Om jag innehar ett skuldebrev, hur säkrar jag min rätt till resterande del av skulden om jag tillåter en delbetalning?

2021-04-14 i Fordringar
FRÅGA |Jag har ett skuldebrev som nu ska betalas. Personen vill nu betala av en del av skulden . Ska jag ta emot det eller vänta tills hela skulden regleras. Hur vet jag annars att jag får resten?
Zacharias Glavå |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur jag tolkar din frågaJag tolkar din fråga som att du vill veta hur du kan säkra din rätt till resterande del av skulden som framgår av ett skuldebrev, om du tillåter den betalningsskyldige att delbetala skulden. Jag tolkar det också som att skuldebrevet i fråga har ett förfallodatum och att det datumet har passerats. För säkerhets skull kommer jag även kommentera vad som gäller om inget förfallodatum finns. Bestämmelser om skuldebrev finns i skuldebrevslagen (SkbrL), och jag kommer därför främst använda den lagen för att besvara din fråga. Hur du kan göra för att säkra din rätt till resterande del av skuldenOm du väljer att låta den betalningsskyldige (denne kallas för gäldenär) delbetala skuldebrevet så rekommenderar jag dig att bifoga en anteckning om detta till skuldebrevet. För att underlätta i bevishänseende bör anteckningen innehålla följande:- hur mycket som delbetalats- hur mycket av skulden som återstår- vilket datum betalningen genomfördes- vem som har betalat, och vem som mottagit betalningen- om möjligt, både din och gäldenärens namnteckning.Om förfallodatum har passerats?Om det i skuldebrevet framkommer ett förfallodatum, och detta har passerats, är gäldenären skyldig att betala hela skulden till dig direkt (5 § andra stycket SkbrL). Om det inte finns något förfallodatum?Om det istället är så att inget förfallodatum är bestämt, så är gäldenären skyldig att betala av skulden på din begäran (5 § första stycket SkbrL). Detta innebär alltså att du, närhelst du vill, kan begära att hela skulden betalas till dig. Har gäldenären rätt att delbetala? Det är helt upp till dig om du vill tillåta en delbetalning på skuldebrevet eller inte. Delbetalningar av ett skuldebrev är tillåtna: men gäldenären har inte någon rätt att få delbetala. SammanfattningDet enklaste sättet för dig att säkra din rätt om du tillåter en delbetalning på ett skuldebrev är att bifoga en anteckning om delbetalningen till skuldebrevet. Gäldenären (den som är skyldig pengar) har dock inte någon rätt att få delbetala - det är upp till dig som innehavare om du vill tillåta delbetala eller inte. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om inte är du mer än välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra för att driva in mina pengar? Kan jag sälja av skulden?

2021-04-09 i Fordringar
FRÅGA |Jag lånade ut ungefär 8500kr till en "Kompis" för 3 år sedan, med en överenskommen ränta på 40% som skulle betalats tillbaka 21 mars 2018, hit tills har hon netto inte betalat en krona fast jag har skulden fastställd hos kronofogden och det syns på hennes kredit.vad kan jag göra för att driva in mina pengar, kan jag sälja av skulden och hur mycket ränta ska läggas på totalbeloppet?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kan jag göra för att driva in dina pengar?Du, i egenskap av fordringsägare, har en fordran på den betalningsskyldige. Om förfallotid har avtalats ska betalning ske inom avtalad tid (jfr 5 § SkbrL och 1 § SkbrL). När den betalningsskyldige inte betalar i tid kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Här kan du ansöka om betalningsföreläggande. När du fått ett beslut om betalningsföreläggande kommer Kronofogden att driva in skulden. Ett beslut i mål om betalningsföreläggande är en exekutionstitel och kan därför ligga till grund för ett beslut om verkställighet för utmätning (3 kap. 1 § UB).Kan du sälja av skulden?Löpande skuldebrevDet är möjligt att sälja ett löpande skuldebrev. Huvudregeln är att löpande skuldebrev får överlåtas. Ett löpande skuldebrev är en skriftlig handling som innehåller en utfästelse att betala ett visst belopp i pengar. Ett löpande skuldebrev kan antingen vara ett innehavarskuldebrev eller ett orderskuldebrev (11 § SkbrL). Ett innehavarskuldebrev är ställt till innehavaren (den som innehar skuldebrevet). Ett orderskuldebrev är däremot ställt till viss specifik person eller order (d.v.s. att fordringsägaren kan bestämma till vem betalning ska ske till). Den som överlåter ett skuldebrev ska teckna en överlåtelse, antingen i skuldebrevet eller en separat handling. Det krävs att det löpande skuldebrevet överlämnas till den nya fordringsägaren så att denne få handlingen i sin besittning (22 § SkbrL).Enkelt skuldebrevEtt enkelt skuldebrev är ställt till viss specifik, namngiven person (26 § SkbrL). Det är mest troligt att det är ett enkelt skuldebrev som har upprättats i detta fall eftersom skulden riktar sig till en viss specifik person. Ett enkelt skuldebrev är inte ägnat att överlåtas, men det är möjligt. Vid köp av enkla skuldebrev krävs att den betalningsskyldige meddelas (denuntieras) om överlåtelsen (31 § SkbrL).Hur mycket ränta ska läggas på totalbeloppet?Eftersom ni har avtalat om ränta gäller i första hand vad som avtalats (jfr 6 § SkbrL och 1 § RL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är man skyldig att betala faktura om det kommer från ett helt annat företag?

