Kan bostadsrätten utmätas för mina skulder även om jag skänkt bort den?

2020-07-19 i Utmätning
FRÅGA |jag och min fru köpt bostadsrätt för tio år sedan , 50% var skulden till banken är 660000 för mig och lika mycket för henne, för två år sedan har jag gett henne min del av huset gåva , o registrerats på skatteverket, men min del av lånet som är 660000 fortfarande står på mig , jag har enskild firma , jag har mycket skulder till bankerna och olika långivare , om jag går i konkurs kommer dem att ta huset ändå? jag har tre barn under 18 årmvh
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga köpte du och din fru för tio år sedan en bostadsrätt med ett ägande om 50% var. För två år sedan skänkte du din andel av bostadsrätten till din fru. Gåvan är registrerad av Skatteverket. Däremot står fortfarande hälften av lånet på dig (660.000 kronor). Du har enskild firma och stora skulder till banker och olika långivare. Din undran är vad som händer om du går i konkurs och om bostaden då kan tas i anspråk för betalning av dina skulder. I det följande kommer jag att redogöra för dels vad som gäller vid utmätning, dels vad som gäller för det fall att du går i konkurs. Vid utmätning krävs det som utgångspunkt att bostadsrätten tillhör digVid utmätning gäller reglerna i utsökningsbalken (UB). En bostadsrätt är lös egendom och kan bli föremål för utmätning. Den skuldskyldige (gäldenären) anses vara ägare till lös egendom som hen har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. En bostadsrätt kan däremot inte vara föremål för besittning i den mening reglerna i 4 kap. 18 § UB stadgar. Det krävs istället att bostadsrätten tillhör den skuldskyldige för att den ska kunna utmätas för skulderna (4 kap. 17 § UB). I ditt fall är således utgångspunkten att bostadsrätten får utmätas först om det framgår att du äger den.I ditt fall kan det bli ett problem att du står för hälften av lånen för bostadsrätten, trots att du inte äger den. Vid belåning av bland annat bostadsrätt är bostadsrätten ofta säkerhet för lånet. Det skulle kunna innebära att om du inte har råd att betala dina skulder (innefattande lånet till banken) kan bostadsrätten utmätas för att banken ska få betalt.Vid konkurs kan gåvor återvinnasEnligt första meningen i 4 kap. 6 § konkurslagen går en gåva åter om den fullbordats senare än sex månader före fristdagen. Med fristdagen avses dagen då ansökan om konkurs kom in till tingsrätten. Återvinningsregeln är helt objektiv och det krävs inte att givaren var eller blev insolvent när gåvan fullbordades. I andra meningen, samma lagrum, ges bestämmelser om återvinning av gåva som skett tidigare än sex månader före fristdagen. Om gåvotagaren är närstående till givaren gäller en återvinningsfrist om tre år. Gåvotagaren kan undgå återvinning om den visar att gäldenären/givaren efter gåvan hade kvar utmätningsbara tillgångar som i värde uppenbart motsvarade hens skulder. Av bestämmelsens andra stycke framkommer att bestämmelserna gäller även köp, byte eller annat avtal, om det med missförhållandet mellan utfästelserna på båda sidor är uppenbart, att avtalet delvis har egenskap av gåva. Som närstående räknas bland annat den som är gift med gäldenären, syskon, barn m.m. (4 kap. 3 § konkurslagen).I ditt fall skedde gåvan för två år sedan och det finns, beroende på omständigheterna, en risk att om du går i konkurs att konkursboet kan begära att gåvan återvinns. Om så sker kan bostadsrätten säljas för att täcka dina skulder. Vid försäljning kommer först banken som har säkerhet i bostadsrätten att få betalt och därefter dina borgenärer. Eftersom en återvinning av bostadsrätten avser halva bostadsrätten, kommer hälften av vad den säljs för i sådana fall att tillfalla din fru (då din fru inte är betalningsskyldig för dina skulder).Undantag från utmätningDet finns i utsökningsbalken beneficieregler innebärande att viss egendom inte ska utmätas. Bestämmelsen om utmätningsfrihet för bostadsrätter finns i 5 kap. 1 § första stycket p6 UB. Enligt rådande praxis ska utmätning inte ske av bostadsrätter som är avsedda som familjebostäder och inte i väsentlig mån överstiger ett värde om 300.000 kronor. Skyddet är dock