Vad händer om dödsboet har stora skulder?

2021-07-31 i Konkurs
FRÅGA |Hej.Om ett dödsbo har mycket stora skulder och dödsbodelägaren också har mycket stora skulder samt skuldsanering.Hur blir det då?Skall/bör man begära dödsboet i konkyrs?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar om vad som händer om ett dödsbo inte kan betala skulder. Om dödsboets pengar inte räckerDen avlidnas arvingar kallas för dödsbodelägare. Huvudregeln är att dödsbodelägare inte ärver någons skulder. Om det finns få eller inga tillgångar alls i dödsboet kan dödsbodelägare till exempel få bistånd till begravningskostnader av kommunen.Dödsbodelägarna ska alltså personligen inte behöva betala dödsboets skulder. Därmed ska dödsboets skulder betalas med de tillgångar som finns i dödsboet.KonkursEtt dödsbo kan försättas i konkurs på två möjliga sätt; antingen genom att dödsboet eller dödsbodelägarna ansöker om konkurs eller genom att den som dödsboet är skyldig pengar ansöker om konkurs av dödsboet, (2 kap. 3 § 2 stycketoch 2 kap. 4 § konkurslagen, KL). Gemensamt för dessa tillvägagångssätt är att dödsboet måste vara på obestånd för att försättas i konkurs, (1 kap. 2 § KL). Med obestånd avses att dödsboet inte rätteligen kan betala sina skulder och denna oförmåga inte endast är tillfällig. Ansökan om konkurs sker skriftligen till tingsrätten, (2 kap. 1 § KL). Behörig tingsrätt är den som dödsboet skulle ha svarat vid i tvistemål. Ett dödsbo svarar i sin tur där den avlidne hade sin hemvist innan dennes bortgång, (10 kap. 1 § rättegångsbalken).Prioriteringsregler för vilka av dödsboets skulder som ska betalas förstNär tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala både för räkningar och skulder finns det inga lagregler om vilka skulder som ska prioriteras. Man brukar dock jämföra med de regler som gäller när ett dödsbo försätts i konkurs. Vid en konkurs har vissa kostnader och skulder så kallad allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska betalas före andra "vanliga" skulder. Skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med huset eller lägenheten som säkerhet, kallas för skuld med särskild förmånsrätt. Dessa skulder har enligt konkursreglerna företräde framför de skulder som enbart har allmän förmånsrätt.Efter att dessa skulder har betalats, fördelas resterande tillgångar på de övriga skulderna. Dessa har lika rätt inbördes, vilket betyder att varje fordringsägare får betalt i proportion till sin fordran.Om dödsboet har tillgångar överOm det blir tillgångar över efter att dödsboets skulder har betalats tillfaller tillgångarna dödsbodelägarna. Ingår flera personer i dödsboet delas de tillgångar som finns kvar genom ett så kallat arvskifte.Om tillgångar har delats upp innan avbetalning av dödsboets skulderOm dödsbodelägarna har hunnit dela upp tillgångarna mellan sig innan dödsboets skulder har betalats av ska så mycket av tillgångarna lämna tillbaka till dödsboet, solidariskt fördelat mellan dödsbodelägarna, att det räcker för att betala dödsboets skulder.Vad Kronofogdemyndigheten gör om dödsbodelägare inte betalar skulderOm dödsbodelägare inte betalar skulder utreder Kronofogdemyndigheten vilka tillgångar dödsboet har. Skulderna kan betalas genom att de exempelvis utmäter lös egendom (såsom pengar, en bil eller en fordran såsom skatt som dödsboet ska få tillbaka), eller fast egendom, (såsom en bostad).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Behöver jag betala en sent skickad faktura?

