sakrättsligt skydd för A och B:s borgenärer ska kunna uppstå. Hur domstolen dömer i ditt fall kommer att bero på vad samtliga parter inblandande kan förutsättas ha vetat om, borde ha vetat om och vilka eventuella motiv varje part kan ha haft för att agera på ett visst sätt. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad gäller om jag skrivit på ett avtal som jag inte läst och vad gäller vid förfalskad underskrift?

2018-08-28 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Hej!Vi har sålt vårat hem döds bo. Jag, min syster och min bror. Huset var sålt för 610000 och jag skulle få min del 1/3 del som blir 164667 kr. Syster kom med papper att pengarna skulle komma på hennes konto. Jag har skrivit på den papper, men jag visste inte va det var för papper, och hon har förfalskat min underskrift att jag skulle ge henne min 1/3 del. Jag undrar va ska göra för att få min 1/3 del alltså som blir 164667 kr.
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag anta att det rör sig om två olika papper, ett som du skrivit under utan att läsa och där det står att pengarna ska komma in på hennes konto och ett annat papper där hon förfalskat din underskrift så att du ger henne din tredjedel. Stämmer inte detta är du välkommen att ställa ytterligare en fråga där du förklarar hur det ligger till. Jag kommer främst att besvara din fråga med hjälp av reglerna i avtalslagen (AvtL). Pappret som du själv skrivit underSom utgångspunkt är det aldrig bra att skriva under papper som du inte läst eller som du inte vet vad som står. Genom att skriva på detta papper ses det nämligen som du accepterar det som står och att du då blir bunden av det (AvtL 1 § första stycket).Har du däremot blivit lurad att skriva under detta papper kan det vara fråga om svek, vilket innebär att det du skrivit under inte är giltigt (AvtL 30 §). Utifrån det du skrivit verkar det dock inte vara så att din syster lurat dig.Förfalskad underskriftEftersom du inte gått med på att ge din syster din tredjedel är detta inte giltigt. För att det ska vara ett giltigt avtal krävs det att du accepterat att hon ska få din tredjedel, och eftersom hon har förfalskat din underskrift så saknas denna accept från din sida och det finns då inte ett giltigt avtal. Har din syster förfalskat din underskrift kan hon också ha gjort sig skyldig till brottet urkundsförfalskning (Brottsbalken 14 kap. 1 §).Vad kan du göra?Först och främst rekommenderar jag dig att kontakta din syster med denna informationen och meddela att det inte finns något avtal mellan er eftersom din underskrift är förfalskad. Går inte detta bör du vända dig till tingsrätten i den ort som din syster bor i för att lämna in en stämningsansökan (Rättegångsbalken 10 kap. 1 §). Du kan även polisanmäla att din syster förfalskat din underskrift. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Företag hävdar avtal som konsument inte har ingått.

2016-03-31 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Har jag rätt till att få lyssna på en inspelning som ett företah gjort av deras samtal med mig. Om detta samtal har använts för att skriva under ett avtal utan mitt medgivande?
Jonas P. Lind |Hej och tack för att Du ställer Din fråga till Lawline!Jag tolkar din fråga som att en ljudinspelning används av ett bolag för att binda dig vid ett avtal du inte vill ingå. Du har faktiskt inte rätt att kräva ut inspelningen egentligen, den tillhör nämligen företaget.Gällande lag:Det låter som om avtalet du nämner omfattas av Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Det låter som någon typ av telefonförsäljning, det är oftast då som denna typ av ljudinspelning av avtal förekommer.Först och främst kan poängteras att det finns en lagstadgad ångerrätt på 14 dagar enligt 10 §. (Det finns dock undantag i 11 §). Kanske kan du försöka använda den? De 14 dagarna börjar löpa vid olika tidpunkter beroende på om bolaget hävdar att du köpt en vara eller en tjänst. Information om när den tidsfristen börjar löpa finns att läsa i 12 §.Inspelningens funktion:Den inspelade konversationen som företaget har är egentligen bara deras bevis för att avtal mellan dig och bolaget föreligger. Dvs, om du väljer att inte följa avtalet så kommer bolaget använda inspelningen som ett bevis från deras sida för att avtalet faktiskt föreligger. Väljer bolaget att gå till kronofogde eller domstol kommer du att få möjlighet att bestrida deras krav och då kräva att bolaget bevisar att avtalet faktiskt föreligger. Det är då bolaget som måste bevisa avtalet och din betalningsskyldighet. Men det är självklart något du vill undvika eftersom det tar tid och självklart är en jobbig situation även om Du har rätt. Inspelningen är alltså bara tänkt att användas för att bevisa för andra att avtalet föreligger. Det finns därför ingen skyldighet för dem att skicka inspelningen till dig enligt lag. Mitt råd:För att i största möjliga mån undvika att kronofogde eller domstol blir inblandad då bolaget kräver Dig på pengar via kronofogden så rekommenderar jag Dig att genast kontakta bolaget och vara tydlig med att Du inte ingått något avtal med dem. Gärna både via telefon och brev. (Så kallat "rekommenderat brev" är en möjlighet som garanterar att brevet kommer fram). Du kan ju självklart be dem bevisa att du ingått avtalet, förhoppningsvis får det dem att inse att avtalet är felaktigt. De har dock ingen juridisk skyldighet att skicka inspelningen till dig. Du bör även kontakta Konsumentombudsmannen och göra en anmälan här om bolaget verkar agera oseriös och lura folk. Även om företaget skulle avsluta just Ditt avtal rekommenderar jag att anmäla till konsumentombudsmannen för att skydda andra personer som kan bli lurade av företaget...Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se Med vänliga hälsningar,

Fordran uppkommen genom urkundsförfalskning

2015-04-12 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Hej.Vi har märkt att min sambo har blivit medlåntagare på ett Ikano-lån a 225.000kr.Detta mot henne vilja och hon har inte skrivit på några lånepapper utan kopian vi har fått visar att underskriften är förfalskad.Detta lån är taget av en gammal kompanjon till henne och mig.Nu har har vi fått krav från Lindorff först på en avbetalning på 4000kr/månad eller så vill ha tillbaka hela lånet omg vilket innebär att de kräver en försäljning av huset.Detta pga att låntagaren har flyttat till Norge och skiter i lånet.Vad gör vi?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Eftersom er tidigare kompanjon förfalskat din sambos underskrift och ej heller tycks ha haft fullmakt att företa någon rättshandling å hennes vägnar är din sambo formellt sett inte bunden av något avtal. Att underskriften påstås ha förfalskats innebär därtill att bevisbördan för avtalets giltighet ligger på borgenären (långivaren) som har att bevisa att någon förfalskning ej förekommit. Vidare förefaller det sannolikt att er tidigare kompanjon genom förfarandet gjort sig skyldig till brottet urkundsförfalskning eftersom denne obehörigen tecknat en annan persons namn på en urkund (ett dokument som visar existensen av ett avtal) (se14 kap. 1 § brottsbalken), vilket svårligen görs utan uppsåt då handlingen som sådan i regel är medveten (jfr. 1 kap. 2 § brottsbalken). Vad din sambo rent konkret bör göra är att först att anmäla brottet och därefter framställa invändningar mot bankens krav, varvid upplysning om de relevanta omständigheterna bör lämnas (att påtala att anmälan gjorts kan vara lämpligt). Förhoppningsvis skall detta vara tillräckligt för att förmå banken avvakta tills eventuell förundersökning och efterföljande rättegång hållits. Brottsbalken finner du här. Vänligen,