ganska tandlöst då man inte tittar på belåningen av bostadsrätten utan endast marknadsvärdet. Det torde vara ovanligt att en bostadsrätt är värde mindre än 300.000 kronor, med tanke på belåningen av den bostadsrätt du beskriver är den värd mer.Enligt 4 kap. 3 § andra stycket UB ska Kronofogdemyndigheten i första hand utmäta egendom som kan användas till skuldens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för den skuldskyldige. I den avvägning som ska göras, i fall när barn påverkas av utmätningen, ska det tas hänsyn till artikel 3.1 i FN:s barnkonvention. Att en bostads utgör ett barns hem kan exempelvis påverka hur länge borgenären kan behöva acceptera en löneutmätning från den skuldskyldige, istället för att bostaden utmäts. Det finns inte fastställs i praxis att hänsyn ska tas till barnkonventionen i avvägningen, däremot är Kronofogdemyndighetens tolkning att hänsyn ska tas till barnkonventionen. Sedan den 1 januari 2020 har barnkonventionens ställning stärkts genom att den införts som lag i svensk rätt.Sammanfattningsvis finns det en risk att bostadsrätten kan utmätas. Bostadsrätten får som utgångspunkt bara utmätas om det kan visas att den tillhör dig. Om du däremot inte betalar lånen den är säkerhet för kan det medföra att den tas i anspråk. Vid utmätning ska bostaden i princip utmätas sist och det ska göras en avvägning när det finns barn i hemmet. Tyvärr är det oklart hur avvägningen ska ske och hur stor roll det kommer att spela. Det är tyvärr inte ovanligt att bostadsrätter, där det finns barn i hushållet, utmäts och säljs.Då du skänkt din del av bostadsrätten till din fru finns det en risk om du går i konkurs att konkursboet kan begära återvinning av gåvan för att ta din andel i anspråk. Möjligheten att återvinna gåvan är dels beroende av hur lång tid det gått, dels om du efter gåvan hade utmätningsbara tillgångar som motsvarade dina skulder.För det fall att det beslutas om utmätning av bostaden eller återvinning av gåvan går det att överklaga för prövning i domstol. Om så blir aktuellt kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälpliga. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på tisdag, den 21 juli, klockan 11.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en tid som fungerar bättre för dig. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan vi göra när Kronofogden utmätt egendom som inte är gäldenärens?

2020-07-01 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Under senaste tiden har min mor blivit utmätt av kronofogden (KF). Under tiden som hon haft lite pengar så har min far (skiljda sedan 21 år tillbaka) hjälpt henne med saker, bl.a pengar och att låna henne en hundgård som hon kunnat ha sina hundar i medan hon har jobbat. Ingen visste vid tillfälle att mammas hus låg under auktion hos kronofogden och betalningen för fastigheten ska ha skett omkring 3 mars. Min mamma hör då av sig till oss i slutet av mars och berättar läget och att vi måste hämta allt som är vårt därifrån. Den 4 April var jag och mina bröder till huset för att hämta igen vår fars saker då överlåtelsen skulle ske den 8e. Hundgården låg då på en pall varpå vi lastade den i befintligt skick. Sedan ska det komma oss till känna att köparna bestrider detta då det ska ha stått i fastighetsbeskrivningen att hundgården medföljer och att det var dem som plockat ned den. Efter kontakt med kronofogden så förklarar de att en jurist uttalat sig om att en hundgård inte utgör fastighetstillbehör. Men trots detta så vill de att vi returnerar den. Jag har bestridit beslutet, varpå de förklarar att det inte går att bevisa att hundgården inte blev uppsatt medan min mor och far var gifta trots att de båda har barn med nya respektive, att min far aldrig varit skriven på den adressen som det gäller samt att min mor köpte huset med sin nya flera år efter det att de skiljde sig.