Vad gäller vid försäljning av utmätt lägenhet?

2021-03-22 i Utmätning
FRÅGA |Lägenheten som jag bor i och som jag äger tillsammans med mina två bröder, har av kronofogden sålts på exekutiv auktion. Kronofogden kräver att jag måste vara ute ur lägenheten 1 månad efter avslutad auktion. Jag köper då en annan lägenhet som jag flyttar till. Sedan visar det sig att den budgivare som vann inte får något lån från banken och affären går då om intet. Jag som lämnade det näst högsta budet har då inte rätt att köpa lägenheten utan den ska långt senare läggas ut på ny auktion. Jag kommer under denna tid bli tvungen att betala dubbla hyror. Det är en av mina bröder som är aktuell hos kronofogden inte jag. Kan det verkligen vara så?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtmätning och försäljning av utmätt egendom regleras i utsökningsbalken (UB). Vid försäljning på exekutiv auktion ska köpeskillingen för egendomen betalas genast efter det att ett bud har godtagits. Kronofogdemyndigheten får dock ge anstånd med betalningen utom i fråga om handpenning. Om köpeskillingen eller handpenning inte betalas genast efter det att budet har godtagits, ska egendomen bjudas ut på nytt. Om anstånd har getts, blir budet ogiltigt, om full betalning inte sker inom föreskriven tid (9 kap. 5 § UB). Det framgår således av lag att den normala gången är den Kronofogdemyndigheten informerat dig om. Att du la det näst högsta budet ger dig tyvärr inte rätt att köpa lägenheten. Enligt utsökningsbalkens regler gäller som synes att egendomen ska bjudas ut på nytt. Det innebär att ny auktion ska hållas.Vad gäller betalningen för lägenhetens månadsavgift till föreningen är du och dina bröder solidariskt ansvariga. Det innebär att föreningen kan vända sig till vem av er den vill med krav om betalningen. Betalar ingen av er kan föreningen vända sig med krav om betalning till vem som helst av er. Så länge ni är ägare av lägenheten är ni betalningsskyldiga. Eftersom lägenheten inte sålts är ni därmed även skyldiga att tills vidare betala månadsavgiften.Som svar på din fråga om det verkligen kan vara så är dessvärre svaret jakande. Du har ingen explicit rätt att köpa lägenheten genom att du la näst högsta budet. Så länge du och dina bröder är ägare till lägenheten är ni alltjämt betalningsskyldiga till föreningen för månadsavgiften.Avslutningsvis kan informeras om att utmätt egendom inte måste säljas på offentlig auktion. Försäljning kan ske även under hand (9 kap. 1 § UB). Att utmätt egendom säljs under hand innebär att den säljs direkt, utan auktion. Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att högre köpeskilling kan uppnås därigenom och sådan försäljning även i övrigt är ändamålsenlig (9 kap. 8 § UB). Du kan således kontakta Kronofogdemyndigheten och försöka föra en dialog. Om du exempelvis skulle kunna erbjuda så pass mycket att det är sannolikt att myndigheten får in mer pengar den vägen än på auktion kan det bli aktuellt. I annat fall är det tyvärr bara att avvakta inför nästa auktion.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva att min fru släpper in mig i vår gemensamma bostad?

