Hur bestäms umgängesrätten

2017-12-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejMin dotter är 4 år gammal, snart 5 år. Jag har levt åtskilt från hennes pappa sen min dotter var 1 år. Han är väldigt bestämd på att han vill att vår dotter ska sova hos honom varannan helg. Tidigare hade vi varannan vecka, men vår dotter mådde väldigt dåligt och visade olika tecken på stress, så för 8 månader sedan bestämde vi att hon vara skulle få bo bara hos mig tills hon mådde bättre. Hon mår nu bättre, och vi har därför försökt med att hon bor hos honom varannan helg. Hon har dock fortafarande starkt motstånd mot att sova hos sin pappa. Vad kan jag göra i denna situationen? Kan det räcka om de umgås dagtid?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Alla beslut rörande vårdnad om barn, var barnet ska bo samt hur mycket barnet bör umgås med respektive förälder bestäms utefter vad som är "barnets bästa" (se 6 kap. 2a § föräldrabalken). Din fråga är därför i teorin ganska lätt att besvara; om din dotter mår dåligt av umgänget med fadern, bör hon inte umgås med honom. Principen om att "barnets bästa" styr innebär att inga andra intressen ska beaktas vid beslut om t.ex. boende och umgänge. Föräldrarnas intresse av umgänge med barnet har således ingen (direkt) betydelse för beslutet. "Umgängesrätt" syftar alltså enbart på barnets umgängesrätt.Hur man löser problemet i praktiken är ofta svårare. Det bästa vore förstås om ni föräldrar kommer överens om ett minskat umgänge och sedan utvärderar barnets psykiska välmående. Om det inte går att komma överens kan du väcka talan i domstol om minskad umgängesrätt med fadern. Sannolikt kommer det då göras en undersökning av socialtjänsten och deras utlåtande brukar ha stor inverkan på domslutet. Domstolen kommer i ett sådant läge besluta om hur mycket och under vilka former umgänge/boende bör ske och deras beslut ska grundas på vad de bedömer är barnets bästa.Hoppas detta gav svar på din fråga!Hälsningar

Vad har jag rätt till när ett samboförhållande upphör och kan min sambo vägra en bodelning?

