Vad gäller kring olika typer av skuldebrev och när ska betalning erläggas?

2020-10-27 i Fordringar
FRÅGA |Jag fick ta ett lån av min svärson till handpening på lgh,nu vägrar han ge tillbaka lånehandlingarna till mig efter han lånat det för att kopiera.Har han verkligen rätt till det?Tog ett lån på 2 år och nu påstår han att det är 1år kvar,vad ska jag ta mig till?
Carl Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av din fråga framgår det inte vad det är för typ av skuldebrev (löpande eller enkelt), men jag ska förklara huvudprinciperna kring båda två.Tillämplig lag på din fråga är lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL). Löpande skuldebrevSkulle skuldebrevet du utfärdat vara av löpande beskaffenhet enligt 11§ SkbrL gäller att den som har det i sin besittning äger rätten att göra det gällande, 13 § SkbrL. Skulle din svärson ha förfalskat skuldebrevet kan du invända mot detta då löptiden inte stämmer överens mot vad ni avtalat. Då skuldebrevslagen är dispositiv är det fritt för er att avtala om när skulden ska infrias. Huvudregeln är att borgenären (din svärson) har rätt att kräva betalning när som helst såvida man inte avtalat om löptid (jfr 5 § SkbrL). I ditt fall har ni kommit överens om två år och då är det vad som gäller oavsett vad han säger.Enkelt skuldebrevEtt enkelt skuldebrev är ställt till viss man, det vill säga en specifik namngiven person, 26 § SkbrL. Handlingen som sådan är egentligen bara ett bevismedel för att en fordran existerar och behöver inte visas upp vid själva betalningstillfället.SammanfattningI ditt fall spelar det inte så stor roll vad det är för typ av skuldebrev då detta inte överlåtits till någon annan. Det är fortfarande ursprungsborgenären som har det i sin hand. I och för sig har din svärson rätt i att han inte behöver visa upp det om det skulle vara tal om ett enkelt skuldebrev när han kräver betalt. Dock kan det fortfarande användas i bevishänseende om någon av parterna skulle vara osäkra på innehållet och det är vad som står i skuldebrevet beträffande löptid som gäller. Hoppas att du fick svar på din fråga och att det fixar sig. Skulle det uppstå följdfrågor är du givetvis varmt välkommen att höra av dig igen.Med vänliga hälsningar,

Behöver skuldebrev och gåvobrev bevittnas?

2020-10-20 i Fordringar
FRÅGA |Behöver SKULDEBREV bevittnas eller räcker det med SKULDEBREV mellan långivaren och låntagaren? Behöver GÅVA av pengar bevittnas eller räcker det med GÅVOBREV mellan givaren och mottagaren?Det är vad jag "googlat" mig till i båda fallen - stämmer det?(GÅVAN kommer att innehålla att det ska vara enskild egendom.)Beträffande SKULDEBREV. Två personer lånar tillsammans ett belopp av mig. Skriver man ett SKULDEBREV med 50% var av skulden och båda namnen på låntagarna? Eller skriver man var sitt SKULDEBREV på endast halva lånesumman, ett till varje låntagare?Tacksam för svar!
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara dina frågor kommer jag att hänvisa till skuldebrevslagen, gåvolagen och jordabalken. Jag kommer att dela upp din fråga i tre frågor och besvara dem separat nedanBehöver ett skuldebrev bevittnas?Regler om skuldebrev finns i skuldebrevslagen. I skuldebrevslagen finns det inga formkrav för hur ett skuldebrev ska utformas. Det finns därför inget krav på att ett skuldebrev behöver bevittnas. Ett skuldebrev behöver därför inte bevittnas för att vara giltigt. Behöver ett gåvobrev bevittnas?Regler om gåvor finns i gåvolagen. Det finns inget krav på att ett gåvobrev behöver bevittnas för att vara giltigt.Vid upprättande av gåvobrev blir gåvan bindande genom att gåvobrevet överlämnas till gåvomottagaren (1 § gåvolagen). Det innebär att du måste lämna över gåvobrevet till den som ska ha gåvan för att gåvan ska bli bindande. Det är inte ett krav att upprätta ett gåvobrev vid en gåva, gåvor kan bli bindande även på andra sätt. Ett gåvobrev kan däremot vara bra i bevissynpunkt om någon skulle vilja ogiltigförklara gåvan. Med gåvobrev blir gåvogivarens avsikt lättare att bevisa. Att ha vittnen som skriver under gåvobrevet kan förstärka gåvobrevets äkthet vid en tvist. Det förutsätter dock att vittnena är opartiska. Men vittnen är inget krav för gåvans eller gåvobrevets giltighet.Det finns dock ett tillfälle då det är bra att ha vittnen till gåvobrevet. I det fall gåvan avser en fastighet underlättar det att ha två vittnen till gåvobrevet. Varför två vittnen behövs vid gåva av fastighet, är för att det krävs två vittnen för att gåvomottagaren ska kunna söka lagfart till fastigheten (20 kap. 7 § 1 p. jordabalken).Hur skrivs skuldebrev när två personer ansvarar för en skuld?Som ovan sagt finns inga formkrav för hur skuldebrev ska utformas. Det innebär att du kan utforma skuldebrevet som du vill. Du kan som du säger välja att skriva ett skuldebrev och föreskriva att de ansvarar för 50 % av skulden var. Om du skriver så, gäller delat ansvar mellan låntagarna. Det innebär att du endast kan kräva var och en på hälften av skulden. Att skriva varsitt skuldebrev har ingen annorlunda verkan än detta alternativ. Jag skulle rekommendera dig att skriva ett skuldebrev som gäller solidariskt för båda låntagare. Du skriver då att lånetagarna ska ansvara solidariskt för lånebeloppet. Att låntagarna ansvarar solidariskt för lånet är mest förmånligt för dig som lånat ut pengar. Det innebär att du kan kräva en person på hela skulden. Den krävda personen får då kräva tillbaka den del som den betalat för mycket från den andra låntagaren. Du kan då välja vem av personerna som ska betala. Det innebär att du kan välja att kräva den person som har bättre betalningsförmåga på summan. Detta blir en fördel för dig att kunna kräva den ena låntagaren, om den andra av låntagarna inte har förmåga att betala.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Personlig borgen efter avslutat styrelseuppdrag?

