Vad som är viktigt att tänka på när man blir sambor

2021-03-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag ska flytta ihop med min kille i huset han äger. Han har totalrenoverat huset och håller fortfarande på med den sista renoveringen. Vi har kommit överens om att det är rimligt att jag betalar hälften av alla hushållsavgifter så som vatten, el, sophämtning... samt att jag betalar hälften av räntan. Han sköter amorteringarna på lånet, han ska även betala alla nya renoveringar på huset då dessa gör att huset ökar i värde. Dock är vi oense om vem som ska betala om något i huset går sönder? Exempelvis om det blir en vattenläcka eller om vitvarorna går sönder. Vad är ert råd här?
Carl Hansen |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Så kul att ni har flyttat ihop! Det finns flera saker att tänka på här som senare kan underlätta för er båda två. Då reglerna om äktenskap inte tillämpas i ett samboförhållande kan det vara av vikt för båda sambor att avtala om vad som ska gälla. Det verkar som att ni redan börjat komma in lite på de banorna och det låter förnuftigt. Mitt råd till er är att upprätta ett samboavtal för att få klarhet i exakt vad som gäller, till exempel vad som ska ingå i en bodelning om förhållandet skulle upphöra. Till din fråga - jag kan inte råda er att göra det ena eller det andra. Ni får sätta er ner och komma överens för vad som ska gälla om till exempel frysen eller tvättmaskinen går sönder. Rent allmänt resonerat torde det vara skäligt att båda delar på kostnaderna då båda har nytta av fastigheten som sådan. Dock är det svårt att säga då många väljer att dela upp det ekonomiska ansvaret på olika sätt. Mitt råd är att ni försöker komma fram till en överenskommelse utefter era egna förhållanden utefter vad som känns rättvist. Glad påsk!Med vänliga hälsningar,

Kan barn sälja dement förälders bostadsrätt?

2021-03-30 i God man
FRÅGA |HejJag och min halvsyster har gemensam far, som blivit dement ( diagnostiserad alzheimers). Han har de senaste åren haft hemtjänst, men nu bedöms det att han behöver komma till ett demensboende.Han bor idag i egen bostadsrättslägenhet, som är skuldfri. Hans pension kan klara ett av boendena, dock inte båda. Mina frågor är då, om han måste flytta kan då vi syskon sälja hans lägenhet, och vad händer med de pengar som kommer från lägenhetsförsäljningen?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Jag kommer börja med att förklara genom vilka medel som du och din syster kan företräda er far för att kunna sälja bostadsrätten. Sedan kommer jag att förklara vad som händer med pengarna efter försäljningen.Kan du och din syster sälja er fars bostadsrätt?Hjälp i vardagen utan fullmaktOm det är uppenbart att någon på grund av sjukdom inte längre kan sköta sin ekonomi kan en anhörig person göra det istället (17 kap. 1 § föräldrabalk). Denna rätt att företräda din far gäller bara vardagliga transaktioner, till exempel att betala räkningar och handla förnödenheter. En försäljning av bostadsrätt klassas inte som en vardaglig transaktion, därför gäller inte denna rätt för försäljning av bostadsrätt.Fullmakt för försäljning av bostadsrättEftersom försäljning av en bostadsrätt inte faller under vardagliga transaktioner, så krävs en fullmakt för att du eller din syster ska kunna sälja bostadsrätten. För att kunna upprätta en fullmakt som ger dig rätt att sälja bostadsrätten behöver din far vara tillräknelig och kunna förstå innebörden av fullmakten och varför den upprättas. Eftersom din far kan behöva flyttas till demensboende, låter det som att din far inte är tillräknelig. Det är därför troligtvis inte möjligt att upprätta en giltig fullmakt.God man eller förvaltareFör att kunna sälja bostadsrätten när din far inte är tillräknelig så ska ni ansöka om god man eller förvaltare. Ni som barn kan ansöka om detta (11 kap. 15 § föräldrabalk). Man skickar in ansökan till tingsrätten på den ort där er far bor. Jag råder er att vända er till överförmyndaren i er kommun (kommunens överförmyndare, i vissa kommuner finns en överförmyndarnämnd) för att få stöd och hjälp med att skicka in en ansökan.Det finns inget som hindrar att en anhörig förordnas till god man eller förvaltare. Kravet är att personen ska vara en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person (11 kap. 12 § FB).Skillnaden mellan god man och förvaltare är att huvudmannen, vid anordnande om förvaltare, förlorar sin rättsliga förmåga. Åtgärden är alltså mer ingripande och får endast beslutat om i de fall en god man inte är tillräcklig. Förvaltaren får, med andra ord, ta beslut utan att huvudmannen samtycker. Det innebär att en god man inte får sälja bostadsrätten utan er fars samtycke.Vid försäljning av bostadsrätt krävs även samtycke från överförmyndaren. Detta gäller både vid god man och förvaltare. Efter att en god man eller förvaltare har utsetts behöver denne, för att kunna sälja bostadsrätten för er fars räkning, således skicka in en ansökan till överförmyndaren angående detta.Vad händer med pengarna från försäljningen?Pengarna från försäljningen av bostadsrätten kommer tillfalla er far, eftersom det är han som står som ägare på bostadsrätten. Som god man säljer ni alltså bostadsrätten för er fars räkning. Efter er fars bortgång kommer pengarna från försäljningen att tillfalla dig och din syster genom arv, under förutsättning att inte er far har testamenterat sina tillgångar till någon annan person.Hoppas du fick svar på din fråga! Har du ytterligare frågor får du gärna kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Kan man häva en adoption?

