Vad händer om byggföretaget går i konkurs innan arbetet är färdigt?

2021-01-14 i Konkurs
FRÅGA |Byggföretag som anlitats men ej blivit klar med arbetet och går i konkurs. Vad händer då?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler som vi ska kika i för att kunna besvara frågan är konsumenttjänstlagen (KtjL), konkurslagen (KonkL) och förmånsrättslagen (FRL).Eftersom byggföretaget har gått i konkurs innan de hunnit färdigställa arbetet blir det tyvärr svårt att framställa några krav mot dem. Du har dock ingen skyldighet att betala för det arbete som inte har utförts, utan har alltså rätt att hålla inne betalningen för den del av tjänsten som inte har utförts (25 § och 27 § KtjL).Är det så att du redan har betalt för hela tjänsten, som inte har hunnit bli färdigt på grund av konkursen, har du en fordran på bolaget. Du har alltså rätt att kräva tillbaka pengarna. När bolaget går i konkurs har du då en så kallad konkursfordran mot konkursboet (5 kap 1 § KonkL). Det är alltså konkursboet som ansvarar för att betala ut det byggföretaget är skyldig dig att betala. Du får dock endast en så kallad oprioriterad fordran i konkursen (18 § FRL). Det innebär att borgenärer som har säkerheter av olika slag kommer att få betalt först i konkursen. De har alltså företräde för sin så kallade prioriterade fordran (11 kap 1 § KonkL och 1 § FRL). Mycket sällan finns alltså tyvärr någonting kvar för de som har oprioriterade fordringsanspråk. Det är därmed inte troligt att du skulle få tillbaka några pengar alls.Avslutning och rådEftersom byggfirman har gått i konkurs finns tyvärr inte så mycket att göra och chanserna är väldigt små att man utan en prioriterad fordran får ut någonting alls ur konkursen. Konkursförvaltare har som uppgift att tillvarata samtliga borgenärers intresse genom att avveckla konkursboet på ett så förmånligt sätt som möjligt för samtliga borgenärer (7 kap 8 § KonkL). Konkursförvaltaren har därför en möjlighet att ta över avtal, om det är gynnsamt för konkursboet.Jag skulle därmed rekommendera dig att kontakta konkursförvaltaren och se om denna vill ta över avtalet som byggfirman hade med dig. Du får reda på vem som utsetts till konkursförvaltare genom att kontakta tingsrätten. På så sätt kan konkursförvaltaren eventuellt se till att bygget blir färdigt, men du måste då givetvis betala för tjänsten (om du inte redan har betalat för allt).Om du inte har betalat för hela arbetet ännu skulle fullföljandet av avtalet innebära att din betalning tillfaller konkursboet, vilket skulle vara förmånligt för konkursborgenärerna. En liten chans finns alltså att det skulle vara förmånligt för konkursboet att avtalet fullföljs. Har du dock redan betalat för hela arbetet, kommer konkursförvaltaren troligtvis inte ta över avtalet, eftersom det inte skulle gynna konkursboet. Om konkursförvaltaren inte tar över avtalet finns tyvärr inte så mycket att göra. Då får du helt enkelt anlita ett annat företag att slutföra bygget, men får då också stå för konstranden av det själv. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Gåva innan konkurs

2020-12-23 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Min svåger har ett företag som håller på att gå i konkurs. Han har en lägenhet som han äger ensam. Kan han ge bort lägenheten till sin fru som "gåva"? Eller måste dem skilja sig först? Vad kan han göra för att behålla sin lägenhet?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedan att gå igenom relevant reglering vid gåva av egendom strax innan konkurs, samt vilken egendom som ingår i en konkurs.Regler om återvinning i konkurs finns i konkurslagen (KL). Återvinning innebär att egendom som bland annat sålts, givits bort eller pantsatts innan konkursen i vissa fall kan återgå till konkursboet efter konkursutbrottet. Då har konkursboet tvångsvis rätt till egendomen, för att influtna medel från försäljning av egendomen ska kunna delas ut till borgenärerna (dvs de som din svåger har skulder till) i den ordning som föreskrivs i förmånsrättslagen. Dessa regler finns för att gäldenären (dvs din svåger i detta fall) inte ska ha möjlighet att gömma undan egendom eller ge bort egendom strax innan en konkurs.Enligt KL 4 kap 6 § st 1 går en gåva som görs till någon närstående, åter till konkursboet om gåvan fullbordades inom tre år innan konkursutbrottet, om inte det kan visas att gäldenären hade kvar utmätningsbar egendom som motsvarade skulderna. Enligt KL 4 kap 3 § är en närstående person den som är gift med gäldenären, syskon, släkting, svåger eller på annat sätt står gäldenären personligen särskilt nära.I detta fall innebär det att din svågers möjlighet att "behålla" lägenheten genom att ge bort den till sin fru är liten. Om han ger gåvan till sin fru, så måste det förflyta tre år innan en eventuell konkurs för att lägenheten inte ska kunna återvinnas, alternativt att din svåger kan visa att han har annan egendom som kan täcka de skulder han har. Det skulle inte spela någon roll om de gifte sig, eftersom frun skulle vara en sådan person som står din svåger särskilt nära, vilket innebär att hon fortfarande skulle omfattas av treårsfristen.Dock är det möjligen så att lägenheten inte kommer att ingå i konkursboet. Enligt KL 3 kap 3 § ingår i ett konkursbo endast sådan egendom som kan utmätas. Vad som är utmätningsbar egendom framgår av utsökningsbalken (UB) 5 kap. Enligt UB 5 kap 1 § p 6 kan en bostadsrätt i vissa fall undantas från utmätning, om den inte är värd allt för mycket, bland annat. Enligt 5 kap 2 § kan även hänsyn tas till vad gäldenärens familj behöver. Jag får inte veta särskilt mycket kring lägenhetens värde och inte heller om din svåger har familj i övrigt. Jag har därmed svårt att göra en fullständig bedömning av din svågers möjlighet att behålla lägenheten. För att få ytterligare svar rekommenderar jag därför att din svåger kontaktar Kronofogden. Kontaktuppgifter finns här.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer med leasad egendom vid konkurs? Dolt avbetalningsköp?

2020-10-25 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Jag har ett aktiebolag där vi har leasat inredning från Marginalen Bank.Jag står i personlig borgen för beloppet. Vid en eventuell konkurs, vad händer då?Eftersom inredningen är leasad så återgår den till Marginalen om jag förstår det rätt, men kommer de utöver att återta inredningen också att kräva mig på hela beloppet?Eller säljs den och jag krävs på mellanskillnad?Tacksam för svar!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer med den leasade egendomen vid en eventuell konkurs?Huvudregeln är att leasegivaren har separationsrätt till egendomen vid en eventuell konkurs (3 kap. 3 § konkurslagen). Med separationsrätt menas att leasegivaren har rätt till att återfå egendomen eftersom denne har en bevarad äganderätt i egendomen. Det förutsätter dock att specialitetsprincipen är uppfylld. Specialitetsprincipen innebär att den leasade egendomen måste ha en bevarad objektsidentitet. Separationsrätt kan endast göras gällande till specifik, identifierbar egendom som finns i bibehåll hos leasetagaren då kravet görs gällande. Egendomen måste vara densamma som den var från början. Marginalen Bank har därför som huvudregel rätt att återfå egendomen vid en eventuell konkurs.Vid leasing hyr ("leasar") endast företaget egendom under en period för en fast månadskostnad i stället för att köpa egendomen. Leasing innebär inte att du ska betala av egendomen. Det är därför tillräckligt att leasegivaren återfår egendomen vid en eventuell konkurs (förutsatt att denne har separationsrätt). Du är inte skyldig att betala "återstående del av beloppet" eller "hela beloppet" när egendomen har återlämnats. Dessa formuleringar tyder snarare på att det är fråga om ett dolt avbetalningsköp (se mer om detta nedan).Separationsrätten kan dock bortfalla för leasegivaren i vissa situationer. Om den leasade egendomen har infogats i fast egendom och därmed utgör fastighetstillbehör eller byggnadstillbehör har inte leasegivaren separationsrätt (2 kap. 4 § jordabalken). Eftersom du har leasat "inredning" kan det därför bli avgörande om egendomen utgör byggnadstillbehör eller om egendomen fortfarande är bevarad sin identitet och därmed är lös egendom. Byggnadstillbehör är fast inredning eller annat som byggnaden har blivit försedd med (2 kap. 2 § jordabalken). Inredningen ska alltså ha infogats i byggnaden. Det ska vara sådan inredning som installerats och fungerar tillsammans med byggnaden. Inredningen ska med andra ord ha ett funktionssamband och ett fysiskt samband med byggnaden. Dessutom ska inredningen vara ägnad till stadigvarande bruk. Exempel på byggnadstillbehör är kylskåp, markiser, fläktmaskin, diskmaskin och värmeskåp. Om inredningen som du leasat utgör byggnadstillbehör har inte leasegivaren separationsrätt.Separationsrätt kan inte heller göras gällande till ett föremål som utgör tillbehör till ett huvudföremål (även om det är enkelt och billigt att frigöra föremålet). Till exempel kan inte leasade däck återtas om de sitter på en bil. Dessutom har inte leasegivaren separationsrätt om leasegivaren tillåter leasetagaren att förfoga över leasingobjektet och förfoganderätten utnyttjats genom att till exempel egendomen bearbetas eller infogas i annan egendom eller säljs vidare.Om separationsrätten bortfaller har leasegivaren en oprioriterad fordran i konkursen, det vill säga en fordran som inte har någon säkerhetsrätt eller förmånsrätt (18 § förmånsrättslagen). Eftersom du har gått i personlig borgen (proprieborgen) kan leasegivaren dock kräva dig på det fordringsbelopp som avtalats (10 kap. 9 § handelsbalken). Vilket belopp som gäller när egendomen inte kan återlämnas borde framgå av leasingavtalet.Är det fråga om ett dolt avbetalningsköp?Du skriver att du gått i personlig borgen för beloppet och du undrar också om hela beloppet kan utkrävas av dig eller om bilen säljs och du därefter krävs på mellanskillnaden. Det låter som att det möjligen inte är fråga om ett leasingavtal, utan ett dolt avbetalningsköp. Har ett avtal som innebär nyttjande av en vara för vederlag betecknats som till exempel "uthyrning" eller "leasing" så är det ändå ett avbetalningsköp om avsikten med avtalet är att den som "hyr" egendomen ska bli ägare (1 § tredje stycket lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.). Om syftet är att du ska bli ägare av inredningen någon gång är det i stället ett avbetalningsköp. För att säljaren ska kunna återta inredningen vid en eventuell konkurs måste avtalet innehålla ett återtagandeförbehåll. Precis som vid leasing kan inte ett återtagandeförbehåll göras gällande i en konkurs om egendomen utgör byggnadstillbehör (2 kap. 4 § jordabalken). Specialitetsprincipen måste därför vara uppfylld även vid avbetalningsköp.En avräkning sker om säljaren gör gällande sitt återtagandeförbehåll. Du återfår då den andel som du har betalat av det fulla priset med hänsyn till det nya marknadspriset (9 § lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.). Om inredningen till exempel kostade 100 000 kr, och du har betalat 50 % av det fulla priset, så har du rätt att få tillbaka 50 % av det priset som inredningen är värd vid återtagandet. Om pengarna inte täcker skulden vid en försäljning får säljaren endast kräva köparen på mellanskillnaden (restskulden) (10 § lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.).Om säljaren inte kan göra gällande sitt återtagandeförbehåll på grund av att specialitetsprincipen inte är uppfylld får säljaren en oprioriterad fordran i konkursen (18 § förmånsrättslagen). Säljaren kan dock fortfarande kräva betalt på återstående fordringsbelopp eftersom du gått i borgen (10 kap. 9 § handelsbalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Äganderätten till en sak som har sålts vidare innan full betalning har gjorts och då konkurs har beslutats

2020-10-05 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Jag jobbade på ett företag (A) som köpte in en skylt inkl. montage från ett företag (B). Den såldes sedan vidare till ett företag (C) där den är idag. Företag A betalade inte fakturan till företag B och gick sedan kort tid efter i konkurs. Företag B hävdar nu att de har äganderätt till skylten och kan således plocka ner den direkt om inte betalning görs av mig, eller ser till att ägarna till företag B betalar. (Jag var dock endast anställd då, har startat eget idag). Vad gäller här då företag C har betalat och gjort rätt för sig, och har skylten stående hos sig?Vet att det på fakturan kan stå att företaget har äganderätt innan full betalning gjorts, men står inte på fakturan från företag B. Vad gäller då det är tre parter inblandade och även en konkurs? med vänlig hälsning
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det är företag A som har gått i konkurs. Därutöver utgår jag även att företag A och B inte har kommit överens på något annat sätt att B faktiskt skulle behålla äganderätten fram till dess att full betalning har gjorts, eftersom du framför att det inte står på den faktura som B skickade till A att B ska behålla äganderätten. Företag B har inte äganderätten till skyltenFör att företag B ska anses ha äganderätten till skylten så måste de kunna identifiera den specifika skylt som de anser att de har äganderätten till. Detta är troligtvis inte ett problem för företag B. Skylten såldes på faktura till A och därmed är det ett avbetalningsköp. Därmed krävs det även att B och A har avtalat om att B ska fortsätta ha äganderätten till skylten trots att företag A hade köpt den och fått den monterad. B ska därför inte anses ha äganderätten till skylten, eftersom du framför att det inte framgår på fakturan att B hade skrivit ut att de ville behålla äganderätten till skylten, samt för att du inte framför andra omständigheter som tyder på att B och A avtalade om detta när de ingick avtalet. Trots att B inte har äganderätten till skylten så har de fortfarande rätt att få betalt för skylten som de sålde till A. B kan därmed kräva betalning från A:s konkursbo. Troligtvis så lär de dock inte få betalt för denna skuld då det oftast inte finns pengar kvar i konkursboet till leverantörerna då det förenklat kan sägas att det är de som sist får utdelning i konkursen. Företag B kan därutöver inte plocka ner skylten hos företag C, eftersom B inte äger skylten. Utan de har endast rätt att få betalt för skylten från företag A. Du kan inte heller krävas på betalning eftersom du endast var anställd på företag A. Företag B kan inte heller kräva företag C på betalning eftersom det inte finns något avtalsförhållande mellan de två parterna. Företag C har äganderätten till skyltenFöretag A hade rätt att sälja skylten till företag C, eftersom företag B inte hade förbehållit sig äganderätten till skylten förrän full betalning hade gjorts. Därmed har företag C äganderätten till skylten. Eftersom företag C har skylten hos sig är de även skyddade mot att skylten ska ingå i A:s konkursbo. Därutöver finns det vissa regler om återvinning i konkurslagen 4 kap. Reglerna hade kunnat innebära att skylten skulle ingå i A:s konkursbo trots att C har köpt skylten, har den i sin besittning och anses ha äganderätten till skylten. Eftersom företag C har köpt skylten så har dock företag A fått betalning för skylten och då du inte framför några andra omständigheter så kan det antas att C betalade ett marknadsmässigt pris, därmed ska inte skylten ingå i A:s konkursbo.SammanfattningFöretag C har äganderätten till skylten och skylten ska inte ingå i A:s konkursbo. Företag B kan därmed inte ta ner skylten, men B har rätt till att få betalt för skylten som de har sålt till A. B har därmed en skuld mot A som ska betalas av i A:s konkurs. Med vänlig hälsning,

Egendom som får utmätas och som tillhör konkursboet

2020-12-27 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Jag jobbar som anställd på en bilfirma (jobbar som bilsäljare). Jag har vart med om en personlig konkurs och har i dagsläget skulder hos kronofogden. Läste en artikel i en tidning om ett bilföretag i Trollhättan där kronofogden gjort utmätning och hämtat bilar pga en anställds skulder? Detta kan ju omöjligt stämma? Det måste ju vara som så att ägaren alternativt bolaget har skulder och den har på så sätt gjort en utmätning av företagets tillgångar och då hämtat bilar på företaget? Om jag är anställd och har skulder kan dom väll omöjligtvis mäta ut ett företags tillgångar bara för att jag jobbar där? Varför tanken dök upp är ju på grund av att jag flertalet gånger kör med företagets bilar för att hämta/lämna på tvätt eller leverera dem etcetc, vid en eventuell rutinkontroll från Polis och kfm kan dom väll knappat ta företagets bil på grund av att jag har skulder? Tidningen måste väll ha skrivit fel? Känner mig lite orolig..
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlas i konkurslagen (KonkL) och dels i utsökningsbalken (UB). Nedan kommer jag redogöra i detalj vad som gäller. KonkursEn gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § KonkL). Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkurs omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet (1 kap. 1 § KonkL). Konkursansökan kan avse en fysisk såväl en juridisk person (alltså ett företag).Till ett konkursbo räknas (…) all egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och som är sådan att den kan utmätas. Till konkursboet räknas även den egendom som kan tillföras boet genom återvinning (3 kap. 3 § KonkL).Egendom som får utmätas och som tillhör konkursboetTill skillnad från utsökningsbalken ställer konkurslagen inga presumtionsregler för vad som kan anses tillhöra gäldenären. De egendom som kan utmätas kan läsas i 5 kap. UB motsatsvis. Kapitlet anger de egendom som är undantagna från utmätning – dvs. allt annat som inte är undantaget enligt kapitlet får utmätas. Man skulle dock kunna ta ledning av bestämmelserna i UB för att vara säker på vilka egendom som kan utmätas. Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare (4 kap. 17 § UB). Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan (4 kap. 18 § UB). Egendom som inte tillhör gäldenärenUtmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egendomen, skall Kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären. Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett. Efterkommer tredje man ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt mot sökanden, om ej denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen (4 kap. 20 § UB).För att tredje man ska kunna få ut sin egendom som fanns i konkursgäldenärens besittning - och numera finns i konkursboet - så måste tredje man visa att denne har separationsrätt inom en månad från att denne fick ett föreläggande. Separationsrätt innebär att man ska visa att man 1) har bättre rätt till egendomen än gäldenären, 2) att rätten avser identifierbar egendom och 3) att egendomen behållit sin identitet.Avslutande resonemangTyvärr så vet jag inte vilken artikel som du menar. Men det kan vara så att det inte var en anställd som försatts i konkurs utan bilföretaget som försatts i konkurs, precis som du har tänkt. Detta eftersom det är endast de egendom som tillhör gäldenären eller kan anses tillhöra gäldenären, genom att han har dem i sin besittning, som får utmätas. Det skulle därför strida mot bestämmelserna om man utmäter egendom som inte kan anses tillhöra gäldenären.Det skulle dock inte vara omöjligt att företagets bil som du använder utmäts för din personliga konkurs – om t.ex. bilen finns i din besittning. Men som sagt får egendom inte utmätas om den inte tillhör gäldenären. Du kan bevisa att det är företagets bil genom att t.ex. visa upp bilregistret. Risken finns att man utmäter bilen ändå för att kunna motverka skenavtal. Skulle bilen ändå utmätas kan bilföretaget väcka talan och visa att det har separationsrätt.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Personlig konkurs

2020-12-08 i Konkurs
FRÅGA |Hej, Jag har ett företag (Aktiebolag som jag inte har ägt eller liknande) som har gått i konkurs som jag har privata skulder till. Nu tänker konkursboet sätta mig i personlig konkurs. Min fråga är hur det fungerar efter en personlig konkurs är klar och medans den pågår. Kan jag efter att konkursen är klar fortfarande ha och använda ett eget bankkonto, eller är det någon annan som styr över detta? Hur är det när själva konkursen utreds kan jag då använda och förfoga över mitt eget bank konto (använda mitt eget konto)?
Johannes Ljusteräng |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag har uppfattat din fråga, så har det företag som du har privata skulder till gått i konkurs, varpå konkursboet vill sätta dig i personlig konkurs. Du undrar nu vad som kommer att hända under konkursen samt om du kan förfoga över ditt bankkonto.Om konkursRegler om konkurs finns i konkurslagen (KL). En konkurs innebär att en gäldenärs (en fysisk person eller ett företag) tillgångar tas om hand om för att fördelas mellan personens borgenärer, det vill säga de som personen har skulder till. En gäldenär eller en borgenär kan ansöka om konkurs när gäldenären är på obestånd, det vill säga när den inte ens på lång sikt kan betala sina skulder. När ett företag sätts i konkurs, upphör företaget att existera. Vid personlig konkurs, upphör dock inte skulderna att existera och betalningsskyldigheten kvarstår. Möjligheten att ansöka om skuldsanering finns därför för fysiska personer.Personlig konkurs och användning av bankkontoEn ansökan om konkurs görs hos den tingsrätt där du har hemvist (2 kap 1 § KL). Konkursboet kommer då behöva bevisa att du är på obestånd, om inte domstolen anser att det finns skäl att tvivla på uppgiften (2 kap 7 § KL). Du har under konkursen flera skyldigheter, bland annat upplysnings- och närvaroplikt (6 kap 2 § KL) och du får inte heller lämna landet (6 kap 6 § KL).Verkningarna av en konkurs framgår av 3 kap KL. Sedan beslut tagits av tingsrätten, får gäldenären inte längre råda över egendom som hör till konkursboet, vilket är all egendom som tillhörde gäldenären och som är utmätningsbar när konkursbeslutet meddelades (3 kap 1, 2 §§ KL). Istället är det en konkursförvaltare som råder över egendomen. Gäldenären får inte heller åta sig förbindelser som kan göras gällande i konkursen (3 kap 1 § KL). Vad som är utmätningsbar egendom och inte framgår av 5 kap utsökningsbalken (UB). Tillgodohavanden på bank (det vill säga bankkonton) undantas från utmätning om tillgångarna behövs för gäldenärens underhåll (5 kap 1 § p 7 UB).De egendomar som du har och som inkommer vid försäljning ska fördelas. Först och främst går de till sådana kostnader som konkursförvaltaren haft för konkursen (14 kap KL) och därefter fördelas skulderna mellan dina borgenärer (11 kap 1 § KL).För dig innebär detta att du inte har möjlighet att använda ditt bankkonto under konkursen, om det inte behövs för ditt underhåll såsom inköp av mat och hygienartiklar. När konkursen är avslutad återfår du rådigheten över ditt bankkonto, men de egendomar som fanns på kontot kommer troligen att ha fördelats mellan de borgenärer som du har. Som sagt kan det vara så att du då fortfarande har vissa skulder kvar att betala. Då har du möjlighet att skuldsanera.SkuldsaneringRegler om skuldsanering finns i skuldsaneringslagen.Skuldsanering kan beviljas för en fysisk person om denne inte kan betala sina skulder och det antas vara så under en överskådlig tid (skuldsaneringslagen 5-10 §§). Du ansöker om skuldsanering hos Kronofogden. Om en ansökan beviljas, gör Kronofogden en betalningsplan för dig. När du har betalt enligt avbetalningsplanen, är du klar med skuldsaneringen och förhoppningsvis skuldfri. Du kan läsa mer om skuldsanering och också ansöka om skuldsanering här.Hoppas att du fick svar på din fråga. Hör av dig igen om du undrar något mer!Med vänlig hälsning,

Försäljning av samägd egendom till underpris strax innan konkurs

2020-10-12 i Konkurs
FRÅGA |En person jag känner har gått i personlig konkurs , strax innan sålde han allt han ägde till en vän ,till underpris ,för att bevara husbil till senare . Tillsaken hör att det var hans syster via en advokat som satte han i konkurs ,då han undanhållit hennes del av arv , och som nu resulterade att hon har krav på honom . Dom kom från tingsrätten i Maj 2020 ,om konkurs. Kan advokat grevinna hus ,bil etc ,eftersom det täcker hennes del av arv ?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om huset och bilen etc. kan dras in i konkursen även om din bekante har sålt detta till sin vän och om systern kan få ta del av dessa tillgångar om de ingår i konkursen. Jag tolkar det som att huset och bilen ärvdes gemensamt av de två syskonen och att syskonen därmed äger denna egendom gemensamt, eftersom du skriver att huset och bilen täcker systerns del av arvet. Den person som har gått i konkurs, i detta fall din bekanta, kallas för konkursgäldenär. Bestämmelser om konkurser finns i konkurslagen (KonkL). Bestämmelser om samägande finns i lag om samäganderätt (SamägL).Huset och bilen som samägdes ska ingå i konkursgäldenärens konkursDet endast är den egendom som tillhör konkursgäldenären som ska ingå i dennes konkursbo (KonkL 3 kap. 3 §). Därmed hade det kunnat vara möjligt att tänka att den egendom som din bekante sålde till sin vän inte ska ingå i konkursen. Däremot har din bekante sålt viss egendom som han samägde med sin syster och din bekante har därmed inte fullständig rätt att sälja huset bilen eftersom det påverkar systerns rätt. Vännen är inte skyddad mot att huset och bilen dras in i konkursgäldenärens konkurs. Detta eftersom du inte framför att vännen har lämnat ett meddelande till systern om att huset och bilen har sålts till vännen, eller att din bekante har överlämnat bilen och huset till sin vän.Trots att vännen har köpt huset och bilen så ska denna egendom ingå i konkursen. Vännen får istället ett krav i konkursen på att återfå den summa som vännen har betalat för att få huset och bilen. Huset och bilen anses vara en del av konkursgäldenärens egendom och därmed ska det ingå i konkursen.Övrig egendom som konkursgäldenären sålde ska ingå i konkursgäldenärens konkursEftersom du framför att din bekante har sålt allt han ägde till vännen så kan det antas att din bekante även sålde egendom som han inte samägde med sin syster. Det kan därmed tänkas att denna egendom inte ska ingå i konkursen eftersom vännen har köpt egendomen som din bekante faktiskt äger själv. Denna egendom ska däremot återvinnas (KonkL 4 kap. 5 §). Detta innebär att denna egendom ska tas tillbaka till konkursboet.Din bekantes tillgångar har minskat, eftersom han inte har fått lika mycket betalt som han hade kunnat eftersom egendomen såldes till underpris. Därutöver skriver du även att din bekante sålde egendomen till underpris för att han ville bevara egendomen till senare, vilket anses vara ett otillbörligt agerande. Genom att din bekante sattes i konkurs strax efter att han hade sålt egendomen till sin vän, så kan det därutöver antas att din bekante inte längre hade möjlighet att betala för sina skulder under en längre tid. Det bör även antas att vännen som köpte egendomen av din bekante var medveten om att din bekante inte hade möjlighet att betala sina skulder under en längre tid, eftersom det faktiskt var hans vän och därmed bör vara insatt i hans situation. Därmed bör den egendom som din bekante har sålt till sin vän återvinnas (KonkL 4 kap. 5 §). I det fall vännen har lämnat ett meddelande till systern om köpet av bilen och huset, eller att bilen och huset har överlämnats, så ska ändå återvinnas som den övriga egendomen som har sålts till vännen. Detta innebär alltså att dessa tillgångar ska räknas med i din bekantes konkursbo och vännen har rätt att få tillbaka de pengar som denne betalade för att få egendomen (KonkL 4 kap. 14 §). Systerns rätt i konkursboetUnder en konkurs tar konkursboet hand om konkursgäldenärens tillgångar och har till uppgift att sälja dessa så att konkursgäldenärens skulder kan betalas av (KonkL 1 kap. 1 §). Konkursgäldenären har bland annat tillgångar i form av samäganderätt i huset och bilen, och konkursboet har därmed rätt att sälja av andelen i huset och bilen. Den andra delen ägs av systern, och systern äger därmed hälften av huset och bilen (SamägL 1 §). Det hade kunnat tänkas att systern kan förhindra att konkursboet får ta del av huset och bilen eftersom hon äger hälften av dessa tillgångar och att det krävs samtycke för att göra något med denna egendom, exempelvis att sälja broderns andel till en annan person (SamägL 2 §).Konkursboet har dock rätt till tvångsförsäljning av huset och bilen om systern inte går med på att andelen som konkursboet förvaltar över säljs till någon annan eller till systern själv (SamägL 6 §). Detta innebär hela huset och bilen säljs och att hälften av de pengar som inkommer på grund av försäljningen ska tillfalla konkursboet. Den andra hälften ska tillfalla systern eftersom hon ägde hälften av huset och bilen. SammanfattningHuset och bilen som din bekante sålde till sin vän ska ingå i din bekantes konkursbo. Detsamma gäller den övriga egendom som din bekante inte samägde tillsammans med sin syster. Konkursboet kan få rätt till en tvångsförsäljning av huset och bilen som samägs tillsammans med systern, om systern exempelvis inte går med på att broderns andel i bilen och huset säljs till någon annan eller att hon själv inte köper andelen. I det fall tvångsförsäljning blir aktuellt så kommer hälften att försäljningssumman gå till konkursboet och hälften till systern, eftersom hon ägde halva andelen.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Konsignationsavtal och konkurs hos motpart - Vad gäller?

2020-10-04 i Konkurs
FRÅGA |Vi är ett litet företag (AB) som har arbetat med ett konsignationslager hos en grossit. Vi har haft ett konsignationsavtal, vilket har fungerat och vi har kunnat tagia ut våra varor från grossisten.Vid konkursen var vår fordran 79 800 kr för sålda varor, varor som tagits ut från konsignationslagret under juli/augusti. Vad kan vi kräva från konkursförvaltaren, hur bedöms vår fordran?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du företräder ett bolag som har ett konsignationsavtal träffat med en grossist. Den senare har nu blivit föremål för ett konkursförfarande och vid tidpunkten för tingsrättens konkursbeslut uppgick bolagets fordran på grossisten till 79 800 kr. Denna härrör från diverse sålda varor som numera också har lämnat det ifrågavarande lagret hos grossisten. Du undrar därför dels vad ni kan yrka för ersättning och dels hur bolagets fordran kommer att stå sig framgent. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Konkurslagen (KonkL).Förmånsrättslagen (FRL).Konkursen och er fordran på grossistföretaget, vad gäller?Det korta svaret på din första fråga lyder: Ni kan (och ska) egentligen kräva konkursboet på hela den aktuella fordringen. Huruvida konkursgäldenären (grossisten) sedan har möjlighet att reglera skulden är dock naturligtvis avhängig storleken på den totala tillgångsmassan. I samband med gäldenärens (den skuldsattes) konkurs ska dennes kvarvarande tillgångar omvandlas till likvida medel och sedan fördelas mellan borgenärerna (fordringsägarna, som icke ska förväxlas med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant). I egenskap av borgenär har det bolag som du företräder förmodligen genom sitt krav på betalning för sålda varor rätt till utdelning i konkursen. Det föreligger emellertid ett antal i lag föreskrivna prioriteringsregler jämte viss ytterligare reglering om vilka kostnader i en konkurs som ska betalas innan borgenärerna överhuvudtaget kan få betalt. Först ska de så kallade konkurskostnaderna täckas och ett typexempel på en sådan kostnad är konkursförvaltarens arvode (14 kap. 1 § 1 p. KonkL). Därefter ska massaskulderna betalas med vilket menas de kostnader som har uppstått i konkursboet efter beslutet om gäldenärens försättande i konkurs (14 kap. 2 § 1 st. KonkL). Om det därefter skulle återstå några pengar kan hänsyn tas borgenärskollektivets intressen, vilka enligt huvudregeln egentligen äger lika inbördes rätt till betalning (1 § FRL). Men i praktiken förhåller det sig på ett delvis annorlunda sätt där fordringar med förmånsrätt kommer att prioriteras (2 och 15 §§ FRL). Först får borgenärer som har fordringar med särskild förmånsrätt betalt, vilka brukar utgöra olika säkerheter i fast och lös egendom, och sedan lämnas företräde åt fordringar med allmän förmånsrätt, typiskt sett löneanspråk. Sedan sker utdelning för att kunna reglera de så kallade oprioriterade fordringarna, exempelvis leverantörsskulder och sedvanliga penninglån (18 § FRL), och slutligen de efterställda fordringarna, statens krav på bland annat utestående bötes- och vitesbelopp (19 § FRL). Min bedömning är således att ni har en oprioriterad fordran.Icke sålda varor tillhöriga er som eventuellt fortfarande finns på konsignationslagret, vad gäller?Det ska här avslutningsvis tilläggas att grundregeln är att endast gäldenärens tillgångar kan tas i anspråk för att täcka dennes skulder, vilket i klartext innebär att egendom som tillhör annan, men som gäldenären har i sin besittning, inte kan omfattas av en förestående konkurs (3 kap. 3 § KonkL). Sådan egendom ska istället undantas konkursbomassan och ägaren sägs därmed ha separationsrätt till egendomen i fråga. Märk väl att en konkursförvaltare som genom en förvaltningsåtgärd menligt förfogar över separationsegendom kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till ägaren, vilket är ett faktum som har kommit till uttryck i rättspraxis, se bland annat Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1996 s. 700. I enlighet med den så kallade specialitetsprincipen förutsätter dock separationsrätt att kravet är riktat mot en specifikt identifierbar egendom och att denna är bibehållen (alltså densamma som från början varför någon sammanblandning i princip inte får ha ägt rum). Detta betyder således att om bolaget som du företräder eventuellt har andra icke avyttrade varor på det ifrågavarande konsignationslagret kan dessa fortfarande vara möjliga att undandra er motparts pågående konkurs. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Min uppfattning är att ni kommer att betraktas som en oprioriterad fordringsägare och chansen att kunna få utdelning i en konkurs på grundval av en oprioriterad fordran brukar dessvärre sällan leda till något mer lyckosamt utfall. Men det förtjänas återigen att förtydliga att det nu sagda helt och hållet beror på hur stor tillgångssidan är hos konkursgäldenären varför jag av förklarliga skäl inte kan säga någonting med säkerhet. Skulle det vidare finna ytterligare varor tillhöriga bolaget på grossistens lager går dessa enligt den ovan redovisade specialitetsprincipen eventuellt fortfarande att rädda.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,