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga föreligger det en tvist om hundgården som fanns på din mors fastighet. En jurist har enligt Kronofogden uttalat att hundgård inte utgör fastighetstillbehör. Fastighetstillbehör är bland annat byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk (2 kap. 1 § jordabalken). Det kan därför, enligt min mening, i vissa fall argumenteras för att en hundgård kan utgöra fastighetstillbehör. Till fastighetstillbehör räknas däremot inte transportabla skjul som kan flyttas från plats till plats. Då du skriver att den låg på en pall kan det eventuellt argumenteras för att den därför inte utgör fastighetstillbehör. Oavsett så har som jag förstår det Kronofogden uttalat att den inte bedömer hundgården som fastighetstillbehör.Kronofogden har däremot begärt att hundgården ska utmätas då det inte kan bevisas att den inte uppfördes medan din mor och far var gifta. Om hundgården inte är fastighetstillbehör räknas den som lös egendom. Lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör den gäldenären (den betalningsskyldige) eller om hen ska anses vara ägare till egendomen (4 kap. 17 § utsökningsbalken, UB). Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som hen har i sin besittning om det inte framgår att egendomen tillhör annan (4 kap. 18 § första stycket UB). Om vi utgår från att hundgården ska räknas som lös egendom så ska din mamma anses som ägare till den eftersom den varit i hennes besittning. För att den då inte ska utmätas måste det framgå att den tillhör din pappa. Det ligger således på din pappa att bevisa att hundgården är hans,då den fanns i din mammas besittning. Enligt lagkommentarerna till bestämmelsen krävs det för att äganderättspresumtionen ska brytas att det är styrkt att egendomen inte tillhör din mamma. Det innebär att även om vissa omständigheter skulle tala till förmån för din pappas anspråk men att hans rätt inte kan anses styrkt får egendomen utmätas. Att det ska vara styrkt är ett förhållandevis högt beviskrav. Tyvärr kan jag inte ge ett besked om exakt vad din pappa kan åberopa för att visa att han är ägare till hundgården. Exempel på sådant som kan åberopas är kvitto för inköp, fotografier när din pappa haft den någon annanstans, vittnen m.m. För det fall att ni väljer att gå till domstol angående hundgården kan det vara en god idé att anlita en jurist som företräder er. Om så är aktuellt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag fått felaktigt krav från ett lotteriföretag?

2020-06-02 i Inkasso
FRÅGA |2020-03-27. Uppringd av Lotteriföretag. Uppmanas att gå med i lotteri. Skyhöga vinster utlovas. Tackar nej. Får ett mejl 09:30 där man hälsar mig välkommen som deltagare. Tackar nej på nytt.2020-03.31. Nytt mejl: Att "jag ska fylla i bifogade blankett". Får en varning: "Skyddad vy: Akta! Kan innehålla virus". Avstår (har ju redan tackat nej 2 gånger!2020-04-02: Mejl 09:00 Faktura från X-företaget avseende köp hos Lotteriföretaget. "Tack för att du väljer Lotteriföretaget". 09:55. Mitt mejl-svar: "Tack, men jag har valt bort Lotteriföretaget".2020-04-03: Får information om att kreditupplysning hämtats ut X-företaget. Ifrågasätter!! Det här handlar INTE om krediter. X-företaget begär att jag ska rekvirera en ångerblankett för att makulera abonnemanget. Vägrar, då varken abonnemang eller avtal har tecknats.2020-04-22. Påminnelsefaktura. Beloppet har stigit från 428,00 till 489,09.2020-04-22, 22, 29 + 1/5: Påminnelsefakturor .2020-05-07: Inkassokrav, vecka 19 och 20: Beloppet höjt till 672,37. Klara hot: Kronofogde, Stämning hos Tingsrätten. Indrivning, Betalnings-förelägganden samt Betalningsanmärkningar!2020-05-11: Skickat Bestridande av fakturor till samtliga 6 inblandade företag.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga har du blivit kontaktad av ett lotteriföretag (i det följande, 'Lotteriföretaget') med förfrågan om att gå med i Lotteriföretagets lotteri. Du har tackat nej och inte ingått något avtal. Det till trots har du nu fått ett antal betalningspåminnelser och inkassokrav. Utgångspunkten enligt svensk avtalsrätt är att avtal ska hållas. Har du inte ingått något avtal är du därmed inte heller betalningsskyldig. Min rekommendation är att du, precis som du gjort, bestrider eventuella fakturor du erhåller. Bestridande bör alltid ske skriftligen så det är möjligt att bevisa att så skett. Enkom ett krav med begäran om betalning innebär inte att du är betalningsskyldig. Många inkassoföretag undersöker