2021-03-21 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej, min fru har kastat ut mig ur vår gemensamma bostad och låter mig inte gå in i huset längre trots att jag är folkbokförd där fortfarande. Vi ska skilja oss, men äktenskapet är inte upplöst än. Har jag rätt att kräva henne att släppa in mig, och kan polisen hjälpa mig med det i så fall?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om samlevnad i äktenskap regleras i Äktenskapsbalken (ÄktB). Din fråga aktualiserar även Lag om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) och Brottsbalken (BrB).Gemensamma bostad och egenmäktigt förfarandeDet framgår att ni ska skilja er men att äktenskapet inte är upplöst och jag förutsätter att det inte har skett en bodelning ännu. Inte heller framkommer det att din fru har rätt att bo kvar i er gemensamma bostad genom att ha ansökt om kvarsittningsrätt enligt 14 kap 7 § ÄktB. Det rör sig alltså om er gemensamma bostad enligt 7 kap 4 § ÄktB och ni har som makar samma rätt till bostaden. Genom att hindra dig tillgång till er gemensamma bostad kan din fru potentiellt göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande genom att olovligen rubba din besittning till bostaden. (8 kap 8 § BrB).Vad kan du göra?För att få tillgång till bostaden kan du ta hjälp av Kronofogdemyndigheten genom att ansöka om särskild handräckning enligt 4 § BfL. Du kan läsa vidare om handräckning på kronofogdens hemsida. Det kostar 300 kronor att ansöka om handräckning. Ansökan om särskild handräckning ska göras skriftligen (9 § BfL). Det ska även tydligt framgå att ansökan ska handläggas som särskild handräckning och innehålla skriftliga bevis och andra handlingar (15 § BfL). Kronofogden meddelar ett utslag och detta kan läggas till grund ett verkställande av beslutet. (43 § BfL) Om ett utslag meddelas ska svaranden, alltså din fru, ersätta dina kostnader i målet. (46 § BfL)RekommendationI första hand skulle jag rekommendera dig att ta kontakt med din fru och försöka lösa tvisten på det sättet. Förtydliga att du annars kommer att behöva ansöka om särskild handräckning som är ett förfarande som är förenat med kostnader och att hon potentiellt kan bli tvingad att betala för detta.Hoppas att du har fått den information som du behöver för att veta hur du ska gå tillväga!Vänligen,

Preskriberad fordran hos brottsoffermyndigheten

2021-03-20 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej jag har skulder till Brottsoffermyndigheten, som är daterade till 2008 hos KFM. Kan jag hävda preskription på dessa då de är över 10 år gamla, samt att jag ej mig veterligen fått något preskriptions-avbrott?
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om preskription regleras i preskriptionslagen. Den normala preskriptionstiden är 10 år, förutsatt att det inte finns någon preskriptionsavbrott. Preskriptionsavbrott regleras i 5 §, vilket sker genom att man exempelvis får ett skriftligt krav på betalning eller gör avbetalning av skulden eller på annat sätt erkänner skulden. Det kan också ske genom att man väcker talan om skulden i domstol eller vänder sig till KMF. Varje gång detta sker, så startar preskriptionstiden på nytt igen och det blir alltså 10 år från och med den tidpunkten. Om inget av ovanstående har skett, så är fordran preskriberad. Jag hoppas att du fick svar på din fråga

Hur lång preskriptionstid för fordran hos Trafikförsäkringsföreningen?