2021-03-25 i Fordringar
FRÅGA |För 2 år sedan Anita de jag ett företag för låsmontering, efter ca. 1 vecka kursade företag ett, nu i dagarna kom det en faktura från ett helt annat företag på monteringskostnaden, är jag skylight betala den?Med vänlig hälsning,
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om du är fortfarande skyldig att betala en fordran. Svar på din fråga behandlas dels i skuldebrevslagen (SkbrL) och dels i preskriptionslagen (PreskL). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller. Ett kort svar skulle vara ja du är skyldig att betala eftersom denuntiation har skett och fordran inte är preskriberat.Överlåtelse av fordranAtt du fick faktura från ett helt annat företag kan förklaras av att det har skett en överlåtelse av fordran. Borgenärer kan överlåta fordran utan gäldenärens samtycke. Det finns två typer av skuldebrev: enkla och löpande. Om fordran inte finns antecknad i ett skuldebrev så kallas det att man har en enkel fodrad – vilket jag misstänker det som gäller i detta fall. Enkla fordringar omfattas av reglerna om enkelt skuldebrev i skuldebrevslagen.Vid överlåtelse av enkla fordringar krävs att borgenären eller förvärvaren underrättar gäldenären om överlåtelsen s.k. denuntiation (29 § SkbrL). I detta fall har denuntiation skett när det andra företaget kräver betalning. Om du inte har betalat fakturan innan, så är du nu skyldig att betala det till det andra företaget.Är fordran preskriberad?Huvudregeln för preskription av fordran mot en konsument är 3 år (2 § 2 st. PreskL). Det ska alltså handla om bl.a. en tjänst eller nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit en konsument – vilket jag tror det är i detta fall. Eftersom det har bara gått 2 år sedan du anlitade företaget för låsmontering så är fordran inte preskriberad. Du är alltså fortfarande skyldig att betala fakturan. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Är min borgensförbindelse fortfarande giltig?

2021-03-16 i Fordringar
FRÅGA |Hej!2016-10-07 gick jag i borgen för ett par gällande ett hyreskontrakt, bägge två stod för hyreskontraktet. Paret skijde sig 2020 och flyttade isär, kvar i lägenheten blev den ena parten, något nytt kontrakt har aldig skrivits med parten som blev kvar i lägenheten, det har bara löpt på. Nu i samband med avflyttning kräver hyresvärden ersättning för vad han tycker är onormalt slitage i lägeneheten och kontaktar samtidigt mig som borgenär.Jag har skrivit på en borgen för två hyresgäster, hur ser lagar och regler ut för en hyresvärd?. Borde inte jag fått ett nytt kontrakt att skriva på som borgenär då förutsättningarna helt ändrats i hyreskontraktet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har du i oktober 2016 gått i borgen för två hyresgäster (på den tiden ett par) i fråga om en hyresrätt. År 2020 skilde sig paret och kvar blev den ena hyresgästen. Någon ny borgensförbindelse har aldrig skrivits med den kvarvarande parten. Nu i samband med avflyttning kräver hyresvärden ersättning för vad han tycker är onormalt slitage och har kontaktat dig som borgensman för att få betalt. För att undvika begreppsförvirring vill jag redan inledningsvis förklara skillnaden mellan borgenär och borgensman. I din fråga skriver du att hyresvärden vänt sig till dig som borgenär. I det förevarande är du inte borgenär utan borgensman. En borgenär är den som har rätt att få betalt (i detta hyresvärden). Den som går i borgen benämns i regel borgensman. Begreppen kan vara viktiga att förstå för att nedanstående text ska vara förståelig.Borgensförbindelsen kan vara giltigDen vanligaste typen