inte kravet för fordran de sänder ut, de utför endast en tjänst för den som anlitat företaget. Om du bestridit fakturan med en saklig invändning (t.ex. att avtal inte ingåtts) ska ett seriöst inkassoföretag, enligt god inkassosed, inte ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Skulle det ändå ansökas om betalningsföreläggande (antingen av inkassoföretaget eller av Lotteriföretaget) måste du bestrida även det. Tycker du ansökan om betalningsföreläggande är felaktig bestrider du det genom att till Kronofogden skriftligen förklara vad som är felaktigt med kravet (att inget avtal finns er emellan), uppge ditt namn, personnummer och det målnummer som står i brevet. Du kan läsa mer på Kronofogdens hemsida om hur du bestrider en ansökan om betalningsföreläggande som du anser att är oriktig. Bestrider du en ansökan om betalningsföreläggande får du ingen anmärkning och Kronofogden går inte vidare med ärendet. Ärendet överlämnas istället till Lotteriföretaget som har att välja om det vill gå till domstol. Då det är Lotteriföretaget som påstår att det finns en fordran utifrån ett avtal er emellan kommer det att vara upp till Lotteriföretaget att bevisa att det föreligger ett sådant. Har du inte tackat ja och ingått något avtal torde det vara svårt att bevisa så.Sammanfattningsvis rekommenderar jag dig att, precis som du gjort, bestrida de krav du får och att i bestridandet uppge att det inte ingåtts något avtal. Att det inte finns något avtal är en saklig invändning innebärande att ett seriöst inkassobolag inte ansöker om betalningsföreläggande. Skulle det ändock ansökas om betalningsföreläggande bör du bestrida även det. I slutändan blir Lotteriföretaget tvunget att gå till domstol för att få fastställt att du är betalningsskyldig. Du har enligt egen uppgift inte ingått något avtal, varför Lotteriföretaget inte heller lär kunna bevisa att så skett. För det fall att Lotteriföretaget är medvetet om att det inte kan styrka att något avtal finns är det sannolikt långsökt att du ens kommer att stämmas till domstol.Om du behöver vidare hjälp av en av våra jurister eller om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När avskrivs lån från CSN?

2020-05-29 i Skuld
FRÅGA |Hej jag har fyllt 65 i 17 feb och har gått i pension och har mindre än 6000 kr i månad ber jag att ni avskriver resterande lån som har från CSN.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du sedan tidigare skulder hos CSN och vill nu när du fyllt 65 år att dessa avskrivs. När en skuld från CSN avskrivs varierar beroende på när du tagit lånet och om du skött betalningarna de senaste åren. Enligt gällande regler, för lån tagna efter år 2001, avskrivs skulden i början av det år du fyller 68 år. Om du vid 68 års ålder inte har betalat årsbeloppen för de tre senaste tre åren, kan du inte få hela lånet avskrivet (4 kap. 25 § studiestödslagen). Betalningsskyldigheten kvarstår för årsbeloppen för de senaste tre åren i den mån de har förfallit till betalning och du inte betalt dem.Om du tagit lånen före den 30 juni 2001 skrivs lånet av i början av det år du fyller 65 år. Samma regler gäller som enligt de nuvarande, dvs att betalningsskyldigheten kvarstår för årsbeloppen för de senaste tre åren i den mån de har förfallit till betalning och du inte betalt dem.Som utgångspunkt behöver du inte ansöka om avskrivning av lånen utan så ska ske automatiskt det år du fyller 65 år eller 68 år, beroende på när du tagit lånen. Det kan krävas att du ansöker om avskrivning i vissa fall; så är fallet om du studerat på en skola som inte lämnar uppgifter om godkända poäng till CSN eller om du studerat utomlands och erhållit studielån från CSN.I ditt fall borde lånen vara avskrivna om de är tagna före den 30 juni 2001. Har du däremot tagit dem därefter avskrivs de först det år du fyller 68 år. Har du inte betalt för de senaste tre åren kan du inte få hela lånet avskrivet. Om du uppfyller förutsättningarna för avskrivning kan det som sagt även bero på att du t.ex. studerat utomlands med studiemedel. I sådana fall råder jag dig att kontakta CSN.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra åt att jag fått krav på en 26 år gammal skuld?

2020-07-06 i Skuld
FRÅGA |Jag har fått en krav från ett inkassobolag, och jag vill ha reda på vad skulden gäller så jag begärde ut vad skulden gäller för. Inkassobolagen skickade ut en skuldspecifikation inte vad skulden är för något. Jag skickade ännu en förfrågan, där jag spelade mina frågor till1. Vem har ingått skulderna2. När har skulderna ingåtts3. Hur har skulderna ingåttsSvaret jag fick var samma skuldspecifikation, fast högre räntakostnad, inte något om svar på mina frågor och kravet är från 1993-1994.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du fått ett krav från ett inkassobolag. Trots att du vid upprepade begärt skuldspecifikation har du inte fått klart för dig vad det rör sig om för skuld, bara att kravet är från 1993-1994.I ditt fall rör det sig om en förhållandevis gammal skuld (26-27 år sedan skulden uppkom). Att skulden är så gammal innebär att den eventuellt kan vara preskriberad. Reglerna om preskription finns i preskriptionslagen. Preskription innebär att den som har rätt till betalning, borgenären, förlorar sin rätt att få skulden betald. En skuld kan preskriberas efter en viss tid, dels om du inte erkänt skulden, dels om borgenären inte avbrutit preskriptionstiden (s.k. preskriptionsavbrott).För konsumentfordringar är preskriptionstiden tre år. För en treårig preskriptionstid krävs att det gäller en vara, tjänst eller annan nyttighet som företagaren i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit dig som konsument för huvudsakligen enskilt bruk (2 § andra stycket preskriptionslagen). Exempel på sådana tjänster är t.ex. en privat telefonräkning eller en postorderskuld. För andra skulder gäller en preskriptionstid om tio år (2 § första stycket preskriptionslagen).Preskriptionen avbryts genom att:- Du betalar på skulden eller på annat sätt erkänner den, - Du får ett skriftligt krav om skulden från borgenären, eller - Borgenären väcker talan mot dig vid t.ex. domstol eller hos KronofogdemyndighetenAtt preskriptionen avbryts innebär att en ny preskriptionstid börjar gälla från dagen för avbrottet (5 § preskriptionslagen). Om skulden uppkom den 1 juli 1994 preskriberades den samma datum år 2004, under förutsättning att preskriptionsavbrott inte skett. Om det skett ett preskriptionsavbrott är det däremot möjligt att hålla skulden levande, i princip hur länge som helst.Borgenären har bevisbördan för preskriptionsavbrottetDet är borgenären som har bevisbördan för att brev med preskriptionsbrytande verkan har nått gäldenären (dig). Det krävs inte att du ska ha läst breven för att preskription har skett, det räcker att de kommit fram till dig.Högsta domstolen har i praxis fastslagit att preskriptionsavbrott ska anses ha skett när flera kravbrev sänts till folkbokföringsadressen om personen bor där eller har haft anledning att bevaka sin post där (NJA 2007 s. 157 och NJA 2012 s. 172). I fallen uttalade domstolen att det ansågs närmast orimligt att kraven inte skulle ha nått gäldenären. I NJA 2016 s. 332 uttalade domstolen att utgångspunkten är att två bevakningsbrev till folkbokföringsadressen räcker som bevis för preskriptionsavbrott. För att två bevakningsbrev ska anses som tillräckligt krävs dock, att borgenären kan visa att breven verkligen har avsänts till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post samt att det inte heller finns någon särskild omständighet i det enskilda fallet som talar emot att gäldenären har fått åtminstone ett av breven.Vad kan du göra?Eftersom du fått tillställt dig ett krav kan du bestrida kravet. För att få betalt måste inkassobolaget vända sig till domstol och få fastställt att du är betalningsskyldig. I det fallet måste inkassobolaget dels visa att du har en skuld, dels visa att det skett någon form av preskriptionsavbrott.Min rekommendation om du anser att skulden är felaktig eller att den är preskriberad är att du bestrider kravet. Om inkassobolaget anser att skulden inte är preskriberad blir det upp till bolaget att visa att det skett preskriptionsavbrott som gör att skulden fortfarande är levande.Om du önskar hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med skulden till min sambo när jag avlider?