2021-03-18 i Preskription
FRÅGA |Hur lång är prespictionstiden för trafikförsäkringsföreningen ?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga gäller hur lång preskriptionstiden är för en skuld från Trafikförsäkringsföreningen.Preskriptionslagen reglerar preskription av fordringar, såvida inte annat är föreskrivet, se 1 § preskriptionslagen.Huvudregel enligt preskriptionslagenHuvudregeln är att en fordran (skuld) preskriberas tio år efter att den tillkom, såvida inte preskriptionen avbryts dessförinnan, se 2 § 1 st preskriptionslagen. För fordran som en näringsidkare har på en konsument gäller dock att fordran preskriberas efter tre år.I din fråga framkommer det att det rör en fordran från Trafikförsäkringsföreningen. Enligt trafikskadelagens 31 § 5 stycke samt Kronofogdens hemsida har Trafikförsäkringsföreningens krav på trafikförsäkringsavgift en preskriptionstid på tio år. Skulden kan framstå som en konsumentfordran, men är alltså inte det. Ditt fallOm skulden rör krav på trafikförsäkringsavgift enligt trafikskadelagen är alltså preskriptionstiden tio år från det att skulden uppkom, vilket jag tyvärr inte kan bedöma utifrån det du beskrivit i din fråga. Är preskriptionstiden tio år och det sker preskriptionsavbrott inom den tiden börjar en ny tioårsfrist löpa. Mitt tips är att du kontaktar Kronofogden och försöker ta reda på om/när det har skett ett preskriptionsavbrott, och i så fall om skulden är preskriberad eller inte. Det borde ge dig lite klarhet! Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, har du ytterligare funderingar är du mer än välkommen tillbaka till oss!Allt gott,

Arrendators skydd i samband med exekutiv försäljning

2021-03-21 i Exekutiv försäljning
FRÅGA |HejOm man hyr en fastighet till en sommarstuga och om fastigheten ska säljas vid konkurs har den som arrenderar förköpsrätt ?Mvh
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om en arrendator/hyresgäst har förköpsrätt till fastigheten vid en exekutiv försäljning av fastigheten i samband med en konkurs. Du använder både orden "hyr" och "arrenderar" i din fråga. I jordabalken görs det en skillnad på arrende och hyresrätt, vilket innebär att det kan bli vissa skillnader beroende på om det rör sig om arrende eller hyresrätt. Jag kommer därför nedan att gå igenom vad som gäller för både arrende och hyresrätter i samband med en exekutiv försäljning.Regler om exekutiv försäljning av fast egendom finns främst i utsökningsbalken (UB) 12 kap.Utmätt fast egendom (exempelvis i samband med konkurs), säljs på offentlig auktion (UB 12 kap 1 §). Vid en sådan offentlig auktion, har varken hyresgäst, arrendator eller annan nyttjare någon förköpsrätt. Ett kort svar på din fråga är alltså att det inte finns någon förköpsrätt för en hyresgäst eller arrendator vid en exekutiv försäljning av fastigheten.Dock finns det vissa andra regler som blir aktuella för en arrendator eller hyresgäst i samband med en exekutiv försäljning. Enligt UB 12 kap 33 § är nyttjanderätter (däribland arrende och hyresrätt) skyddade (det vill säga att de består efter försäljningen) utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen. Exekutionsfordringen är i detta sammanhang den fordran som tillhör den fordringsägare som ansökt om utmätning (UB 12 kap 26 § 2 st). Den fråga du måste ställa dig är därmed om arrendet/hyresrätten är inskriven före exekutionsfordringen förföll till betalning.Om arrendet/hyresrätten har sämre rätt än exekutionsfordringen, ska nyttjanderätten särskilt förbehållas, om det saknas anledning att anta att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare med bättre rätt (UB 12 kap 33 § 2 st). I praktiken innebär detta att arrendet/hyresrätten ska särskilt förbehållas, så länge den inte innebär en ekonomisk belastning (skada) för köparen av fastigheten. Bestämmelsen tar sikte på fall då fastighetens pris blir lägre på grund av att den belastas med arrendet/hyresrätten. Jag kan tyvärr inte göra en bedömning av om arrendet/hyresrätten i ditt fall utgör en sådan belastning, då jag skulle behöva mer information. Det kan dock sägas att du kan behöva bevaka din rättighet vid ett bevakningssammanträde, för att din rätt ska bestå (UB 12 kap 23 §).Sammanfattningsvis finns det alltså ingen förköpsrätt för arrendator eller hyresgäst i samband med en exekutiv försäljning av en fastighet. Dock finns det flera skydd i lagen för att rättigheten ska bestå efter försäljningen. För ytterligare frågor om vad som gäller i ditt enskilda fall och frågor om auktionen och bevakningssammanträdet, rekommenderar jag dig att ta kontakt med Kronofogden, som handlägger dessa ärenden. Kontaktuppgifter finns här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan kronofogden göra utmätning på ett lönebidrag?

