Finns det formkrav för kravbrev?

2019-12-29 i Fordringar
FRÅGA |Finns det några formkrav på kravbrev som företag skickar till privatpersoner? Måste exempelvis bolagsuppgifter, organisationsnummer m.m. framgå?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I svensk rätt finns inte lagstadgat något formkrav för kravbrev. Ett kravbrev är en uppmaning (ett krav) att betala en påstådd fordran. Kravbrevet i sig innebär dock inte per se att kravet är riktigt. Kravbrevet uppmanar mottagaren att betala, om mottagaren vägrar att göra så, eller inte betalar utifrån kravet, är det upp till avsändaren att gå vidare till t.ex. domstol eller Kronofogdemyndigheten. Först i ett sådant förfarande finns lagstadgat om vilka uppgifter som måste meddelas till myndighet eller domstol.Vänligen,

Måste jag betala lånet till min sons flickvän?

2019-11-21 i Fordringar
FRÅGA |Min sons flickvän skriver på ett lån som går till en bil. Hon har inte körkort och han har kronofogden så bilen skrivs på mig. Hon anmäler honom för andra saker han sitter häktad, Nu tycker hon jag skall betala lånet. Lånet är inte bindande till bilen ens.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår det skulle din son ta ett lån, men var inte kreditvärdig, varför hans flickvän istället tog lånet. Din son använde sedan pengarna för att köpa en bil. Bilen skrevs på dig. Din son sitter nu häktad och flickvännen kräver att du betalar lånet.Utgångspunkten är att den som skrivit på lånet är betalningsskyldig för det (i förevarande fall flickvännen). Flickvännen har därför det yttersta ansvaret mot banken. Det kan finnas ett avtal mellan flickvännen och din son, innebärande att han är skyldig henne pengar (om han t.ex. lovat att betala hela eller delar av lånet). Däremot har inte du och flickvännen något avtal, innebärande att du inte är betalningsskyldig varken mot banken eller flickvännen. Utifrån hur din fråga är ställd har du ingen skyldighet att betala varken till banken eller din sons flickvän.Vänligen,

Hur gör jag för att få ersättning om motparten inte har några utmätningsbara tillgångar?

2019-10-03 i Skuld
FRÅGA |Motpart kan inte betala rättegångskostnad och har inga utmätningsbara tillgångar. Vad gör jag för att få ut ersättning?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag förstår det har du en fordran på någon för bland annat rättegångskostnader hen ska betala till dig. Vederbörande har dock inga utmätningsbara tillgångar. Om det inte finns några utmätningsbara tillgångar kan du tyvärr inte få betalt i nuläget. Jag utgår från att du vänt dig till Kronofogden som gett dig besked om att det saknas utmätningsbara tillgångar. Därav får du helt enkelt vänta; det kan ju vara så att din motpart i framtiden ärver tillgångar eller får arbete och att det då finns möjlighet att utmäta tillgångar. Preskriptionstiden för fordringar är tio år. När din motpart erkänner skulden genom att betala av på den, eller att hen får en påminnelse om den börjar en ny tid om tio år att löpa, innebärande att du i princip kan hålla skulden levande för evigt, med förhoppning om att det i framtiden finns utmätningsbara tillgångar.Vänligen,

Kan Kronofogden utmäta vår gemensamt ägda bostadsrätt? Kan jag rädda den genom att skänka bort den?