2017-12-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Jag o min sambo köpte ett hus för 2,5år sedan. Vi äger 50/50. Jag betalade halva huset kontant. Vi skrev en revers på halva kontantinsatsen. Den förfaller vid en separation. 1,5 milj. Vi har separerat för 6 mån sedan. Hon bor kvar i huset med sina barn. Mina barn är vuxna. Jag har flyttat till en lägenhet. Jag vill ha huset. Hon vägrar göra bodelning eller sälja huset. Hon har alltså inte betalt ett öre i huset. Jag har lämnat in till tingsrätten om offentlig försäljning. Jag har betalt alla möbler. Alla abonemang står på mig. Jag betalar alla räkningar o min del av lånet. Det enda hon betalar är sin ränta på sitt lån. 1800 kr... Nu mina frågor.Kan jag yrka på ersättning för rörliga kostnader som el,vatten,tv,sophämtning i efterhand?Kan jag yrka ersättning för hyra på min del? Jag betalar ju faktiskt dubbla hyror nu.Jag tror även att hon hyr ut delar av huset utan min tillåtelse. Vad gör jag ? Polisanmäler? Avhysning?Finns det möjligheter att kringgå att jag skall dela alla möbler jag har köpt till gemensamma hemmet?Det är ju bara 2 år sedan jag köpte allt och har kvitto på allt.Stefan
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När föreligger det ett samboförhållande?Här blir frågan avgörande utifrån en del faktiska faktorer. När det gäller ett äktenskap så är det lätt att bedöma om det är ett äktenskap eller inte. Det är som ett avtal som ingås genom vigseln, och det är dokumenterat att parterna är gifta. Samboförhållande bygger på faktiska förhållanden vilket är avgörande för om man ska tillämpa Sambolagen eller inte. De faktiska faktorer som krävs är: 1. Det ska vara ett stadigvarande sammanboende2. Ett parförhållande och3. De ska ha ett gemensamt hushåll. När två personer bor med varandra brukar man säga att det föreligger en presumtion för att samboförhållande föreligger och därmed att sambolagen ska tillämpas. I domstolens praxis har man uttalat att det föreligger en sexmånaders presumtion när det kommer till samboendet. Samboförhållandet ska ha pågått i 6 månader för att man ska anses vara sambos. I ditt fall hade ni gemensamt hushåll samt förhållandet varade i 2 år vilket klart tyder på att det har förelegat ett samboförhållande i ert fall. Båda har rätt till en likadelning av samboegendomen vid en bodelning. Vad är samboegendom?När ett samboförhållande upphör kan båda eller den ena av sambon begära bodelning. Vilket innebär att egendomen ska fördelas lika mellan sambona. Vad som ingår i en bodelning är samboegendom, vilket är gemensam bostad och bohag. (se 3 § Sambolagen) Det räcker inte att man har gemensam bostad och bohag. Utan det krävs också att man ska ha köpt bostaden eller bohaget för gemensamt bruk för att det ska räknas som samboegendom. Vad innebär rekvesitet att man införskaffat något för gemensamt bruk? Det innebär att sånt som man ägde innan man träffades, eller egendom som man införskaffade innan man flyttade ihop, kan aldrig vara samboegendom. Utan bara sådant man köper med tanke på samboförhållandet, att det ska delas gemensamt, kan vara samboegendom. Allt annat är inte det.Är huset samboegendom? Avgörande för att huset ska vara samboegendom är alltså om denne köptes för gemensam användning vilket den verkar har gjort i detta fallet. Rätt att begära bodelning? Du har rätt att begära att samboegendomen, i det här fallet huset och bohag/möbler som förvärvats för gemensam användning, fördelas mellan er genom en bodelning. En bodelning skall genomföras på begäran av någon av samborna, och den andra sambon kan inte vägra att bodela. Bodelningen är ett avtal som du och din f.d. sambo kan upprätta genom en överenskommelse. Om ditt ex vägrar att göra bodelning är mitt förslag att du kontaktar en jurist som kan hjälpa er att genomföra en bodelning.Det finns även möjlighet att anlita en bodelningsförrättare att sköta bodelningen. Bodelningsförrättaren förordnas av domstol (vänd dig till din lokala tingsrätt) och betalas normalt av samborna hälften var. Det kan dock bli kostsamt. Vem ska få bostaden? Vid en bodelning är det den sambo som bäst behöver bostaden eller bohagen rätt att få egendomen avräknad vid bodelning. Men förutsättningen är även här att det ska anses skäligt. För ett övertag av huset krävs det att du är i störst behov av bostaden och att det med hänsyn med övriga omständigheter kan anses som skäligt att du tar över bostaden. Den som ska bo med de gemensamma barnen får vanligtvis bo kvar i bostaden. Men observera att skälighetsbedömningen ska göras i varje enskilt fall. Eftersom att hon har barn lutar det mest åt hennes håll att hon ska få bostaden. Om ni inte hade haft gemensamma barn kan ett övertagande endast ske om det finns synnerliga skäl (22§ 1 st SamboL). Observera dock att om hon får bostaden så för hon ska kunna ta över bostaden så måste hon kunna kompensera dig, dvs du ska få hälften av värdet på all samboegendom. Kan hon inte lösa ut dig ur huset så kommer ni vara tvungna att sälja huset även fast hon skulle ha bäst rätt till det. Kan jag yrka på ersättning för rörliga kostnader som el,vatten,tv,sophämtning i efterhand? Kan jag yrka ersättning för hyra på min del? Kostnader som den ene sambon haft för den andre är inte något som ska delas upp i efterhand. Ska hyra eller annan ersättning utges måste det bestämmas i förväg. Varken kontanta medel (pengar) eller de övriga kostnader som du nämner ingår i en bodelning vid samboskaps upphörande. Du kan alltså inte retroaktivt begära att din sambo ska betala för ert gemensamma hushåll eller kräva henne på pengar. (det hade funnits regler om ni varit gifta men tyvärr träffar dessa inte samboförhållanden).Det ni får göra är att försöka komma överens om en uppdelning. Vid en bodelning skulle ni kunna försöka komma överens om att du ska få lite mer en hälften av samboegendomen för att kompensera för för dina ekonomiska förluster eller om ni möjligtvis upprättar en revers som hon i framtiden får betala av. Kommer ni inte överens så finns det tyvärr inte något rättsligt stöd som gör att du kan begära ersättning ifrån henne. Finns det möjligheter att kringgå att jag skall dela alla möbler jag har köpt till gemensamma hemmet?Möbler är bohag vilket räknas som samboegendom (se 3 § sambolagen). Det finns inga möjligheter att kringå uppdelningen även fast det är så att du har köpt allt. Hon har rätt till halva värdet av all samboegendom oavsett vem som har köpt in dem från början. Enda sättet för dig att skydda dig hade varit om ni hade haft ett samboavtal som sade att all egendom som du köpte in skulle vara din egendom och inte ingå i samboegendomen. Så till framtiden rekommenderar jag dig att du upprättar ett samboavtal om du vill vara säker på att det vid en eventuellt separation inte ska ingå i bodelningen. Eventuellt möjligheten till jämkning Det skulle eventuellt kunna finnas en möjlighet att jämka utfallet vid en bodelning 15 § SamboL. Motsvarighet finns i 12 kap 1 § Äktenskapsbalken. Lagtexten är utformad på samma sätt som för makar: "I den mån det med hänsyn särskilt till samboförhållandets längd men även till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en sambo när samlevnaden upphör skall lämna egendom till den andra i den omfattning som följer av 12–14 §§, skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda sambon får behålla mer av sin egendom." Denna regel har dock inte avsett bostad och bohag som anskaffats för makarnas gemensamma användning. Men som exempel kan nämnas att egendomsförhållandena innebär att ena sambon äger en dyr fritidsfastighet som inte utgör samboegendom, medan den andra sambon äger en stor fastighet som fungerar som sambornas gemensamma hem (och som också är införskaffad med det syftet), som då utgör samboegendom. I en sådan situation kan det vara rimligt att likställa de två fastigheterna med varandra i bodelningen, för att bodelningen ska leda till ett jämnare resultat. En bedömningsgrund för jämkning vid äktenskap är att man tar hänsyn till hur länge förhållandet har varit och använder då en femårsregel. Men enligt förarbetena till sambolagen bör inte denna femårsregel läggas till grund för tillämpningen av jämkningsregeln utan man får kolla på alla omständigheter i sin helhet. Det är dock svårt för mig att ge ett korrekt svar utan insyn i övriga ekonomiska omständigheter som kan ha betydelse vid en jämkning. Det skulle kanske finnas en möjlighet för jämkning, men domstolen gör en bedömning i varje enskilt fall och brukar oftast vara svåra att få igenom.Sammanfattningsvis så har du tyvärr inte så mycket stöd i lag för att kunna få ersättning för de utgifter som du nämner. Det bästa är om ni kan komma överens om en uppdelning. Både för de ekonomiska och tidsmässiga aspekterna. Dock kan vi konstatera att du har rätt till en bodelning och du har rätt till halva värdet av all samboegendom. Känner du att du behöver ytterligare hjälp så hör gärna av dig till mig så kan vi ordna en tid med en jurist på byrån. Hoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Vad händer om enskild egendom sammanblandas med giftorättsgods?