2021-03-20 i Utmätning
FRÅGA |Min arbetsgivare får lönebidrag för att anställa mig då jag har en funktionsnedsättning och hjärnskada sedan födseln. Kan kronofogden göra utmätning på bidraget?
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Såsom jag tolkar din fråga, undrar du om kronofogden kan utföra en utmätning på det lönebidrag som din arbetsgivare får när denne anställer dig. Jag tolkar även din fråga som att det gäller utmätning av kronofogden för skulder som du har.Vad får utmätas?Regler kring utmätning finns i utsökningsbalken, som förkortas UB.Det som får utmätas är lös egendom som det framgår att det tillhör gäldenären (den som har skulderna), och som denne har i sin besittning (4 kap. 17 § och 18 § UB). Det betyder att utmätning sker av saker som tillhör den skuldsatta.Utmätning kan också ske av gäldenärens lön, med andra ord den ersättning som den anställde får för sitt arbete hos arbetsgivaren (7 kap. 1 § UB). Utmätning sker då på ett belopp som inte överstiger vad gäldenären behöver för att kunna underhålla sig och eventuell familj (7 kap. 4 § UB). Det belopp som inte får utmätas kallas för förbehållsbelopp, och består av den anställdes boendekostnad och ett bestämt belopp som kallas normalbelopp. Normalbeloppet ska täcka gäldenärens vanliga levnadskostnader (7 kap. 5 § UB).LönebidragDet finns olika typer av lönebidrag:- Lönebidrag för att utveckla kompetens och arbetsförmåga för framtida jobb eller studier- Lönebidrag för anställning som ökar möjligheter att få och behålla ett jobb som passar arbetstagarens kompetens och färdigheter- Lönebidrag för en trygg anställning och ger ett långvarigt stöd att få och behålla ett jobbJag kan inte utläsa vilken sorts lönebidrag just din arbetsgivare får vad gäller din anställning, men ett lönebidrag är ett belopp som arbetsgivaren får för att exempelvis anpassa arbetsplatsen men kan också vara ett bidrag till den anställdes lön. Bidraget kan på så vis indirekt vara en del av din lön, och kan då också utmätas. Men kronofogden kan inte rikta en utmätning mot bara bidraget i sig, utan då sker utmätning av bidraget som en del av din lön, eftersom lönen kan utmätas till ett visst belopp.SammanfattningDen egendom som får utmätas är den som tillhör gäldenären, och som gäldenären har i sin besittning. Kronofogden kan också utföra utmätning i gäldenärens lön, men gäldenären ska fortfarande få ut ett belopp som täcker dennes levnadskostnader.Det lönebidrag som din arbetsgivare får för att du är anställd, kan inte kronofogden enskilt utmäta för dina skulder. Bidraget kan ingå som en del av lönen, och kan då indirekt utmätas vid en utmätning av din lön.Du kan läsa mer om vad lönebidrag är på bland annat arbetsförmedlingens hemsida: https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/extra-stod/stod-a-o/lonebidrag Du kan även läsa mer om hur en löneutmätning går till på kronofogdens hemsida: https://kronofogden.se/Loneutmatning2.htmlJag hoppas jag har tolkar din fråga rätt, och att jag har besvarat den. Skulle jag ha tolkat din fråga fel, eller om du har fler funderingar, är du välkommen att återkomma till oss på Lawline så hjälper vi dig vidare!Vänligen,

Hur kan man göra för att driva in en skuld?