2019-09-11 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Jag och min fru köpte bostadsrätt 50/50 % för 6 års sedan kontant. jag har dragit på mig skulder efter det och får snart ställa in betalningarna vilket leder till inkasso och kronofogden. kan kronofogden sälja lägenheten? jag funderar på att ge min andel som gåva till frun, då äger hon 100 % Kan kronofogden även då ta lägenheten?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningRegler om utmätning och när egendom får utmätas regleras främst i Utsökningsbalken (UB). Enligt bestämmelserna får lös egendom utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (den betalningsskyldige) eller om han ska anses vara ägare till den (4 kap. 17 § UB). En bostadsrätt räknas som lös egendom. Gäldenären anses vara ägare till lös egendom han har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 18 § första stycket UB). Om gäldenären är gift och makarna har lös egendom tillsammans, anses gäldenären som ägare till egendomen, om det inte görs sannolikt att makarna är samägare till egendomen enligt samäganderättslagen (4 kap. 19 § UB). I ert fall torde det vara enkelt att göra det sannolikt att ni är samägare till bostadsrätten (bland annat då ni båda står på den och har köpt den gemensamt). Dock kan även samägd egendom utmätas, innebärande att er gemensamt ägda bostadsrätt kan utmätas och säljas. Din fru har i sådana fall rätt att få summan som motsvarar hennes andel i bostadsrätten (jfr 8 kap. 8 § UB). Äger ni halva bostadsrätten var och den utmäts, innebär det att hälften av försäljningssumman kommer att gå till att betala dina skulder, hälften kommer att tillfalla din fru.Om du skulle skänka din halva av bostadsrätten till din fru så hon äger hela kan den i ett första skede inte utmätas. Enligt vad som redogjorts för ovan får inte lös egendom utmätas om det framgår att egendomen tillhör någon annan (jfr 4 kap. 18 § första stycket UB). Om du skänker bort bostadsrätten kommer den att tillhöra din fru och kan därav med Utsökningsbalkens regler inte utmätas. Om du skänker bort bostadsrätten till din fru och du inte har tillgångar till att betala dina skulder med kommer du sannolikt att begäras i konkurs. Du kan begäras i konkurs om du är på obestånd. Obestånd innebär att du inte kan betala dina skulder och oförmågan inte endast är tillfällig. Regler om konkurs finns i konkurslagen.Begärs du i konkurs tas samtliga dina tillgångar i anspråk för betalning av dina skulder (1 § konkurslagen). Dina tillgångar kommer att tas om hand av en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren kan begära återvinning till konkursboet, innebärande att rättshandlingar och gåvor i vissa fall ska gå åter. En gåva till närstående (t.ex. make) går åter om den fullbordats tre år innan ansökan om konkurs kom in till tingsrätten, om det inte visas att gäldenären efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder (4 kap. 6 § konkurslagen). Återvinningen innebär att den egendom som skänkts bort ska lämnas tillbaka till konkursboet (4 kap. 14 § första stycket konkurslagen).Sammanfattningsvis kan er gemensamt ägda bostadsrätt utmätas för dina skulder. Om bostadsrätten utmäts kommer hälften av försäljningssumman att gå åt för att täcka dina skulder, den andra hälften kommer att gå till din fru (under förutsättning att ni äger 50% var). Om du skänker bort din andel i bostadsrätten kan den inte utmätas i ett första skede. Däremot kan du försättas i konkurs. Gåvor kan konkursförvaltaren begära att återvinns till konkursboet. När det gäller gåvor till närstående kan sådan återvinnas om gåvan fullbordats så långt tillbaka som tre år innan ansökan om konkurs kom in till tingsrätten.Det är således inte möjligt att skydda att bostaden tas i anspråk för att betala dina skulder. Däremot är bostaden det som i regel i sista hand utmäts. Om möjligt försöker Kronofogden i regel att utmäta andra tillgångar du må ha. Om du behöver hjälp av en av våra jurister med att t.ex. överklaga beslut om utmätning framöver är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Hur får vi betalt när vi utfört en entreprenad till en BRF som vägrar betala?

2019-12-23 i Fordringar
FRÅGA |Hej! En fråga som gäller en entreprenad med 2 underskrivna kontrakt som vi utfört åt en brf i tre år. Arbetena gäller renovering av de inre terrassplattorna. Arbetena har blivit försenade av olika orsaker. Bla så gick det inte att få fram en föreskriven ytbehandling från tillverkaren. De två första åren utförde vi våra arbeten i samarbete med styrelsen och deras egen expert samt deras konsult, men nu i våras, valdes en ny styrelse, och sen började problemen. Vi har inte haft ett enda produktivt byggmöte, de tre möten vi haft har nya styrelsen enbart påpekat att våra arbeten är kraftigt försenade, samt att dom säger att dom inte inte förstår varför vi gör våra arbeten och att det är för dyrt, samt att inga arbeten är beställda. Vi har vid ett av mötena överlämnat en pärm med all information om våra arbeten inkl en ekonomisk redovisning. På det mötet förklarade de som var med från styrelsen, att dom inte förstår att vi har fakturerat så mycket, samt att dom inte har råd att betala! Dom påpekade att dom måste diskutera med hela styrelsen. Vi erbjöd att komma på kvällstid så vi kunde informera hela styrelsen om varför vi utför entreprenaden och hur den ekonomiska situationen är. Istället för att tacka ja, skrev deras advokat att dom bestrider alla fakturor och att vi inte får kontakta styrelsen, utan allt ska gå via advokaten. Det har nu varit 3 besiktningar med 2 besiktningsmän. Entreprenaden är godkänd vid samtliga besiktningar. Ändå vägrar styrelsen att betala.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en bostadsrättsförening beställt en entreprenad av er som ni utfört under tre år (renovering av inre terrassplattor). Efter att ny styrelse tillträtt det senaste året har det dock blivit problem; ni har fått kritik för att arbetet är försenat, styrelsen förstår inte varför ni utför arbetena och föreningen hävdar att inga arbeten är beställda. På ett möte med bostadsrättsföreningens styrelse har de sagt att de inte förstår varför ni fakturerat så mycket och att föreningen inte har råd att betala. Nu har ni fått ett brev från en advokat som anlitats och som ombud för bostadsrättsföreningen har bestritt alla fakturor. Även om du inte uttryckligen ställt någon fråga till oss tolkar jag det som att du undrar över hur ni ska få betalt, trots styrelsens uppträdande.Vid utförande av entreprenad mellan två juridiska personer (som i ert fall) finns det ingen speciell lag som reglerar vad som gäller, till skillnad från bestämmelser vid utförande av sådant arbete till konsument (jfr konsumenttjänstlagen). I ert fall regleras förhållandena utifrån avtalet er emellan. Ofta regleras förhållandena genom standardavtal som stipulerar vad som gäller vid försening av entreprenaden, eventuellt vite, samt försening av betalningar. Då det i er fråga inte nämnts något om standardavtal är min rekommendation att ni går igenom vad det står dels i avtalet er emellan, dels i eventuella standardavtal.Oavsett om det finns ett standardavtal eller ej är utgångspunkten att avtal ska hållas. Den före detta styrelsen har beställt och ingått ett avtal om entreprenad med er. Att det numera finns en ny styrelse ogiltigförklarar inte det tidigare avtalet. Jag förstår att ni har skickat ut fakturor som den nuvarande styrelsen bestritt (på vilka grunder är dock något oklart). Nästa steg är antingen att ni begär ett betalningsföreläggande med hjälp av kronofogden eller att ni väcker talan mot föreningen i domstol. Om ni ansöker om ett betalningsföreläggande och föreningen bestrider även i det skedet kommer ni att ha möjligheten att gå till domstol. Som jag förstått det utifrån er fråga så kommer föreningen med stor sannolikhet att bestrida en ansökan om betalningsföreläggande, varför det kan vara en god idé att inte ansöka om sådant utan att stämma till domstol direkt.Om ärendet går till domstol åläggs i regel parterna en bevisbörda. Om ni som utförare av entreprenaden påstår att det ingåtts ett avtal om sådan åläggs i regel ni bevisbördan för att visa att så skett. Bevisbördan kan då uppfyllas genom att åberopa de skriftliga avtalen som finns. Vad utgången kommer att bli vid en eventuell domstolsförhandling är dock omöjligt att sia om; tyvärr finns det en distinktion mellan att ha rätt och få rätt. I slutändan handlar det om vad som kan bevisas i domstol.Om ni stämmer motparten till domstol kommer det innan eventuell huvudförhandling att hållas en muntlig förhandling. Under den muntliga förhandlingen brukar parterna ofta försöka att komma överens, för att slippa gå till domstol. I regel är det bättre om man kan komma överens då en domstolsförhandling ofta kan ta lång tid och bli kostsam.Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som dels kan gå igenom de avtal som finns mellan er och bostadsrättsföreningen, dels kan företräda er. Det är svårt att företräda sig själv i domstol. Ännu svårare då er motpart redan har anlitat en advokat som företräder den. Om ni önskar hjälp av en jurist på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Juristen kan som ombud för er i ett första skede tillskriva er motpart om de krav ni har, med förhoppning om att ni ska få betalt eller att det ska gå att enas. Får ni inte betalt och/eller inte kan komma överens om en lösning, kan juristen som ombud för er lämna in en stämning till domstol.Om ni önskar kontakt för en offert och vidare kontakt alt. att ni har några frågor, nås jag på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Bör jag tänka på något speciellt när jag begär annans företag i konkurs?

2019-11-03 i Konkurs
FRÅGA |Jag har en fordran på ett bolag enligt ett domstolsbeslut. Betalplanen som domstolen la upp är inte följd varpå jag har lämnat in det till kronofogden. Dom meddelade mig att dom bara utmäter tillgångar som finns på bankkontot. Jag har fått totalt 4 000:- av 95 000:-Jag ämnar nu sätta det i konkurs. Bolaget har förbrukat mer än halva sitt aktiekapital varpå ägaren numera är personligt ansvarig för alla skulder. Jag antar att jag själv kan ansöka om konkurs utan något ombud. Är det något speciellt jag skall tänka på
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om konkurs, och förfarandet för att begära någon i konkurs, finns i konkurslagen. En gäldenär som är på obestånd (den betalningsskyldige) ska efter egen eller en borgenärs (den betalningsberättigade) ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att oförmågan inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). En ansökan om konkurs gör skriftligen hos den tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud (2 kap. 1 § konkurslagen). Laga domstol i tvistemål är i allmänhet rätten i den ort där svaranden har sin hemvist. Då det gäller ett bolag gäller som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen inte är bestämt eller styrelse inte finns, där förvaltningen sker (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Vid konkursansökan av en borgenär (vilket du är) ska du vid ansökan lämna uppgifter om dig och gäldenären (namn, person- eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer), uppgift om att gäldenären är på obestånd och ska försättas i konkurs samt den fordran och de omständigheter i övrigt på vilka du grundar yrkandet. Du ska i original eller kopia bifoga de handlingar du vill åberopa. Ansökningshandlingen och de bifogade handlingarna ska ges in i två exemplar (2 kap. 4 § konkurslagen). Om en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen om betalningsföreläggande och handräckning ska det godtas som stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs (2 kap. 6 § konkurslagen). Eftersom din ansökan gäller en juridisk person (aktiebolag) ska ett registreringsbevis, ej äldre än en månad, bifogas ansökan. Ett registreringsbevis beställer du hos Bolagsverket. Du behöver även betala en ansökningsavgift till domstolen om 2.800 kronor. Värt att vara medveten om är att utgångspunkten är att konkurskostnader (arvode och kostnadsersättning till förvaltare, ersättning till staten för tillsyn över förvaltningen m.m.) ska utgå ur konkursboet framför andra skulder som boet ådragit sig (14 kap. 1-2 § konkurslagen). Om domstolen efter att ha hört förvaltaren finner att konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder konkursboet ådragit sig, ska rätten besluta om avskrivning av konkursen (10 kap. 1 § konkurslagen). Om sådan avskrivning sker kan du, som borgenär som ansökt om konkurs, bli betalningsskyldig för konkurskostnader upp till tio procent av rådande prisbasbelopp (f.n. utgör 10 procent av prisbasbeloppet 4.650 kronor).Sammanfattningsvis måste du följa förfarandet enligt ovan och ansöka till rätt tingsrätt, ha med rätt uppgifter om dig och gäldenären, samt skicka in registreringsbevis för gäldenären. Du ska även bifoga den fordran du åberopar i kopia eller original. Det du framförallt bör ha i åtanke är sista stycket enligt ovan; om det inte finns några tillgångar alls och det riskerar att en avskrivning sker; då kan du blir ersättningsskyldig för konkurskostnader upp till 4.650 kronor.För det fall att du inte vill ansöka om konkurs utan ett ombud är du varmt välkommen att återkomma till mig så kan en av våra jurister hjälpa dig med förfarandet. Om så är intressant når du mig på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Går det att skänka bort en andel av en bostadsrätt för att skydda den mot utmätning?

2019-09-15 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Min fråga gäller en bostadsrätt. Vi köpte en etta i huset vi bor sedan tidigare för att få hit min bror. Sambon och jag står för 45% var medan brodern har 10% utan att betala för sin del. Alla tre står för lånen, men bara jag och sambon som betalar.Brodern backade dock ur av ekonomiska skäl, så vi hyr nu ut till annan person. Har nu visat sig att brodern dessvärre är i riskzonen ekonomiskt och vi känner behov av att skydda lägenheten mot ev. fordringsägare.Kan brodern skänka tillbaks sin del av lägenheten utan att vi drabbas av reavinst eller kan vi göra på något annat sätt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga är ni tre samägare av bostadsrätten (45% + 45% + 10%). Din bror äger den minsta andelen och ni undrar om det går att skydda bostadsrätten från utmätning genom att han skänker sin andel till er eller om ni kommer att drabbas av reavinst.För det fall att din bror inte kan betala sina skulder kan hans egendom tas i anspråk genom utmätning. Lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör den betalningsskyldige (jfr 4 kap. 17 § Utsökningsbalken, UB). En bostadsrätt räknas som lös egendom. Om viss egendom samägs av flera personer, men endast den ene av dem är utsatt för ett exekutivt förfarande, kan Kronofogden normalt sett sälja hela egendomen. Detta följer av den s.k. indragningsregeln. Indragningsregeln innebär inte att man blir ansvarig för någon annans skulder, utan att hela egendomen kan säljas tvångsvis. Tidigare gällde indragningsregeln inte för bostadsrätter, det har däremot ändrats av praxis. Högsta domstolen fastslog i NJA 2015 s. 72 att om en bostadsrätt samägs, och bara den ena ägaren är föremål för utmätning, kan även de skuldfria ägarnas andelar säljas exekutivt. Vid försäljning kommer de icke skuldsatta bostadsrättshavarna att erhålla pengar motsvarande sin andel av försäljningslikviden. Om din bror skänker sin andel av bostadsrätten till dig och/eller din sambo kommer den inte längre att tillhöra honom och kan inte i ett första skede utmätas. Om han däremot skänker bort sin andel av bostadsrätten till någon av er och sedan inte kan betala sina skulder, finns det en stor risk att han begärs i konkurs. Din bror kan begäras i konkurs om han är på obestånd. Obestånd innebär att han inte kan betala sina skulder och oförmågan inte endast är tillfällig. Reglerna härom finns i konkurslagen.Begärs din bror i konkurs tas samtliga hans tillgångar i anspråk för betalning av skulderna (1 § konkurslagen). Hans tillgångar kommer att tas om hand av en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren kan begära återvinning till konkursboet, innebärande att rättshandlingar och gåvor i vissa fall ska gå åter. En gåva till närstående går åter om den fullbordats tre år innan ansökan om konkurs kom in till tingsrätten, om det inte visas att gäldenären efter gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans skulder (4 kap. 6 § konkurslagen). Återvinningen innebär att den egendom som skänkts bort ska lämnas tillbaka till konkursboet (4 kap. 14 § första stycket konkurslagen). Som närstående räknas dels du som hans bror, men sannolikt även din sambo (jfr 4 kap. 3 § konkurslagen).Om bostadsrätten överlåts till er genom gåva och att ni samtidigt övertar lånen kommer det att räknas som ett s.k. blandat fång. Det innebär att överlåtelsen rent skatterättsligt är att betrakta både som ett köp och en gåva. Givaren (din bror) måste betala kapitalvinstskatt på den delen av överlåtelsen som räknas som ett köp, medan resten räknas som en gåva. Gåvodelen är skattefri för honom (jfr 8 kap. 2 § inkomstskattelagen). Gåvan får ni skatta på den dagen ni säljer bostadsrätten.Sammanfattningsvis är det inte huruvida det uppkommer en skattskyldighet vid överlåtelsen till er genom gåva som är oroande, snarare att det faktiskt finns en risk att din brors andel i bostadsrätten kan tas i anspråk för att betala hans skulder; trots att den skänkts till er. För det krävs att din bror försätts i konkurs, vilket det finns en risk för om han inte har några tillgångar och framförallt skänkt bort sin andel av bostadsrätten. Om bostadsrätten säljs exekutivt, kommer ni att få del av köpeskillingen utifrån era andelar. Alternativet torde vara att din bror säljer sin andel till er till marknadspris och att han använder pengarna till att betala av sina skulder. Det innebär dock att han blir skattskyldig för försäljningen, och att ni får betala pengar till honom. Det ska dock beaktas att utmätning ska ske endast om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig.Om ni behöver vidare hjälp med en av våra jurister med att t.ex. överklaga ett beslut om utmätning eller återvinning är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur lång är preskriptionstiden för en skuld vi fått efter att vårt företag gick i konkurs?

2019-09-07 i Preskription
FRÅGA |Jag har en fråga angående en gammal bankskuld från 1991.Vårt företag gick i konkurs 1991, då hade jag och min sambo borgat för den skuld företaget hade.Det var vår dåvarande bank som krävde att vi gick i borgen för företagets skuld.Kan banken kräva återbetalning av skulden idag.Vi har inte fått något krav sedan 1996, och den gången hade vi endast telefonkontakt med dem.Hur lång är preskriptionstiden efter man gått i borgen för sitt företag?Hur lång är preskriptionstiden för privatpersoner när man inte hört från dem?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En skuld preskriberas efter en viss tid, s.k. preskription. Preskription innebär att borgenären (den som har rätt till betalning) förlorar sin rätt att få betalt för skulden. Reglerna om preskription finns i preskriptionslagen. En skuld kan preskriberas efter en viss tid, dels om gäldenären (den betalningsskyldige) inte erkänt skulden, dels om borgenären inte avbrutit preskriptionstiden (s.k. preskriptionsavbrott).Preskriptionstiden är tre eller tio årFör konsumentfordringar är preskriptionstiden tre år. För en treårig preskriptionstid krävs att det gäller en vara, tjänst eller annan nyttighet som företagaren i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit en konsument för huvudsakligen enskilt bruk (2 § andra stycket Preskriptionslagen). Exempel på sådana tjänster är t.ex. en privat telefonräkning eller en postorderskuld. För andra skulder gäller en preskriptionstid om tio år (2 § första stycket Preskriptionslagen).Preskriptionen avbryts genom att:- Gäldenären betalar på skulden eller på annat sätt erkänner den,- Gäldenären får ett skriftligt krav om skulden från borgenären, eller - Borgenären väcker talan mot gäldenären vid t.ex. domstol eller hos KronofogdemyndighetenAtt preskriptionen avbryts innebär att en ny preskriptionstid börjar gälla från dagen för avbrottet (5 § Preskriptionslagen). Om du fick en skuld 1991 skulle den preskriberats år 2001 under förutsättning att inget preskriptionsavbrott skett. Då preskriptionsavbrott skedde år 1996 började en ny tioårsperiod rulla och skulden preskriberades år 2006 (om inget nytt preskriptionsavbrott skett).Borgenären har bevisbördan för preskriptionsavbrottetDet är borgenären som har bevisbördan för att brev med preskriptionsbrytande verkan har nått gäldenären. Det krävs inte att gäldenären har läst breven för att preskription har skett, det räcker att de kommit fram till vederbörande.Högsta domstolen har i praxis fastslagit att preskriptionsavbrott ska anses ha skett när flera kravbrev sänts till folkbokföringsadressen om personen bor där eller har haft anledning att bevaka sin post där (NJA 2007 s. 157 och NJA 2012 s. 172). I fallen uttalade domstolen att det ansågs närmast orimligt att kraven inte skulle ha nått gäldenären. I NJA 2016 s. 332 uttalade domstolen att utgångspunkten är att två bevakningsbrev till folkbokföringsadressen räcker som bevis för preskriptionsavbrott. För att två bevakningsbrev ska anses som tillräckligt krävs dock, att borgenären kan visa att breven verkligen har avsänts till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post samt att det inte heller finns någon särskild omständighet i det enskilda fallet som talar emot att gäldenären har fått åtminstone ett av breven.Sammanfattningsvis är preskriptionstiden för skulden i och med ert borgensåtagande tio år från skuldens uppkomst eller från eventuellt preskriptionsavbrott. Har ni inte blivit påminda om skulden eller t.ex. betalt på skulden sedan år 1996 är skulden preskriberad. Skulle banken höra av sig med betalningskrav nu kan ni bestrida det på grunden att den är preskriberad. I det fallet får banken bevisbördan för att det skett ett preskriptionsavbrott som gör att skulden ännu ej är preskriberad.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,