2020-06-17 i Fordringar
FRÅGA |Jag lånade en större summa pengar av min sambo för 20 år sedan. Har betalat av endast en mindre del. Behöver jag ta upp skulden i mitt testamente? Är det så att min skuld till min sambo ska regleras av dödsboet, som endast består av mina två söner varav den ena är särkullbarn och den andra är min sambo mor till, och först därefter får mina söner dela på tillgångarna? Att skulden är 20 år gammal saknar väl betydelse? Likaså att det är min sambo som är långivaren?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen dag du avlider ska det göras en bouppteckning efter dig. I bouppteckningen ska både dina tillgångar och skulder antecknas (20 kap. 4 § ärvdabalken, ÄB). Innan det kan ske en fördelning av din kvarlåtenskap ska dödsboet betala dina skulder. Det som blir kvar efter att skulderna är betalda fördelas som arv, antingen enligt den legala arvsordningen eller enligt testamente. Arvingarna ärver aldrig en skuld, är tillgångarna i dödsboet mindre än skulderna kommer det att innebära att dödsboet går i konkurs. Går dödsboet i konkurs saknas det tillgångar för att dela ut något arv. Det är således riktigt, precis som du själv anför, att dödsboet ska reglera skulden till din sambo (och även övriga skulder) innan dina söner får dela på kvarvarande tillgångar.Det gör inte någon skillnad i sig att du har lånat pengarna av din sambo; ett lån är lika giltigt i det fallet. Att skulden är tjugo år gammal saknar som utgångspunkt betydelse. En fordran kan dock i vissa fall preskriberas. Att en skuld preskriberas innebär att den inte kan drivas in. Preskriptionstiden för allmänna fordringar är tio år, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § preskriptionslagen). Preskriptionsavbrott sker genom att man betalar något på skulden, betalar ränta på den eller på annat sätt erkänner fordringen, genom att man får ett skriftligt krav om fordringen eller genom att det väcks talan om fordringen (jfr 5 § preskriptionslagen). Sker det ett preskriptionsavbrott börjar en ny preskriptionstid om tio år att löpa. I praktiken kan man därmed hålla en fordran levande hur länge som helst. Att fordringen är tjugo år gammal talar i sig för att den är preskriberad och inte kan drivas in. Däremot antar jag att du betalt en del på den eller att du på annat sätt erkänt skulden och att den inte bara glömts bort. I sådana fall är den inte preskriberad och en skuld som kan drivas in och som ska betalas av ditt dödsbo.Sammanfattningsvis ska det göras en bouppteckning när du avlider. I bouppteckningen ska dina tillgångar och skulder antecknas. Innan det kan ske en uppdelning av arv ska dödsboet betala skulderna. Betalningen gäller såväl skulden till din sambo som andra skulder. Dina barn kan inte ärva dina skulder, skulle det inte finnas tillräckliga tillgångar i dödsboet kommer det att gå i konkurs och resultatet blir att det inte finns något att dela ut som arv. Du behöver däremot inte ta upp skulden i ditt testamente. Skulden till din sambo är en skuld precis som andra skulder (t.ex. hyra, telefon, krediter m.m.).Om du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag sätta mitt företag i konkurs vid tvist om fordran?

2020-06-01 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Mitt företag sysslar med internationella transport men är inte längre aktivt. Nu har jag fått ett skadereklamation på en transportskada som mitt försäkringsbolag avvisar. Kan mitt företag bli ersättningsskyldig om kunden driver en rättslig process? Jag tänker avveckla företaget och vill inte ha någon utdragen historia mellan försäkringsbolagen. Kan det i detta läget vara en lösning att försätta företaget i konkurs? Det finns inga skulder - endast denna tvist på 115.000:-.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga driver du ett företag som sysslar med internationella transporter, dock inte längre aktivt. Du har nu fått en skadereklamation på en transportskada. Ditt försäkringsbolag avvisar det och vill inte betala ut ersättning. Din undran är därför om ditt företag kan bli ersättningsskyldigt om kunden driver en rättslig process. Du undrar även om det kan vara en lösning att sätta företaget i konkurs.Utifrån hur du beskriver det finns det i nuläget en fordran på ditt företag om 115.000 kronor från en kund. Om företaget anser att skulden inte är riktig kan det bestrida skulden och motparten får i sådana fall vända sig till domstol. Om motparten når framgång i domstol kan företaget förpliktigas att betala skulden och även motpartens rättegångskostnader.Ett företag som är på obestånd kan på egen eller borgenärs ansökan försättas i konkurs. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären (företaget i detta fall) inte rätteligen kan betala sina skulder och att oförmågan inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). Ansökan om konkurs görs skriftligen hos tingsrätten (2 kap. 1 § konkurslagen).I ditt fall kan du försätta företaget i konkurs för det fall att det är på obestånd. Så kan exempelvis fallet vara om företaget inte kan betala fordran om 115.000 kronor och att oförmågan inte är endast tillfällig (om företaget t.ex. har uteliggande fordringar och snart får in pengar är oförmågan endast tillfällig). Som jag förstår det i ditt fall sker det inte längre någon aktivitet i företaget varför betalningsoförmågan inte är endast tillfällig.Om företaget begärs i konkurs utses en konkursförvaltare (1 kap. 3 § konkurslagen). Konkursförvaltarens uppgift är att granska företagets tillgångar för att i möjligaste mån betala de skulder som är utestående till bolagets fordringsägare. Vid konkurs i ett aktiebolag är utgångspunkten att det inte föreligger något personligt betalningsansvar, under förutsättning att aktiebolaget skötts i enlighet med aktiebolagslagen m.m. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på onsdag, den 3 juni, klockan 9.45. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att dessförinnan återkomma till mig per e-post, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan vi anmäla hyresvärden för bedrägeri vid tvist om vad som ska repareras i lägenhet och till vilken kostnad?