2020-10-17 i Fordringar
FRÅGA |Hej,Vi har haft en personlig borgen i företaget under tiden vi har varit ledamöter mot ett finansbolag som köper fakturor med regress. Vi har efter ett tag avslutat ledamotsuppdraget och återgått ill vanlig anställning. Efter återgången till vanlig anställning verkar det som om vår borgensförbindelse har fortsatt löpa på, nu har vi regresskrav för fakturor sålda efter vi har avslutat vårt styrelseuppdrag. Har finansbolaget rätt att kräva oss på pengar trots att vi inte ingår i styrelsen längre och inte äger bolaget?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Som jag uppfattar det har ni ingått en personlig borgensförbindelse för företaget mot ett finansbolag. Eftersom åtagandet är personligt är det inte beroende av att ni som gått i borgen har någon viss position i företaget. Det är ni som personer som svarar för åtagandet alldeles oavsett. På grund av det uppfattar jag det som att finansbolaget fortfarande kan kräva er på pengar trots att ni inte längre ingår i styrelsen och inte heller äger bolaget.För att vara helt säker på ni fortfarande är betalningsskyldiga rekommenderar jag er att se över om ni avtalat om några särskilda villkor när ni gick i borgen. Har ni till exempel avtalat om att borgensåtagandet bara ska gälla under en viss tid eller bara gälla för ett visst högsta belopp gäller det. Hoppas att ni fick svar på er fråga!Vänligen,

Vad gäller vid utformning av ett skuldebrev

2020-09-30 i Fordringar
FRÅGA |Juridik och pengarSkriftligt fordningsbevis – kan bli kallad skuldbrev ?Finns sådana i dag – jag menar skriftliga fordningsbevis. Beteckningen hittade jag hos en svensk myndighet – Kronofogden – och med upplysningar – finns ej.Men jag undrar : kan jag be en som vill ha pengar från mig att bevisa att hen har rätt att kräva betalningar från mig ?
Carl Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring skuldebrev finns i Skuldebrevslagen (SkrbL). Lagen i sig ställer dock inte upp några krav på hur ett skuldebrev ska vara utformat, vad som ska finnas med och i vilket format det ska vara. Vad gäller när någon kommer och vill ha betalt?Ur bevishänseende är det dock av större vikt dels för utställaren och dels för gäldenären (den som är förpliktad att prestera enligt skuldebrevet) att vissa saker finns med. Enligt förarbetena till lagen ska ett skuldebrev vara: "en ensidig, till det yttre fristående, skriftlig utfästelse att erlägga ett penningbelopp samt att med betalningsutfästelse likställs ett förbehållslöst erkännande av skuld." Finns dessa kriterier inte med kan det bli svårt för framförallt en borgenär att kräva in pengarna.Som svar på din fråga kan du definitivt be den som kräver dig på pengar att visa upp skuldebrevet som bevis på att han eller hon är den person som du kan betala till med befriande verkan och när skulden är betald har du dessutom rätt att återfå skuldebrevet, (fjr 21 § SkbrL). Allt fler skuldebrev är idag elektroniska. Det beror på om det är utfärdat av en privatperson, ett finansinstitut och så vidare. Formatet varierar men i regel ska den som kräver någon på pengar alltid kunna visa att denne har rätt till detta.Hoppas du fick svar på din fråga. Har du följdfrågor är du varmt välkommen att höra av dig.Med vänliga hälsningar,

