Fick inte lön utbetalad - vad kan jag göra?

2020-07-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag fick inte min lön utbetald denna månaden 23/7 och fick inte heller min lönespecifikation. Kontaktade min chef samma dag och hen hänvisade till ett annat företag som sköter utbetalning av våra löner. Men de har semester fram till mitten av augusti och nås bara på mail som besvaras en gång i veckan. Min chef sa att hen inte kunde hjälpa mig eftersom hen har semester och inte är tillbaka förrän om några veckor. Jag väntar nu på svar på mitt mail som jag skickat. Men jag undrar om det finns något mer jag kan göra? Jag är inte med i facket och jobbar som timvikarie. Som ni kanske förstår kan jag inte vänta tills allas semestrar är slut med att få min lön. Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med hänsyn till avtalsförhållandet mellan dig och din arbetsgivare är denne ytterst ansvarig att se till att din lön betalas ut, och i rätt tid. Den skyldigheten försvinner inte på grund av pågående semester. Eftersom det är avtalat vilken dag din lön ska komma har du rätt till dröjsmålsränta direkt från att den dagen passerats enligt 3 och 6 §§ räntelagen.Först och främst tycker jag att du ska höra av dig till chefen igen och göra gällande ditt löneanspråk samt dröjsmålsränta. Alternativet är att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Kronofogden kommer då kontakta din arbetsgivare, vilket kan fungera som ett bra påtryckningsmedel för att lönen utbetald. Bestrider arbetsgivaren din rätt till lön kan inte kronofogden göra något, utan då är domstol enda utvägen. Observera att ansökningsavgiften för betalningsföreläggande normalt ligger på 300 kronor (vilket du kan begära ersättning för av din arbetsgivare när du ansöker)Vad jag tycker du ska göra är att fortsätta kontakta din chef och göra gällande dina anspråk. Hänvisar denne till sin semester eller på annat sätt krånglar tycker jag att du upplysa chefen om dina möjligheter att gå till kronofogden eller till domstol. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Betalningskrav när man redan har betalat - vad ska man göra?

2020-03-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Behöver lite hjälp. Vi har en bil på leasing där vi fått fordringskrav nu (utan några påminnelser). Kostnaderna ska omfatta 2 månader som de hävdar att vi inte betalt men vi har bevis på att vi har det. Månadskostnaden är cirka 3800kr och fordringskravet är på mer än 14000kr. Vi har som sagt redan betalat och har skärmbild från betalningen båda månaderna. Vad ska vi göra? Med vänlig hälsning
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag använda termen borgenär. Med borgenär menas den första fysiska eller juridiska personen ni har varit skyldiga pengar. Med borgenär avses också senare fordringsägare ex. inkassobolag som har köpt skulden av den första borgenären. När det kommer till betalningskrav avseende fordringar som ni har betalat finns det inte mycket ni kan göra annat än bestrida kravet. Det bästa vore att kontakta borgenären och försöka få denne att förstå att skulden inte finns. Eftersom det är någon som kräver er på pengar är det upp till denne att agera. Antingen kan borgenären fortsätta skicka betalningskrav, vända sig till kronofogden eller stämma er i domstol. Vad ni bör göra är att bestrida alla betalningskrav oavsett om det kommer från borgenärer eller från kronofogden. Lättast vore att så snabbt som möjligt försöka nå samförstånd med borgenären om att pengarna är betalda. Detta för att undvika fler betalningskrav och domstolsprocess. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Hur gör man för att få sin make att betala tillbaka pengar?

2019-11-26 i Fordringar
FRÅGA |Jag hade lånat pengar av min make i omgångar som jag betalade av. När han sa att jag fortfarande va skyldig honom 12000 då betalade jag det med ett arv jag fått, men tyckte att det va märkligt.. Nu har jag kollat och jag har betalt honom 13000 förmycket och han vägrar att betala tillbaka dom.. Hur ska jag göra?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Även mellan makar finns en övergripande regel om att man svara för sina egna tillgångar och skulder. Eftersom ni två har haft ett försträckningsavtal där det senare uppkommit felaktig pengaöverföring får man anse att du har ett anspråk med berättigande att återfå det du felaktigt betalat. Denna problematik ska egentligen inte lösas på annat sätt än vad som annars hade förekommit i en betalningstvist mellan två parter som inte är makar. Däremot är det inte överraskande om det faktum att ni är makar gör att det blir moraliskt svårare att ta till rättsliga åtgärder. Dina möjligheter att återfå pengarna:Lättast vore ju om du kunde återfå pengarna genom en överenskommelse er emellan. Då din make vägrar återge pengarna skulle du istället kunna vända dig till kronofogden med en ansökan om betalningsföreläggande (2 § lag om betalningsföreläggande och handräckning) Om din make bestrider din ansökan kan du begära att kronofogden lämnar målet till tingsrätten för prövning. Alternativet är att du ansöker om stämning direkt till tingsrätten och därmed struntar i att först gå via kronofogden. Alltså finns det flertalet juridiska tillvägagångssätt, som å ena sidan tyvärr är ganska ingripande och måhända aggressiva att ta till mot sin make men som å andra sidan kan vara nödvändiga för att du ska återfå dina pengar.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma med dessa Med vänliga hälsningar,

Bestred faktura - hur lång tid har företaget på sig att återkomma med svar?

