Om jag innehar ett skuldebrev, hur säkrar jag min rätt till resterande del av skulden om jag tillåter en delbetalning?

2021-04-14 i Fordringar
FRÅGA |Jag har ett skuldebrev som nu ska betalas. Personen vill nu betala av en del av skulden . Ska jag ta emot det eller vänta tills hela skulden regleras. Hur vet jag annars att jag får resten?
Zacharias Glavå |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur jag tolkar din frågaJag tolkar din fråga som att du vill veta hur du kan säkra din rätt till resterande del av skulden som framgår av ett skuldebrev, om du tillåter den betalningsskyldige att delbetala skulden. Jag tolkar det också som att skuldebrevet i fråga har ett förfallodatum och att det datumet har passerats. För säkerhets skull kommer jag även kommentera vad som gäller om inget förfallodatum finns. Bestämmelser om skuldebrev finns i skuldebrevslagen (SkbrL), och jag kommer därför främst använda den lagen för att besvara din fråga. Hur du kan göra för att säkra din rätt till resterande del av skuldenOm du väljer att låta den betalningsskyldige (denne kallas för gäldenär) delbetala skuldebrevet så rekommenderar jag dig att bifoga en anteckning om detta till skuldebrevet. För att underlätta i bevishänseende bör anteckningen innehålla följande:- hur mycket som delbetalats- hur mycket av skulden som återstår- vilket datum betalningen genomfördes- vem som har betalat, och vem som mottagit betalningen- om möjligt, både din och gäldenärens namnteckning.Om förfallodatum har passerats?Om det i skuldebrevet framkommer ett förfallodatum, och detta har passerats, är gäldenären skyldig att betala hela skulden till dig direkt (5 § andra stycket SkbrL). Om det inte finns något förfallodatum?Om det istället är så att inget förfallodatum är bestämt, så är gäldenären skyldig att betala av skulden på din begäran (5 § första stycket SkbrL). Detta innebär alltså att du, närhelst du vill, kan begära att hela skulden betalas till dig. Har gäldenären rätt att delbetala? Det är helt upp till dig om du vill tillåta en delbetalning på skuldebrevet eller inte. Delbetalningar av ett skuldebrev är tillåtna: men gäldenären har inte någon rätt att få delbetala. SammanfattningDet enklaste sättet för dig att säkra din rätt om du tillåter en delbetalning på ett skuldebrev är att bifoga en anteckning om delbetalningen till skuldebrevet. Gäldenären (den som är skyldig pengar) har dock inte någon rätt att få delbetala - det är upp till dig som innehavare om du vill tillåta delbetala eller inte. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om inte är du mer än välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Har jag rätt till mina varor trots att säljaren gått i konkurs?

2021-04-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Jag undrar, om bygghandeln man handlat varor av skulle gå i konkurs innan man lyckas få med alla varor man köpt, riskerar man att bli av med det? varför/varför inte och vad händer då med virket som man inte fått hem. Samt är det någon skillnad om privat person eller företag köpt varorna?
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall är det av vikt att veta om du handlar i egenskap av privatperson eller företag, på grund av att det får olika utfall av detta sakrättsliga problem. Jag kommer nedan redogöra för hur situationen blir i båda fallen.FöretagNär du som företag köper varor av ett annat förtag som innan leveransen hinner gå i konkurs uppstår problem om vem som sakrättsligt är ägare till varorna. Du har kanske redan betalat för varorna och äger dem på pappret, men det säljande företagets borgenärer och konkursbo kommer göra anspråk på all egendom som finns kvar i säljarens besittning, inklusive dina varor. Här blir som du förstår problemet att olika parter vill ha samma egendom.För att få sakrättsligt skydd (och därmed få rätt till varorna) vid köp av lös egendom krävs ett s.k. sakrättsligt moment, vilket vanligtvis är att varorna förflyttas ur säljarens besittning och är på väg till dig eller att säljaren bara förlorat rådighet över varorna och alltså inte längre har något inflytande över dem. Ett sådant rådighetsavskärande kan antingen vara att varorna levererats till ett ombud som du ansvarar för eller att varorna registrerats enligt lag om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva. Är varorna vid tidpunkten för konkursen fortfarande i säljarens besittning och det inte skett något sakrättsligt moment, så kommer varorna troligtvis bli kvar hos det säljande företagets konkursbo. Du som köpare kommer därefter få en oprioriterad fordran i företagets konkurs, vilket betyder att du kan få tillbaka pengarna i den mån de borgenärer med högre prioriterade fordringar fått sina ersättningar (förmånsrättslagen).PrivatpersonSom konsument skyddas man mot säljarens borgenärer genom köpeavtalet. Går det säljande företaget i konkurs innan köparen har fått sina varor levererade så är man skyddad mot säljarens borgenärer under förutsättning att det gäller en specifik vara som kan urskiljas genom att den exempelvis finns avskild med en namnmärkning eller att den finns anteckning om varan i exempelvis en bokföringshandling (49 § konsumentköplagen).Sammanfattningsvis kan du alltså bli av med virket du köpt och det kommer då istället säljas i förmån för säljarens borgenärer med fordringar som är prioriterade över din. Däremot om varorna genom ett sakrättsligt moment blivit ditt (om du handlar som företag) eller om det uppfyller kraven i 49 § konsumentköplagen (om du handlar som privatperson) så bör du få dina varor alternativt ersättning i pengar.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Jag råkade överföra pengar till fel konto, hur får jag pengarna tillbaka?

2021-04-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag gjorde av misstag en penningöverföring till fel konto och nu vägrar mottagaren betala tillbaka pengarna (7500:-)Vad blir påföljden vid en stämning.
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att anta att du har råkat överföra pengarna till en annan privatpersons konto, och att personen bekräftat att vederbörande fått en felaktig betalning.Den rättsprincip som sätts i spel i det fall du beskrivit kallas condictio indebiti. Huvudregeln när det beskrivna händelseförloppet utspelat sig är att pengarna ska gå åter. Undantaget till huvudregeln har utarbetats i praxis och får den följden att mottagaren kan få behålla pengarna. Mottagare ska i första hand vara i god tro om att pengarna är deras, detta innebär att de inte vetat om att beloppet av misstag överförts till dem, och de ska ha inrättat sig därefter genom att spendera dem eller på annat sätt sluta avtal som binder upp pengarna. Dessutom ska avsändaren (i detta fall du själv) ha förhållit sig passiv till överföringen. Detta skulle du enkelt kunna undvika om du kontaktar personen i fråga. Av din frågeställning framgår att personen vägrar betala tillbaka, detta antyder att du haft kontakt med personen och att denne erkänt att det finns pengar på vederbörandes konto som av misstag förts över. Om så är fallet så personen inte i god tro om pengarna på kontot, dessutom kan även det faktum att det är en stor summa pengar tala för att personen inte kan vara i god tro. Detta sistnämnda får emellertid bero på vem mottagaren är (privatperson/bank/medelstort företag) och hur kontot i övrigt ser ut, men om det är så som jag antagit att personen bekräftat att hen är medveten om förmögenhetsöverföringen så utesluter det god tro.Sammanfattningsvis innebär principen om condictio indebiti som utgångspunkt att pengarna ska återbetalas. Undantaget aktualiseras om personen är i god tro om överföringen, men eftersom du antagligen fått en uttrycklig vägran vid förfrågan om återbetalning så är god tro svårt att vidhålla för din motpart. Denna kommunikation, oavsett om den skett via mail, sms eller på andra sätt, gör du rätt i att dokumentera genom att ta skärmbilder eller dylikt. Detta eftersom de utgör bevis avseende personens onda tro och kan med fördel användas vid tvist. Eftersom situationen är tidskänslig så är mitt främsta råd att du snarast hör av dig till personen igen och meddelar att du avser att lämna in en stämningsansökan vid tingsrätt och yrka på fullgörelse för det fall personen inte återbetalar beloppet. Om mitt antagande är fel och du inte har haft någon kontakt med personen är mitt första råd att omedelbart söka kontakt med vederbörande och meddela dina avsikter. Förutsatt att motparten tappar målet så får du dels ditt yrkade belopp (de 7500 kronorna + ränta) dels dina rättegångskostnader (avgift för stämningsansökan) betalda av motparten. Rättegångskostnader kan även omfatta juridiskt ombuds arvode, om sådant anlitas - dock endast för en timme rättslig rådgivning eftersom det är ett så kallat förenklat tvistemål (det omtvistade har ett värde som inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, jämför 1 kap 3d § Rättegångsbalken med 18 kap 8a § 2 stycket samma lag. För att utfärda stämningsansökan kan du fylla i den här blanketten som även kan lämnas in digitalt. Eftersom bedömningen är beroende av omständigheterna i de enskilda fallen och informationen i frågan är knapphändig så kan jag inte med säkerhet säga hur det ligger till i just ditt fall, men den bedömning jag gjort utefter de angivna antagandena talar till den hypotetiska avsändarens fördel. Ju mer korrekta mina antaganden är desto mer talar det alltså till din fördel. Oavsett om du väljer att ta dig an tvisten själv eller med vår hjälp så är mitt främsta råd (och det tål att upprepas) att du snarast kommunicerar till mottagaren att du står på rigid laglig grund och att personen kan komma att behöva återbetala hela beloppet inklusive ränta och rättegångskostnader om vederbörande inte snarast återbetalar det felaktigt överförda beloppet. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss om du är intresserad av att anlita vår hjälp i ditt ärende. Telefon: 08-533 300 04Öppettider: mån-fre kl. 10.00 - 16.00Jag hoppas att du fått svar på din fråga, tveka inte på att höra av dig till oss igen om du har följdfrågor eller om jag varit otydlig. Vänligen,

Kan kronofogden sälja samägd fastighet?

2021-04-10 i Utmätning
FRÅGA |Min bror och jag äger en sommarstuga tillsammans. Nu visar det sig att han har så stora skulder att kronofogden vill sälja. Även min del!!! Min bror har slutat betala för husets alla kostnader. Jag har erbjudit mig att köpa ut honom till 4/4 delar av mäklares värdering. Har förstått att det vanliga är 3/4 delar. Min bror svarar inte på mejl, sms eller i telefonen. Han struntar i allting. Hur kan kronofogden få sälja MIN andel? Har även förstått att vid försäljning UTAN kronofogdes inblandning måste båda vara överens. Vad mer kan min bror ställa till med?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i utsökningsbalken (UB). För att Kronofogden ska ha rätt att utmäta fastigheten måste det framgå att din bror äger den (UB 4:24). Om ni är delägare har Kronofogden alltså inte rätt att utmäta din del ifall du kan bevisa detta faktum. Du bör därmed invända mot Kronofogden och hävda att du har "bättre rätt" till hälften av fastigheten och att den därför inte får utmätas för din brors skulder. Kronofogden kommer då be dig väcka talan mot den som begärde utmätning samt din bror i domstol inom en månad. Gör du inte detta går din rätt förlorad (UB 4:20). För att besvara dina andra frågor så är ditt första antagande korrekt, utgångspunkten är att du och din bror måste vara överens vid försäljning (SamL 2§). Kan du och din bror inte komma överens kan någon av er begära att fastigheten ska säljas på offentlig auktion för bådas räkning (SamL 6§). Jag hoppas du har fått svar på dina frågor. Du är alltid varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

Måste en betalning till en fordringsägare gå åter till konkursboet?

2021-04-13 i Konkurs
FRÅGA |Hej. Vi har ett företag och varit inhyrda Hos ett företag som gick i konkurs. Vi skickade våra sista fakturor till Ett finans bolag när vi hörde att det ev skulle gå i konkurs för att säkra att vi fick betalningen. finans bolaget godkände fakturorna och vi fick betalt. Där efter skickade vi kredit fakturorna efter dem gick i konkurs. Och nu kräver finans bolaget att vi ska betala tillbaka detta till dem. Är detta något vi kan gå vidare med eller dem har rätt att vi ska betala tillbaka pengarna??
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett bolag går i konkurs omhändertas tillgångarna av ett konkursbo, som är en juridisk person och företräds av en konkursförvaltare. Vid en konkurs kan regler om återvinning aktualiseras. Reglerna om återvinning möjliggör att konkursboet bl.a. kan få tillbaka pengar som har betalats eller lämnat företaget kort tid innan konkursen.Återvinning till konkursbo får endast ske på begäran av konkursboet (4 kap. 1 § KonkL). För att återvinning ska kunna ske måste följande förutsättningar vara uppfyllda. Betalningen ska gå åter om den innebar att en viss fordringsägare har gynnats framför andra. Om bolaget betalar er fordran framför andra fordringar innebär det att ni har gynnats framför andra som också har anspråk på finansbolaget (4 kap. 5 § KonkL).För att återvinning ska kunna ske krävs också att finansbolaget var insolvent vid betalningen eller i samband med betalningen blev insolvent. Att betalningen i kombination med andra omständigheter gjorde att finansbolaget blev insolvent är tillräckligt för att kravet ska vara uppfyllt (4 kap. 5 § KonkL). Att vara "insolvent" innebär att den betalningsskyldige (finansbolaget) inte längre kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte endast är tillfällig.Dessutom krävs det att ni, i egenskap av fordringsägare, kände till eller i varje fall borde ha känt till att finansbolagets insolvens och de omständigheter som gjorde betalningen otillbörlig. Ni måste med andra ord ha varit i ond tro för att betalningen ska kunna gå åter (4 kap. 5 § KonkL). Eftersom ni framställde krav på betalning när ni hörde att finansbolaget eventuellt skulle gå i konkurs framstår det som att ni kände till att den betalningsskyldige var insolvent, eller åtminstone troligen skulle bli det inom kort.Om betalningen ägde rum mer än fem år före fristdagen (dvs. dagen då ansökan om finansbolagets försättande i konkurs kom in till tingsrätten) går den inte åter såvida det inte är fråga om någon närstående till den betalningsskyldige (4 kap. 2 § KonkL och 4 kap. 5 § KonkL).Utifrån vad som ovan redogjorts är det troligt att betalningen måste gå åter om konkursboet begär det.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad innebär det nya lagförslaget om absolut preskription?

2021-04-13 i Preskription
FRÅGA |Hej. Vad innebär detta förslag som riksdagen ska klubba den 28/4-2021?https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/absolut-skuldpreskription_H8021938Med vänlig hälsning, Stefan
Joanna Guardado |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer besvara din fråga i 3 steg. Först kommer jag gå igenom vad orden fordran och preskription innebär, vad lagförslaget innebär och slutligen motiveringen till lagförslaget.Vad innebär fordran och preskription?En fordran är när en person (gäldenär) är skyldig att betala en annan person (borgenär) pengar. Exempelvis om jag tar lån för att köpa en ny TV så är jag gäldenär och behöver betala tillbaka till banken som är borgenär. Mer om fordran finns här. En preskription är när en fordran man har mot någon slutar att gälla. Enligt 2§ Preskriptionslagen slutar en fordran normalt att gälla 10 år efter att fordran uppstår. Det innebär exempelvis att om jag köper en TV men inte betalar den och borgenären ej säger något om detta eller påminner mig så kommer fordran upphöra, dvs jag kommer ej behöva betala den, om 10 år passerat. Om borgenären påminner mig om att jag behöver betala så förlängs dock preskription. Det innebär alltså att om borgenären påminner mig om att jag behöver betala så är det 10 år från det datum då påminnelsen ges tills fordran upphör. Detta innebär att en fordran man har kan följa en hela livet om man ej betalar av den. Mer om preskription hittar du här.Vad innebär lagförslaget?Lagförslaget går alltså ut på att sätta in en absolut preskriptionstid. Det innebär att istället för att preskriptionen förlängs vid varje betalningspåminnelse så ska det finnas en bestämd tid där fordran går ut oavsett om påminnelser har getts eller inte. I lagförslaget vill dem att tiden ska bestämmas till 15 år. Efter 15 år ska alltså de civila skulder man har upphöra. Vad är motiveringen till lagförslaget?Anledningen till att man vill införa detta är då detta kommer medföra att långivarna kommer vara mer noggranna med att göra kreditprövningar för att säkerställa att gäldenären kommer betala tillbaka. Det kommer i sin tur resultera i att färre personer som redan är skuldsatta kommer kunna ta lån.Det kommer även innebära att de som är skuldsatta ej kommer att behöver bära med sig skulderna hela livet och på så sätt hamna i en ond spiral där de ej kan hyra/köpa bostad, få jobb eller liknande på grund av sina skulder. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan efterlevande make/sambo ådra sig skulder från det dödsbo som gått i konkurs?