2020-05-25 i Fordringar
FRÅGA |Min dotter har i ca två år hyrt en lägenhet i andra hand. Direkt efter avflyttning fotograferade hyresvärden skador i lägenheten som denne inte ansåg vara normalt slitage. Hyresvärden/lägenhetsinnehavaren sammanfattar i text att lägenheten är totalförstörd och kommer att behålla hela depositionsavgiften på 15.000 kronor samt begära ytterligare ersättning. Min dotter har med sakkunnig gått igenom det ägaren kräver ersättning för och kommit fram till ett värde om 1.489. Värdens krav varierar mellan 15.000-70.000 kronor. Hyresvärden har meddelat att hen inte kommer att betala tillbaka något av depositionsavgiften på 15.000 kronor och kommer att skicka ytterligare en faktura som, om min dotter inte betalar, kommer att skickas till Kronofogden och eventuellt även ta saken vidare till domstol. Vi anser att detta är någon form av bedrägeri, hur gör vi nu? Kan vi anmäla hyresvärden för bedrägeri eller försök till sådant? Blir det dyrt för min dotter eller står polis och åklagare för kostnaderna om det nu är ett allmänt mål? Hur får vi bäst tillbaka eller skyddar depositionen?Min andra fråga avser att hyresvärden strax innan min dotter skulle flytta ut från lägenheten ville visa lägenheten. Därför frågade värden min dotter om det var ok för henne att göra en förvisning, vilket min dotter sa ja till. Hyresvärden ville gärna inför den extra förvisningen tvätta fönstren så det skulle se rent och fint ut. Min dotter sa ja till det och lovade att hen skulle få släppa in en person för att putsa fönster. Detta skedde, men det visade sig att hyresvärden hade en ytterligare objuden person med sig. Dessa två personer började under besöket att gå igenom lådor, skåp och garderober samt plockade med min dotters personliga tillhörigheter. Hyresvärden med sällskap började sedan fotografera i lägenheten. Min dotter vill därför hyresvärden/lägenhetsinnehavaren för hemfridsbrott eller liknande. Kan jag anmäla det som brott hos polisen och kommer det att kosta mig en massa pengar eller är det ingen kostnad för mig om det faller inom allmänt åtal?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå du ställt två frågor kommer jag att besvara dessa varför sig nedan, under separata rubriker. Du har i din fråga på vissa ställen skrivit "hyresvärden", på andra "ägaren" eller "lägenhetsinnehavaren". Jag använder i mitt svar genomgående begreppet "hyresvärden" och menar då den person din dotter har en tvist med.Tvist om deposition m.m. är sannolikt en civilrättslig sådan och inte straffrättsligNär det gäller frågan om hur mycket din dotter är skyldig att betala sin hyresvärd är detta sannolikt att bedöma som en civilrättslig tvist. Att tvisten är civilrättslig innebär att hyresvärden kan sända en faktura till din dotter. Om hon bestrider den kan hyresvärden i slutändan begära att domstol avgör huruvida din dotter ska betala eller ej samt till vilken summa.Om din dotter anser att hon har rätt att få tillbaka de 15.000 kronorna hon betalt i deposition är även det en civilrättslig tvist. För att begära in denna bör hon göra på liknande sätt; dvs sända ett krav om att hyresvärden är skyldig henne 15.000 kronor för ej återbetald deposition. Vägrar hyresvärden att betala är i slutändan lösningen att gå till domstol och begära att domstolen avgör om hyresvärden är skyldig att betala tillbaka eller ej.För att bedrägeri ska aktualiseras krävs att man genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet och att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde (jfr 9 kap. 1 § brottsbalken). Dessutom krävs att gärningsmannen haft uppsåt. I ert fall föreligger det å min mening inte tillräckligt för att bedrägeri (eller försök till sådant) ska vara