2020-11-21 i Fordringar
FRÅGA |Hej!När jag sålde mitt hus regnade det in och ett kontrakt skrevs att det skulle vara lagat och att jag skulle få en faktura senast 1 augusti!Sen förlängde vi det till 1 september!Men dom skickade ingen faktura förän dag!Vad gäller då behöver jag betala ändå?Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad jag uppfattade det som handlar din fråga om vilka dina rättigheter och skyldigheter är gällande betalning av en faktura för en avtalad tjänst. Jag utgår ifrån att du i egenskap av privatperson har anlitat en näringsidkare för att utföra arbetet eftersom ingen ytterligare information framgår utav frågan. Ditt ansvar för att betala fakturanDu som har köpt en tjänst är alltid ansvarig för att fakturan betalas inom förfallodagen. Får du inte fakturan inom överenskommen tid bör du kontakta företaget för att se vad som kan ha hänt. Att du inte får fakturan inom överenskommen tid är alltså ingen grund för att du inte skulle behöva betala fakturan.Preskribering av fakturanFöretaget har möjlighet att skicka fakturan till dig som privatperson inom tre år från ditt köp, efter att den tiden har passerat så preskriberas skulden, (2 § 2 st preskriptionslagen). Att skulden preskriberas innebär att du inte behöver betala fakturan och att företaget inte har rätt att få skulden betald. Har företaget inom tre år skickat en påminnelse om att du ska betala under den tiden, så förlängs preskriptionstiden. Detta kallas för preskriptionsavbrott, (5 § preskriptionslagen), och innebär att företaget har fortsatt rätt att få skulden betald efter tre år. Förfallodagen för fakturanDet finns ingen lag som reglerar hur långt fram ett förfallodatum får sättas. Det innebär att förfallodagen kan framgå i ert avtal eller på fakturan efter att företaget har utfört tjänsten, (41 § konsumenttjänstlagen). Förfallodatumet är den dagen företaget senast ska ha fått pengarna, inte den dag du senast kan betala. Företaget bör därför skicka fakturan till dig i tillräckligt god tid före förfallodagen, eftersom du ska ha tid att kontrollera att fakturan är riktig och meddela om du har några anmärkningar gällande fakturan.Slutsatsen i ditt fall Företaget har nu skickat fakturan, inom tre år från köpet, vilket innebär att du har en skyldighet att betala fakturan. Det är ditt ansvar som privatperson (konsument) att företaget får betalningen i tid, senast på förfallodatumet efter att företaget har utfört tjänsten eller det datum som eventuelltförekommer i ert avtal. Hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att återkomma med fler frågor till oss. Med vänliga hälsningar,

Kan Kronofogden ta andras saker hemma hos mig vid utmätning?

2020-08-24 i Utmätning
FRÅGA |Kan kronofogden ta min särbos saker hen har hos mig vid en utmätning på mig?
Alexandra Madsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Problemet som kan uppstå när man förvarar någon annans egendom där man själv bor är att Kronofogden kan få det svårt att avgöra vilka saker som är dina och vilka som är särbons.Vad får Kronofogden utmäta?Det som Kronofogden får utmäta framgår främst i 4 kap. 4 kap. Utsökningsbalken (UB). Enligt turordningen är det först och främst kontanta medel, banktillgodohavanden och lön som utmäts för den skuldsatte (4 kap. 3 § UB). Skulle det inte finnas någon lön att utmäta kan myndigheten utmäta lös egendom (4 kap. 7 § UB).Vid en utmätning av din lön kommer Kronofogden direkt vända sig till arbetsgivaren som kommer dra av en summa från lönen varje månad och betalar till Kronofogden istället. Bestämmelserna kring utmätning av lön finns i 7 kap. 3 § UB där det framgår att arbetsgivaren ska hålla inne en del av din lön som sedan kommer betalas ut direkt till Kronofogden.Vidare kan egendom som din särbo har hos dig komma att bli aktuellt för en utmätning. Detta genom att Kronofogden kan utmäta egendom som du framgår som ägare till (4 kap. 17 § UB). I 4 kap. 18 § UB kan du anses vara ägare till lös egendom som finns i din besittning om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. Det innebär att egendom som finns hemma hos dig förutsätts ägas av dig. Om du inte äger egendomen måste du eller särbon kunna bevisa det. Framgår det inte på något sätt att det är din särbos egendom kan detta alltså komma att utmätas för dina skulder i de fall Kronofogden väljer att utmäta egendomen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilken existensminimum finns vid personlig konkurs?

2019-11-12 i Konkurs
FRÅGA |Hej ..När man gått i personlig konkurs vilka pengar har man rätt till, för att kunna existera. Hur stor summa har man rätt till.Kan man få ett uttagskort/konto under tiden.Med vänlig hälsning,
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vilken typ av existensminimum som finns vid en personlig konkurs.Vid förvaltningen av ett konkursbo ser konkursförvaltaren över alla dina tillgångar du hade när konkursbeslutet meddelades. Allt som du äger, som kan säljas och har ett förmögenhetsvärde, kan konkursförvaltaren använda för att betala av skulderna. Detta inkluderar fastigheter, möbler och kontanta medel (3 kap. 3 § Konkurslagen). Du får som huvudregel inge förfoga över egna tillgångar under en pågående konkursUnder tiden en personlig konkurs pågår får du varken förfoga över dina tillgångar eller fritt disponera över eventuella inkomster (3 kap. 1 § Konkurslagen). Förvaltaren övervakar alla utbetalningar och ser till att endast nödvändiga utgifter täcks, exempelvis mat, hyra och hygienartiklar.Undantag till huvudregelDet finns dock ett undantag där du som går i personlig konkurs har rätt att få ut viss egendom från konkursboet som behövs för dig och din familj (beneficieegendom). Det är denna egendom som utgör vad som vanligen kallas för existensminimum (5 kap. 1 § punkt 7 Utsökningsbalken). Bland annat får pengar och banktillgodohavanden undantas från konkursboet (3 kap. 5 § Konkurslagen).Om all egendom som är möjlig att beslagta är beslagtagen och du fortfarande har skulder, får konkursförvaltaren ansöka om utmätning av din inkomst (3 kap. 4 § Konkurslagen). Utmätning av pension får dock inte göras om du är beroende av pensionen för din försörjning (5 kap. 8 § Utsökningsbalken).Existensminimum kan beloppsmässigt innebära att en ensamstående vuxen får behålla 4 923 kr från utmätning av lönen, sammanlevande makar eller sambor får behålla 8 133 kr, barn till och med 6 år får behålla 2 612 kr och barn 7 år eller äldre får behålla 3 007 kr (2019). Du kan läsa mer om beloppet du får behålla av lönenpå Kronofogdens hemsida.SammanfattningKonkursförvaltaren får endast ta egendom i anspråk som inte behövs för den skuldsattes försörjning och skäliga levnadsnivå. Du som skuldsatt får inte råda över konkursboets egendom (din egendom när konkursbeslutet meddelades).Om du tycker att ett beslut är felaktigt angående konkursboets förvaltning kan du kontakta Kronofogdemyndigheten som har tillsyn över konkursförvaltaren.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får inkassoföretag skicka inkassokrav till mig i digitala brevlådan Kivra?

2020-11-21 i Inkasso
FRÅGA |Jag har fått ett inkassokrav skickat till mig från Sergel som nu gått till kronofogden. Jag ringde upp sergel för att fråga vart inkassokraven tagit vägen, för jag kan inte minnas att jag fått något inkassokrav från dem. De sa då att de skickat kravbreven till min digitala brevlåda Kivra. Jag svarade då att de inte bara kan anta att jag kollar min kivra och sa att ni måste ju för fan skicka ut ett fysiskt exemplar. Jag sade sedan att jag tänkte bestrida ärendet. Varpå de svarade att det inte var någon mening, eftersom att det är samma sak inför lagen som att skicka ut ett fysiskt exemplar. Är det någon mening att gå vidare med det här? Eller är det bara att betala skulden?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om det kan anses tillräckligt att inkassoföretaget har skickat inkassokrav till din digitala brevlåda och inte skickat fysiskt krav via post.Datainspektionen är den myndighet vars uppgift är att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter skyddas i samband med behandling av personuppgifter, att underlätta det fria flödet av sådana uppgifter inom EU samt att verka för att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet, (se Datainspektionens hemsida).Frågan var uppe hos Datainspektionen i ärende 2019-5660Genom att ansluta sig till den digitala brevlådan Kivra kan företag och myndigheter, i stället för att skicka brev i pappersform med fysisk post, välja att skicka brev som elektroniska försändelser till privatpersoner som har registrerat ett konto hos Kivra.Datainspektionen konstaterade i ärendet att det inte finns något krav i 5 § inkassolagen på att ett inkassokrav måste sändas till gäldenären i pappersform, och att den digitala brevlådan Kivra är en sådan plats som kan jämställas med gäldenärens adress om gäldenären frivilligt anslutit sig till Kivra och inte meddelat Kivra att den digitala brevlådan inte får användas för utskick av myndighetsbeslut eller inkassokrav.Datainspektionen konstaterade att utskick av ett inkassokrav via den digitala