av borgensförbindelse är s.k. proprieborgen. Proprieborgen kännetecknas av att man ingår borgen "såsom för egen skuld". Vid proprieborgen kan borgenären välja vem den ska vända sig till för betalning. Den kan vända sig till gäldenären (den betalningsskyldige) men kan även välja att vända sig mot någon av borgensmännen. Borgenären behöver inte vänta på att gäldenären inte kan betala, det är tillräckligt att skulden är förfallen till betalning (jfr 10 kap. 8-9 § handelsbalken).I ditt fall går det inte att ge ett helt klart svar på om borgensförbindelsen är fortsatt giltig. Det kan däremot argumenteras om att så är fallet. Du har gått i borgen dels för parten X, dels för parten Y. Parten X har flyttat ut ur lägenheten, kvar är parten Y. Det kan därmed argumenteras för att du fortfarande har en borgensförbindelse i förhållande till parten Y. Enligt min bedömning borde det för att borgensförbindelsen inte ska vara giltig framgå att förbindelsen endast gällde för makarna gemensamt. Min rekommendation om det finns någon osäkerhet är att du konsulterar en jurist som får gå igenom borgensförbindelsen och tolka hur den är skriven.Ditt borgensåtagande kan vara preskriberatSåväl en skuld som ett borgensåtagande kan däremot preskriberas. Preskription innebär att en borgenär (hyresvärden) förlorar rätten att kräva in en skuld. Konsumentfordringar som avser vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller för konsumentens enskilda bruk preskriberas tre år efter dess uppkomst (2 § andra stycket preskriptionslagen). Detsamma gäller för fordran mot den som har gått i borgen för betalningen av en sådan fordran. I rättsfallet NJA 2000 s. 569 fastslog Högsta domstolen att den treåriga preskriptionstiden för konsumentfordringar även gäller i hyresförhållanden till konsument.När tre år har gått förlorar därmed hyresvärden rätt att kräva borgensmannen på eventuella skulder. Det ska dock uppmärksammas att preskription kan brytas; bryts preskriptionen börjar en ny preskriptionstid att löpa och det är i praktiken möjligt att hålla ett borgensåtagande levande hur länge som helst. Preskriptionen kan brytas t.ex. genom att du fått en skriftlig påminnelse om ditt borgensåtagande (5 § preskriptionslagen).Enligt den information du delgett oss ingick du borgensåtagandet den 2016-10-07. Om det inte skett något preskriptionsavbrott preskriberades din borgensförbindelse den 2019-10-07. Har det däremot skett ett preskriptionsavbrott har en ny preskriptionstid börjat löpa. Om du exempelvis ett år efter borgensförbindelsen fick en påminnelse (2017-10-07) började en ny treårig frist att löpa och ny preskriptionstid skulle i sådana fall vara den 2020-10-07. Av din fråga framkommer inte om det skett något preskriptionsavbrott. Har så inte skett är ditt åtagande preskriberat.Om inget preskriptionsavbrott skett är min rekommendation att du bestrider eventuella krav från hyresvärden med anledningen att din borgensförbindelse är preskriberad och att det därmed inte föreligger något betalningsansvar. För det fall att du behöver hjälp att granska borgensförbindelsen eller med att bestrida eventuella betalningskrav kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till mina varor trots att säljaren gått i konkurs?

2021-04-13 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Jag undrar, om bygghandeln man handlat varor av skulle gå i konkurs innan man lyckas få med alla varor man köpt, riskerar man att bli av med det? varför/varför inte och vad händer då med virket som man inte fått hem. Samt är det någon skillnad om privat person eller företag köpt varorna?