2021-03-30 i Adoption
FRÅGA |Hej! Min kompis adopterade ett barn från Sydkorea för 16 år sedan. Barnet var då en nyfödd bebis. Nu har han lyckats komma i kontakt med sina biologiska föräldrar som vill ha honom tillbaka. Barnet själv önskar också det. Han talar flytande koreanska. Min fråga är därför om det är möjligt att upphäva en adoption som vunnit ´´laga kraft´´? På pappret står det att han adopterades bort för att föräldrarna var fattiga och inte kunde försörja honom, men nu har det visat sig att han stals från de av läkare på BB som sedan sålde honom vidare.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag beklagar din kompis situation! Svaret på frågan är att en genomförd adoption inte kan upphävas. Om personen i fråga inte längre vill ha adoptivföräldrarna som sina föräldrar/vårdnadshavare är lösningen att barnet istället får adopteras av någon annan.Av din fråga framgår inte personens ålder exakt. Om denne är 18 år eller över kan han och de biologiska föräldrarna ansöka om adoption själv här i Sverige. Om han är under 18 år krävs som att adoptivföräldrarna samtycker för att någon annan ska kunna adoptera honom, om inte något undantag föreligger. Om de inte har något emot att han vill bli adopterad av sina biologiska föräldrar kan de inleda processen när de önskar. Om de skulle motsätta sig kan processen ta tid eller mest troligt hindras. Om personen snart fyller 18 år skulle de kunna vänta till då för att undvika inblandning av adoptivföräldrarna.I 4 kap föräldrabalken regleras adoption och det är någorlunda lättläsligt och jag rekommenderar dig/er att ta del av bestämmelserna.Mer om regleringen för person under 18 år:4 kap 8 § anger att ett samtycke behövs från barnets vårdnadshavare om denne ska adopteras av någon annan, om inte vårdnadshavaren är förhindrad genom tex psykisk sjukdom, vistas på okänd ort eller om det finns synnerliga skäl. Så om inga särskilda omständigheter föreligger kring vårdnadshavarna och de inte samtycker kommer inte barnet (din kompis) att kunna bli adopterad av de biologiska föräldrarna.Om över 18 år:4 kap 4 § reglerar adoption av vuxna, alltså de som fyllt 18 år. Det ska finnas särskilda anledningar till varför man genomför en sådan adoption. Hänsyn tas till förhållandet som de som ansöker har till varandra. I ert fall torde det inte vara några hinder, det är förståeligtvarför de ansöker om adoption och lämpligt om de önskar detta.Jag kan även råda din vän till att fundera kring de rättsliga konsekvenserna av en adoption. Om din kompis blir adopterad av sina biologiska föräldrar försvinner det rättsliga bandet till hans adoptivföräldrar här i Sverige. Exempelvis kommer han inte längre ärva enligt lag eller ha rätt till sin laglott vid framtida arv. Föräldrarna kan givetvis testamentera eller ge bort egendom till honom ändå, men det är rättsliga verkningar värda att fundera över.Ansökningen om adoption görs hos tingsrätten som ens kommun tillhör. Tingsrätten har ofta blanketter på deras hemsida.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma.Med vänlig hälsning

Förvärvande av fastigheter i ett samboförhållande: I ett gemensamt syfte eller inte?

2021-03-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag har varit Sambo på en gård i 30 år där gården står som enskild egendom på sambon.Efter 15 år köptes granngården i sambons namn i rent investeringssyfte.Vi ska nu separera.Har jag någon ekonomisk rättighet i den senaste köpta gården ?Jag har alltså varit "inneboende" i alla år.
Harald Myrenfors |Hej och tack för att du vänder dig till oss på lawline!Jag tolkar det som att granngården köptes och finansierades av din sambo, om någon annan bakgrund skulle föreligga får du gärna återkomma på nytt.Utgångspunkten är att bostad och bohag ska ha förvärvats för gemensam användning för att utgöra samboegendom, se 3 § sambolag. Således är den införskaffade granngården enskild egendom om det inte införskaffades för ett gemensamt syfte. Samtliga definitioner av gemensam bostad i 5 § sambolag kräver att det huvudsakliga syftet med bostaden är att den utgör sambornas gemensamma hem.Vad innebär detta för er:Det viktigaste att ta med sig för dig är om det fanns ett gemensamt syfte med förvärvet av granngården och hur denna har finansierats. Skulle den ha finansierats gemensamt, så skulle nämligen detta indikera på att den förvärvats i ett gemensamt syfte, men såsom jag förstår det är den förvärvad och finansierad endast i er sambos intresse.Hoppas att detta har besvarat er fråga.

Vad krävs för adoption

2021-03-31 i Adoption
FRÅGA |Hej, jag fyller 18 år i maj och var bott i jourhem två gånger då en period varade i ett år och nu flyttade jag tillbaka till mitt jourhem för två månader sedan få jag bodde i två år i ett familjehem som inte fungerade. Min riktiga pappa har inte vårdnaden över mig men det har min moder som har psykiskt misshandlat mig och jag vill inte ha med henne att göra. Min fråga lyder, kan någon adoptera mig med tanke på att jag bokstavligen är föräldralös med en biologisk mamma som är inkompetent som förälder (också enligt soc)? Eller hur fungerar det? Jag känner dock ingen som vill adoptera mig.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Adoption är ett alternativ, dock vill jag uppmärksamma dig på att det görs en utförlig prövning av frågan och det ska finnas ett genuint förhållande mellan dig och den som vill adoptera dig och inga nya relationer kommer accepteras troligtvis. Man kan inte heller ansöka generellt och få någon "tilldelad" som ska adoptera en, utan man får vara överens med någon.Hur adoptionsprocessen ser ut beror på din ålder när/om du ansöker. Just nu är du under 18 år och då gäller andra regler, då du är ett barn. När du snart fyller 18 år har inte din mamma längre vårdnaden om dig och du blir vuxen. Nedan kommer jag redogöra för skillnaderna mellan om du ansöker innan du fyllt 18 år och efter. Regler om adoption finner du i 4 kap föräldrabalken. Om du skulle ansöka om adoption medan du är under 18 år:När det gäller adoption av ett barn ska barnets bästa alltid vara viktigast och det ska med tanke på samtliga omständigheter vara lämpligt. Man tittar på barnet behov av att bli adopterad och hur lämplig adoptivföräldern/föräldrarna är (de som ansöker).Om barnet fyllt 12 år krävs barnets samtycke för att bli adopterad. En person får adoptera om denne fyllt 18 år, men det krävs synnerliga skäl för att bevilja en adoption när någon är under 25 år egentligen, men det är möjligt.Huvudregeln är att den som har vårdnaden om barnet ska samtycka till att dess barn adopteras av någon annan om barnet är under 18 år. Undantagen till detta är om vårdnadshavaren är förhindrad varaktigt på grund av en psykisk sjukdom eller liknande, att samtycka, att föräldern är på okänd ort eller om det finns synnerliga skäl. I ditt fall anger du att din mamma behandlat dig dåligt. Det framgår inte om hon är sjuk."synnerliga skäl" ska tillämpas väldigt restriktivt och bestämmelser syftar främst att tillämpas i internationella situationer, men bestämmelsen är ändå tillämpbar på alla situationer.Alltså, det blir troligtvis svårt att få igenom en adoption om din mamma inte samtycker till en adoption.Om du skulle ansöka om adoption när du fyllt 18 år:Nu krävs inte längre din mammas samtycke för att du ska bli adopterad av någon annan. Dock beaktas hennes åsikt i frågan om hon kan lämna en sådan.Kraven för att du ska kunna bli adopterad som vuxen är att det ska finnas en särskild anledning med hänsyn till det personliga förhållandet mellan dig och den som vill adoptera dig och att adoptionen är lämplig i övrigt. Man kollar särskilt på om adoptivföräldern har uppfostrat den som vill bli adopterad eller avser att bekräfta en sådan relation motsvarande den mellan ett barn och en förälder.Man tittar på samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Varför det ligger mycket fokus på förhållandet mellan de som ansöker är att förhindra att personer lätt kan adoptera för att få uppehållstillstånd till exempel. Det har i rättspraxis ansetts inte finnas anledning till att godkänna en sådan adoption när en person endast vill bli adopterad av en ny person medan ena föräldern fortfarande finns kvar i personens närhet och denne motsätter sig adoptionen. Det ska finnas särskilda anledningar.I RH 2016:4 avslogs adoptionsansökan och det var alltså inte tillräckligt. En kvinna ville adoptera sin makes son som var i 20-årsåldern. Pojken hade bott med sin mamma tidigare men hade alltmer bott med pappan och inte haft kontakt med mamman. Mamman motsatte sig adoptionen. I RH 2003:18 avslogs även ansökan om adoption. I detta fall hade sökanden uppfostrat barnet under en större del av uppväxten med barnet mor. Pappan motsatte sig en adoption. Pappan hade haft kontakt med flickan kontinuerligt tills hon var 16 år, efter det försökte pappan upprätthålla en kontakt.I RH 1997:32 ville en ensamstående man adoptera en yngre man från Bangladesh, det ansågs inte finnas särskild anledning till adoptionen.Alltså verkar det som att det krävs att den som vill adopterad och den som vill adoptera har en särskild relation, såsom relationen mellan barn och förälder. Det är inte ok att lära känna någon och sedan ansöka om adoption utan en relation får byggas upp. I de fallen jag tog som exempel motsätter sig vårdnadshavaren att en adoption ska genomföras. Jag vet inte hur det är i ditt fall men om din mamma skulle samtycka underlättar det processen. Om du bott hos henne och haft kontinuerlig kontakt talar det emot adoption. Dock får omständigheterna kring att hon misshandlat dig psykiskt beaktas, men jag kan inte svara på i vilken utsträckning då jag inte har mer information om ditt fall.Jag hoppas att du fått svar på din fråga och fått lite allmän information om adoption.Med vänlig hälsning

Ingår utländsk egendom i bodelningen?

2021-03-30 i Bodelning
FRÅGA |Min far, ej svensk medborgare, dog 2018. Han var då bosatt sedan 25 år i USA. Jag är ens barnet och ärvde då allt, hus, livförsäkring och pensionssparande. Allt finns kvar där och jag har fått ett ITIN nummer. Det jag undrar nu är, eftersom jag är gift med en svensk och bosatt i Sverige vad händer vid ev skilsmässa. Räknas dessa egendomar in i den svenska lagen? Vi har inget äktenskapsförord.
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att ni är gifta i Sverige kommer svenska regler att bli tillämpliga på bodelningen. Vid en skilsmässa ska allt giftorättsgods ingå enligt 10:1 ÄktB. All egendom är giftorättsgods om det inte är enskild egendom, 7:1 ÄktB. I din fråga framgår det inte om ni har äktenskapsförord eller annat som reglerar enskild egendom, 7:2 ÄktB. Ifall det finns, ska det inte ingå i bodelningen. Det finns alltså inget undantag i svensk lag som bestämmer att egendom som är placerat utomlands inte ska ingå i bodelningen. Med det sagt, kommer din egendom i USA att betraktas som giftorättsgods och således ingå i bodelningen. Vad gäller pensionssparande kommer den förmodligen ingå i bodelningen om den sker privat, då det är egendom som du äger. Om det däremot är tjänstepension blir situationen annorlunda. Tjänstepension anses som huvudregel vara en oöverlåtbar eller personlig rättighet som inte ska ingå i bodelningen, 10:3 1 st. ÄktB. Om du dock skulle äga tjänstepensionen och arbetsgivaren endast betalar premierna, kan det möjligtvis likställas med en privat pensionsförsäkring och därmed ingå i bodelningen. Om din arbetsgivaren äger försäkringen innebär det att du inte kan överlåta den rättigheten och den ska därmed inte ingå i bodelningen. Om du dock har möjlighet att förfoga över pensionen och dess utformning kan det trots allt ingå i bodelning, det är alltså medbestämmanderätten som är avgörande. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Om barnets rätt till umgänge på distans

2021-03-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag och barnens pappa gick isär för några år sedan. Vi bodde då på västkusten men pappan godkände att jag och våra barn flyttade till min födelseort på östkusten. Då kom pappan till tjejerna och hälsade på någon gång i månaden. Nu har pappan flyttat ännu längre bort och vill att barnen ska åka till honom en gång i månaden. Resan tar sju timmar och barnen är väldigt åksjuka och vill inte göra den resan. Både jag och barnen försöker få honom att komma hit och träffa barnen men det gör han inte. Barnen mår dåligt över detta då de saknar sin pappa. Tjejerna är 9 och 11 år, kan han tvinga dem att åka?
Harald Myrenfors |Hej, tack för att du vänder dig till oss på lawline!Man kan till en början konstatera att det inte åligger era barn någon plikt att resa till deras far, se 6 kap. 15 § föräldrarbalk (hädanefter FB). Denna bestämmelse avser i första hand barnets rätt till umgänge med sina föräldrar. I samma bestämmelses första stycke möjliggörs det också för kontakt på annat vis än att ses i person. Kontakt via exempelvis telefon eller brev utgör undantag och tillämpas i situationer där en förälder bor långt bort, vilket också är situationen i ert fall.Jag hoppas att er situation löser sig på bästa sätt för alla inblandade och att ni fått svar på er fråga.

barns inkomster påverkan underhållsstöd

2021-03-29 i Underhåll
FRÅGA |Hej jag undrar en sak jag har ett barn som precis fyllt 17 år i november han studerar på gymnasiet om han skulle jobba på lov hur mycket får han tjäna på ett år så inte underhållstödet blir drabbat? Mvh
Oscar |Hej och tack att du vänder dig till Lawline!Jag förstår din fråga som att du vill veta om ditt barns inkomster kan komma att påverka dennes underhållsstöd. Jag kommer använda mig av Föräldrabalken (FB) i mitt svar på frågan. Siffrorna kring prsibasbeloppet är från 2021 ska anmärkas! Vad säger lagen 7 kap Föräldrabalken (FB). I 1 § FB går det att läsa att vid bestämmandet av underhållsskyldigheten så ska man ta hänsyn till barnets egna inkomster. Detta innebär alltså att beroende på om barn tjänar pengar, så kan detta göra att föräldrarnas underhållsskyldighet minskar under den tiden. Med detta menar jag naturligtvis inte att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör så fort barn tjänar pengar, men i den mån barn till exempel arbetar och tjänar pengar, eller får avkastning på egendom så kan detta göra att föräldrarnas underhållsskyldighet minskar i motsvarande mån.Utifrån ett schablonbelopp beräknas ett 17 år gammalt barns behov vara 95% av prisbasbeloppet. Årskostnaden räknas således ut genom formeln 47.600 kr x 0.95 = 45 220 kr per år. Vilket innebär ca 3.768 kr / månad. Avdrag för barnbidrag för göras med 1250 kr. barnet har då ett behov motsvarande 2518 kr i månaden. Man kommer även väga in barnets inkomster, om dessa är stora och väsentligt minskar barnets ekonomiska behov. Vad innebär för ditt barn - utan att veta hur stora ditt barns inkomster är, så kan det sägas att ett barns inkomster påverkar underhållsstöd enligt 7 kap 1 § FB, vilket medför att storleken på inkomsterna kan påverka barnbidraget i fråga.Hoppas att det var svar på din fråga!