2021-03-19 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag har en kredit ( gemensamma) , han slutar att betala del av kredit. Anmelt honom hos kronofogden. Detta är ett år som jag kämpar. Har alla bevis som behövs. Nu han ställde mig för samma summa som han skulle betala .( är detta möjligt) ? Jag har bestridit krav. Och hände ingenting . Hur kan ha anmäla mig utan bevis? Efter ett år är jag trött men vill gå vidare. Vad kan jag göra? Snälla
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Hur kan man få någon att fullgöra ett krav på betalning? För att Kronofogdemyndigheten ska kunna hjälpa till med att driva in en skuld så krävs det en så kallad exekutionstitel. En sådan kan man få genom att väcka en fullgörelsetalan vid domstol (13 kap. 1 § rättegångsbalken). En fullgörelsetalan innebär att man för en talan om att rätten ska förpliktiga motparten att fullgöra något, vilket till exempel kan vara att betala en skuld. För att en fullgörelsetalan ska kunna väckas så krävs det dock att tiden för fullgörelse redan har inträtt eller kommer att inträda under processens gång. Med andra ord måste skulden ha förfallit till betalning senast under processen. Skulle så inte vara fallet kan man istället väcka en fastställelsetalan, vilken fastställer ett rättsförhållande (13 kap. 2 § rättegångsbalken). Skillnaden är att domstolen då endast kommer att ta ställning till huruvida det finns ett avtal mellan er och om ni således är gemensamt betalningsskyldiga för skulden. Fördelen med en fastställelsetalan är att den kan läggas till grund för en senare dom om fullgörelse när skulden väl har förfallit till betalning.Det finns även en möjlighet att ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, som också möjliggör för verkställighet. Jag tolkar frågan som att du redan har gjort detta, men att din motpart har bestridit kraven. På samma sätt har din motpart ansökt om betalningsföreläggande för dig, vilket du har bestridit. Kronofogdemyndigheten gör ingen materiell prövning av omständigheterna som ligger till grund för ett betalningsföreläggande, och det är därför möjligt att ansöka om utan egentliga bevis. Genom att bestrida så visade du att omständigheterna är omtvistade, och om din motpart då vill ta det vidare så måste denne väcka talan vid en domstol. För att vinna framgång med sin talan vid domstol krävs dock bevisning, vilket gör att man inte kan få igenom ett ogrundat betalningsanspråk. Sammanfattning För att kunna få hjälp med att driva in skulden en gång för alla så är mitt råd till dig att du vänder dig till domstolen och väcker en fullgörelsetalan. Om en sådan talan bifalls (det vill säga att domstolen dömer till förmån för dig) så får du en exekutionstitel och kan ansöka om verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Du har valt 30 minuters uppföljande rådgivning per telefon. Jag kommer därför ringa dig måndag (22/3) klockan 09.00. Om tiden inte passar är du välkommen att maila mig på julia-saga.herhold@lawline.se så bestämmer vi en annan tid. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Måste kronofogden bevisa dold samäganderätt vid utmätning?

2021-03-18 i Utmätning
FRÅGA |Min syster har fast jobb, bra kredit och är ensam ägare på bostadsrätt. Maken har skulder på Kronofogden och bor hos henne och de har ett barn tillsammans. Jag har tre frågor. 1.) När det gäller dold samäganderätt, ska Kronofogden kunna bevisa att dold samäganderätt finnas ifall att Kronofogden vill utmäta bostaden för försäljning? 2.) I värsta fall att det blir försäljning av bostadsrätt, kan man omförhandla till exempel genom att maken försöker betala av skulder för att försäljningen inte kommer att ske? 3.) Är det Högsta Domstolen som avgör dold samäganderätt eller räcker det att Kronofogden bedömer att det finns dold samäganderätt?