2021-04-10 i Konkurs
FRÅGA |Hej min mor har stora skulder efter några år med sjuk man och dubbla boendekostnader, mannen bodde på omsorgsboende de sista åren och han dog 2019. Dödsboet gick i konkurs då det inte fanns några tillgångar utan bara skulder. Idag står min mor kvar med skulderna att betala efter hans död trots dödsbo konkursen. Avskrivs inte skulderna i en konkurs?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Makar ansvarar därför inte för varandras skulder. Detsamma gäller sambor (jfr 1 § SkbrL). Skulder kan inte gå i arv. Din mor kan därför inte bli skyldig att betala skulder som hennes tidigare man hade.Däremot kan fordringsägare som huvudregel fortfarande kräva betalt av din mor, om hon också var betalningsskyldig för vissa fordringar. Solidariskt ansvar gäller för en skuld som har flera betalningsskyldiga om det inte har avlats om förbehåll om delat ansvar (jfr 2 § första stycket SkbrL). Fordringsägaren får alltså vända sig till vem han vill av de betalningsskyldiga för att kräva betalning. Om delat ansvar har avtalats kan fordringsägaren endast kräva den andel som avtalats från din mor. Om en specifik andel inte har avtalats gäller per capita (t.ex. om A och B har en fordran på 10 000 kr, är de ansvariga för 5000 kr var).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra för att driva in mina pengar? Kan jag sälja av skulden?

2021-04-09 i Fordringar
FRÅGA |Jag lånade ut ungefär 8500kr till en "Kompis" för 3 år sedan, med en överenskommen ränta på 40% som skulle betalats tillbaka 21 mars 2018, hit tills har hon netto inte betalat en krona fast jag har skulden fastställd hos kronofogden och det syns på hennes kredit.vad kan jag göra för att driva in mina pengar, kan jag sälja av skulden och hur mycket ränta ska läggas på totalbeloppet?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kan jag göra för att driva in dina pengar?Du, i egenskap av fordringsägare, har en fordran på den betalningsskyldige. Om förfallotid har avtalats ska betalning ske inom avtalad tid (jfr 5 § SkbrL och 1 § SkbrL). När den betalningsskyldige inte betalar i tid kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Här kan du ansöka om betalningsföreläggande. När du fått ett beslut om betalningsföreläggande kommer Kronofogden att driva in skulden. Ett beslut i mål om betalningsföreläggande är en exekutionstitel och kan därför ligga till grund för ett beslut om verkställighet för utmätning (3 kap. 1 § UB).Kan du sälja av skulden?Löpande skuldebrevDet är möjligt att sälja ett löpande skuldebrev. Huvudregeln är att löpande skuldebrev får överlåtas. Ett löpande skuldebrev är en skriftlig handling som innehåller en utfästelse att betala ett visst belopp i pengar. Ett löpande skuldebrev kan antingen vara ett innehavarskuldebrev eller ett orderskuldebrev (11 § SkbrL). Ett innehavarskuldebrev är ställt till innehavaren (den som innehar skuldebrevet). Ett orderskuldebrev är däremot ställt till viss specifik person eller order (d.v.s. att fordringsägaren kan bestämma till vem betalning ska ske till). Den som överlåter ett skuldebrev ska teckna en överlåtelse, antingen i skuldebrevet eller en separat handling. Det krävs att det löpande skuldebrevet överlämnas till den nya fordringsägaren så att denne få handlingen i sin besittning (22 § SkbrL).Enkelt skuldebrevEtt enkelt skuldebrev är ställt till viss specifik, namngiven person (26 § SkbrL). Det är mest troligt att det är ett enkelt skuldebrev som har upprättats i detta fall eftersom skulden riktar sig till en viss specifik person. Ett enkelt skuldebrev är inte ägnat att överlåtas, men det är möjligt. Vid köp av enkla skuldebrev krävs att den betalningsskyldige meddelas (denuntieras) om överlåtelsen (31 § SkbrL).Hur mycket ränta ska läggas på totalbeloppet?Eftersom ni har avtalat om ränta gäller i första hand vad som avtalats (jfr 6 § SkbrL och 1 § RL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,