Privatperson betalar inte enligt skuldebrev

2020-10-24 i Fordringar
FRÅGA |En bekant har lånat 180 000kr och betalat av skulden varje månad. Enkelt skuldebrev med villkor om 5% ränta och fastställt belopp att betala varje månad, tre års löptid. Om betalning ej sker i tid tillkommer ytterligare dröjsmålsränta enl 6-e paragraf Räntelagen.Nu har gäldenären fått svårt att betala, ingen amortering senaste 5 månaderna. Jag har haft förståelse när hon bett om uppskov. Nu vill jag dock gå vidare för att få betalt. I skuldebrevet finns dock inget villkor att hela skulden ska betalas vid utebliven amortering. Vad kan jag göra? Skuld som är kvar är ca 60000 varav ca 20000 redan förfallit till betalning. Slutdatum för lånet är 2021-08-25MVH
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns tyvärr inget givet svar så jag kommer istället diskutera några möjligheter som du har. Utmätning För det första kan du vända dig till kronofogden och begära ett betalningsföreläggande på de 20 000 kr som är förfallna till betalning, inklusive räntan för dessa (BfL 2 1st). Du kan läsa mer exakt hur du går tillväga på kronofogdens hemsida (här). Ifall personen inte bestrider föreläggandet men inte heller betalar kommer kronofogden fatta ett beslut - ett s.k utslag - som innebär att du kan begära utmätning (BfL 42§ & UB 3:1). Då kommer (förenklat) kronofogden helt enkelt ta personens egendom, oftast lön och bankmedel, för att betala skulden till dig (UB 4:1 & 4:31). Ifall personen bestrider betalningsföreläggandet är det upp till dig om du vill ta saken till domstol. Med tanke på att du har ett skuldebrev som bevisar skuldförhållandet och lär ha lätt att genom bankuppgifter visa att betalning inte skett tror jag att du har goda chanser att vinna i domstol. Dock bör du väga detta mot allt det jobb och den stress som det kan innebära att vara indragen i en rättslig tvist, en sådan kan pågå under lång tid. Vinner du i domstol kan du likt ovan begära utmätning. Häva avtalet Även om ni inte avtalat om att hela skulden ska förfalla till betalning när gäldenären inte betalar finns det viss möjlighet att häva avtalet på grund av väsentligt avtalsbrott. Detta är en allmän avtalsrättslig princip och följer inte av lag. Ett bra riktmärke är att gäldenären ska ha varit försenad i minst en månad med 10% av hela den ursprungliga skulden inklusive räntor (jfr KkredL 33§). Som sagt följer inte detta av lag utan är en allmän princip. Gäldenären kan helt enkelt bestrida detta och då får du ta det till en domstol. Eftersom det inte är säkert att du har denna rätt finns en risk att du förlorar och får betala rättegångskostnader. Skulle du vinna, men vägrar personen betala, kan du vända dig till kronofogden som jag förklarat ovan. Avslutande ord Sammanfattningsvis är din egentliga enda möjlighet att tvinga personen att betala att vända dig till kronofogden. I nuläget kommer du nästan garanterat kunna kräva den förfallna delen av skulden men om du även hävdar väsentligt avtalsbrott kanske du kan kräva hela - detta är dock mer riskfyllt varför jag inte kan rekommendera det. Min rekommendation är därför att du vänder dig till kronofogden och begär ett betalningsföreläggande och sedan utmätning om det skulle krävas. Det är dock viktigt att tänka på att detta lär försämra relationen med personen i fråga och att du kanske måste ingå en rättslig tvist vilket man generellt vill undvika. Du kan möjligen pressa personen genom att säga att om denne inte betalar så går du till kronofogden. Du kan då upplysa denne att ett utslag från kronofogden innebär en betalningsanmärkning som gör det svårare att i framtiden ta lån och dylikt. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!

När betalar försäkringsbolaget ut ett felaktigt draget belopp?

2020-10-17 i Fordringar
FRÅGA |Ett försäkringsbolag ska återbetala felaktigt draget belopp,hur länge måste jag vänta
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det bästa du kan göra är att åter höra av dig till försäkringsbolaget och/eller den aktuella handläggaren som sagt att de ska återbetala det felaktigt dragna beloppet till dig. Det finns ingen lagstadgad gräns inom vilken tid beloppet ska återbetalas, men du ska inte behöva vänta hur länge som helst. Ibland har försäkringsbolagen vissa rutiner för hur och när det görs, men ibland kan ansvaret ligga på en person i organisationen. Hör därför av dig till dem och påpeka att du önskar att återbetalningen görs snarast så att ditt ärende inte hamnat mellan stolarna någonstans. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur gör jag för att begära betalt utifrån ett skuldebrev?

2020-10-01 i Fordringar
FRÅGA |HejMin släkting har erkänt att hon stulit pengar av mig vilket hon erkänt bla för två banktjänstemän. Ett skuldbrev upprättades och båda har skrivit under den. I brevet står att jag har fått en del av hennes bostadsrättslägenhet som säkerhet för lånet men det skrevs innan det fanns beslut om detta. Jag tog risken och nu har det visat sig att hon inte skickar in de papper som var nödvändiga för att registerna mig som ägare till bostaden. Däremot har jag ett skuldebrev med ett felaktigt innehåll. Kan jag trots detta gå till kronofogden och driva in skulden. Jag kan ju bevisa att jag inte äger någon del av bostaden. Eller måste ett nytt skuldebrev upprättad?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån vad du presenterat i din fråga har en släkting till dig stulit pengar från dig, vilket hon bland annat erkänt för två banktjänstemän. Det har upprättats ett skuldebrev i vilket det står att du erhållit del i din släktings lägenhet som säkerhet för lånet. Det är således något svårtolkat hur du menar; men min uppfattning är att även om din släkting utan din tillåtelse tagit pengar från dig har du valt att bedöma det som ett lån, vilket är anledningen till att ett skuldebrev upprättats. Ett skuldebrev är ett bra bevismedel för en fordran och det ska göras en distinktion mellan skuldebrevet och säkerheten i lägenheten. En säkerhet i lägenhet innebär inte heller att du registreras som ägare i lägenheten. Ägandet består för din släkting medan lägenheten pantsätts som säkerhet för ditt lån. I normala fall sker en pantsättning genom s.k. tradition (dvs. att ett föremål överlämnas), vilket inte är möjligt när det gäller bostadsrätter. När det gäller pantsättning av bostadsrätt krävs istället att bostadsrättsföreningen underrättas om pantsättningen. Underrättelse, s.k. denuntiation, sker bäst skriftligen genom brev. För att bostadsrätten ska vara pantsätt krävs det således att låntagaren informerar föreningen om pantsättningen.För att driva in skulden kan du ansökan om ett betalningsföreläggande. Bestämmelser om betalningsföreläggande finns i lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. En ansökan om betalningsföreläggande får göras för att få gäldenären (den betalningsskyldige) att betala en penningskuld som är förfallen till betalning om förlikning är tillåten i saken (2 §). I ditt fall vet jag inte hur skuldebrevet är utformat. Finns det ett sista betaldatum är skulden inte förfallen till betalning och du kan inte heller ansöka om betalningsföreläggande. Finns det däremot inget sista betaldatum avtalat ska skulden betalas vid anfordran (dvs. när du begär det). I det fallet är min rekommendation att du till att börja med begär att låntagaren betalar. Om så inte sker kan du ansöka om betalningsföreläggande. Ansökan om betalningsföreläggande ska göras skriftligen till Kronofogdemyndigheten (9 §). I ansökan ska du ange ditt yrkande och grunden för det (10 §). Det betyder att du ska skriva vad du begär och varför du begär det. Du ska även ange skuldens belopp, förfallodagen och eventuell ränta du begär (11 §). På Kronofogdemyndighetens hemsida finns väl förklarat hur du fyller i en ansökan om ett betalningsföreläggande. Att ansöka kostar 300 kronor.Det som händer när det ansöks om ett betalningsföreläggande är att Kronofogdemyndigheten skickar ett brev till gäldenären (låntagaren) och följande kan hända:1. Gäldenären väljer att betala till dig. 2. Gäldenären invänder mot skulden genom att skriva till Kronofogdemyndigheten. Du får då avgöra själv om du vill att din ansökan i fortsättningen ska behandlas av domstol. Om du väljer att gå till domstol tillkommer en avgift till domstolen. 3. Gäldenären hör inte av sig till Kronofogdemyndigheten. Då meddelas ett utslag att gäldenären är skyldig att betala det du begärt. Även i det fallet kan låntagaren invända och det kan krävas att domstol tar över ärendet.Om gäldenären betalar i första steget är problemet löst för dig och du har fått dina pengar. Om det meddelas ett utslag och vederbörande inte invänder kommer Kronofogdemyndigheten att börja med att driva in skulden, vilket kan ske genom t.ex. utmätning hos gäldenären. Min rekommendation för det fall att skulden är förfallen är att du börjar med att skicka ett kravbrev till låntagaren med en begäran om betalning. Vill du inte skicka ett kravbrev själv kan en av våra jurister vara behjälpliga. Vägrar låntagaren att betala kan det därefter vara ett alternativ att ansöka om betalningsföreläggande.För det fall att du önskar hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, fredagen den 2 oktober, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att man ska vara betalningsskyldig för en skuld?

2020-09-26 i Fordringar
FRÅGA |Fråga 1I samband med ett gemensamt fastighetsköp av A (kvinnan) och J (mannen) skulle en handpenning på 265 000 kr erläggas.J har 165 000 kr från en tidigare försäljning att lägga medan Js far JE går in och lägger de resterande 100 000 kr.Ingen skuldförbindelse, varken muntlig eller skriftlig, upprättades mellan A och JE.En tid senare installerades bergvärme på denna fastighet till en kostnad av 185 000 kr. Även denna betalades av JE. Inte heller här upprättades någon skuldförbindelse, muntlig eller skriftlig, mellan A och JE.A och J var vid detta tillfälle inte gifta.Vi skulle vilja ha svar på huruvida A har någon del i dessa skulder till JE.Fråga 2A och J ingick giftermål i juni 2017 men flyttade isär i september 2019. J har i oktober 2019 betalat en utgift vid ett tillfälle för A. Skilsmässoansökan lämnades in till Tingsrätten i januari 2020. Detta skedde således innan skilsmässoansökan inlämnats!Vi skulle vilja ha svar på huruvida detta ingår i familjens gemensamma kostnader och inte utgör någon fordran från J till A.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå din fråga består av två delfrågor kommer dessa att besvaras under separata rubriker nedan. Jag vill poängtera att svaret är skrivit endast utifrån den information som delgetts i frågan och att svaret kan ändras för det fall att det finns omständigheter som inte presenterats (t.ex. sådant som sagts mellan parterna m.m.)Fråga 1Som jag förstår det utifrån det du beskriver har J:s far JE lagt in dels 100.000 kronor i samband med att A och J köpte en fastighet, dels betalat 185.000 kronor för installation av bergvärme i fastigheten. Som jag förstår har det avtalats mellan J och JE att såväl de 100.000 kronorna som de 185.000 kronorna utgör ett lån. Min utgångspunkt för svaret är att det föreligger ett låneförhållande mellan J och JE.För att man ska vara betalningsskyldig för en skuld måste man ha kommit överens därom. Det innebär att för att A ska vara betalningsskyldig till JE för skulden måste hon och JE kommit överens därom. Sådan överenskommelse kan ske såväl muntligt som skriftligt. Skriftligt är att föredra ur bevissynpunkt. Utifrån den information du delgett oss i frågan förefaller det inte som att A är betalningsskyldig för den eventuella skulden. För att A ska vara betalningsskyldig krävs det att A har ingått ett avtal om att hon är betalningsskyldig. Inget i informationen talar för det. Om JE vill göra gällande att även A är betalningsskyldig blir det i praktiken JE som får bevisbördan därom.Fråga 2I detta fall krävs det att A och J kommit överens om att J har en fordran på A. En sådan överenskommelse kan även i detta fall ingås såväl muntligt som skriftligt. Det finns inget i frågan som talar för att sådan överenskommelse skett. Om J anser att A är skyldig honom pengar för att det rörde sig om ett lån blir det i praktiken J som har bevisbördan för att det överenskommits om ett lån. Utifrån informationen som delgetts förefaller det inte finnas någon skuld mellan A och J. Om utlägget J har gjort innefattat att han köpt något till A kommer detta dock att som utgångspunkt utgöra giftorättsgods vilket ska ingå i en bodelning.Om ni behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,