brevlådan Kivra, under de omständigheter som förelåg i ärendet, fick anses överlämnat till gäldenären i enlighet med 6 § inkassolagen.Se även Datainspektionens ärende 2019-11314I detta ärendet kom Datainspektionen fram till att företaget hade brutit mot god inkassosed enligt 4 § inkassolagen genom att rutinmässigt skicka inkassokrav via digital brevlåda även fast gäldenären hade upplyst bolaget om att denne inte önskade ta del av försändelser via den digitala brevlådan.Har en gäldenär vänt sig mot inkassobolaget och meddelat att denne inte vill att framtida inkassokrav ska skickas via digital brevlåda har inkassobolaget nämligen inte fog att förvänta sig att gäldenären kommer att ta del av försändelser som ändå skickas på detta sätt. Inkassobolaget måste efter ett sådant upplysande vidta skäliga åtgärder för att se till så att gäldenären får del av inkassokrav som sänds till den digitala brevlådan. I sådant fall bör inkassobolaget skicka försändelser via fysisk post till gäldenärens folkbokföringsadress eller den adress som gäldenären uppgett att denne kan nås på.SlutsatsHar gäldenären inte på något sätt uppgett att denne inte önskar mottaga försändelser av detta slag via sin digitala brevlåda utgör det inget formellt hinder att sända ett inkassokrav till en gäldenär via en digital brevlåda, så länge utskicket av inkassokravet uppfyller 5 och 6 §§ inkassolagen samt god inkassosed i övrigt enligt 4 § inkassolagen.Vad som gäller i ditt fall och tips till digEftersom du valt att ansluta sig till den digitala brevlådan Kivra har du åtagit dig att bevaka den, på samma sätt som du är ansvarig för att läsa och hantera post som skickas till din folkbokföringsadress, (se Kivras svar på "vilket ansvar har jag som användare att läsa min post i Kivra?").Så länge informationen i inkassokravet är i enlighet med vad som krävs enligt lagstiftningen är det alltså tillåtet för företaget att skicka ut inkassokrav på det sätt som gjorts i ditt fall, förutsatt att du inte har upplyst bolaget om att du inte vill ta emot försändelserna via den digitala brevlådan. Har du inte upplyst Sergel om detta är utskicket att bedöma som i enlighet med lagstiftningen och du bör då betala skulden.Vill du inte längre mottaga krav och annan information genom den digitala brevlådan Kivra kan du avsluta tjänsten via Kivras hemsida, samt upplysa Sergel om detta.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om mitt ex inte betalar tillbaka pengar som han lånat av mig?

2020-10-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej ! Jag har en fd pojkvän som lånade pengar av mig när han bodde och jobbade i Sverige (har medborgarskap i Storbrittanien) när vi gjorde slut skulle han betala resterande men åkte tillbaka hem och blockerade mig överallt . 6 mån senare får jag tag på hans mamma som gör 2 mindre betalningar men sedan 3 månader tillbaka inget mer . Det har nu gått lite mer än ett år och jag får ingen respons från varken mamman eller sonen . Vad kan jag göra ? Har jag andra möjligheter om han befinner sig och arbetar i Sverige igen ?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta hur du kan gå tillväga för att få tillbaka de pengar du lånat ut till någon. Svaret är beroende på hur skulden har reglerats mellan er. Återkrav av skuld framgår dels i ett eventuellt skriftligt skuldebrev, eller avtal (även muntligt), och dels i lag. Det finns möjlighet att genom Kronofogdemyndigheten (KFM) driva in din skuld. Om han bor utomlandsAtt han flyttar utomlands medför inte att hans skulder per automatik försvinner. Det som försvinner är din förmåga som borgenär att indriva dem, eftersom svenska KFM enbart kan utmäta de tillgångar som någon har i Sverige, och inte utomlands. KFM kan dock ansöka om att få hjälp med skuldindrivningen hos den andra staten. Du har även möjlighet att anlita internationella inkassobolag för att försöka driva in skulderna trots att han har bosatt sig utomlands.Om han bor i SverigeBevis på skuldens existensHar du ett skuldebrev som bevis på skuldens existens, kan du kräva betalning enligt det. I situationer då det inte finns något förfallodatum angivet för en skuld förfaller skulden till betalning när borgenären, i detta fall du, kräver betalning, (1 kap. 5 § lag om skuldebrev). Det gör att ditt ex blir betalningsskyldig när du kräver återbetalning. Detta förutsätter att du har något typ av bevis på skuldens existens. Muntliga överenskommelser är desto svårare att bevisa. Vägrar ditt ex att betala pengarna kan du vända dig till KFM eller ett inkassoföretag. Om ditt ex skulle hävda att det inte finns någon bevisning som styrker ett avtal om lån mellan er, måste frågan avgöras av domstol. Om domstolen kommer fram till att det finns en skuld bör ditt ex betala tillbaka summan som han är skyldig dig. Om han ändå inte göra det kan KFM hjälpa dig driva in skulden genom verkställighet, (3 kap. 3 § utsökningsbalken). Se sista stycket i svaret. Ansök om betalningsföreläggande hos KronofogdemyndighetenDu kan ta ärendet vidare till KFM, mer information om det får du här. Det du kan göra då är att ansöka om ett avgiftsbelagt betalningsföreläggande. Då kan KFM hjälpa dig att fastställa skulden, som ett bevis på att ditt ex faktiskt är skyldig dig pengar. KFM skickar då ett föreläggande till personen du vill få betalt av (ditt ex). Ansökan om betalningsföreläggande kan ske om förfallodatumet har passerat, skulden avser pengar och att förlikning är tillåtet i saken, (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Om ni inte bestämt en betalningsdag anses skuldens förfallodatum vara den dagen när du kräver betalning, vilket du har gjort inom preskriptionstiden på 10 år, (2 § 1 st. preskriptionslagen). Om 10 år löper utan att du vidtar åtgärder för återkrav på betalning går din rätt att återkräva skulden förlorad.Om han betalar därefter är tvisten löst. Då måste du meddela KFM detta så ärendet kan läggas ned. Du måste även meddela myndigheten om han endast skulle betala en del av skulden. Om han ändå vägrar att betala, får du avgöra om KFM ska överlämna frågan till domstol för att slutligen få fastställt att han är skyldig att återbetala pengarna som du lånat ut till honom. Ansökan därefter om verkställighet hos KronofogdemyndighetenEfter fastställelse från KFM eller dom från domstol på skulden kan du ansöka om verkställighet hos KFM, vilket innebär att KFM ger ditt ex en viss tid på sig att betala innan hans ekonomi undersöks efter utmätningsbara tillgångar, ex: lön eller tillgångar av större värde som kan säljas, för att du i slutändan ska kunna få tillbaka dina utlånade pengar. Om det inte finns några utmätningsbara tillgångar finns skulden kvar tills dess att du återkallar ärendet, (4 kap. utsökningsbalken).Att tänka på gällande dessa alternativ är att de är förenade med olika kostnader, mindre avgifter hos KFM och större kostnader för att genomgå en domstolsprocess, speciellt om du förlorar målet. Du bör alltså i första hand försöka lösa det med din före detta pojkvän, i andra hand vända dig till inkassoföretag eller Kronofogdemyndigheten och i tre hand finns möjligheten att stämma i domstolen. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När förlorar jag rätten att återkräva en skuld?

2020-07-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag har lånat ut en stor summa pengar till en person... Han betalade två månader och sen försvann han och lät mig stå för allt. Hur långt tillbaka kan jag kräva skuldenMvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Återkrav av skuld regleras dels i ett eventuellt skriftligt skuldebrev/kontrakt och dels i lag. Har du inte skrivit något typ av skuldebrev är det preskriptionslagen som reglerar när skulden preskriberas.Har du ett skuldebrev som bevis på skuldens existens, kan du kräva betalning enligt det. I situationer då det inte finns något förfallodatum angivet för en skuld förfaller skulden till betalning när borgenären, i detta fall du, kräver betalning (1 kap. 5 § lag om skuldebrev). Det gör att personen blir betalningsskyldig när du kräver återbetalning. Vägrar personen att betala pengarna kan du vända dig till Kronofogden. Ärendet kan även vid senare tillfälle även tas upp i domstol, och personen skulle då behöva bevisa att denne har återbetalat skulden.Om ni inte har avtalat en preskriptionstid regleras det i preskriptionslagen. Gäldenärens skyldighet att betala utgår som huvudregel 10 år efter tillkomsten av skulden (2 § 1 st. preskriptionslagen). Om 10 år löper utan att du vidtar åtgärder för återkrav på betalning går din rätt att återkräva skulden förlorad.En sådan åtgärd kallas för preskriptionsavbrott och innebär att du uppmärksammar gäldenären på att skulden finns (5 § preskriptionslagen). Då börjar börjar preskriptionstiden om på nytt i ytterligare 10 år (6 § preskriptionslagen). Skicka gärna återkrav flera gånger då det juridiskt brukar krävas för att preskriptionsavbrott kommit till stånd. Om du sänder två kravbrev till en adress där personen har anledning att bevaka sin post, är detta normalt tillräckligt som bevis om att preskription har avbrutits enligt rättsfallet NJA 2016 s. 332. Du kan ta ärendet vidare till Kronofogden, mer information om det får du här. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli återbetalningsskyldig till min tidigare arbetsgivare?