2017-12-30 i Bodelning
FRÅGA |HejJag ligger just nu i skilsmässa. Hur är det med Gåvobrev? Om min make fått Gåvobrev om att gåvan ska vara hans men han använder pengarna till vår gemensamma resa eller lägger dem på att bygga ut vårt gemensamma hus. Har han rätt att kräva tillbaka de pengarna? Vi har inte äktenskapsförord och han har aldrig sagt att nu tar jag av just de här pengarna och jag vill ha tillbaka dem om vi skulle skilja oss... Jag tycker det är snurrigt med enskild egendom/gåvobrev. Ska inte jag skriva under något att jag respekterar och går med på att betala tillbaka pengar vid ev delning? Annars ska väl allt delas, skulder likväl som tillgångar oavsett vem de kommer ifrån?Vh Anna
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giftorättsgods ska delas lika; enskild egendom ska undantas från bodelningSom utgångspunkt är det giftorättsgods som ska delas mellan makarna vid äktenskapsskillnad. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). Egendom som en make har fått som gåva är enskild egendom om ett sådant villkor finns i ett gåvobrev (7 kap. 2 § 2 p. äktenskapsbalken). Detta innebär alltså att pengarna som din make har fått i gåva är enskild egendom.Enskild egendom som sammanblandas kan bli giftorättsgodsFör att egendomen ska behålla sin karaktär som enskild krävs dock att den inte sammanblandas med giftorättsgods. Sådan sammanblandning kan t.ex. ske om pengarna sätts in på ett bankkonto tillsammans med andra pengar som inte är makens enskilda. Detsamma gäller om enskild egendom används för att förbättra giftorättsgods, t.ex. om pengar som är enskild egendom används för att bygga ut ett hus som är giftorättsgods. Min bedömning är att pengarna troligtvis har blivit giftorättsgods.Även skulder mellan makarna ska delas likaDin make har inte rätt att få tillbaka dessa pengar. Istället ska era tillgångar och skulder läggas ihop och delas lika mellan er. Även om ett skuldförhållande har uppstått mellan er där du är skyldig din make pengar för resor och utbyggnad av huset ska även denna skuld delas lika mellan er. Om du t.ex. är skyldig din make 100 000 kr innebär detta att din make har en tillgång på 100 000 kr och du har en lika stor skuld. Vid bodelningen kvittas dessa i princip mot varandra (eftersom ni mycket riktigt ska dela lika på tillgångar och skulder) och resultatet blir att bodelningen inte påverkas. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Ett ansvar för att barnets behov blir tillgodosedda

