Kan Kronofogdemyndigheten utmäta mitt erhållna skadestånd?

2020-12-27 i Utmätning
FRÅGA |hej jag ska få ett skadestånd för att jag blev kidnappad,kränkning och misshandel men jag har skuld hos kronofogden får dom göra utmätning på skadeståndet?
Suana Tafic |Hej och tack så mycket för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag beklagar vad du har gått igenom. Vad gäller vid utmätning?Huvudregeln är att ersättning som sätts in på ett bankkonto där det redan finns medel eller där det flyter in andra medel som exempelvis lön, bidrag eller liknande, kan bli föremål för utmätning eftersom ersättningen sammanblandas med andra medel. Det finns däremot ett undantag i 5 kap. 7 § utsökningsbalken (UB), som fastslår att skadestånd på grund av personskada under vissa omständigheter inte får utmätas. Skadestånd med anledning av personskada anses ha en så pass stark personlig prägel att det bör vara fredat från utmätning, enligt SOU 1964:157 s. 246. Det som krävs är dock att skadeståndet måste hållas avskilt från andra ekonomiska tillgångar och ska tillgodose ett kvarvarande försörjningsbehov alternativt om mindre än två år har förflutit sedan att skadeståndet har erhållits.SammanfattningKort sammanfattat innebär detta att Kronofogdemyndigheten alltså får utmäta skadeståndet om du inte har avskiljt det från dina andra ekonomiska tillgångar. Om du har haft skadeståndet blandat med andra pengar i ett konto så går det inte att avskilja. Det ska ha märkts på något sätt så att det går att direkt hänföra till skadeståndet. Skulle det vara så att Kronofogdemyndigheten utmäter ett visst belopp från ett konto där alla dina medel är blandade, så kan du inte bevisa att det just är skadeståndet som utmätts! Ju mer pengar som har flutit in i ditt bankkonto sedan utbetalningen, desto svårare blir det för dig att kunna peka ut skadeståndsbeloppet. Genom att då hålla skadeståndet avskilt från dina andra medel, kan du slippa en framtida utmätning av ditt skadestånd. Hoppas att allt löser sig och att du känner att du fick din fråga besvarad! Har du ytterligare frågor så ska du inte tveka på att höra av dig igen. Allt gott,

När försvinner en betalningsanmärkning vid skuldsanering?

2020-12-27 i Betalningsanmärkning
FRÅGA |Hej.Om man får skuldsanering på kronofogden och planen ligger på fem år. När går pricken bort? Får man dessa fem åren plus de tre eller fem år det i normala fall tar?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningFör att besvara frågan kommer kreditupplysningslagen (KuL), och skuldsaneringslagen (SksanL) att tillämpas.Jag tolkar att din fråga handlar om skuldsanering och när en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretag försvinner.När försvinner en betalningsanmärkning som har uppkommit på grund av en skuldsanering?För privatpersoner förvinner en betalningsanmärkning hos ett kreditupplysningsföretag normalt efter tre år (8 § andra stycket KuL). Om en person däremot blir beviljad skuldsanering ska uppgiften om skuldsanering gallras senast fem år från inledandebeslutet eller senast den dag då betalningsplanen löper ut (8 § tredje stycket KuL). Det betyder att en skuldsanering förlänger en betalningsanmärkning som vanligtvis skulle vara tre år till fem år. Betalningsanmärkningen försvinner fem år från inledandebeslutet av skuldsaneringen eller den dag som betalningsplanen löper ut.Vanligtvis pågår en skuldsanering hos Kronofogden i fem år och under tiden löper en betalningsplan (34 § SksanL).SammanfattningEn skuldsanering pågår normalt i fem år och under den tiden ska personen betala enligt betalningsplanen. Normalt försvinner en betalningsanmärkning hos ett kreditupplysningsföretag efter tre år. Men denna tid förlängs till fem år om personen får beslut om skuldsanering hos Kronofogden.När en skuldsanering avslutas enligt plan, vanligtvis efter fem år, försvinner även betalningsanmärkningen. Du kommer således inte behöva vänta tre eller fem år på att betalningsanmärkningarna försvinner efter att skuldsaneringen är klar.Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Jämkning av borgensåtagande

2020-12-22 i Fordringar
FRÅGA |Min vän var medsökande på ett lån när för 10 år sedan åt sin mamma, min vän var då 20 år. Hennes mamma satte sig sedan i skulder och krediter och slutade med att hon fick skuldsanering och fick leva på existensminimum i ett par år och min vän fick betala av lånet på över 100 tusen kronor och ränta. Kan hon få någon ev upprättelse idag rent juridiskt tro? Jag tänker i avtalslagen finns några punkter som kan stämma så det skulle kunna vara ett ogiltigt avtal. Men är det för sent att dra upp ens idag och försöka göra något med?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån den information som framförts, framstår det som att din vän har gått i borgen för lånet som hennes mamma tog. Det är närmast omöjligt att undgå ett borgensåtagande. Det skulle eventuellt vara möjligt att jämka avtalsvillkoret eller ogiltighetsförklara avtalet på grund av att det anses oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt (36 § avtalslagen). Det måste alltså finnas omständigheter som tyder på att åtagandet är oskäligt. Det skulle därför finnas en möjlighet att borgensåtagandet reduceras eller faller bort efter en prövning i domstol. Bestämmelsen används dock restriktivt. Endast den omständigheten att åtagandet påverkar borgensmannens kreditgivning kan inte föranleda en tillämpning av bestämmelsen. Om din vän redan har uppfyllt sitt borgensåtagande kommer en talan i domstol troligen inte att vinna framgång.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur får jag tillbaka pengar som lånats ut?

2020-12-17 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |En större summa pengar har lånats ut som verkar vara stört omöjliga att få tillbaka. Vederbörande lovar och lovar och kommer sedan med diverse ursäkter och bortförklaringar.Nu har vi ledsnat och undrar hur vi lämpligast går vidare.Inget avtal eller skuldebrev har skrivits.
My Öhman |Hej, Tack för att ni vänder er till Lawline för rådgivning kring er situation. Mycket tråkigt att ni inte lyckas få tillbaka pengarna som ni har lånat ut. Om personen som är skyldig er pengar inte på frivillig väg betalar tillbaka beloppet kan ni ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden. Ansökan om betalningsföreläggandeEn ansökan om betalningsföreläggande skickas av er till Kronofogdemyndigheten. Kronofogden skickar sedan ett brev (föreläggande) till personen som är skyldig pengarna. Den som är skyldig pengar kan sedan välja att: Betala vad den är skyldig. Betalar personen helt eller delvis vad den är skyldig måste ni ange det till kronofogden.Bestrida skulden. Kronofogden kontaktar då er och ni väljer själva om ni vill gå vidare till domstol eller inte.Inte betala vad den är skyldig. Betalar personen inte vad den är skyldig men avstår från att bestrida skulden fattar kronofogden ett beslut om betalningsföreläggande. Det innebär att kronofogden kommer att arbeta aktivt med att driva in er skuld. Vem måste bevisa att det är ett lån?Att det inte finns ett skriftligt avtal eller skuldebrev är inte avgörande för er situation. Muntliga avtal är nämligen lika bindande som skriftliga sådana. Skriftliga dokument kan emellertid göra det lättare att bevisa en skuld. Bevisbördan för att det finns en skuld ligger hos er som påstår den. Ofta räcker det med att ni kan bevisa att det skett en överföring. Invänder personen att det inte finns en skuld med ett påstående om att beloppet rör sig om en gåva är det den personen som måste bevisa ett sådant påstående (NJA 2014 s. 364). Sammanfattningsvis är betalningsföreläggande hos kronofogden nästa nödvändiga steg för er att kräva in era pengar. Bestrider personen i fråga skuldens existens kan ärandet hamna hos domstol. Mer om hur ni ska gå tillväga hittar ni här. Hoppas att ni fick svar på er fråga och stort lycka till med att driva ert ärende vidare. Hälsningar,

Egendom som får utmätas och som tillhör konkursboet

2020-12-27 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Jag jobbar som anställd på en bilfirma (jobbar som bilsäljare). Jag har vart med om en personlig konkurs och har i dagsläget skulder hos kronofogden. Läste en artikel i en tidning om ett bilföretag i Trollhättan där kronofogden gjort utmätning och hämtat bilar pga en anställds skulder? Detta kan ju omöjligt stämma? Det måste ju vara som så att ägaren alternativt bolaget har skulder och den har på så sätt gjort en utmätning av företagets tillgångar och då hämtat bilar på företaget? Om jag är anställd och har skulder kan dom väll omöjligtvis mäta ut ett företags tillgångar bara för att jag jobbar där? Varför tanken dök upp är ju på grund av att jag flertalet gånger kör med företagets bilar för att hämta/lämna på tvätt eller leverera dem etcetc, vid en eventuell rutinkontroll från Polis och kfm kan dom väll knappat ta företagets bil på grund av att jag har skulder? Tidningen måste väll ha skrivit fel? Känner mig lite orolig..
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlas i konkurslagen (KonkL) och dels i utsökningsbalken (UB). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller. KonkursEn gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § KonkL). Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkurs omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet (1 kap. 1 § KonkL). Konkursansökan kan avse en fysisk såväl en juridisk person (alltså ett företag).Till ett konkursbo räknas (…) all egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är sådan att den kan utmätas. Till konkursboet räknas även den egendom som kan tillföras boet genom återvinning (3 kap. 3 § KonkL).Egendom som får utmätas och som tillhör konkursboetTill skillnad från utsökningsbalken ställer konkurslagen inga presumtionsregler för vad som kan anses tillhöra gäldenären. De egendom som kan utmätas kan läsas i 5 kap. UB motsatsvis. Kapitlet anger de egendom som är undantagna från utmätning – dvs. allt annat som inte är undantaget enligt kapitlet får utmätas. Man skulle dock kunna ta ledning av bestämmelserna i UB för att vara säker på vilka egendom som kan utmätas. Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare (4 kap. 17 § UB). Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan (4 kap. 18 § UB). Egendom som inte tillhör gäldenärenUtmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egendomen, skall Kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären. Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett. Efterkommer tredje man ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt mot sökanden, om ej denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen (4 kap. 20 § UB).För att tredje man ska kunna få ut sin egendom som fanns i konkursgäldenärens besittning - och numera finns i konkursboet - så måste tredje man visa att denne har separationsrätt inom en månad från att denne fick ett föreläggande. Separationsrätt innebär att man ska visa att man 1) har bättre rätt till egendomen än gäldenären, 2) att rätten avser identifierbar egendom och 3) att egendomen behållit sin identitet.Avslutande resonemangTyvärr så vet jag inte vilken artikel som du menar. Men det kan vara så att det inte var en anställd som försatts i konkurs utan bilföretaget som försatts i konkurs, precis som du har tänkt. Detta eftersom det är endast de egendom som tillhör gäldenären eller kan anses tillhöra gäldenären, genom att han har dem i sin besittning, som får utmätas. Det skulle därför strida mot bestämmelserna om man utmäter egendom som inte kan anses tillhöra gäldenären.Det skulle dock inte vara omöjligt att företagets bil som du använder utmäts för din personliga konkurs – om t.ex. bilen finns i din besittning. Men som sagt får egendom inte utmätas om den inte tillhör gäldenären. Du kan bevisa att det är företagets bil genom att t.ex. visa upp bilregistret. Risken finns att man utmäter bilen ändå för att kunna motverka skenavtal. Skulle bilen ändå utmätas kan bilföretaget väcka talan och visa att det har separationsrätt.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Gåva innan konkurs

2020-12-23 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Min svåger har ett företag som håller på att gå i konkurs. Han har en lägenhet som han äger ensam. Kan han ge bort lägenheten till sin fru som "gåva"? Eller måste dem skilja sig först? Vad kan han göra för att behålla sin lägenhet?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan att gå igenom relevant reglering vid gåva av egendom strax innan konkurs, samt vilken egendom som ingår i en konkurs.Regler om återvinning i konkurs finns i konkurslagen (KL). Återvinning innebär att egendom som bland annat sålts, givits bort eller pantsatts innan konkursen i vissa fall kan återgå till konkursboet efter konkursutbrottet. Då har konkursboet tvångsvis rätt till egendomen, för att influtna medel från försäljning av egendomen ska kunna delas ut till borgenärerna (dvs de som din svåger har skulder till) i den ordning som föreskrivs i förmånsrättslagen. Dessa regler finns för att gäldenären (dvs din svåger i detta fall) inte ska ha möjlighet att gömma undan egendom eller ge bort egendom strax innan en konkurs.Enligt KL 4 kap 6 § st 1 går en gåva som görs till någon närstående, åter till konkursboet om gåvan fullbordades inom tre år innan konkursutbrottet, om inte det kan visas att gäldenären hade kvar utmätningsbar egendom som motsvarade skulderna. Enligt KL 4 kap 3 § är en närstående person den som är gift med gäldenären, syskon, släkting, svåger eller på annat sätt står gäldenären personligen särskilt nära.I detta fall innebär det att din svågers möjlighet att "behålla" lägenheten genom att ge bort den till sin fru är liten. Om han ger gåvan till sin fru, så måste det förflyta tre år innan en eventuell konkurs för att lägenheten inte ska kunna återvinnas, alternativt att din svåger kan visa att han har annan egendom som kan täcka de skulder han har. Det skulle inte spela någon roll om de gifte sig, eftersom frun skulle vara en sådan person som står din svåger särskilt nära, vilket innebär att hon fortfarande skulle omfattas av treårsfristen.Dock är det möjligen så att lägenheten inte kommer att ingå i konkursboet. Enligt KL 3 kap 3 § ingår i ett konkursbo endast sådan egendom som kan utmätas. Vad som är utmätningsbar egendom framgår av utsökningsbalken (UB) 5 kap. Enligt UB 5 kap 1 § p 6 kan en bostadsrätt i vissa fall undantas från utmätning, om den inte är värd allt för mycket, bland annat. Enligt 5 kap 2 § kan även hänsyn tas till vad gäldenärens familj behöver. Jag får inte veta särskilt mycket kring lägenhetens värde och inte heller om din svåger har familj i övrigt. Jag har därmed svårt att göra en fullständig bedömning av din svågers möjlighet att behålla lägenheten. För att få ytterligare svar rekommenderar jag därför att din svåger kontaktar Kronofogden. Kontaktuppgifter finns här.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Obetalda skulder vid dödsfall

2020-12-20 i Skuld
FRÅGA |Jag har ett skuldebrev. Om låntagaren dör utan att ha betalt skulden, ärver då hennes dödsbo skulden?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om låntagarens dödsbo övertar skulden och att du därmed på den vägen kan få betalt vid ett eventuellt dödsfall. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (nedan förkortad ÄB).Dödsboets skulderNär en person avlider ska en bouppteckning göras senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § stycke 1 ÄB). I bouppteckningen ska den avlidnes skulder och tillgångar tas upp som de var vid dödsfallet genom att ange tillgångarnas värde och skuldernas belopp (20 kap. 4 § stycke 1 ÄB). Det innebär därför att om din låntagare dör innan denne hunnit betala sin skuld till dig, så ärver personens dödsbo skulden.Vidare ska det utredas om dödsboets tillgångar är tillräckliga för att betala dess kvarstående skulder. Dödsboet får däremot inte betala någon skuld förrän en månad efter bouppteckningen förflutit om det inte står klart att pengarna räcker till samtliga skulder (21 kap. 1 § ÄB). Dödsbodelägarna, så som efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare, rådgörs därför att kontakta boets långivare som inväntar betalning för att be om uppskov tills det står klart om boets tillgångar räcker för att täcka skulderna.Försätta dödsboet i konkursEftersom ett dödsbo är en egen juridisk person, kan dödsbodelägarna försätta dödsboet i konkurs om dödsboets tillgångar inte skulle räcka för att täcka dess skulder (2 kap. 3 § stycke 2 konkurslagen). Försätts din låntagares dödsbo i konkurs kommer dödsbodelägarna aldrig personligen bli betalningsansvariga för skulderna. Det är därmed enbart dödsboets tillgångar som kan användas för att täcka dess skulder. Skulder som inte kan täckas av dödsboet avskrivs.Jag hoppas du fick svar på din fråga. Du är välkommen att ställa en ny fråga till oss om du skulle fungera på något mer.Vänligen,

Preskribering av CSN-lån

2020-12-17 i Preskription
FRÅGA |Jag fick studie medel till 1984 och flyttade sedan till England och hade ingen egen inkomst på ett tag så behövde inte börja betala. Sedan hörde jag inget och glömde bort det Har nu fått ett betalnings krav nästan 40 år senare . Är det inte preskriberat? Är nu pensionär och skickat in bevis till dom om detta. Det rör sig inte om så mycket 30,000 skr men ändå
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör preskribering av CSN-lån och regler om detta finns i studiestödslagen och preskriptionslagen.När preskriberas ett CSN-lån?Preskriptionstiden för CSN-lån är 25 år (6 kap. 12 § studiestödslagen). Det innebär att när 25 år har gått har CSN inte längre rätt att kräva tillbaka lånet (8 § preskriptionslagen). Preskriptionstiden kan dock avbrytas på olika sätt (5 § preskriptionslagen). Om detta sker börjar en ny preskriptionstid löpa (6 § preskriptionslagen).SammanfattningI ditt fall har det gått över 25 år sedan du fick studiemedel och eftersom du inte verkar ha fått något krav inom preskriptionstiden bör din skuld vara preskriberad.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,