aktuellt. Det rör sig om en civilrättslig tvist. Det är inte bedrägeri att ha skilda åsikter om hur mycket det som ska ersättas kostar. Med det sagt så kan ni alltid vända er till polisen och göra en polisanmälan om bedrägeri. Mest troligt, efter de förutsättningar du informerat om, kommer polisen att ta emot anmälan men att lägga ner den då det rör sig om en civilrättslig tvist. Bedrägeri faller under allmänt åtal och det kostar inget att göra polisanmälan.Hemfridsbrott och stöld kan eventuellt vara aktuelltHemfridsbrott framkommer av 4 kap. 6 § brottsbalken och innebär att den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad kan dömas till böter. I ert fall vet jag inte exakt vad som skett, men utifrån det du beskrivit kan det röra sig om hemfridsbrott. Någon har bevisligen olovligen gått in i din dotters lägenhet. För hemfridsbrott gäller särskilda åtalsregler innebärande att åklagaren får väcka åtal endast om målsäganden anger brottet eller om åtal är påkallat ur allmän synpunkt (4 kap. 11 § brottsbalken). I ert fall innebär det att du inte kan göra polisanmälan, utan det måste vara din dotter som gör det. De särskilda åtalsreglerna gäller för att åklagaren ska få väcka åtal, däremot innebär det inte några kostnader för din dotter; oavsett om det väcks åtal eller om det läggs ner.Du beskriver även i din fråga att den som gick in bostaden plockade med din dotters personliga tillhörigheter. Om du med "plockade med" menar att de tog hennes saker med sig därifrån kan det röra sig om brottet stöld. Brottet stöld aktualiseras om man olovligen tar det som tillhör någon annan, med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § brottsbalken). Om det skett en stöld faller det under allmänt åtal och såväl du som din dotter kan göra polisanmälan. Det innebär inte några kostnader för din dotter; oavsett om det väcks åtal eller om det läggs ner.Sammanfattningsvis är min bedömning att tvisten om vad som ska renoveras i lägenheten, och till vilken kostnad, inte handlar om bedrägeri utan är en civilrättslig tvist. Hyresvärden kan sända en faktura till din dotter och om hon bestrider den kan hyresvärden i slutändan välja att gå till domstol. Då blir det domstol som efter framlagd bevisning som får avgöra om det föreligger betalningsskyldighet. Din dotter kan kräva tillbaka sina 15.000 kronor hon betalt i deposition. Får hon inte tillbaka dem blir även hon tvungen att gå till domstol. Utgångspunkten i civilrättsliga tvister är att den som förlorar får stå för både sina egna rättegångskostnader och motpartens, vilket kan bli dyrt. I s.k. "småmål" som aktualiseras om tvisten klart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.650 kronor) står dock parterna för sina egna kostnader, oavsett vem som når framgång i tvisten. Om din dotter blir stämd, eller har planer på att stämma hyresvärden, är min rekommendation att hon anlitar en jurist som råder henne vidare om huruvida det finns möjlighet till framgång eller ej. När det gäller att flera personer olovligen varit i hennes lägenhet kan det röra sig om hemfridsbrott. Hemfridsbrott har särskilda åtalsregler innebärande att din dotter själv måste polisanmäla det. Om personerna i fråga även tog hennes tillhörigheter kan det röra sig om stöld, ett brott som kan polisanmälas av såväl dig som henne. Det kostar ingenting att polisanmäla, och inte heller om brottet läggs ner eller om det väcks åtal. De kostnader som kan uppkomma i samband med brott är för t.ex. förtalsbrott där utgångspunkten är att målsäganden själv ska stämma och driva processen. Så är inte fallet varken för hemfridsbrott, bedrägeri eller stöld.Om något är oklart eller om du/ni behöver hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,