2017-12-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående barn med växelvis boende:Har den förälder som barnen för tillfället befinner sig hos laglig rätt att hindra den andra föräldern från att kontakta barnen genom att ta ifrån dem deras telefon och därefter, om den andra föräldern ringer till den första föräldern för att på så vis få kontakt med barnen, antingen avvisa samtalet eller svara och muntligt upplysa om att barnen inte får prata? Vänlig hälsning
Jennie Nilsson |Hej, och tack för din fråga. En vårdnadshavare kan aldrig neka den andre vårdnadshavaren kontakt med barnet då det skulle innebära en omöjlig situation för denne att utöva sin vårdnadsskyldighet:Den som har vårdnaden över ett barn har ansvar för att barnets behov blir tillgodosedda. Barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut som rör barnet i frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna ska tillgodoses av båda föräldrarna gemensamt. Så fint beskriver lagen hur föräldrar ska agera för barnets bästa, men vi vet också att det finns föräldrar som har svårt att se vad som är barnets bästa. Att hindra barnet från att ha kontakt med den andre föräldern, att underminera den andres föräldraskap, att förtala den andre eller på annat sätt ge barnet negativa känslor, är allt annat än det bästa för barnet. Föräldrar har även informationsskyldighet samt vetorätt gentemot varandra i sin roll som vårdnadshavare. Information som är viktig i vårdnadsbeslut ska ges till varandra och beslut ska sedan fattas gemensamt för att gälla, men....Föräldrabalken är dock vad vi kallar, Lex Imperfecta, en lag utan rättsliga sanktioner, som endast fungerar som en moralisk pekpinne. Naturligtvis finns möjlighet att vända sig till domstol om man som förälder anser att den andre föräldern inte uppfyller sin skyldighet eller inte lämpar sig som vårdnadshavare. Idag börjar domstolarna se lite strängare på föräldrarnas samarbete och det är inte till fördel för den föräldern som hindrar sina barn att ha kontakt med den andre föräldern.Det jag kan rekommendera är att för barnens skull ta kontakt med kommunens familjecentral/medlare, idag har varje kommun skyldighet att ha sådan, och träffas för möte mellan föräldrarna, där de tillsammans sätter upp regler för hur barnen ska ha det. Det kan kännas svårt och omöjligt för en del men det brukar kunna hjälpa om man väl kommer dit. Det är ett bättre alternativ före tingsrätten som många vänder sig till direkt. Det handlar hela tiden om att kämpa för ett gott samarbete och enbart för barnens skull. Den förälder som ger allt för barnens skull och inte sätter egna känslor före har ett enormt steg före den som inte gör det, i en eventuell framtida vårdnadstvist. Vid flera fall har rätten beslutat vårdnaden till den förälder som inte satte det egna behovet före barnets.Välkommen tillbaka om du har fler frågor.Annars lycka till!