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag kommer att besvara dina frågor en i taget och börjar med den första.1) När det gäller dold samäganderätt, ska Kronofogden kunna bevisa att dold samäganderätt finns ifall att kronofogden vill utmäta bostaden för försäljning?Jag tolkar din fråga som att du undrar om kronofogden måste bevisa dold samäganderätt för att kunna utmäta bostadsrätten.Reglerna om utmätning av bostadsrättUtmätning finns reglerad i utsökningsbalken (UB). Reglerna om utmätning av lös egendom finns i 4 kap. UB. En bostadsrätt klassas som lös egendom. Det gör det eftersom en bostadsrätt inte utgör fast egendom. Fast egendom jord enligt 1 § jordabalken och allt som inte är det klassas som lös egendom.Får kronofogden utmäta egendom som egentligen tillhör någon annan än den skuldsatte?Huvudregeln för makar är att de bara svarar för sina egna skulder enligt 1 kap. 3 § äktenskapsbalken.Gällande utmätning får lös egendom utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (den skuldsatte), det framgår av 4 kap. 17 § UB. Det finns dock speciella regler när det kommer till egendom som två makar har i sin gemensamma besittning (sin gemensamma kontroll). Den speciella regeln för makar finns i 4 kap. 19 § UB. Där står det att om gäldenären (din systers make i detta fall) är gift så ska gäldenären anses vara ägare till egendomen som den har i gemensam besittning med maken. Det skulle innebära att din systers make presumeras (antas) vara ägare till din systers bostad eftersom han bor i den tillsammans med henne och de därmed har gemensam besittning. Med hjälp av det antagandet kan kronofogden utmäta bostadsrätten för makens skulder.Antagandet i 4 kap. 19 § UB kan dock brytas på två sätt:Om det görs sannolikt att de äger bostaden tillsammans, ellerom det görs sannolikt att egendomen tillhör den andre makens (din syster).Det måste vara din syster eller hennes make som kan visa detta.Angående första punkten så räcker det med att visa att bostadsrätten är samägd (om så skulle vara fallet) för att undvika att den utmäts för din systers makes skulder. Det innebär att även om kronofogden skulle kunna visa att det förelåg dold samäganderätt så skulle det alltså hindra dem från att utmäta bostaden.Angående andra punkten så kan din syster och hennes make alltså bryta presumtionen, om att hennes make äger bostaden för att den finns i hans besittning, genom att visa att din syster är ensam ägare. Det borde lätt kunna visas genom köpehandlingarna. Det är alltså din syster och hennes make som har bevisbördan för att visa att bostadsrätten tillhör din syster och därmed inte hennes make. På så sätt kan kronofogden inte utmäta din systers lägenhet för hennes makes skulder.Enda sättet för kronofogden att kunna utmäta din systers bostadsrättKronofogden kan alltså i princip inte utmäta bostadsrätten. Det enda sättet en utmätning skulle kunna ske på är under speciella omständigheter. Låt säga att det faktiskt föreligger dold samäganderätt eller öppen samäganderätt. I det fallet äger din systers make en andel av bostadsrätten. Skulle kronofogden bestämma sig för att utmäta din systers makes andel av bostadsrätten gäller regeln i 8 kap. 8 § UB. Den regeln innebär att hela egendomen kan säljas, trots att gäldenären bara äger en andel, om någon inblandad kräver det. Dessa inblandade skulle kunna vara den som ansöker om utmätning, din syster eller hennes make. Det skulle dock vara svårt för kronofogden att bevisa att det föreligger dold samäganderätt, det bevisas enklast av ägarna. För dold samäganderätt krävs:att den dolda ägaren har bidragit ekonomiskt till förvärvet (typ i form av en kontantinsats), och,att egendomen köpts för gemensamt bruk.Jag vet ju inte om dold samäganderätt föreligger mellan din syster och hennes make. Men enligt min uppfattning skulle det krävas att någon av dem vill bevisa att dold samäganderätt föreligger. Enligt regeln i 4 kap. 19 § UB så innebär ju ett samägande dessutom att kronofogden inte får utmäta egendomen. Det speciella förfarandet i 8 kap. 8 § UB tror jag alltså inte kan ske eftersom att din syster faktiskt äger