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I ditt fall är det av vikt att veta om du handlar i egenskap av privatperson eller företag, på grund av att det får olika utfall av detta sakrättsliga problem. Jag kommer nedan redogöra för hur situationen blir i båda fallen.FöretagNär du som företag köper varor av ett annat förtag som innan leveransen hinner gå i konkurs uppstår problem om vem som sakrättsligt är ägare till varorna. Du har kanske redan betalat för varorna och äger dem på pappret, men det säljande företagets borgenärer och konkursbo kommer göra anspråk på all egendom som finns kvar i säljarens besittning, inklusive dina varor. Här blir som du förstår problemet att olika parter vill ha samma egendom.För att få sakrättsligt skydd (och därmed få rätt till varorna) vid köp av lös egendom krävs ett s.k. sakrättsligt moment, vilket vanligtvis är att varorna förflyttas ur säljarens besittning och är på väg till dig eller att säljaren bara förlorat rådighet över varorna och alltså inte längre har något inflytande över dem. Ett sådant rådighetsavskärande kan antingen vara att varorna levererats till ett ombud som du ansvarar för eller att varorna registrerats enligt lag om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva. Är varorna vid tidpunkten för konkursen fortfarande i säljarens besittning och det inte skett något sakrättsligt moment, så kommer varorna troligtvis bli kvar hos det säljande företagets konkursbo. Du som köpare kommer därefter få en oprioriterad fordran i företagets konkurs, vilket betyder att du kan få tillbaka pengarna i den mån de borgenärer med högre prioriterade fordringar fått sina ersättningar (förmånsrättslagen).PrivatpersonSom konsument skyddas man mot säljarens borgenärer genom köpeavtalet. Går det säljande företaget i konkurs innan köparen har fått sina varor levererade så är man skyddad mot säljarens borgenärer under förutsättning att det gäller en specifik vara som kan urskiljas genom att den exempelvis finns avskild med en namnmärkning eller att den finns anteckning om varan i exempelvis en bokföringshandling (49 § konsumentköplagen).Sammanfattningsvis kan du alltså bli av med virket du köpt och det kommer då istället säljas i förmån för säljarens borgenärer med fordringar som är prioriterade över din. Däremot om varorna genom ett sakrättsligt moment blivit ditt (om du handlar som företag) eller om det uppfyller kraven i 49 § konsumentköplagen (om du handlar som privatperson) så bör du få dina varor alternativt ersättning i pengar.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Har du rätt att invända att du redan har betalat av delar av ett lån och finns det lagstöd för detta?

2021-04-09 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Finns det någon lag som reglerar att en låntagare har rätt att invända att man redan betalat 3/4 av lånet, i det fall långivaren (vid avbetalningsköp mellan två privatpersoner) kräver av en att betala hela lånet igen ?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det är samma låntagare och långivare nu, som när lånet togs. Den som gav lånet till dig har alltså inte överlåtit lånet på en annan låntagare, då hade skuldebrevslagen dock blivit aktuell. Det finns ingen specifik lag eller lagbestämmelseDet finns inte någon specifik lag som anger att du som låntagare har rätt att invända att du redan har betalat när lånet inte har blivit överlåtet och att det därmed rör sig om samma långivare och låntagare.Avtalsrätten och avtalet gällerÄven om det inte finns någon specifik lag som anger att du har rätt att invända att du redan har betalat ¾ av lånet, så har du fortfarande rätt att invända. Detta eftersom det finns ett avtal mellan dig och långivaren som är bindande, och det bör även stå i avtalet hur mycket som du har fått låna. När du betalar tillbaka delar av lånet så förlorar långivaren rätten att kräva dig på den summa som du redan har betalat. Du har alltså rätt att invända att du redan har betalat utifrån avtalsrätten. Du ska inte behöva betala tillbaka mer än vad du och långivaren har kommit överens om och du ska alltså inte behöva betala av hela lånet igen. Dröjsmålsränta kan dock tillkomma även om du och långivaren inte har avtalat om detta (räntelagen 1 och 2 §).Om långivaren går vidare med ett betalningsföreläggandeDet ska dock poängteras att även om du har rätt att invända att du redan har betalat, så kan det bli en bevisfråga att du har betalat. Långivaren kanske ändå går vidare och ansöker om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Ifall långivaren går vidare och ansöker om ett betalningsföreläggande så ska du bestrida detta. Du kan då visa att du har betalat ¾ av lånet genom att exempelvis leta fram kontoutdrag för de betalningar som du har gjort. Långivaren bör då inse att det inte är värt att överlämna målet till domstol och då avslutar Kronofogden ärendet.Sammanfattning och vad ska du göra nu?Det finns ingen lag eller lagbestämmelse som anger att du har rätt att invända att du redan har betalat. Däremot har du rätt att invända på grund av att det finns ett avtal mellan dig och långivaren. Du har rätt att inte betala mer än vad du och långivaren har kommit överens om. Du bör därmed i första hand visa långivaren de kontoutdragen för betalningarna som du har gjort så att långivaren inser att du faktiskt har betalat av ¾ av lånet. Ifall långivaren ändå går vidare och ansöker om betalningsföreläggande, så bör du även här framföra de bevis som finns för att du faktiskt har betalat och målet kommer inte gå vidare till domstol om långivaren inte begär detta.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Kan man få tillbaka sin handpenning från ett bolag som gått i konkurs?