Har jag rätt till saker som kommer från mina föräldrar om jag skiljer mig?

2017-12-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga. Jag har ett äktenskapsförord, som är registrerat i tingsrätten, vi skilde oss 2012, jag hade ingenstans att bo, hon behöll allt. Jag kräver inte henne på någonting som vi under våra 17 år har har gemensamt skaffat oss, däremot vill jag ha tillbaka allt som kommer från mitt föräldrar hem. Vad har jag för rätt vad gör jag, hon vill inte lämna ifrån sig något, jag tycker och tror att det som kommer från mina föräldrar borde vara mitt, eller? Tacksam för svar
Maja Stolt Rosell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom jag inte har alla omständigheter kring ditt fall kommer jag att ge ett översiktligt svar innehållande de huvudregler som kan vara av intresse för dig. De regler jag hänvisar till återfinns i äktenskapsbalken (ÄktB) som du hittar genom att klicka här.Enskild egendom ingår inte i bodelning mellan makarOm du har rätt till det som kommer från ditt föräldrahem beror på om sakerna utgör din enskilda egendom eller inte. Makars egendom som inte är enskild utgör nämligen giftorättsgods som ska fördelas mellan dem genom bodelning när äktenskapet upplöses (t.ex. i och med skilsmässa) enligt 7:1 ÄktB, 10:1 ÄktB och 9:1 ÄktB.Egendom kan göras enskild genom t.ex. äktenskapsförord (som du nämner) eller genom villkor (i och med t.ex. en gåva från förälder till barn) om att egendomen ska utgöra mottagarens enskilda egendom, se 7:2 ÄktB. Bodelning har i princip ingen preskriptionstid Vad jag förstår företogs ingen bodelning i och med er skilsmässa och i princip finns ingen preskriptionstid gällande bodelning varför du skulle kunna begära det nu. En bodelning är egentligen ett avtal som upprättas mellan de berörda parterna och om ni vill ha hjälp med det kan du boka tid hos en av våra jurister.SammanfattningsvisOm ingen bodelning genomfördes i och med er skilsmässa skulle du kunna begära det nu men avgörande för om du har rätt till de saker du vill ha är om de utgör din enskilda egendom (enligt äktenskapsförord eller villkor) eller giftorättsgods (som ska ingå i bodelningen och således i den egendom som ska delas mellan er).Om du vill ha vidare hjälp, t.ex. med bodelning kan du som sagt boka tid hos en av våra jurister. Det går att göra direkt via www.lawline.se/boka Jag hoppas att du känner att du fått vägledning i din situation!Gott nytt år!