2019-11-01 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Kan jag bli återbetalningsskyldig i pengar till ett företag som själv räknat ut och gett mig (x) antal semesterdagar, som dom flera månader efter jag slutat kommit på var för mycket .
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill få reda på om du kan bli återbetalningsskyldig vid ett återkrav från din tidigare arbetsgivare.Återkravsrätt vid felaktig utbetalningInom svensk rätt finns det ingen lagreglering angående en felaktig utbetalning, dock finns det en del praxis (domstolsavgöranden) på området som används för vägledning. Den juridiska termen som beskriver situationen är principen om condictio indebiti och innebär att din gamla arbetsgivare har återkravsrätt vid felaktig utbetalning, alltså att den som gjort en felaktig utbetalning har rätt att få tillbaka beloppet från den som mottagit den felaktiga utbetalningen.Undantag från återkravsrättenEftersom condictio indebiti enbart är en princip görs alltid en samlad bedömning i varje enskilt fall. Det finns vissa undantag från principen, och domstolarnas samlade riktlinjer är följande:- Mottagaren måste vara i god tro, vilket innebär att mottagaren inte ska ha upptäckt eller haft skäl att upptäcka att betalningen var felaktig.- Tillhörande rekvisit till första punkten är även att mottagaren ska ha inrättat sig efter utbetalningen, exempelvis genom att ha förbrukat pengarna eller genom att aktivt spara dem.- Förhållandet mellan parterna, det vill säga om någon av parterna har en starkare ställning och därav kan tänkas ha större ansvar och krav på sig (exempelvis en bank som dagligen hanterar pengar och en näringsidkare i förhållande till en konsument).- Passivitet från utbetalaren. Om en längre tid (3 år enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen) har gått utan att utbetalaren återkräver pengarna får mottagaren behålla beloppet.Din skyldighet att återbetala en felaktig utbetalningJag kan inte ge dig något exakt svar på hur en domstol hade dömt eftersom domstolsavgöranden inom detta område inte ger en specifik riktlinje och varje situation bedöms enskilt.Huruvida du är skyldig att återbetala beloppet för de felaktiga semesterdagarna är beroende av om du haft skäl att förstå att antalet semesterdagar och lönen efter detta blivit felaktigt utbetalt, och bevisbördan för din onda tro faller på den som betalat ut beloppet.Din goda tro skulle kunna motiveras av att det var företaget själv som räknade ut dina semesterdagar. Något annat skulle också kunna vara om summan för utbetalningen inte avvek från lönespecifikationen. Om du själv var medveten om att arbetsgivaren räknat fel på antalet semesterdagar, bör du dock ha vänt dig till arbetsgivaren för att säkra din goda tro.Visserligen är det oaktsamt av någon som brukar hantera löner att räkna fel på semesterdagar och betala ut en felaktig lön, men det bör inte vara tillräckligt för att det ska påverka arbetsgivarens rätt till återbetalning. Däremot kan förhållandet mellan dig och din gamla arbetsgivare vara till fördel för dig, då arbetsgivaren är den starkare parten i förhållandet och bör anses ha större krav på sig att räkna ut rätt antal semesterdagar och betala ut rätt lön.Angående passivitet kan jag inte riktigt diskutera, eftersom jag inte vet vilka datum som gäller. Men om det som sagt har gått 3 år från utbetalningen innan arbetsgivaren kom med återkrav, får du som mottagare behålla beloppet. Enligt rättspraxis kan arbetsgivare anses ha agerat passivt om hen dröjt för länge med att korrigera en för stor löneutbetalning. För länge anses då vara mellan nio månader till drygt ett år.SammanfattningsvisDet är arbetsgivaren som har att bevisa att du varit i ond tro angående utbetalningen och att summan på återkravet stämmer överens med summan på utbetalningen. Situationen framstår som fördelaktig för dig, men eftersom jag inte vet detaljerna kring händelseförloppet är det inte med säkerhet jag skriver det.Det är dock alltid bästa att göra rätt ifrån sig. Är du medveten om att du eventuellt visste om att antalet semesterdagar var felaktigt, bör du inrätta dig efter arbetsgivarens återkrav och betala tillbaka summan. Är du däremot säker på att du vid tidpunkten för utbetalningen inte tänkte att det var felaktigt, och att du inrättade dig efter att den utbetalade lönen var i sin ordning är du inte återbetalningsskyldig.Hoppas att du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,