2019-06-24 i Preskription
FRÅGA |Jag har bestridit en faktura i sin helhet. Detta var för en månad sedan. Samma dag som jag bestred fick jag ett mail tillbaka där man förklarar att man tänker kontakta en jurist och återkomma. Hur lång tid har företaget på sej att återkomma till mej?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det föreligger två meningsskiljaktigheter mellan dig och ett företag. Företaget menar att de har en penningfordran gentemot dig och du menar att du inte har en skuld till dem över huvud taget (eftersom du bestrider fakturan i sin helhet). Den juridiska frågan som då uppstår är om företaget har en fordran eller inte och i så fall hur länge de kan vänta innan de kräver dig på pengarna. Eftersom jag inte vet någonting om omständigheterna i fallet kan jag inte avgöra om de har en fordran eller inte. För att kunna besvara din fråga måste jag utgå från att de har en fordran mot dig. Om företaget har en fordran så preskriberas den vanligtvis 10 år efter dess tillkomst enligt 2 § preskriptionslagen. Däremot skulle det kunna vara så att preskriptionstiden i ert fall är 3 år, om det är så att fordran är riktad mot dig i egenskap av konsument och fordran avser vara eller tjänst eller annat som ingår i företagets verksamhet (2 § andra stycket preskriptionslagen). Denna tid kan nollställas och pågå ytterligare tio år (eller tre år om det är en konsumentfordran) genom ett så kallat preskriptionsavbrott. Detta kan ske exempelvis om du erkänner skulden eller att företaget skriftligen kräver dig på summan, exempelvis genom en faktura (5 § preskriptionslagen). Det finns ingen skyldighet för dem att höra av sig till dig. Däremot, om de vill kräva pengar av dig ska de höra av sig inom preskriptionstiden, annars har deras eventuella fordran mot dig preskriberats.Jag hoppas du är nöjd med svaret! Du är välkommen att höra av dig om du har ytterligare frågor! Med vänliga hälsningar,

Får kronofogden utmäta annan än gäldenärens egendom?

2020-03-31 i Utmätning
FRÅGA |Får kronofogden utmäta min sons epatraktor (sonen är registrerad ägare 16 år), pappan har skulder och vi har gemensam vårdnad men är separerade sen 10 år tillbaka?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken (UB). En epatraktor utgör lös egendom som kan utmätas om det framgår att den tillhör gäldenären enligt 4 kap. 17 § UB. Egendom som finns i gäldenärens besittning förutsätts tillhöra gäldenären enligt 4 kap. 18 § UB. Detta är en presumtionsregel som kommer innebära att om epatraktorn ex. står hemma hos gäldenären så anses den tillhöra honom. Presumtionen bryts om det framgår att den tillhör någon annan. Finns egendomen inte i gäldenärens besittning föreligger ingen presumtion om att den tillhör honom. I sådana fall har kronofogden full bevisbörda att styrka att den tillhör gäldenären. Egendom som tillhör någon annan än gäldenären kan inte utmätas. I ert fall torde det heller inte vara några problem med att visa att epatraktorn tillhör sonen och inte pappan i det fall kronofogden skulle försöka utmäta den. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Får ny borgenär ändra i skuldebrevet?

2019-12-29 i Fordringar
FRÅGA |Hej, om ett factoringbolag köper ett skuldebrev av ett annat företag, får de då ändra i skuldebrevet?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Villkoren i ett skuldebrev styrs helt av vad parterna har avtalat. När ett skuldebrev säljs vidare ska samma avtalsvillkor gälla den nya borgenären som tidigare gällde mellan parterna. En part kan inte ensidigt ändra villkoren i ett skuldebrev. Det krävs att ändringen antingen accepteras av gäldenären eller att det finns något tidigare avtalat villkor om att det finns visst utrymma att ändra villkoren. Däremot torde detta utrymme vara väldigt litet då avtalet lätt kan bli oskäligt betungande för gäldenären. För att mer direkt kunna svara på din fråga hade jag behövt veta vad som ändrats i skuldebrevet. Utgångspunkten är dock att man bara får ändra i skuldebrevet med gäldenärens samtycke. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Jag fick för mycket i lön - måste jag betala tillbaka? Conditio indebiti

2019-07-04 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Min arbetsgivare har gett mig dubbel jourersättning under ett års period från förra året som de nu kräver tillbaka 1,5 år senare. 18,139kr gäller det. I snitt har jag fått ut ca 1000kr mer varje månad (efter skatt). Jag har i god tro använt pengarna då jag gick från att vara vikarie till tillsvidare från den perioden den dubbla jourersättning började gälla. Jag har alltså fått dubbel jourersättning från min första lön. Då min totala lön var högre trodde jag det var för att jag hade blivit tillsvidareanställd. Jag jobbar på en arbetsplats där vi jobbar helger, högtider och nätter, därmed är våran lönespecifikation olika varje månad beroende på hur mycket helger osv vi jobbat. Är jag skyldig att betala tillbaka?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den rättsfråga som det här fallet berör kallas conditio indebiti där huvudregeln är att pengarna som utbetalats felaktigt ska återbetalas. Däremot finns det undantag; om mottagaren har varit i god tro, dvs inte insett eller borde ha insett att det var fråga om en felaktig betalning, och att denne därför inrättat sig eller förbrukat pengarna. Genom domar från högsta domstolen och arbetsdomstolen följer att fler omständigheter i dessa fall kan beaktas. Det kan var hur lång tid som har gått från att den felaktiga betalningen har gjorts till dess att återbetalningskravet kommer. Om det var fråga om stora eller små belopp och hur svårtolkad lönespecifikationen var. Jag tolkar din fråga som att återbetalningskravet avser betalningar från tidigast 1,5 år tillbaka. Dvs att senaste gången du fick för mycket i jourersättning var 1,5 år sedan. Det innebär att alla misstagsbetalningar avser ganska lång tid tillbaka, vilket talar till din förmån. Jag kan inte riktigt svara på om det är fråga om små belopp som utbetalats. De genomsnittliga 1 000 kronorna måste jämföras mot din totala lön varje månad. Inte heller vet jag hur tydliga dina lönespecifikationer har varit, men i det fall de inte närmare har redogjort för din lön talar det till din fördel. Vad som också talar till din fördel är att du övergick till en tillsvidareanställning i samband med att utbetalningarna blev felaktiga. Dessutom talar det för din goda tro att på grund av ditt dynamiska arbete (helger, högtider och nätter), du fick olika summor i lön varje månad. Såvida lönespecifikationen också var otydlig är min uppfattning att du varken insett eller borde ha insett att du mottog felaktiga belopp. Jag bedömer dig därför ha varit i god tro. Slutsats En sammantagen bedömning av omständigheterna i fallet talar för att du har varit i god tro när du har inrättat dig efter de felaktiga betalningarna. Min bedömning är då alltså att, givet den information jag har, det finns möjlighet att du inte ska behöva betala tillbaka. Däremot skulle en närmare granskning av lönespecifikationen vara behövligt för att säkrare kunna veta. Rättsfrågan utgör vanligtvis svåra gränsdragningar och det är viktigt att komma ihåg att huvudregeln är att du ska betala tillbaka.Jag hoppas mitt svar varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Får ett betalningsvillkor vara på 10 dagar?

2019-02-18 i Fordringar
FRÅGA |HejHar skickat en faktura för utfört arbete (VVS). Betalningsvillkor 10 dagar. Kund (privatperson) betalade inte och jag skickade en påminnelse, kunden menar då att de enligt lag har 30 dagars betalning. Jag menar att det inte är så eftersom de godkände en offert där det stod 10-dagars betalning på. Vem har rätt och hur gör jag?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förutsätter att själva tjänsten i sig faller in under bestämmelserna i konsumenttjänstlagen. Lagen har företräde framför avtal om det är så att ett visst förhållande finns reglerat i lagen. Däremot finns det ingen bestämmelse i konsumenttjänstlagen som stadgar när betalning ska ske. Frågan är därför dispositiv, dvs det är upp till parterna att själva bestämma detta. I detta fall hade ni ett avtal (avtalet uppkom i och med att kunden accepterade er offert), vilket ska ha företräde.Du har därför rätt i att betalningstiden är 10 dagar. Vad du kan göraDet lättaste är troligtvis att du och kunden reder ut detta på egen hand. Du skulle därför kunna kontakta kunden igen och upplysa om rättsläget. Det finns även andra tillvägagångssätt:Du skulle kunna sälja din fordran gentemot kunden. Det skulle då vara upp till den nya fordringsägaren att försöka driva in skulden som kunden har. Annars kan du kontakta kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande, alternativt ansöka om stämning vid tingsrätten för att få pengarna. SlutsatsJag konstaterar att betalningsvillkoret således är tio dagar. Du har flera tillvägagångssätt för att kräva pengarna, men det lättaste och minst kostsamma är sannolikt att lösa det muntligen med kunden. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp. Du är välkommen att kontakta oss igen om du har ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,