2021-03-24 i Fordringar
FRÅGA |Vi hade bokat en fest för juni 2020 men pga Corona blev det inte av. Nu är resturangen inte verksam längre och jag har ännu inte fått tillbaka våran handpenning på 10000kr. Hur kan jag gå till väg?
Maja Fagerholm |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De aktuella lagarna är Konkurslagen (1987:672) (KonkL) och Förmånsrättslagen (1970:979) (FRL). KonkurslagenJag tolkar det som att restaurangen har gått i konkurs. När ett bolag försätts i konkurs skapas ett konkursbo. Detta konkursbo ska samla alla tillgångar i bolaget och försöka betala de skulder som finns (1 kap 1 § KonkL). Handpenningen som du har gentemot restaurangen är en fordran gentemot konkursboet. Ofta finns det många fordringar mot bolaget och av den anledningen finns det bestämmelser som reglerar i vilken ordning dessa ska få betalt. FörmånsrättslagenMed stor sannolikhet kategoriseras din fordran som en oprioriterad fordran (4 § FRL). Alla fordringar som inte har förmånssätt har lika rätt till betalning. Detta innebär att du inte är garanterad tillbaka dina pengar. Du kommer få betalt i den mån det blir pengar över efter det att fordringarna med förmånsrätt fått betalt (18 § FRL).SammanfattningChansen att du få tillbaka pengarna är inte så stor i och med att handpenningen är en oprioriterad fordran. Du kan dock höra av dig till konkursförvaltaren för att närmare klargöra hur läget ligger till. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har avtal om förfallodatum ingåtts genom aktivt och/eller passivt handlande?

2021-03-07 i Fordringar
FRÅGA |Jag har en fordran på en privatperson. Inget förfallodatum är avtalat på förhand. För en tid sedan meddelade jag gäldenären att jag krävde betalt enligt en avbetalningsplan som jag upprättat. Gäldenären följde avbetalningsplanen de första månaderna men har sedan ett tag tillbaka och trots påminnelser struntat i att betala belopp som förfallit. Den del av skulden som förfallit till betalning ökar därmed för varje månad som går. Kan jag nu, trots att tiden för avbetalningsplanen inte löpt ut, kräva gäldenären på hela skulden omgående för att sedan ansöka hos Kronofogden om betalningsföreläggande, eller måste jag söka om nytt betalningsföreläggande för varje avbetalning som förfaller?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad gäller när inget förfallodatum avtalats?Eftersom ni inte har avtalat om ett förfallodatum är gäldenären skyldig att betala när du som borgenär begär det (5 § SkbrL). Du har därmed rätt att kräva att gäldenären fullgör sin betalningsförpliktelse. Gäldenären hamnar i dröjsmål om inte betalning sker i omedelbar anslutning till det framställda kravet. Ett muntligt krav till gäldenären om att betalning ska ske är tillräckligt för att hela fordran ska anses förfallen.Har en avbetalningsplan avtalats? Det framstår som att ett avtal om förfallodatum har uppstått. Du har meddelat ett anbud (avbetalningsplanen) till gäldenären som gäldenären har accepterat genom sitt handlande, s.k. konkludent handlande. Gäldenären har agerat passivt genom att inte invända mot avbetalningsplanen. Därefter har gäldenären aktivt följt avbetalningsplanen de första månaderna. Gäldenärens agerande tyder på att denne accepterat anbudet och att ett avtal därmed har uppkommit (1 § AvtL). Jag tolkar det därför som att ett avtal har uppkommit om när betalning ska ske.Kan hela skulden utkrävas?Det är inte möjligt att kräva hela skulden om ett avtal om förfallodatum har uppstått. En allmängiltig princip är att avtal ska hållas. Det är därför inte möjligt att på eget initiativ frångå avbetalningsplanen och kräva hela summan omgående. Det är dock möjligt att frångå avbetalningsplanen om du avtalar med gäldenären om något annat.Måste ansökan om betalningsföreläggande ske för varje avbetalning som förfaller?Det uppkommer lika många kapitalfordringar som antalet amorteringstillfällen i enlighet med avbetalningsplanen. För att ansöka om betalningsföreläggande krävs det att sista datum för betalningen ska ha passerat. Därmed är det endast möjligt att ansöka om betalningsföreläggande för de kapitalfordringar som förfallit till betalning enligt avbetalningsplanen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,