lägenheten själv.SkyddsreglerOavsett om din systers make hade ägt en andel i bostaden så finns det skyddsregler mot utmätning av bostadsrätt. Man får nämligen undanta en bostadsrätt från utmätning om bostadsrätten fungerar som en bostad för gäldenären. I din systers fall fungerar bostadsrätten som bostad för hela familjen vilket talar för att den oavsett skulle undantas från utmätning (5 kap. 1 § punk 6 UB).SammanfattningKronofogden kan enligt 4 kap. 19 § UB anta att bostadsrätten tillhör din systers make eftersom han bor där tillsammans med din syster. Det finns två sätt att undvika det och det är att visa att de äger bostadsrätten gemensamt eller att enbart din syster äger den. I dessa två fall får inte kronofogden utmäta bostadsrätten för din systers makes skulder. Därför skulle kronofogden inte tjäna på att försöka visa att det föreligger dold samäganderätt.2) I värsta fall att det blir försäljning av bostadsrätten, kan man omförhandla till exempel genom att maken försöker betala av skulder för att försäljningen inte kommer att ske?Jag tolkar denna fråga som att du undrar om man han förhandla med kronofogden för att betala av skulder med annat än vad kronofogden vill utmäta.Får kronofogden bestämma vilken egendom som får utmätas?Kronofogden ska i första hand utmäta egendom som inte skapar olägenheter för gäldenären. Annars får utmätning ske av den egendom som kronofogden tycker är lämplig och som svarar mot skulden 4 kap. 3 § UB. Dock så finns ju egendom som kronofogden inte får utmäta (4 kap. 2 § UB). Egendomen som kronofogden inte får utmäta är exempelvis (som jag nämnde ovan) en bostadsrätt som gäldenären använder som bostad. I sådana fall får utmätning av bostadsrätten bara ske om den exempelvis skulle vara värd väldigt mycket pengar (5 kap. 1 § punkt 6 UB).Kan man förhandla med kronofogden om vad som ska utmätas?Det är kronofogden som bestämmer vad som ska utmätas utifrån hur stor skulden är och utifrån hur mycket egendomen är värd. I din systers fall har jag väldigt svårt att se att kronofogden skulle kunna utmäta din systers bostadsrätt. Även om kronofogden hade kunnat det så kan bostadsrätten undantas enligt 5 kap. 1 § UB. Om det har gått så långt att kronofogden vill utmäta så förutsätter jag att din systers make inte har pengar till att försöka betala av skulden, annars skulle ju utmätning inte behöva ske. Om pengar skulle dyka upp innan utmätning sker ser jag inget hinder mot att använda dessa pengar för att betala av skulden.3) Är det högsta domstolen som avgör dold samäganderätt eller räcker det med att kronofogden bedömer att det finns dold samäganderätt?Frågor som HD tar uppHögsta domstolen (HD) har tidigare tagit upp frågor om dold samäganderätt. HD tar upp frågor som anses vara oklara och där det behövs rättslig vägledning. För att en fråga ska komma upp i HD krävs att frågan redan har prövats av tingsrätten och hovrätten och att HD anser att rättsläget måste utredas. Gällande dold samäganderätt har HD tidigare bestämt några bedömningspunkter som ska avgöra om det föreligger dold samäganderätt eller inte. Dessa bedömningspunkter tog jag upp ovan och innebär att den dolda samägaren måste ha bidragit ekonomiskt och de ska ha förvärvat egendomen för gemensamt bruk. Eftersom HD redan bestämt vilka omständigheter som ska finnas vid dold samäganderätt finns det sällan anledning för HD att avgöra frågan igen.Kan kronofogden bedöma att dold samäganderätt föreligger?Om kronofogden skulle hävda att det föreligger dold samäganderätt skulle de i regel förlora rätten att utmäta bostadsrätten som jag har skrivit ovan (4 kap. 19 § UB). Därför har kronofogden inget intresse av att bevisa att det föreligger dold samäganderätt. Om kronofogden skulle tjäna på att försöka visa dold samäganderätt så hade din syster kunnat försöka motbevisa det. Ytterst så är det tingsrätten som får avgöra saken.Nu blev det ett väldigt långt svar men jag hoppas att du har fått hjälp! Med vänliga hälsningar