Vad har mor- och farföräldrar för rätt att träffa sitt barnbarn?

2017-12-30 i Barnrätt
FRÅGA |Jag undrar hur jag ska gå till väga för att få träffa mitt barnbarn? Pappan i fråga påstår till sociala myndigheterna att jag är missbrukare som jag då inte är och kan ta regelbundna prover på. Mitt barnbarn är 11 år. Jag har haft en tät kontakt med mitt barnbarn under alla år och är helt övertygad om att han mår dåligt av att ej få träffa mig. Sociala myndigheter hänvisar till sin sekretess. Konflikten som ständigt pågår mellan pappan och modern har gjort att mitt barnbarn ej får ha sin fina relation med sin mormor. Under de sista månaderna har pappan undanhållit sin son att få träffa sin mamma också efter en rad olika påståenden som modern ställt till med enligt fadern.Vad finns det för olika sätt att gå till väga för att mitt barnbarn ska få träffa sin mormor och övrig släkt på mammas sida ? Mitt barnbarn behöver ju sitt nätverk och har varit hos oss mycket sedan han var nyfödd.Sist sa han att livet var svart och ville dö. Hans pappa däremot är 40 år och sin 80 åriga får som ditt ombud och han har sin verbala begåvning att manipulera sociala myndigheter med. Mvh en ledsen mormor .
Lovisa Sidén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag uppfattar din fråga rätt så undrar du vilka möjligheter det finns att få till ett umgänge mellan mor- och farföräldrar, övrig släkt och ditt barnbarn. Barns umgängesrätt stadgas i 6 kapitlet Föräldrabalken (nedan förkortad FB). Har mor- och farföräldrar rätt att träffa sitt barnbarn?Som utgångspunkt har mor- och farföräldrar ingen lagreglerad rätt att ha ett umgänge med sitt barnbarn men vårdnadshavaren har ett ansvar för att barnet så gott som möjligt ska få möjlighet att träffa andra personer som står barnet särskilt nära, 6 kap 15 § tredje stycket FB. I förarbetena till lagen ges det exempel på mor- och farföräldrar och andra släktingar som är personer som står barnet särskilt nära. Vad kan man göra som mor- och farförälder om man vill ha ett umgänge med sitt barnbarn?Som mor- och farförälder eller annan nära släkting kan man inte själv väcka talan i vid domstol om att du vill träffa sitt barnbarn utan det är Socialnämnden som fattar beslut om talan ska väckas, 6 kap 15 a § andra stycket FB. Fortsättningsvis framgår det i att Socialnämnden ska beakta barnets behov av umgänge med mor- och farföräldrar och andra närståenden, 6 kap 15 a § andra stycket FB. Enligt förarbetena till lagen ska Socialnämnden här göra en objektiv bedömning mellan å ena sidan att barnet utsetts för domstolsprocesser, umgängesutredningar som skulle kunna påverka barnet negativt å andra sidan de fördelar för barnet med vad ett umgänge med mor- och farföräldrar och andra näraståenden. Det framgår också i förarbetena att Socialnämnden har anledning att väcka talan om en förälder motsätter sig att barnet träffar den andra förälderns förälder, speciellt om det tidigare har funnits en nära och god relation mellan mor- eller farförälder och barnet och det skulle påverka barnet negativt om den kontakten gick förlorad.I alla beslut som tas om umgängesrätt för barnet ska de besluta utgå ifrån vad som är barnets bästa, 6 kap 2 a § första stycket FB. Vad som är barnets bästa bedöms utifrån flera olika faktorer men barnets vilja är dock något som man ska ta hänsyn till. Hänsyn till vad barnet vill görs utifrån ålder och mognadsgrad, 6 kap 2 a § tredje stycket FB.Om påståenden om eventuellt missbruk eller andra liknande påstående kommer upp vid en eventuell tvist i domstol krävs det att den part som påstår detta kan presentera starka bevis för det. Domstolen ska inte ta hänsyn till sådana påståenden i sin bedömning utan att det är bevisat.Vad gör man om Socialnämnden väljer att inte väcka talan om umgänge?Om Socialnämnden väljer att inte väcka talan om umgänge vid domstol kan beslutet tyvärr inte överklagas vilket framgår motsatsvis av 16 kap. 3 § socialtjänstlagen. Man har emellertid rätt att begära omprövning av beslutet, 27 § förvaltningslagen det vill säga att Socialnämnden prövar beslutet igen.Mitt råd är att du tar kontakt med Socialnämnden och förklarar din situation, om de väljer att inte väcka talan om umgänge kan du som sagt begära en omprövning av beslutet. I fall Socialnämnden kommer fram till samma beslut att talan inte ska väckas finns det tyvärr inte så mycket du kan göra juridiskt. Med vänliga hälsningar

