Kan någon annan än markägaren ta ut kontrollavgifter vid olovlig parkering? Hur kan jag kontrollera att en sådan rätt finns?

2021-10-28 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Angående kontrollavgift för parkering: Parkeringsbolagets (Securitas) uppdragsgivare (offentlig förvaltning) äger en större parkeringsyta. I anslutning till denna yta finns en ytterligare mindre yta som ägs av annan markägare, vilken har inkluderats i samma parkeringsområde. Jag stod på den "biytan" när jag fick kontrollavgift och hävdade att Securitas inte får utfärda kontrollavgift på annan markägares mark. Fick avslag med motivering att man hyr ytan av den andre markägaren. Räcker det argumentet? Lagen hänvisar ju till markägare. Följdfråga: Har jag rätt att begära ut hyresavtalet och behöver det i så fall framgå något speciellt kring parkering?
Kevin Läräng |Hej och tack för att du tar hjälp av Lawline!Eftersom din redogörelse innehåller två frågor delar jag upp mitt svar flera delar här nedan.Angående rätten att ta ut kontrollavgift – Eftersom du skriver att du fått en kontrollavgift kan inledningsvis säga att de krav som finns för att dessa ska få utfärdas anges i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP), och detta framgår av LKOP 1 §. Där framgår mycket riktigt huvudregeln att det är markägaren som är den som har rätt att ta ut en sådan avgift.Det framgår dock även i LKOP 2 § andra stycket att det som sägs om "markägare" även gäller för den som på grund av avtal har rätt att upplåta ett område för parkering eller att förbjuda parkering inom området. I klartext innebär det alltså att alla som har rätt att förfoga över marken, exempelvis genom någon form av avtal med markägaren, får ta ut kontrollavgifter så att säga "på markägarens vägnar". Detta är idag relativt vanligt och inte sällan tecknar markägaren avtal om att ett fristående parkerings- eller bevakningsföretag (såsom Securitas i ditt fall) åtar sig att sköta bevakningen i utbyte mot att de får tillgodoräkna sig beloppen som tas ut genom kontrollavgifterna. Även vanliga hyresavtal (om det är ett sådant som avses i det här fallet) med en markägare innefattar rätten att ta ut kontrollavgifter eftersom även sådana avtal innebär en förfoganderätt över marken.I detta fall har alltså Securitas rätt att ta ut kontrollavgifter även på den yta där du stått och som tillhör en annan markägare, förutsatt naturligtvis att det faktiskt stämmer att bolaget har slutit ett avtal med markägaren såsom bolaget påstår.Angående frågan att ta del av hyresavtalet – Inledningsvis gäller som bekant offentlighetsprincipen i Sverige, och detta framgår av bl.a. tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 1 § som anger att var och en ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Med att en handling är "allmän" avses att den förvaras hos en myndighet eller är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet (se TF 2 kap. 4 §).Det innebär alltså att handlingsoffentligheten inte gäller gentemot enskilda såsom privatägda företag. En medborgare har alltså som huvudregel inte någon lagstadgad rätt att begära ut handlingar från dessa.Undantagsvis kan en sådan rätt finnas gentemot aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men då endast om kommuner eller regioner (så att säga "myndigheter") har ett rättsligt bestämmande inflytande över dessa, enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 2 kap. 3 §. Med "rättsligt bestämmande inflytande" avses kort sagt att en kommun eller region genom delägande eller liknande har rätt att bestämma i företaget (se OSL 2 kap. 3 § andra stycket).När det gäller Securitas ägs och styrs detta företag av enskilda, utan någon form av myndighetsinblandning. Det kan alltså konstateras att någon rätt att begära ut handlingar (såsom hyresavtal) inte gäller mot företaget.Vad kan hända nu? Detta är en tredje fråga som kan vara relevant att ta upp utifrån din beskrivning. Om du inte känner dig övertygad och beredd att betala kontrollavgiften kan du naturligtvis bestrida denna gentemot parkeringsövervakaren (här Securitas). Under tiden ärendet handläggs behöver du inte heller betala in kontrollavgiften, enligt inkassolagen (särskilt 4 och 8 §) med ledning av dåvarande Datainspektionens (nuvarande IMY:s) allmänna råd om tillämpning av inkassolagen.Blir det efter ditt bestridande så att parkeringsövervakaren väljer att gå vidare till domstol gentemot dig är det först vid det tillfället du har möjlighet att få se det påstådda avtalet. I ett rättsfall (RH 1996:78) hade en bilägare fått en kontrollavgift och under förhandlingen i domstol framfört invändningen att parkeringsövervakaren inte hade fått överta rätten från markägaren att ta ut kontrollavgifter. Eftersom parkeringsbolaget valde att inte visa upp avtalet ens vid huvudförhandlingen i domstol ansågs bolaget inte ha styrkt sin fordran gentemot bilägaren. Det är nämligen, i civilrättsliga mål (dvs. tvister mellan enskilda) som huvudregel den som påstår sig ha ett krav på någon annan som ska bevisa detta.Om du skulle känna dig beredd att ta detta hela vägen till domstol kan du alltså, om än på ett omständligt sätt, få veta definitivt huruvida Securitas haft något avtal med markägaren. Om det ändå inte sker kan det alltså betraktas som ett bevis på att företaget inte haft någon rätt att ta ut kontrollavgiften av dig, och leda till att bolagets talan mot dig ogillas.Hoppas detta svar gett dig klarhet i ärendet!Med vänlig hälsning,

Kan jag parkera fel när jag står uppställd för att släppa av en person?

2021-07-25 i Fordringar
FRÅGA |Hej, har fått en kontrollavgift efter att ha lastat ur bilen på en avgiftsbelagd parkeringsruta. Vet att det inte är en förmildrande omständighet men är ofta i området och glömde betala denna gång. Skulle återlämna min brors 1 åring. Frågan är får jag lasta och lossa i avgiftsbelagda p-rutor utan att betala?Jag anlände till platsen 1712, 1716 är jag nere vid bilen igen. På plats möter jag parkeringsvakten som jag frågar vad jag gjort för fel. Får inget tydligare svar än att jag borde betalat avgift. Fick ingen kontrollavgift på platsen utan fick en påminnelseavgift hemskickad. På påminnelseavgiften står det att tid för uppställning är 1714-1719 vilket inte stämmer.
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kommer jag gå igenom vilka "förmildrande omständigheter" (såsom du benämner det) som kan utgöra undantag från parkeringsförbud/parkeringsvillkor. Därefter tar jag upp vad som krävs för att kunna göra din invändning om transport av ditt brors barn gällande i den fortsatta processen.Vad innebär det för din biluppställning att du lämnat av en person på platsen? Inledningsvis bör sägas att om man lastar på eller av (tungt eller skrymmande/otympligt) gods ur ett fordon utgör detta inte någon "parkering". Detta följer av förordningen om vägtrafikdefinitioner (FDEF) 2 §.Är det så att din uppställning är att anse som på- eller avlastning innebär det alltså att den inte utgör någon "parkering", och du behöver då inte följa några parkeringsförbud eller särskilda villkor (t.ex. avgiftsplikt) för parkering. Med andra ord är alltså lastning en fullt förmildrande omständighet, för att använda dina ordalag.I ditt fall har det dock inte varit tal om någon på- eller avlastning (ett begrepp som avser gods) utan snarare "på- eller avstigning" i FDEF 2 § mening. Det är endast vid lastning/lossning av döda personer i t.ex. likbil som det är tal om på- eller avlastning av personer i rättslig mening. Även på- eller avstigning innebär dock att det inte rör sig om någon "parkering" med följden att du inte behöver t.ex. betala avgift enligt vad jag nyss skrev. Dock är på- eller avstigning typiskt sett en ännu mer tillfällig aktivitet jämfört med på- eller avlastning (som kan vara mer tidsödande) och kan därför vara svårare att åberopa.I rättsfallet NJA 2014 s. 929 har HD slagit fast att uttrycket "på- eller avstigning" rent språkligt får anses innebära något som sker kortvarigt. Utgångspunkten bör enligt domstolen vara att föraren ska stanna i eller nära bilen. Någon närmare tidsgräns är inte huggen i sten utan vilken tid som kan godtas för att det ska anses röra sig om på- eller avstigning får avgöras från fall till fall. Utgångspunkten har dock återkommande sagts vara den tid det normalt tar för en person att kliva i eller ur ett fordon, vanligen "någon minut". I undantagsfall har dock domstolarna uttalat att viss väntetid kan få accepteras (se t.ex. fallet RH 2004:53).Det finns en möjlighet för domstolen att anse att på- eller avstigning, trots att detta tagit en längre stund, förelegat om det t.ex. rört sig om transport av sjuka, äldre eller rörelsehindrade personer som av någon anledning behöver hjälp att ta sig från fordonet till den plats dit de ska. Även om det inte handlar om att du skjutsat någon sådan person i detta fall så är det ändå tal om någon (ett småbarn) som på samma sätt inte kan eller bör kliva ur ett fordon och lämnas av till en viss plats på egen hand. Jag anser därför att en tidsrymd på ungefär fyra minuter i detta fall mycket väl kan vara det som behövs för att släppa av en sådan person ur fordonet, trots att på- eller avstigning annars typiskt sett bara kan anses ske under en mycket kort stund. En positiv skillnad mellan ditt fall och de ovannämnda rättsfallen (där man slog fast att det rörde sig om parkering och inte på- eller avstigning) är dessutom att du tagit mer än hälften så lång tid på dig. Det kan alltså finnas en möjlighet för dig att åberopa avstigning som undantag från avgiftsplikten i detta fall.Vad krävs för att framgångsrikt hävda "på- eller avstigning" istället för parkering i detta fall? Frågan om hur bilister såsom du själv kan leda i bevis för att en kontrollavgift (eller parkeringsanmärkning) är felaktigt utfärdad har tagits upp i ett antal rättsfall. I fallen NJA 2001 s. 889 och 2013 s. 711 uttalar HD att det som en parkeringsvakt har antecknat i samband med att en kontrollavgift/parkeringsanmärkning har utfärdats har ett starkt bevisvärde till förmån för parkeringsövervakaren. Det räcker normalt sett inte bara med ett påstående från fordonsägaren om att felparkering inte har skett för att betalningsansvaret ska undanröjas. Fordonsägaren kan dock motbevisa parkeringsövervakaren om det framställs en befogad invändning såsom att kontrollrutinerna inte varit tillförlitliga eller om stark bevisning lagts fram till stöd för fordonsägarens uppgifter.För att påpeka att du enbart släppt av en ettåring och att en tid på fyra-fem minuter behövts för detta bör du alltså ta fram så mycket bevisning som du kan för att visa det, t.ex. någon som sett dig släppa av ditt brors barn. Det bör inflikas att ett närstående vittnes uppgifter (t.ex. din bror eller någon närstående som kan ha tagit emot barnet) inte är lika mycket värda såsom bevis, jämfört med om du inte är närstående till vittnet (detta understryks i fallet RH 2020:13). Det kan vara till nytta för dig att påpeka att övervakningstiden varat mellan kl. 17:12-17:16 dvs. i drygt fyra minuter, om du är säker på att detta är den tid det tog. Även om motparten vidhåller att uppställningen skulle ha varat i fem minuter (17:14-17:19) skulle möjligen även det tidsintervallet kunna godtas.Angående postandet av kontrollavgiften – Du anger att du inte fått kontrollavgiften fäst på bilen eller överlämnad till dig handgripligen, utan att du fått den skickad hem med post. I lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) 8 § anges att om markägaren vill ta ut kontrollavgift ska denne antingen överlämna betalningsuppmaningen till fordonets förare eller ägare eller fästa denna på fordonet. I rättsfallet NJA 2007 s. 799, som rörde parkeringsövervakning på gatumark (dvs. visserligen inte på tomtmark som i ditt fall) har HD uttalat att postande endast kan godtas i undantagsfall, i princip enbart när det rör sig om att bilisten försöker smita ifrån kontrollavgiften. I övrigt måste alltså en parkeringsanmärkning (eller kontrollavgift, eftersom resonemanget även kan tillämpas vid parkeringsövervakning på privat mark) överlämnas enligt lagens krav.Det framgår ingenting av din beskrivning som tyder på att du skulle ha försökt smita ifrån kontrollavgiften eller att det annars funnits någon särskild anledning till varför den behövt postas. Mot den bakgrunden, och i brist på närmare information, bör du alltså kunna åberopa att den utfärdats i strid mot LKOP och få den undanröjd även på denna grund.Varför fick du trots allt detta en kontrollavgift ändå? I Sverige bedrivs parkeringsövervakning enligt två olika system med vitt skilda krav på bl.a. parkeringsvaktens utbildning, uniformering och särskilda befogenheter och skyldigheter. På allmän mark ("gatumark") är det endast poliser samt särskilt utbildade och förordnade parkeringsvakter (ofta anställda av ett bevakningsföretag dvs. "vaktbolag") som får bedriva trafik- och parkeringsövervakning och utfärda s.k. parkeringsanmärkningar. Med detta följer ett högre ställt, reglementsstyrt krav på bl.a. trafik- och parkeringsjuridisk kompetens. På tomtmark (privat mark) har däremot den enskilde markägaren rätt att utfärda s.k. kontrollavgifter (såsom i ditt fall) där inga särskilt angivna krav på "parkeringsvaktens" utbildning och kompetens egentligen gäller. Eftersom parkeringsvakten förmodligen inte känt till den rätta innebörden av på- eller avstigning i rättslig mening, och vad detta närmare innebär, antog förmodligen denne (utan närmare överväganden) att du var tvungen att betala avgift trots att du var i färd med att släppa av en ettåring.Vad kan du göra nu? – Du anger att du fått en kontrollavgift, och sådana utfärdas i fall av felparkering på privat mark enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) 1 §. Parkering på privat mark/tomtmark handlar i grunden om ett rättsförhållande mellan enskilda, ett s.k. civilrättsligt förhållande (dvs. mellan parkeringsbolaget å ena sidan och dig å andra sidan). Allmänt gäller i sådana fall att det är den som vill kräva något av någon annan, t.ex. betalning, som måste verka för detta genom att försöka använda sig av t.ex. inkasso, Kronofogdemyndigheten eller domstol (precis som om det hade rört sig om vilken slags faktura som helst). Det är alltså upp till parkeringsbolaget att försöka driva in beloppet av dig. Det du bör göra är att vända dig till deras kundtjänst och förklara situationen och presentera det material du har till stöd för din uppfattning (du kan även dra nytta av mitt svar här). På så sätt kan det bli så att de drar tillbaka sitt krav mot dig. I annat fall kommer du att få ett inkassokrav riktat mot dig och ev. ett betalningsföreläggande från kronofogden (vilket du bör bestrida) och slutligen behöva infinna dig vid förberedelse och huvudförhandling i tingsrätten. Förutsatt att du har någorlunda bra bevisning för att avstigning skett under övervakningstiden bedömer jag att du skulle kunna få rätt i detta fall, även om det är svårt att uttala sig om detta på förhand. Framför allt kan det finnas en chans att bestrida kontrollavgiften även på grunden att den postats istället för att överlämnas på platsen, eftersom du bör kunna visa upp t.ex. kuvertet du fått från parkeringsövervakaren.Om du har fler frågor i detta ärende eller önskar ytterligare hjälp är du välkommen att höra av dig till info@lawline.se så att vi kan ta detta vidare.Lycka till i fortsättningen!

Jag har fått en kontrollavgift för att ha stått på p-förbud trots att jag lastat ur föremål ur fordonet. Kan jag överklaga?

2021-05-28 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Har fått s k kontrollavgift pga. parkering på privat tomtmark där parkering är förbjuden enligt lag: Lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Men var tvungen att parkera för lastning/lossning av varor.Parkeringsbolaget hävdar "ingen aktivitet" vid fordonet under mer än 10 minuter och har därför utfärdat kontrollavgift. Men vi satte information = lapp i vindrutan om att lastning pågår. Så vart går gränserna för att kunna lasta/lossa? trots parkeringsförbud.
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kommer jag gå igenom när begreppet "lastning/lossning" kan sägas övergå i att bli en parkering". Därefter nämner jag vad som krävs för att kunna göra din invändning om urlastning gällande i den fortsatta processen.Var går gränserna för lastning/lossning? – Inledningsvis bör sägas att parkeringsjuridiken regleras i två skilda system, ett för privat mark/tomtmark och ett för allmän mark/gatumark. Det är i regleringen som gäller främst för allmän mark som definitionerna av "lastning/lossning", "parkering" och liknande återfinns, men definitionerna är tillämpliga även på privat mark. Det framgår bl.a. av ett rättsfall med målnummer FT 3294-18 från Svea hovrätt.I förordningen om vägtrafikdefinitioner (FDEF) 2 § anges att med "parkering" avses en uppställning av ett fordon (med eller utan förare) av någon annan anledning än som bl.a. sker för på- eller avlastning av gods. Såsom du själv tycks vara inne på övergår aldrig uppställningen i någon "parkering" rent juridiskt så länge på- eller avlastning av gods (det ska röra sig om tungt eller skrymmande/otympligt gods) sker. Så länge lastning eller lossning pågår träffas aldrig uppställningen av parkeringsförbudet.I målet från Göta hovrätt som jag nyss nämnde rörde det sig på samma sätt som i ditt fall om frågan huruvida en persons fordon var uppställt för lastning/lossning eller istället var parkerat (på privat mark), efter ha fått en kontrollavgift för att ha stått parkerad i strid mot gällande villkor. Domstolen hänvisade till definitionen i FDEF 2 § och uttalade att lastning/lossning enligt fast praxis inte ska bedömas som parkering om den företagits "tillfälligt under kortare tid". Någon tidsgräns för när lastningen/lossningen kan sägas upphöra kan dock inte sägas vara skriven i sten, utan det väsentliga är att det kan visas att lastning/lossning faktiskt pågått kontinuerligt för att det ska anses röra sig om detta istället för "parkering" (detta understryks även i rättsfallet RH 1983:87). För att avgöra om det rört sig om en lastning/lossning behöver man alltså ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan dock inflikas att i ett flertal tidigare fall en uppställning som varat i max 10 minuter godtagits såsom lastning/lossning, medan en uppställning på 15 minuter har ansetts utgöra parkering (rättsfallen NJA 1959 s. 349, NJA 1961 s. 468 och NJA 1963 s. 1 samt fallet från Göta hovrätt).Det korta svaret är alltså att det inte finns någon "fast" gräns mellan lastning/lossning och parkering. Visserligen anger du att parkeringsbolaget uppskattat tiden till över 10 minuter, och detta kan naturligtvis rent bevismässigt vara till nackdel för dig utifrån vad jag nyss skrev, men du kan ändå ha möjlighet att med framgång åberopa att det rört sig om urlastning enligt vad jag skriver härnäst.Vad krävs för att framgångsrikt hävda lastning/lossning i detta ärende? – Frågan om hur bilister såsom du själv kan leda i bevis för att en kontrollavgift (eller parkeringsanmärkning) är felaktigt utfärdad har tagits upp i ett antal rättsfall. I NJA 2013 s. 711 uttalar HD att det som en parkeringsvakt har antecknat i samband med att en kontrollavgift/parkeringsanmärkning har utfärdats har ett starkt bevisvärde till förmån för parkeringsövervakaren. Det räcker normalt sett inte bara med ett påstående från fordonsägaren om att felparkering inte har skett för att betalningsansvaret ska undanröjas. Fordonsägaren kan dock motbevisa parkeringsövervakaren om det framställs en befogad invändning såsom att kontrollrutinerna inte varit tillförlitliga eller om stark bevisning lagts fram till stöd för fordonsägarens uppgifter.För att påpeka att du enbart lastat ur gods ur bilen bör du alltså ta fram så mycket bevisning som du kan för att visa detta. Använd dig av din handskrivna lapp som angett att urlastning pågått (den förekommer förmodligen även i parkeringsbolagets egna bilder då parkeringsövervakaren kan antas ha fotograferat vindrutan). Om du har ett vittne eller ytterligare uppgifter (t.ex. ett kvitto på de inköpta föremålen) som kan belysa att du faktiskt lastat ur föremål ur bilen bör du naturligtvis även försöka använda dig av dessa.Vad kan du göra nu? – Parkering på privat mark/tomtmark handlar i grunden om ett rättsförhållande mellan enskilda, ett s.k. civilrättsligt förhållande (dvs. mellan parkeringsbolaget å ena sidan och dig å andra sidan). Allmänt gäller i sådana fall att det är den som vill kräva något av någon annan, t.ex. betalning, som måste verka för detta genom att försöka använda sig av t.ex. inkasso, Kronofogdemyndigheten eller domstol (precis som om det hade rört sig om vilken slags faktura som helst). Det är alltså upp till parkeringsbolaget att försöka driva in beloppet av dig. Det du bör göra är att vända dig till deras kundtjänst och förklara situationen och presentera det material du har till stöd för din uppfattning (du kan även dra nytta av mitt svar här). Förutsatt att du har någorlunda bra bevisning för att urlastning skett under övervakningstiden bedömer jag att du kan få rätt i detta fall.Om du har fler frågor i detta ärende eller önskar ytterligare hjälp är du välkommen att höra av dig till info@lawline.se så att vi kan ta detta vidare.Lycka till i fortsättningen!Med vänlig hälsning,

Måste jag betala en kontrollavgift ("p-bot") när jag skrivit in fel registreringsnummer i betaltjänsten?

2021-04-27 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har betalat parkeringsavgift via Parkster men angett fel registreringsnummer och då fått en kontrollavgift (privat mark). Är parkeringsbolaget skyldig att betala tillbaka mig summan på parkeringsavgiften jag trots allt betalat?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller parkeringsövervakning på privat mark tillämpas lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP). Det anges i LKOP 10 § att kontrollavgift inte får tas ut om det med hänsyn till omständigheterna i samband med den olovliga parkeringen skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Visserligen skulle man kunna hävda att någon som skriver in fel registreringsnummer vid elektronisk betalning såsom via en mobilapp, men som ändå betalat, skulle kunna undgå en kontrollavgift på denna grund.I dagens läge gäller dock att när parkeringen registreras i en parkeringsautomat eller en mobil betaltjänst krävs det att registreringen görs på ett sådant sätt att betalningen i det elektroniska systemet utan svårighet kan kopplas till fordonet vid en efterföljande kontroll. Den som parkerar anses ha ett långtgående ansvar i detta avseende (det spelar heller ingen roll om orsaken till misstaget varit t.ex. stress eller trötthet), vilket Högsta domstolen uttalat relativt nyligen i ett rättsfall (NJA 2020 s. 742 "Den tyska registreringsskylten"). Rättsfallet handlar visserligen om parkering på allmän mark, men resonemanget i fallet är även tillämpligt på privat mark då all parkeringslagstiftning ska tillämpas så enhetligt som möjligt, se prop. 1983/84:104 s. 35. Se även det tidigare rättsfallet RH 2016:42.Det handlar helt enkelt om att parkeringsvakten lätt och relativt smidigt måste kunna kontrollera att uppställningen skett i enlighet med villkoren. Om fel registreringsnummer skrivits in i betaltjänsten och alltså bara kan kopplas till ett helt annat fordon är det i praktiken inte möjligt för en parkeringsvakt som kommer till platsen att veta att det i själva verket det är ens egen bil man betalat parkeringen för. På denna grund finns det alltså ingen möjlighet att få tillbaka vare sig kontrollavgiftsbeloppet eller parkeringsavgiften.Det finns därtill en avtalsrättslig princip som brukar kallas "condicito indebiti" och handlar om huruvida den som mottagit en misstagsbetalning kan ha en skyldighet att betala tillbaka beloppet eller inte. Det kan kort och förenklat sägas handla om att den som mottar betalningen gör det utan rättsgrund och då kan vara återbetalningsskyldig. I din situation är det dock så att det funnits en rättsgrund för att betala, nämligen det "avtal" som anses slutas (om att följa de parkeringsvillkor som gäller) när man ställer sig på en privat parkeringsplats. Du har alltså betalat för något du har varit skyldig att betala för (dvs. du har inte betalat "av misstag"), det är bara det att du betalat för fel fordon. Något som påverkar rätten till återbetalning är också om mottagaren (p-bolaget) mottagit betalningen i god tro och inrättat sig efter den dvs. kort sagt använder den i sin ekonomiska verksamhet, vilket lär vara troligt här. Betalningen till parkeringsbolaget är alltså i sig giltig och någon återbetalningsrätt av parkeringsavgiften föreligger inte i detta fall.Att få en återbetalning på grund av misstagsbetalning skulle även vara inkonsekvent med hänsyn till parkeringslagstiftningen ovan, genom att man i ett fall som detta skulle kunna få tillbaka parkeringsavgiften men inte kontrollavgiften.Sammanfattningsvis bedömer jag utsikterna att få tillbaka pengarna på rättslig väg som svår i det här fallet. Det hindrar dig dock självklart inte från att kontakta parkeringsbolaget, förklara situationen och visa upp ett kvitto på din betalning (om möjligt) för att visa att du faktiskt försökt göra rätt för dig. Möjligen kan de då tänkas makulera kontrollavgiften och betala tillbaka denna samt själva parkeringsavgiften.Jag hoppas du fått mer klarhet i detta ärende. Lycka till i fortsättningen!

Är arbetsgivaren eller arbetstagaren betalningsskyldig för en kontrollavgift vid felparkering?

2021-07-28 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Jag undrar vad som händer om en bil ägt av ett företag får en parkeringsbot och arbetsgivaren hävdar att en specifik arbetstagare felparkerat men arbetstagaren nekar till att ha kört bilen. Tack på förhand
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga skiljer sig lite beroende på vad det är för slags "parkeringsbot" företaget fått. Det beror på om bilen stått uppställd på allmän mark ("gatumark") där en polisman eller kommunalt förordnad parkeringsvakt har befogenhet att utfärda en s.k. parkeringsanmärkning, eller om bilen istället stått på privat mark (s.k. "tomtmark") och då fått en kontrollavgift utfärdad av markägaren eller någon denne anlitat för parkeringsövervakningen. Olika rättsliga system tillämpas nämligen beroende på om det rör sig om polisiär trafik- och parkeringsövervakning (där parkeringsanmärkningar utfärdas) eller om det rör sig om att markägaren så att säga "säljer en parkeringstjänst" och där kontrollavgiften som då utfärdas utgör en slags faktura precis som vilken faktura som helst.För att slå fast vilken av dessa slags "parkeringsböter" du fått bör du alltså läsa vad som står på den "gula lappen" som företaget fått.Om en parkeringsanmärkning utfärdats (allmän mark) – I detta fall blir lagen (1976:206) om felparkeringsavgift (som kan kallas FelPL) tillämplig. Det anges i FelPL 4 § att det är fordonets ägare som ansvarar för att felparkeringsavgiften betalas. Där framgår också att "fordonets ägare" avser (enligt vad som är relevant för din fråga) antingen:- den som, när överträdelsen skedde, var antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret, eller- den som senare har antecknats i vägtrafikregistret vid tiden för överträdelsen (det innebär att från och med den dag som man förvärvar fordonet är man ansvarig för parkeringsanmärkningar som utfärdas, även om den tidigare ägaren fortfarande står som ägare i registret under tiden, enligt rättsfallet NJA 2019 s. 480).Som utgångspunkt är det alltså företaget/arbetsgivaren, som ju äger bilen i ditt fall, som är betalningsskyldig för felparkeringsavgiften. Anledningen till att det är på det viset är att beloppet ska kunna vara lätt att kräva in på så sätt att det inte ska behövas någon närmare efterforskning om vem som kört och ställt upp fordonet.Trots detta finns det en möjlighet för företaget att kräva tillbaka beloppet av den som egentligen kört bilen efter att företaget betalat felparkeringsavgiften. Detta förtydligas i förarbetena till FelPL (prop. 1975/76:106 s. 20). Denna s.k. regressrätt gäller allmänt inom juridiken och innebär kort sagt att om man har betalat en skuld, har man har rätt att kräva betalning av den som av någon anledning egentligen kan sägas vara den som ska betala.Om en kontrollavgift utfärdats (privat mark) – I detta fall blir lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering (som kan kallas LKOP) tillämplig. I LKOP 7 § anges att fordonets förare och ägare "ansvarar solidariskt" för att kontrollavgiften betalas. Fordonets ägare har samma betydelse som i FelPL (se ovan).Eftersom ett solidariskt ansvar gäller betyder det att markägaren/parkeringsövervakaren har rätt att vända sig till vem som helst av företaget eller arbetsgivaren och kräva hela beloppet från vem som helst av dessa. Det lättaste är naturligtvis att vända sig till företaget såsom ägare, och det är då troligt att detta sker.På motsvarande sätt som enligt FelPL ovan så kan ägaren (företaget) utnyttja sin regressrätt och kräva ett motsvarande belopp av föraren (arbetstagaren), även utan något uttryckligt stöd i t.ex. anställningsavtalet.Vad gäller om arbetstagaren nekar till att ha kört bilen? – Här rör det sig om en ren bevisfråga, oavsett om det är en parkeringsanmärkning eller kontrollavgift som utfärdats. Frågor om betalningskrav av en enskild gentemot en annan enskild (t.ex. arbetsgivare och arbetstagare) räknas till tvistemålen och hör därför till civilrätten. Allmänt gäller inom civilrätten att det är den som kräver något av någon annan (t.ex. betalning) som ska bevisa att förutsättningarna för kravet är uppfyllda. Samma sak lär gälla även i denna typ av fall, dvs. arbetsgivaren ska bevisa att denne har rätt till betalning av arbetstagaren, särskilt då en arbetsgivare typiskt sett är den starkare parten och har lättare att samla in bevisning om saker och ting jämfört med en arbetstagare.Detta lär alltså, i fallet som du beskriver, innebära att arbetsgivaren ska styrka att det varit arbetstagaren som kört bilen, för att arbetsgivaren ska kunna utnyttja sin regressrätt. Det kan tänkas ske med hjälp av t.ex. arbets- eller körscheman, vittnen som vet att det varit arbetstagaren som kört bilen vid tillfället ifråga, osv.Sammanfattning – Rör det sig om en parkeringsanmärkning måste företaget såsom fordonsägare alltid betala in felparkeringsavgiften till Transportstyrelsen. Först därefter uppkommer den s.k. regressrätten som medför att företaget kan kräva tillbaka motsvarande belopp av den som faktiskt kört fordonet.Rör det sig om en kontrollavgift kan det bli så att markägaren/p-bolaget vänder sig till föraren istället för ägaren för betalning. Om ägaren tvingas betala kan denne därefter kräva motsvarande belopp av föraren med stöd av regressrätten.Allmänt gäller att arbetsgivaren måste bevisa att arbetstagaren kört bilen och alltså är betalningsskyldig enligt regressrätten.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra när jag fått en kontrollavgift trots att jag lastat i/ur saker ur mitt fordon?

2021-06-28 i Fordringar
FRÅGA |Hej,jag har blivit stämt vid Tingsrätten, pga parkeringsbot, som jag vägrat betala. Kontrollavgiften utfärdades mellan 12:15-12:20, då jag bara gick in i fastigheten för att lasta av och på saker. Servern på Sveriges parkering var nere och även då jag försökte betala p-avgift kom jag inte fram. Vad har jag att förvänta mig i domstolen? Kommer jag att bli dömd? Jag har även haft vittne med mig som såg allt som hände.
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med kommer jag gå igenom när begreppet "lastning/lossning" kan sägas övergå i att bli en parkering". Därefter nämner jag vad som krävs för att kunna göra din invändning om urlastning gällande i den fortsatta processen.Vad innebär det att du ägnat dig åt lastning/lossning? – Inledningsvis bör sägas att om man lastar på eller av (tungt eller skrymmande/otympligt) gods ur ett fordon utgör detta inte någon "parkering" och några parkeringsförbud gäller då inte. Däremot räknas det fortfarande som ett "stannande", och då är du fortfarande skyldig att följa olika slags stannandeförbud dvs. förbud mot att bli stillastående med sitt fordon (om än bara i någon sekund) i princip oavsett varför man stannar. Allt detta följer av förordningen om vägtrafikdefinitioner (FDEF) 2 §.Det beror alltså på om ditt fordon stått uppställt i strid mot ett parkeringsförbud/parkeringsvillkor, eller någon form av stannandeförbud (t.ex. att stå i/för nära en vägkorsning, på/för nära ett övergångsställe, på gångbana/cykelbana, på ett skyltat stoppförbud, osv). Vilken överträdelse det rör sig om här framgår inte helt tydligt av din beskrivning (även om man kan anta att du blivit rapporterad för att inte ha betalt p-avgift). Redan här kan sägas att om det rört sig om ett stannandeförbud finns inte mycket att göra i ditt fall annat än att betala parkeringsanmärkningen.Är det så att ditt fordon däremot stått i strid mot ett parkeringsförbud/parkeringsvillkor (t.ex. skyltat p-förbud, parkering utan erlagd avgift/p-skiva, parkering längre än tillåten tid, osv), vilket du som sagt får göra vid lastning/lossning, gäller följande.I ett mål från Svea hovrätt (mål nr 3294-18) rörde det sig på samma sätt som i ditt fall om frågan huruvida en persons fordon var uppställt för lastning/lossning eller istället var parkerat (på privat mark), efter ha fått en kontrollavgift för att ha stått parkerad i strid mot gällande villkor. Domstolen hänvisade till definitionen i FDEF 2 § och uttalade att lastning/lossning enligt fast praxis inte ska bedömas som parkering om den företagits "tillfälligt under kortare tid". Någon tidsgräns för när lastningen/lossningen kan sägas upphöra kan dock inte sägas vara skriven i sten, utan det väsentliga är att det kan visas att lastning/lossning faktiskt pågått kontinuerligt för att det ska anses röra sig om detta istället för "parkering" (detta understryks även i rättsfallet RH 1983:87). För att avgöra om det rört sig om en lastning/lossning behöver man alltså ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan dock inflikas att i ett flertal tidigare fall en uppställning som varat i max 10 minuter godtagits såsom lastning/lossning, medan en uppställning på 15 minuter har ansetts utgöra parkering (rättsfallen NJA 1959 s. 349, NJA 1961 s. 468 och NJA 1963 s. 1 samt fallet från Göta hovrätt). I fallet RH 2020:13 har hovrätten därtill uttalat att en uppställning under sju minuter utan att någon aktivitet vid fordonet förekommer som utgångspunkt ska anses ("presumeras") utgöra parkering och alltså inte lastning/lossning.Vad krävs för att framgångsrikt hävda lastning/lossning i detta ärende (förutsatt att du inte stått i strid mot ett stannandeförbud)? – Frågan om hur bilister såsom du själv kan leda i bevis för att en kontrollavgift (eller parkeringsanmärkning) är felaktigt utfärdad har tagits upp i ett antal rättsfall. I NJA 2013 s. 711 uttalar HD att det som en parkeringsvakt har antecknat i samband med att en kontrollavgift/parkeringsanmärkning har utfärdats har ett starkt bevisvärde till förmån för parkeringsövervakaren. Det räcker normalt sett inte bara med ett påstående från fordonsägaren om att felparkering inte har skett för att betalningsansvaret ska undanröjas. Fordonsägaren kan dock motbevisa parkeringsövervakaren om det framställs en befogad invändning såsom att kontrollrutinerna inte varit tillförlitliga eller om stark bevisning lagts fram till stöd för fordonsägarens uppgifter.För att påpeka att du enbart lastat ur gods ur bilen bör du alltså ta fram så mycket bevisning som du kan för att visa detta. Använd dig av ditt vittne, och eventuella ytterligare uppgifter (t.ex. ett kvitto på de inköpta föremålen) som kan belysa att du faktiskt lastat ur föremål ur fordonet. Det kan inflikas att ett närstående vittnes uppgifter inte är lika mycket värda i form av bevisning, jämfört med om du inte är närstående till vittnet (även detta underströk hovrätten i fallet RH 2020:13 ovan). Det kan vara till nytta för dig att påpeka att övervakningstiden enligt kontrollavgiften varat mellan kl. 12:15-12:20 dvs. i drygt fem minuter, en tidsrymd som enligt vad jag skrev ovan ofta kan godtas såsom lastning/lossning.Vad kan du göra nu? – Du anger att du fått en kontrollavgift, och sådana utfärdas i fall av felparkering på privat mark enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) 1 §. Parkering på privat mark/tomtmark handlar i grunden om ett rättsförhållande mellan enskilda, ett s.k. civilrättsligt förhållande (dvs. mellan parkeringsbolaget å ena sidan och dig å andra sidan). Allmänt gäller i sådana fall att det är den som vill kräva något av någon annan, t.ex. betalning, som måste verka för detta genom att försöka använda sig av t.ex. inkasso, Kronofogdemyndigheten eller domstol (precis som om det hade rört sig om vilken slags faktura som helst). Det är alltså upp till parkeringsbolaget att försöka driva in beloppet av dig. Det du bör göra är att vända dig till deras kundtjänst och förklara situationen och presentera det material du har till stöd för din uppfattning (du kan även dra nytta av mitt svar här). På så sätt kan det bli så att de drar tillbaka sin talan mot dig och att målet alltså avskrivs vid tingsrätten. I annat fall kommer du behöva infinna dig vid förberedelse och huvudförhandling i rätten. Förutsatt att du har någorlunda bra bevisning (t.ex. ditt vittne) för att urlastning skett under övervakningstiden bedömer jag att du skulle kunna få rätt i detta fall och alltså inte bli "dömd" även om det är svårt att uttala sig om detta på förhand. Det kan även inflikas att du inte kommer att bli "dömd" för något brott om det är det du menar, utan enbart få en förpliktelse att betala det/de belopp som parkeringsbolaget/markägaren yrkar, om det skulle bli så att du förlorar.Om du har fler frågor i detta ärende eller önskar ytterligare hjälp är du välkommen att höra av dig till info@lawline.se så att vi kan ta detta vidare.Lycka till i fortsättningen!

Vem är betalningsskyldig för en kontrollavgift som utfärdats för ett fordon som senare samma dag bytt ägare?

2021-05-27 i Fordringar
FRÅGA |Jag köpte en husbil i Stockholm, 21 dagar senare dimper det ner en påminnelse på en parkeringsbot. Den fick förra ägaren 4 timmar innan den registrerades på mig. Den stod på ett privat bostadsområde och då behöver den tydligen inte skrivas in hos transportstyrelsen heller. Parkeringsbolaget går bara på dag och inte på tid men då undrar jag hur man som köpare ska kunna skydda sig? Tidigare ägare kan då haft fler böter man inte vetat om. Vad är mitt skydd som köpare? Vem äger boten?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du nämner att husbilen stått inom ett privat bostadsområde drar jag slutsatsen att den stått på privat mark dvs. inte allmän (kommunal) mark. Mitt svar kommer därför att baseras på vad som gäller för parkeringsfrågor på privat mark, där regelverket i väsentlig mån skiljer sig från stannande- och parkeringsfrågor på allmän mark.Vid utfärdande av kontrollavgifter (i folkmun "p-böter") på privat mark tillämpas lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP). Det anges i LKOP 7 § att fordonets ägare (tillsammans med föraren) ansvarar för att kontrollavgiften betalas. Vem som avses med "fordonets ägare" specificeras i LKOP 7 § andra stycket. Där anges att fordonets ägare är den som vid tiden för parkeringen var antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret eller den som senare har antecknats där som ägare av fordonet "vid tiden för överträdelsen".En situation som i allt väsentligt är mycket lik din egen har prövats i ett rättsfall, nämligen NJA 2015 s. 98. Där var omständigheterna sådana att en kontrollavgift utfärdats för ett fordon som senare samma dag bytt ägare, varvid kontrollavgiften åberopades gentemot den nye ägaren. HD slog i fallet fast att LKOP 7 § inte medger något undantag i situationer som i det fallet, dvs. där en kontrollavgift utfärdats men där äganderätten senare samma dag övergått till en ny person. Ansvaret för kontrollavgifter vid olovlig parkering övergår alltså just under den dag som ägarbytet sker, enligt registreringsanmälan. Ansvaret gäller alltså för en ny ägare som övertagit äganderätten till fordonet även om kontrollavgiften utfärdats bara timmar dessförinnan. Detta motiveras utifrån att markägaren alltid ska kunna kräva betalt från fordonets registrerade ägare eftersom parkeringssystemet ska kunna tillämpas på ett enkelt sätt.Det korta svaret är alltså att något särskilt köparskydd mot kontrollavgifter inte finns, utan är en "dold belastning" man som eventuell köpare av ett fordon bör försöka få reda på eller annars vara beredd att betala för. För att kompensera för detta finns det en möjlighet för dig att utnyttja din s.k. regressrätt. En sådan rätt kan förenklat sägas inträda i situationer där man betalat för en skuld som man delar med någon annan eller som egentligen i grund och botten är någon annans, och innebär att man kan rikta kravet vidare mot den som av någon anledning egentligen ska betala. Det innebär att du, efter att ha betalat kontrollavgiften till parkeringsbolaget, kan rikta ett betalningskrav mot den tidigare ägaren på motsvarande belopp. Detta framgår i klartext av den tidigare nämnda LKOP 7 § där det anges att även fordonets förare (dvs. den tidigare ägaren eller den som faktiskt parkerade fordonet) ansvarar för kontrollavgiften. Se även skuldebrevslagen 2 § andra stycket första meningen, där det allmängiltiga lagstödet för regressrätten anges mer tydligt, samt för parkeringsjuridikens del prop. 1983/84:104 s. 70). Efter att du betalat kontrollavgiften blir det alltså på sätt och vis du som "äger boten" (såsom du beskriver det).Hoppas mitt svar varit till hjälp för dig, och om du önskar ytterligare hjälp i det här ärendet är du välkommen att skriva till info@lawline.se så kan vi ta det vidare!Allt gott!