En person är skyldig mig 10000;. vi har inget avtal. Vad göra?

2020-06-16 i Skuld
FRÅGA |En person är skyldig mig 10000;. vi har inget avtal Vad göra?
Binh Tran |Hejsan och tack för att du vänder dig till Lawline.BetalningsföreläggandeNär du skriver att ni inte har ett avtal så förutsätter jag att du menar att ni inte har ett skriftligt avtal. Muntliga avtal gäller lika mycket som skriftliga avtal. Dock är problemet med muntliga avtal att det är svårare att bevisa. Jag rekommenderar dock först att du begär pengarna från person först. Om denne inte vill betala så kan du höra av dig till kronofogden så att de kan tilldela honom ett betalningsföreläggande (läs mer här). Betalningsföreläggande kan dock överklagas vilket leder till att du kommer att behöva bevisa att det finns ett muntligt avtal i domstolen. BevisfrågorOm du gav honom kontanter kan det bli väldigt svårt att bevisa att ett lån finns men man kan ändå försöka bevisa att finns ett sådant förhållande. T.ex kan vittnen finnas. Om du inte gav honom kontanter borde det finns elektroniska spår (swish, banköverföringar på 10 000 kr) som kan bevisa att du har givit honom pengarna. Finns det inga bevis så kommer det tyvärr vara osannolikt att du kommer att vinna i rätten. Vänligen,

Är jag återbetalningsskyldig för felaktigt utbetald lön?

2020-06-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Min fru har fått utbetald lön 3ggr.Feb-April 2020Under denna tid har har min fru varit hemma sjukskriven. (En svår depression)Men hon har även beviljad föräldrar ledighet fram tom 2020-augusti.Hennes lön har kommit in på vårat huskonto.Vi bytte bank i augusti 19.Vårt barn föddes 24juli 19.Sedan september 19 har min fru varit sjukskriven.På insättningen som kommit till vårat huskonto står det LÖN.Jag som tagit hand om 2barn, hus & hund samt haft koll på min sjukskrivna fru, jag har inte reflekterat på att det kommit in "extra" pengar på huskontot. Då vi sätter in pengar där och betalar alla räkningar därifrån, dras pengar.Min frus chef kontaktade henne 2020-06-02.Om återbetalning.I mitten på maj skulle min fru förlänga föräldrar ledigheten med samordnaren, då såg samordnaren att dom betalt ut lön & stoppa dom kommande.Idag skickade chefen att hon hade ca 70.000kr brutto att betala tillbaka + 6 betalda semester dagar.Vid förra veckans samtal med chefen sa chefen att frun hade 22st semester dagar som kunde dras på skulden och att de då var 2st Lön att betala tillbaka. Är vi återbetalningsskyldiga?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är det juridiska problemet?Jag tolkar din fråga som att din fru har mottagit pengar som egentligen inte skulle ha kommit henne tillhanda. Denna typ av situation regleras inte specifikt av någon svensk lag. Däremot finns det en princip som kallas condictio indebiti, som är huvudregeln vid denna typ av frågor, och innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Det finns dock undantag från denna huvudregel.Vad innebär condictio indebiti?Condictio indebiti är en princip som innebär att en felaktig betalning ska återbetalas. Det innebär att om du får en betalning som är felaktig så säger principen att du ska betala tillbaka pengarna till avsändaren, i detta fall din arbetsgivare.Vilka är undantagen från principen?I praxis har det gjorts vissa undantag från den ovannämnda principen. Vid en bedömning av om undantag föreligger ska en helhetsbedömning göras. Följande är exempel på undantag som har tagits fram genom praxis:– God tro. Detta innebär att du som mottagare av den felaktiga utbetalningen måste har varit omedveten om att betalningen varit felaktig.– Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen. Detta innebär att pengarna i princip ska ha förbrukats.– Partsförhållandet, det vill säga vem som är mottagaren och vem som är avsändaren samt vilken typ av relation som föreligger mellan parterna.– Passivitet från parterna.Föreligger preskription?Preskription regleras av preskriptionslagen (1 § preskiptionslagen). En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § 1 st preskriptionslagen). Således är fordran inte preskriberad.Vad innebär detta?Huvudregeln är att hon är återbetalningsskyldig. Det finns undantag från denna princip men de tillämpas däremot i regel mycket restriktivt. Sammanfattningsvis har arbetsgivaren rätt att kräva henne på denna summa.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Kan arbetsgivare kräva tillbaka felaktigt utbetald lön efter tre år?

2020-06-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Jag har nyligen, efter 3 års tjänstledighet på grund av studier, sagt upp mig från min tillsvidareanställning på ett industriföretag. Jag fick då veta att jag har en restskuld till företaget på en månadslön, vilket förklaras bero på att jag skulle ha fått ut en månadslön för mycket när jag gick på tjänstledighet eftersom jag tydligen inte haft innestående lön. Detta är dock inget jag haft koll på då jag, innan min tjänstledighet började, varit anställd på företaget i över 6 år. Anledning till att det blivit såhär sägs vara för att deras lönesystem betalar ut ett förskott första månaden man går på tjänstledighet. Och nu har det alltså gått nästan 3 år sedan denna utbetalning vilken de nu vill ha tillbaks, och som jag känner är helt orimligt så här lång tid efter. Därför undrar jag nu om jag är skyldig att betala tillbaks denna summan eller inte? Och om jag inte är det, hur kan jag då gå vidare med detta?
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är det juridiska problemet?Jag tolkar din fråga som att du har mottagit pengar som egentligen inte skulle ha kommit dig tillhanda. Denna typ av situation regleras inte specifikt av någon svensk lag. Däremot finns det en princip som kallas condictio indebiti, som är huvudregeln vid denna typ av frågor, och innebär att en felaktig betalning ska betalas tillbaka. Det finns dock undantag från denna huvudregel.Vad innebär condictio indebiti?Condictio indebiti är en princip som innebär att en felaktig betalning ska återbetalas. Det innebär att om du får en betalning som är felaktig så säger principen att du ska betala tillbaka pengarna till avsändaren, i detta fall din arbetsgivare.Vilka är undantagen från principen?I praxis har det gjorts vissa undantag från den ovannämnda principen. Vid en bedömning av om undantag föreligger ska en helhetsbedömning göras. Följande är exempel på undantag som har tagits fram genom praxis:– God tro. Detta innebär att du som mottagare av den felaktiga utbetalningen måste har varit omedveten om att betalningen varit felaktig.– Mottagaren måste ha inrättat sig efter betalningen. Detta innebär att pengarna i princip ska ha förbrukats.– Partsförhållandet, det vill säga vem som är mottagaren och vem som är avsändaren samt vilken typ av relation som föreligger mellan parterna.– Passivitet från parterna.Föreligger preskription?Preskription regleras av preskriptionslagen (1 § preskiptionslagen). En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § 1 st preskriptionslagen). Således är fordran inte preskriberad.Vad innebär detta för dig?Huvudregeln är att du är återbetalningsskyldig. Det finns undantag från denna princip men de tillämpas däremot i regel mycket restriktivt. Sammanfattningsvis har arbetsgivare rätt att kräva dig på denna summa. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Kan kronofogden ändra en tingsrättsdom?

2020-06-11 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Kan Kronofogden ändra en Tingsrättsdom?
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! En dom från tingsrätten kan endast ändras av högre instanser, alltså av hovrätten eller Högsta domstolen. Om Kronofogden är part i ett mål och de förlorar i tingsrätten kan de överklaga domen till högre instanser men de kan inte själva som myndighet ändra domen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur får man betalt för en faktura när man har en dom som fastställer en rätt till betalning, om den betalningsskyldige inte har några pengar?

2020-06-14 i Utmätning
FRÅGA |Privatperson vägrat betala flera fakturor till företag "för att hen inte har pengar". 5 siffriga belopp. Ärendet vidare inkasso, kronofogden och ev till domstol om det inte betalas. Min fråga är, hur ska pengarna för fakturorna betalas om domstolen då dömer privatpersonen skyldig till obetalda fakturor men hen inte har pengar att betala med?? Vad händer då? Hur går företaget sina pengar hen är skyldig.
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att ärendet redan har gått vidare genom både inkasso och kronofogden – samt att det möjligtvis blir aktuellt med prövning av ärendet hos en domstol. Reglerna om verkställande av betalningsskyldighet hittar vi i Utsökningsbalken (UB).BetalningsföreläggandeOm en person inte betalar trots ett inkassokrav kan man gå vidare och fastställa skulden, detta kan göras antingen genom en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller genom stämning vid tingsrätten.Om din ansökan om betalningsföreläggande går igenom får du ett utslag (ett beslut) av Kronofogden – denna utgör en exekutionstitel som sedan kan ligga till grund för utmätning.Om privatpersonen istället motsätter sig kravet, så måste du väcka talan om fullgörelse i tingsrätten som därefter utreder huruvida personen ska betala eller inte – om domstolen fastställer att privatpersonen är skyldig att betala fakturorna, utgör denna domen en exekutionstitel som därefter kan ligga till grund för utmätning. UtmätningDen som har en dom eller ett utslag som innebär en rätt till betalning, d.v.s. en exekutionstitel, kan vända sig till Kronofogden för verkställighet (3 kap. 1 § UB). För att Kronofogden ska kunna verkställa domen måste företaget ansöka om verkställighet hos Kronofogden (2 kap. 1 § UB) – detta kan göras genom denna blankett.När ansökan har gått igenom kan Kronofogden göra en utmätning på privatpersonen – detta innebär att Kronofogden verkställer tingsrättens dom genom att ta privatpersonens egendom i anspråk och sälja den för att betala skulden (4 kap. 1 § och 4 kap. 2 § UB). Egendom som kan utmätas är banktillgodohavande, lön, aktier, lös egendom, bostad, skepp och flygplan – från detta undantas dock kläder, enklare smycken, möbler samt specialutrustning för en funktionsnedsättning (5 kap. 1 § UB).Vad man utmäter beror på hur stor skulden är och vilket behov den enskilde har samt vilka tillgångar som finns att utmäta.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om långivaren kräver in återbetalning man jag har ej råd att betala tillbaka?

2020-06-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Det är så att min pojkvän köpte ett företag för tre år sedan. I kontraktet var det skrivet att han och hans kompanjon är skyldig mannen de köpte företaget av 240 000 kronor vardera till ett satt datum. Detta pga dessa pengar fattades i plånboken för personerna i fråga, och ägaren gick med på denna överenskommelse istället så han kunde sälja sitt företag.Företaget har gått med förlust, vilket mannen inte sagt och någonting min pojkvän och hans kollega märkt först efteråt. De har nu kämpat och gått på knäna för att rädda företaget. Det hade nu äntligen hamnat på +-0 i januari 2020, men sedan kom covid-19. Det har nu igen gått nedåt och båda två har inte haft möjlighet att ens betala något till förra ägaren.Den här mannan säger nu att datumen alla kommit överens om har passerat (vilket det har) och kräver nu in pengarna från dessa två. Han hotar även med kronofogden och har gett dem två veckor på sig. Min pojkvän är helt förkrossad och vet inte vad han ska göra. Vad har han för möjligheter för att inte hamna hos kronofogden eller hamna i en personlig konkurs? Finns det banker som kan erbjuda honom lån även då han inte har något högt kreditvärde nu? Snälla hjälp oss med information.
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Dessvärre är möjligheterna få i detta fall. De bästa alternativet vore en överenskommelse med långivaren om uppskjuten återbetalning, möjligen till en högre ränta. Möjligen kan det även finnas möjligheter att ta ett banklån för att lösa det aktuella lånet. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Allt gott,

När kan regressrätten aktualiseras?

2020-06-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Jag och min förra sambo har två gemensamma blancolån , där jag står på lånen och hon som medsökande/medlåntagare. Nu är det så att vi inte längre vill stå på dessa lån tillsammans. Jag vill gärna betala av min hälft av skulden (jag kommer ha möjligheten att göra en större inbetalning efter försäljning av mitt företag), men hon vill inte betala sin del. Jag har varit den som betalat lånen sen 2018. Bör/kan man använda sig av regressrätten redan nu? Eller måste/bör man vänta på att lånen är helt avbetalda? Hur går man tillväga i sådant fall?Har varit i kontakt med banken, men de säger att vi måste lösa detta själva. Har ni någon jurist hos er som kan bistå med hjälp med denna typ av frågor? Tacksam för svar som kan ta oss vidare framåt.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När två eller fler personer tar ett gemensamt lån hos en bank svarar de i huvudregel solidariskt för skulden (2 § 1 st skuldebrevslagen). Att låntagare svarar solidariskt för skulden innebär att banken kan kräva återbetalning av lånet av vilken låntagare de vill. Om den ena låntagaren betalar av hela lånet har denne regressrätt mot den andra låntagaren eller låntagarna (2 § 2 st skuldebrevslagen). Regressrätt innebär att den som betalat av lånet kan driva in skulden civilrättsligt av de övriga låntagarna. Detta genom att kräva låntagaren på skulden, ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller stämma personen i domstol. Detsamma gäller för renoveringskostnaderna.Du kan aktualisera din regressrätt både nu och senare. Om du önskar vidare juridisk rådgivning kan du boka en tid med Lawlines jurister här. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Betalningsföreläggande

2020-06-11 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej, jag skulle köpa en teknikpryl på internet av en privatperson. Vi kom överens om pris å allt och jag betalar honom efter att han skickat ID. Så jag betalar för den 2000 kr. men han skickar den aldrig och jag har skrivit flertalet gånger att jag vill ha mina pengar tillbaka och han svarar bara fixar men gör det aldrig. Kan jag göra något för att få mina pengar tillbaka?
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som en inledande anmärkning kan sägas att du har en fordran mot personen som inte levererade varan du betalat för. Eftersom du betalade 2000 kr till denna person utan att få någonting tillbaka, vilket var ett krav för att du betalade, får du en fordran mot den här personen för samma summa, alltså 2000 kr.En sak man kan göra är förstås att stämma motparten i en tingsrätt för att få pengarna. Det är dock inget jag skulle rekommendera att börja med då det kan innebära inte obetydliga kostnader. Ett annat alternativ är istället att skicka ett betalningsföreläggande.Att skicka ett betalningsföreläggande är ett sätt att kräva betalning av någon med hjälp av kronofogden. Eftersom betalningsföreläggandet skickas via kronofogdemyndigheten ökar chanserna att motparten presterar sin betalning. Du kan följa denna länk (här) för att direkt komma till kronofogdens landningssida för betalningsförelägganden.Det finns en del saker som kan vara bra att ha i åtanke innan du ansöker om betalningsföreläggande. Fordringen måste vara förfallet till betalning. Fordringen anses vara förfallen till betalning när du som borgenär kräver betalningen. (1 kap. 5 § skuldebrevslagen).En ansökningsavgift på 300 kr måste erläggas av dig när du ansöker om betalningsföreläggandet. I ansökningsblanketten finns ett alternativ som ger dig möjligheten att kräva ersättning för denna summa av gäldenären.Det kan också vara värt att notera att gäldenären (den som är skyldig dig pengar), kan motsätta sig betalningsföreläggandet. Då kan kronofogdemyndigheten inte mot gäldenärens vilja ta pengarna. Det är egentligen först då det blir intressant att ta tvisten till domstol.Hoppas detta gav svar på din fråga, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.Med vänlig hälsning