Sälja till minderårig

2017-12-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Kan jag förbjuda en butiksägare att sälja en viss vara, till exempe energidryck till mitt mindreåriga barn?
Samuel Lindblad |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det framgår inte hur gammal ditt barn är så jag kommer därav skriva lite generellt utifrån vad som gäller. Som minderårig har man en begränsat möjlighet att köpa diverse varor. Som utgångspunkt har man inte rätt att ingå köpeavtal när man är under 18 år. Detta framgår av 9 kap. 1§ föräldrabalken. Ett avtal kan dock ingås om den minderåriga har vårdnadshavares samtycke. Föreligger inget sådant samtycke så ska köpet som utgångspunkt återgå. Ibland krävs det inget uttryckligt samtycke från vårdnadshavare för att den minderåriga ska få köpa varan. Varor av mindre värde kan således köpas av en minderårig utan samtycke. Vad man som minderårig får köpa beror på varan, barnets ålder och andra omständigheter. Är ditt barn 15 år eller äldre så har denne en större möjlighet att själv välja vad hen vill köpa. Detta inskränks dock till sådana köp som görs normalt av ett barn i samma ålder. Det rör sig som sagt inte om dyrare varor. Ett barn som har fyllt 16 år och som har tjänat ihop pengar själv genom t.ex sommarjobbar får bruka pengarna som den önskar, med vissa undantag 9 kap. 3§ föräldrabalken. Dock är det viktigt att påpeka att en vårdnadshavare får med hänvisning till uppfostran, oavsett om barnet är 16 eller inte, häva eller omhänderta varan.Eftersom huvudregeln är att ett köp av omyndig kräver vårdnadshavares samtycke, föreslår jag att du går och pratar med butiksägaren och säger att du inte ger samtycke till att ditt barn köper vissa produkter. Om inte detta löser problemet får du gärna lämna en kommentar nedan så ska jag skriva hur man går vidare därifrån.Hoppas att du fick svar på sin fråga. Med vänlig hälsning,

Gåva med villkor om enskild egendom

2017-12-30 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej,Jag har fått ta över mina föräldrars bostadsrätt som enskild gåva, vilket framgår tydligt i gåvobrevet. Det framgår även att de kan ta tillbaka gåvan om jag skulle skilja mig. Om jag skiljer mig från min man, kan han kräva att få en del av själva bostaden då?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du med "enskild gåva" menar att det av gåvobrevet framgår att egendomen som skänks ska vara enskild egendom. Din fråga aktualiserar huvudsakligen äktenskapsbalken (ÄktB).Av 7 kap. 2 § 2 p. ÄktB framgår att en gåva som den ena maken fått från annan än den andra maken med villkor om att egendomen ska vara mottagarens enskilda är enskild egendom. Bostadsrätten är alltså din enskilda egendom. Din make kommer därmed inte ha något anspråk på den i enlighet med 10 kap. 1 § ÄktB. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning